Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

1886-04-29 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:59, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcotfets Memorial N:o 59.

1

N:o 59.

Ank. till Rikad. Kansli den 29 April 1886, kl. 2 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som

böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor et.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret, hvilka afse: med statsregleringen gemenskap egande

utgifter; på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv; från Riksgäldskontoret utgående

riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; Riksgälds- .

kontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; Fullmäktige tillhörande

särskilda åligganden och uppdrag; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets

betjening; äfvensom aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid

Riksgäldskontoret.

De föreslagna §§ 17, 18 och 19 grunda sig på Riksdagens bifall till Utskottets

hemställan i dess memorial N:o 31, § 79 åter på Riksdagens bifall till

Utskottets utlåtande N:o 50.

I de föreslagna staterna är endast den förändring vidtagen, att, med anledning

af Kommissarien Oscar Arehns, aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams dotter

Hedvig Aurora Ehrenstams och aflidne Kommissarien F. Lindstedts dotter Siri

Aurora Lindstedts frånfälle, de för dessa tre personer uppförda pensionsbelopp af

resp. 4400, 250 och 225 kronor uteslutits; hvarigenom pensionsstatens slutsumma

minskats från 8,817 kronor 50 öre till 3,942 kronor 50 öre.

Bih. till Biksd. Prot. 1886. 4 Samt. 1 Afä. 37 Höft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- TJtskottds Memorial N:o 59.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll med

motsvarande bestämmelser och stater i 1885 års reglemente.

Utskottet hemställer,

att de föreslagna stadgandena och staterna må af Riks

dagen godkännas.

Stockholm den 29 April 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 17.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner

kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in

pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 18.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

fäststält till en million fem hundra tusen kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

3

§ 19.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Biksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 20.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio

tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöning ar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Siats-Utskottets Memorial N:o 59.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-- kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ ,, 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjenstemän augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 59. 5

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek austälde vaktmästare som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

De traktamenten och resekostnads er sättningar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre" för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 25.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

för en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda bolopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 36.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 59.

7

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda ve rk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera eu summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Biksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

9

af högst två tusen två hundra femtio kronor för ån.t, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denua anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemäu samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 33.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsrnedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsiurättniugens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 34.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 59.

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

från och med är 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/i0 mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs

allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kong]. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalniugsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1886 och 1887 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

11

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontor

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt

§ 48 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontor med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontor

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 38.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Memorial N:o 59.

§ 40.

(Angående Riksgäldskontorets upplåning; hvarom Utskottet framdeles kommer

att afgifva förslag).

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontor upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 42.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemuade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 69.

13

§ 44.

(Angår Riksgäldskontorets upplåning; hvarom Utskottet framdeles kommer

att afgifva förslag).

§ 45.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,

efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 67.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen alförda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stals-Utskottets Memorial N:o 59.

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

(Angår fonden för nytt riksdagshus; och kommer Utskottet framdeles att

härom afgifva förslag).

§ 70.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskoniorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N;o 59.

15

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

\ id verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som ktiuua vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 73.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kong!. Maj:ts och

kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt K:o 12 i qvarteret

Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen

och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan

belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande

8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till

kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt

Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020

qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,

ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgilna

öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige

ankomma.

§ 74.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ståts-Utskottets Memorial N:o 59.

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 75.

Da de bolag, som för jernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 77.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens

styrelse.

§ 78.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående

förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning.

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom hullmäktige

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtsliottets Memorial N:o 59. 17

skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de

såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 79.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande

af nämnda arbete, för år 1886 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda

fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för

arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda

ytterligare fem tusen kronor.

§ 30.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882

års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen

öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Full
mäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

Rih. till Riksd. Prot. 1886. å Sand. 1 Afä. 37 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket

vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 83.

(Motsvarande stadgande i nu gällande reglemente innehåller sistliane års

Riksdags föreskrift för Riksgäldskontoret att, för den händelse Kongl. Maj:t förordnar

om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar

å tio kronor, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot

svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor; och kommer

Utskottet att framdeles afgifva förslag i fråga om sådant reglements-stadgande.

)

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 59.

19

Angående pensioneringen af Kiksgäldskontorets betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vahfbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fy It sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare,

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståreu ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Stats-Utsliottets Memorial N:o 59.

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än lian uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

§ 101.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
hetjening.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

1 Kassör ...................................................

1 Kamrerare......................................;........

1 Revisor...................................................

1 Kassabokhållare ....................................

1 Lånebokhållare.........

1 Registrator och Kanslist .....................

1 Kammarskrifvare...................................

1 Förste Vaktmästare

1 Vaktmästare ..........................................

1 Vaktmästare ..........................................

1 Vaktmästare ..........................................

Summa kronor

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

4,400

_

1,600*

__

6,000

4,400

■—

1,600

6,000

--

4,000

1,600

—

5,600

2,500

—

800

3,300

—

2,500

—

800

—

3,300

—

2,000

—

800

—

2,800

—

1,500

—

900

—

2,400

—

1,500

—

600

—

2,100

—

700

—

100

—

800

—

600

—

100

—

700

600

—

100

—

700

—

600

—

100

—

700

—

25,300

—

9,100

—

34,400

—

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningabeloppet

i dess helhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 59. 21

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare.....................................’......................... » 590- _

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100:

och tjenstgöringspenningarne med ............................................ » ypp.

\ aktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att 1 stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,''

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de föi samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontor^

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg

1

O

O

■''tf

Notarien August Neyber

3,000j—

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö

1.500''_

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg

1,500)

Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist

575| —

Summa kronor

10,975 —

Bih. till Riksd. Prof. 1886. A Sami. 1 Afd. 37 Häft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Memorial N:o 59.

Pensiousstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt .........................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................

800

—

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......

225

—

Summa kronor

3,942

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid inneliafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor;

upphöra.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1886.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.