Sök i Ratio Lex

Memorial, angående statsreglering en för år 1887.

1886-05-10 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:63, Memorial, angående statsreglering en för år 1887.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-XJtshottets Memorial N:o 63.

1

N:o 63.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1886, kl. 2 e. m.

Memorial, angående statsreglering en för år 1887.

(R. A.)

Sedan icke allenast beloppen af de utaf innevarande Riksdag beviljade

anslag — utom i fråga om Kongl. Maj:ts förslag beträffande ersättning af

vissa kostnader för rustningar af flottans fartyg m. m., afsättning till fonden

för nytt riksdagshus, afsättning för inlösen af skattefrälseräntor m. m., samt

förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond — blifvit af Riksdagen bestämda,

utan ock de summor blifvit faststälda, hvartill så väl statsverkets

ordinarie inkomster som tull-, post- och stämpelmedlen, bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter, bränvinstillverkningsskatten och livitbetssockertillverkningsafgiften

för år 1887 skola beräknas, äfvensom beslut

af Riksdagen fattats angående användande för statsregleringen af vissa

andra, här nedan omförmälda tillgångar, får Utskottet, jemlikt 39 § Riksdagsordningen,

för Riksdagen framlägga resultatet af statsregleringen jemte

den Utskottet åliggande utredning af Riksgäldskontorets behof.

Härvid har Utskottet dock först att afgifva yttrande öfver Kongl.

Maj:ts ofvanberörda förslag, äfvensom i fråga om sättet för vissa anslags

anvisande samt anskaffande af medel dertill.

I statsverkspropositionen har Kongl. Maj:t föreslagit, att till ersättande

af vissa under sistlidet ars vår förskottsvis bestridda kostnader för rustningar

af flottans fartyg och andra åtgärder, med syfte att i händelse af fredsbrott

mellan främmande makter upprätthålla Sveriges neutralitet, 376,000 kronor

måtte i 1887 års stat utom hufvudtitlarne uppföras.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afä. 39 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utslcottets Memorial N:o 63.

Af det vid statsverkspropositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver sj oför svar särenden den 11 Januari innevarande år (sid. 39—42) inhemtas,

att ifrågavarande utgifter och anskaffningar utgöra:

för åtskilliga anbefalda, genom Marinförvaltningens försorg vidtagna, i

åberopade statsrådsprotokollet närmare specificerade större rustningar och

dermed sammanhang egande åtgärder................................ kronor 258,631: 11

för åtskilliga genom chefen för fortifikationen utförda

försvarsanläggningar vid Fårösund........................... » 45,854: 99

för förbrukade elektriska kablar............................. » 72,152: 50

Summa kronor 376,638: 60

eller i jemnt tal 376,000 kronor, hvilken af oförutsedda behof föranledda

utgift funnits icke skäligen böra belasta femte hufvudtiteln, till följd hvaraf

till dess ersättande erforderligt anslag utom hufvudtiteln af Kongl. Maj:t

äskats.

Utskottet har ej något att erinra vid hvad sålunda föreslagits, utan

hemställer,

l:o

att till ersättande af vissa under sistlidet års vår förskottsvis

bestridda kostnader för rustningar af flottans

fartyg och andra åtgärder, med syfte att i händelse åt

fredsbrott mellan främmande makter upprätthålla Sveriges

neutralitet, 376,000 kronor må, på sätt Kongl. Maj:t begärt,

i 1887 års stat utom hufvudtitlarne uppföras.

Vidare har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att till fonden för nytt riksdagshus afsätta 900,000 kronor.

