Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande nedsättning af ännuiteterna å de till vissa enskilda jernväg saktiebolag lemnade låneunderstöd af statsmedel.

1886-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:61, Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut rörande nedsättning af ännuiteterna å de till vissa enskilda jernväg saktiebolag lemnade låneunderstöd af statsmedel.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utslcottets Memorial N:o 61.

N:o 61.

Ankom till Riksd. Kansli den 3 Maj 1886, kl. 12 micld.

Memorial, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes

skiljaktiga beslut rörande nedsättning af ännuiteterna

å de till vissa enskilda jernväg saktiebolag lemnade låneunderstöd

af statsmedel.

(R. A.)

Uti väckta motioner hade inom Första Kammaren Herr R. Törnebladh,

med hvilken åtskilliga ledamöter instämt, samt inom Andra Kammaren Herr

A. J. Lyth, med hvilken jemväl åtskilliga ledamöter instämt, föreslagit att

å de till jernvägarne Yislanda—Bolrnen, Hultsfred—Vestervik, Vestervik—

Åtvidaberg—Bersbo, Visby—Hemse, Varberg—Borås, Krylbo—Borlänge,

Karlskrona—Vexiö, Krylbo—Norberg, Upsala—Margretehill och Ludvika—

Kihl lemnade låneunderstöd af statsmedel måtte från och med 1887 beräknas

en annuitet af 5 procent, af hvilken annuitet först skulle godtgöras Aff

procent ränta å oguldna kapitalbeloppet, och återstoden utgöra amortering.

I sitt öfver detta förslag afgifna Utlåtande N:o 52 hade Stats-Utskottet

hemstält, att Riksdagen, med anledning af Herrar Törnebladhs och Lyths

förevarande motioner, måtte medgifva att de enskilda jernvägsaktiebolag,

hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag

till låneunderstöd för enskilda jernvägar, måtte, om de sådant önskade och

före utgången af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

gjorde anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att

annuiteten, utan rubbning af öfriga för lånet gällande bestämmelser, för tiden

från och med nästkommande är beräknades till 5 procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först skulle godtgöras ränta efter fyra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 61.

7

och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgöra afbetalning

derå; dock under vilkor att de jern vägsaktiebolag, h vilka häraf sig

begagnade, skulle vara underkastade de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor

eller andra af Kongl. Maj:t för dem gifna bestämmelser, hvilka Kongl.

Maj:t, ur statens och det allmännas synpunkt samt för åstadkommande af

närmare öfverensstämmelse med de under senare tid gifna koncessioner, kunde

finna skäl att föreskrifva och före den 1 nästkommande December delgifva

bolagens styrelser; samt att Riksdagen måtte hos Ivongl. Maj:t anmäla ofvanberörda

beslut, med anhållan tillika, att Kongl. Maj:t täcktes i de fall, då

med anledning af detsamma jemkning i ofvan antydt hänseende af Kongl.

Maj:t beslötes, och för den händelse att något bolag skulle hafva vägrat

underkasta sig dylik jemkning och i följd deraf ej egde åtnjuta den medgifna

annuitetsnedsättningen, före innevarande års slut gifva sådant Fullmäktige i

Riksgäldskontoret tillkänna.

Denna Utskottets hemställan har af Första Kammaren bifallits, men

af Andra Kammaren afslagits; och Utskottet får i anledning häraf för frågans

afgörande medelst gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition:
»Den,

som vill, att Riksdagen, med anledning af Herrar Törnebladhs

och Lytlis motioner, medgifver, att de enskilda jernvägsaktiebolag, hvilka

erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag till

låneunderstöd för enskilda jernvägar, må, om de sådant önska och före utgången

af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra

anmälan, återbetala, sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att

annuiteten, utan rubbning af öfriga för lånet gällande bestämmelser, för tiden

från och med nästkommande år beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och

en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning

derå; dock under vilkor att de jernvägsaktiebolag, hvilka häraf sig begagna,

skola vara underkastade de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor eller andra

af Kongl. Maj:t för dem gifna bestämmelser, hvilka Kongl. Maj:t, ur

statens och det allmännas synpunkt samt för åstadkommande af närmare

öfverensstämmelse med de under senare tid gifna koncessioner, må finna skäl

att föreskrifva och före den 1 nästkommande December delgifva bolagens

styrelser; samt

att Riksdagen hos Kongl. Maj: t anmäler ofvanberörda beslut, med anhållan

tillika, att Kongl. Maj:t täcktes i de fall, da med anledning af detsamma

jemkning i ofvan antydt hänseende af Kongl. Maj:t beslutas, och för

den händelse att något bolag skulle hafva vägrat underkasta sig dylik jemkning

och i följd deraf ej ega åtnjuta den medgifna annuitetsnedsättningen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Stats-Utskottets Memorial N:o 61.

före innevarande års slut gifva sådant Fullmäktige i Riksgäldskontoret till

känna, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, hafva Herrar Törnebladhs och Lyths ofvanberörda motioner

blifvit af Riksdagen afslagna.»

Stockholm den 3 Maj 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

af Herrar A. P. Daniel son, vice Talmannen L. O. Larsson, S. Nilsson,

N. Petersson, O. B. Olsson och Joll. Jonson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.