Till denna fond, hvars tillgångar af Riksgäldskontoret förvaltas, hafva

hittills blifvit anvisade 1,484,500 kronor, deraf 900,000 kronor å riksstaten

för år 1885 och 584,500 å riksstaten för innevarande år. Fullmäktige i

Riksgäldskontoret hafva i sin till innevarande Riksdag afgifna berättelse upplyst,

att å de för år 1885 anvisade 900,000 kronor uppkommit en ränteoch

kapitalvinst under samma år af 43,221 kronor 99 öre, så att fondens

behållning vid 1885 års slut utgjorde 943,221 kronor 99 öre, samt att de

för innevarande år anvisade 584,500 kronor redan under sistlidne Januari

månad till Riksgäldskontoret levererats och, likasom de under år 1885 afsätta

medel, förräntats genom inköp för fondens räkning af svenska statsobligationer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

3

Då, på sätt Herr Statsministern och Chefen för Finansdepartementet

till statsrådsprotokollet anfört, fonden naturligtvis behöfver vinna en högst

betydlig ytterligare tillväxt för att motsvara sitt ändamål, hemställer Utskottet,

2:o

att Riksdagen må till fonden för nytt riksdagshus

afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som hör under

år 1887 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas

och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.

Kongl. Maj:t har jemväl i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen

att för inlösen af skattefrälseräntor m. m. afsätta 800,000 kronor.

Till stöd för detta förslag har Herr Statsministern och Chefen för

Finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t den 11

Januari innevarande år anfört:

»Under den 11 September sistlidet år har Eders Kongl. Maj:t, i öfverenstämmelse

med den vid sistlidne riksdag bifallna nådiga propositionen i

ämnet, utfärdat bestämmelser derom, att skattefrälseräntor, kronotionde,

som innehafves under enskild eganderätt, samt arhets- och liofveriskyldighet

till skattesåld kronoegendom må, i mån som vederbörande egare

derom framställa anbud, för statsverkets räkning efter bestämda grunder

inlösas, hvarjemte Statskontoret erhållit befallning att af under händer

varande medel förskjuta de belopp, som för utskyldernas eller besvärens

inlösande kunna ifrågakomma att af statsmedel gäldas, samt för hvarje år

anmäla förskotten till ersättande af Riksdagen. Vid det tillfälle, då jag inför

Eders Kongl. Maj.t förordade aflåtande till Riksdagen af den nådiga framställningen

i ämnet, yttrade jag, att statens utgift för utskyldernas inlösen,

hvilken beräknades närma sig fyra millioner kronor, borde fördelas på flera

års budgeter, och är det af denna anledning jag nu, ehuru hittills ingen anmälan

om verkstäld dylik inlösen från Statskontoret skett, anser det vara

synnerligen lämpligt att börja afsätta medel för detta ändamål, hvartill tillfälle

nu erbjuder sig i de befintliga öfverskotten.»

Den sålunda föreslagna medelafsättningen är, enligt hvad Utskottet

inhemtat, af behofvet påkallad och synnerligen välbetänkt. Utskottet hemställer

derför,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-TJtshottets Memorial N:o 63.

3:o

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

å riksstaten för år 1887 för inlösen af skattefrälseräntor

m. m. afsätta 800,000 kronor.

Vidare har Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit, att Riksdagen

må, till förstärkande af statsverkets kassaförlag sfond, anvisa 431,000

kronor, utgörande det af Kongl. Maj:t beräknade öfverskottet å riksstaten,

sedan de till fonden för nytt riksdagshus och till inlösen af skattefrälseräntor

afsedda belopp frånräknats. Vid detta ärendes föredragning har Herr Statsministern

och Chefen för Finansdepartementet erinrat, hurusom statsverkets

kassaförlagsfond, med inberäkning af det vid 1885 års riksdag anvisade belopp,

komme att vid slutet af innevarande år 1886 uppgå till 11,139,207

kronor 27 öre, hvadan densamma, under förutsättning af bifall till Kongl.

Maj:ts nu gjorda förslag, skulle vid 1887 års slut bestiga sig till 11,570,207

kronor 27 öre. Vid flera föregående tillfällen hade Departementschefen inför

Kongl. Maj:t närmare utvecklat vigten af att låta, i den mån statsverkets

tillgångar dertill beredde tillfälle, afsättningarne till kassaförlagsfonden

fortgå, intill dess denna fond nådde ett belopp af åtminstone 15 millioner

kronor. Herr Departementschefen kunde derför inskränka sig att till stöd

för den nu föreslagna ytterligare afsättningen åberopa de skäl, som legat till

grund för de framställningar i detta afseende, hvilka under de senare åren

blifvit af Kongl. Maj:t gjorda och af Riksdagen bifallna.

I sammanhang med detta Kongl. Maj:ts förslag har Utskottet behandlat

en af Herr J. Mankell inom Första Kammaren väckt motion (N:o 30),

i hvilken hemstälts, att den af Kongl. Maj:t under år 1887 föreslagna afsättningen

af 431,000 kronor till statsverkets kassaförslagsfond icke måtte

ega rum; äfvensom att, för händelse af framtida brist i denna fond, en

kredit till fyllande af det felande beloppet måtte öppnas för Statskontoret

hos Riksgäldskontoret, samt att i öfverensstämmelse dermed sistnämnda kontors

reglemente måtte ändras.

I sin till stöd för berörda förslag gjorda framställning fäster motionären

uppmärksamheten derpå, att kassaförlagsfonden komme att vid innevarande

års slut uppgå till 11,139,207 kronor 27 öre och till detta belopp blifvit förstärkt

från 4,985,638 kronor 27 öre genom de afsättningar, som under åren

1882—1886 till densamma blifvit gjorda.

För sin del måste motionären anse fondens vidare förstärkande mindre

behöfligt. Sedan år 1874, då statsregleringens öfverskott sista gängen till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

5

godofördes Riksgäldskontoret, hade kassaförlagsfonden, såsom af en motionen

bifogad bilaga delvis framginge, endast en kortare tid, nemligen under de

sista månaderna af år 1879 och de första af år 1880, haft behof af så stort

belopp, som i statsverkspropositionen angåfves. Och de förhållanden, under

livilka detta skedde, vore af den beskaffenhet, att det med skäl torde kunna

antagas, att blott ringa sannolikhet förefunnes för deras återkommande, hvadan

denna företeelse måste betraktas såsom ett undantag.

I samma mån, som grundskatterna afskrefves, ''borde äfven nämnda

maximum af 15 millioner minskas med ett motsvarande belopp. Detta måste

följaktligen ske redan innevarande år. Och skulle dessa skatter helt och

hållet försvinna, minskades maximibeloppet med icke mindre än 6 millioner,

för så vidt man finge antaga att de ersattes med sådana inkomster, som

under finansåret verkligen inlöpte, hvilket ju vore troligt.

Emellertid erkänner motionären att det före denna totala afskrifning

möjligen undantagsvis kunde inträffa, att fonden behöfde ett belopp, som läge

mellan de redan befintliga 11 millionerna och de 15, minskade med den

första grundskatteafskrifningens belopp. Under senare år hade man likvisst

kunnat fylla behofvet med de öfverskott på statsinkomsterna, som under föregående

år influtit och hvilka blifvit reserverade för ett kommande års statsreglering,

vanligtvis dock först trenne år senare, t. ex. 1884 års öfverskott

först för 1887 års statsreglering och 1885 års först för 1888 års o. s. v.

Den stora försigtighet, med hvilken inkomsterna för nästkommande års statsreglering

på senare tider beräknats, innebure en borgen för att dylika öfverskott

sannolikt städse skulle förefinnas, i hvilket fall ju icke någon ytterligare

förstärkning af fonden behöfdes.

Men äfven om det mindre troliga inträffade, att brist i fonden undantagsvis

skulle förekomma, syntes denna föga sannolika eventualitet lätteligen

kunna mötas på ett vida lämpligare sätt än genom afsättandet af medel, som

beröfvades statsregleringen eller undandroges skattelindringars åvägabringande.

Statskontoret öfverlemnade för närvarande de medel, som det för tillfället

icke behöfde använda, mot uppsägning på viss dag eller inom en månad

till Riksgäldskontoret, som kunde göra medlen för sig fruktbringande. När

Riksgäldskontoret sålunda af dessa medel å ena sidan kunde draga vinst,

förefölle det motionären vida enklare och beqvämare, att det å andra sidan

ikläddes skyldighet att, för händelse af brist i förlagsfonden, af under handen

hafvande medel anskaffa det tillfälligtvis felande beloppet mot återbetalningsskyldighet,

så fort Statskontoret dertill blefve iståndsatt, än att förlagsfonden

ytterligare förstärktes, och sålunda betydliga medel undandroges Riksdagens

disposition för vigtigare ändamål. Motionären hade för sin del alltid ansett

olämpligt och stridande mot sunda finansiella grundsatser, att fonder eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stäts-UtsJcottets Memorial N\o 63.

kassör bildades för ändamål, som på annat sätt lättare kunde fyllas. Hans

mening vore således, att inga vidare afsättningar borde ske till kassaförlagsfonden,

utan att i stället hos Riksgäldskontor et en kredit för Statskontoret

skulle öppnas för fyllande af den brist, hvaruti det tillfälligtvis och säkerligen

mycket sällan syntes kunna råka i afseende på sitt kassaförlag. Enligt

hvad motionären hört uppgifvas, vore ett dylikt tillvägagående vanligt i

England och Frankrike. Och hos oss ansåge motionären förhållandena för

närvarande vara sådana, att alla medel, som icke oundgängligen behöfdes till

statsregleringen, borde disponeras för skattelindringar.

Hvad nu först beträffar motionärens förslag, att, för händelse af framtida

brist i kassaförlagsfonden, en kredit till fyllande af det felande beloppet

måtte öppnas för Statskontoret hos Riksgäldskontoret, tillåter Utskottet sig

i minnet återkalla, att Riksdagen år 1876, med bifall till Stats-Utskottets

hemställan i dess Memorial H:o 85, i Riksgäldskontorets reglemente införde

ett stadgande af följande innehåll:

»I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret

att, sedan Kongl. Maj:t uppå Statskontorets underdåniga anmälan

pröfvat behofvet för dess fyllande, tillhandahålla Statskontoret det

belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med

förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda

hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.»

Samma stadgande har sedermera intagits i alla efter år 1876 för

Riksgäldskontoret utfärdade reglementen och äfven, på sätt den vid Herr

Mankells motion fogade tabell närmare utvisar, vunnit en ganska vidsträckt

tillämpning, i det att de belopp, Riksgäldskontoret på grund deraf till Statskontoret

utbetalt, vid ett tillfälle, i November månad år 1879, uppgått till

ej mindre än 16,500,000 kronor. Det har ock (se § 44 af nu gällande

reglemente) i följd häraf funnits nödigt bemyndiga Riksgäldskontoret att,

för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i

mån af behof, upplåna medel mot Riksgäldskontorets obligationer i svenskt

mynt.

Då Utskottet i sitt denna dag afgifna Memorial N:o 64 föreslår bibehållande

i det nya reglementet för Riksgäldskontoret af ett stadgande (§ 16)

af lika lydelse med det här ofvan intagna och åberopade, samt detta stadgande

synes till fullo uppfylla syftet af motionärens framställning i denna

del af hans motion, anser Utskottet sig härmed hafva besvarat motionen i

hvad den rörer öppnande af en kredit för Statskontoret hos Riksgäldskontoret.

I fråga åter om ytterligare afsättning till kassaförlagsfonden, kan Utkottet

ej dela motionärens åsigt. Att en dylik fond under de senare åren

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

7

ej visat sig behöflig till hela det belopp, den nu innehar, beror helt och

hållet deraf, att Statskontoret under samma tid haft till sitt förfogande betydliga

öfverskott från föregående statsregleringar, men Utskottet kan ingalunda,

såsom motionären, antaga, att dylika öfverskott sannolikt städse skola

förefinnas. När åter öfverskott kunna af Statskontoret disponeras, inträffar

intet annat än att dylika öfverskott eller motsvarande, obegagnad del af

kassaförlagsfonden öfverlemnas till Riksgäldskontoret för att, för statsverkets

räkning och till minskning af dess utgifter, förvaltas. Om nu en lcassaförlagsfond

af tillräcklig storlek ej finnes och samtidigt ej heller tillräckliga

öfverskott stå till Statskontorets förfogande, skulle visserligen fortfarande

såsom tillförene de erforderliga medlen kunna från Riksgäldskontoret

erhållas på sätt motionären angifvit, men vid tider, då statsverket

ej har några öfverskott, har Riksgäldskontoret i regeln ej heller några räntefria

medel till sitt förfogande, och fyllandet genom Riksgäldskontorets försorg

af statsverkets behof skulle då ej heller kunna ega rum utan en ränteutgift,

som ju vid anordningars vidtagande för ett sådant fall helst torde

böra undvikas. Det må vara sant att ett förfaringssätt, något liknande det

af motionären förordade, eger rum i flera främmande länder, men vida fördelaktigare

torde det dock vara att hafva så stäldt, att upplåning för bestridande

af löpande statsbehof ej må behöfva ega rum, och det är, hos

Sveriges finansförvaltning en egenskap, som synes böra väl bevaras, att sväfvande

skuld endast undantagsvis kan förekomma.

Utan tvifvel inverkar, såsom motionären erinrat, den år 1885 beslutade

nedsättningen i grundskatterna på det belopp, hvartill kassaförlagsfonden

kan beräknas behöfva uppgå, men äfven efter ett i öfverensstämmelse härmed

gjordt afdrag från det antagna minimibeloppet af 15,000,000 kronor qvar

står behofvet af ytterligare afsättningar till fonden.

Om Riksdagen bifaller Utskottets här nedan gjorda förslag, att

500,000 kronor af 1887 års anslag till stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs

anvisas å riksstaten, blir det emellertid ej möjligt att nu till fonden afsätta

hela det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, utan endast 237,000 kronor,

hvarigenom fonden vid 1887 års slut skulle komma att uppgå till 11,376,207

kronor 27 öre.

Utskottet hemställer,

4:o

att Riksdagen må, till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond,

å riksstaten för år 1887 anvisa 237,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

Redan i sitt Utlåtande N:o 40 punkten B), angående anslag till en

stambana genom öfre Norrland, uttalade Utskottet den åsigt, att upplåningen

till denna nya stambana borde så vidt möjligt inskränkas samt att de medel,

som för anläggningen erfordrades, borde till en del, i mån af tillgång, anvisas

till utgående å riksstaten.

I öfverensstämmelse härmed, och då statsverkets ställning lemnar tillgång

till bestridande utan upplåning af hälften, eller 500,000 kronor, af det

beviljade anslaget till stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs, anser Utskottet

detta belopp kunna och böra å riksstaten utom hufvudtitlarne utgå;

hvaremot upplåning lärer erfordras för beredande af tillgång till såväl andra

hälften af nyssnämnda anslag som ock anslagen för nästkommande år till

stambanan Bräcke—Sollefteå och jernvägen Hudiksvall—Ljusdal, äfvensom

låneunderstöden för samma år ur fonden för enskilda jernvägar och till

Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag.

Utskottet hemställer alltså,

5:o

a) att 500,000 kronor af 1887 års anslag till stambanan

Sollefteå—Skorped—Vännäs må anvisas till utgående å

riksstaten utom hufvudtitlarne; och

b) att återstående 500,000 kronor af 1887 års anslag till

stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs samt de af Riksdagen

beviljade och till utgående år 1887 anvisade anslagsbelopp

å 750,000 kronor till arbetena å stambanan

mellan Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp

af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt

dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra

stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel,

å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond

för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000 kronor

till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag må till

utgående från Riksgäldskontoret anvisas, att enligt Kongl.

Maj:ts disposition utbetalas, och Riksgäldskontoret bemyndigas

att medelst försäljning af obligationer, tillhörande

1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda erforderlig

tillgång till förenämnda belopps utbetalning.

Under förutsättning af bifall till hvad Utskottet här ofvan föreslagit,

och om i öfrigt några på statsregleringen inverkande beslut icke vidare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

9

varda af innevarande Riksdag fattade, skulle, utan inberäkning bland inkomsterna

af bevillning af fast egendom samt af inkomst, statsregleringen

för år 1887 utfalla sålunda:

Tillgångar och inkomster:

Öfverskott å statsregleringarne för år 1884 och före
-

gående år (Stats-Utskottets Utlåtande N:o 60) ..... kronor 8,153,000: —

Statsverkets ordinarie inkomster (Stats-Utskottets

Utlåtande U:o 60) ........................................................ » 19,342,000: —

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar

(Bevillnings-Utskottets Betänkande dST:o 17):

Tullmedlen ..................... kronor 29,000,000: —

Postmedlen ................ » 6,235,000: —

Bevillningsafgifterna för

särskilda förmåner och

rättigheter................. » 300,000: —

Stämpelmedlen ............... » 3,300,000: —

Bränvinstillverknings
skatten

........................ » 13,000,000: —

Hvitbetssockertillverk
ningsafgiften.

............. » 200,000: — » 52,035,000: —

Öfverskott från postverket (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 60)............................................... » 1,800,000: —

hvadan tillgångarne och inkomsterna för 1887, med

undantag af bevillningen af fast egendom samt af inkomst,

uppgå till ......................................................... kronor 81,330,000: —

Utgifter:

De på ordinarie stat uppförda utgifterna hafva hlifvit bestämda till följande

belopp:

Första hufmdtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 5)............................. kronor 1,338,000: —

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 6).............................. » 3,814,667: —

Transport 5,152,667: —

Bih. till Biksd. Prot. 18S6. 4 Sami. 1 Afd. 39 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utslcottets Memorial N:o 63.

Transport kronor

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 7 och Memorial

N:o 28) ............................................. »

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 8 samt Memorial

N:o 39) ..........................................

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 9 samt Memorial

N:o 41) ............................................. »

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 10 och Memorial

N:o 32) .......................................... »

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 11 och Memorial

oN:o 43) .......................................... »

Åttonde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 12 samt Memorial

2ST:o 56)................................. »

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden Nås 13 och 13 a samt

Memorial N:o 44)........................... »

Be extra ordinarie utgifter,

som blifvit för år 1887 anvisade

att utgå från Statskontoret, utgöra:

Andra hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 6) .......................... »

Tredje hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 7) .......................... »

Fjerde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 8 samt Memorial

Nås 39 och 42).............................. »

Femte hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 9 och Memorial

N:o 41) ............................................ »

Sjette hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden Nås 4 och 10)........... »

Sjunde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 11).......................... _»_

Transport kronor

5,152,667: —

613,800: —

19,643,800: —

5,980,400: —

4,648,854: —

14,311,900: —

11,065,589: —

2,629,600: — 64,046,610

84,333: —

4,500: —

1,442,400: —

964,200: —

1,689,846: —

157,500: —_

4,342,779: — 64,046,610

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Ut shot fets Memorial N:o 63.

Transport

Åttonde hufmdtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtanden N: is 12 och 12 a samt

Memorial N:o 56)...........................

Nionde hufvudtiteln (Stats-Utskottets

Utlåtande N:o 13)........................

Hvartill komma dels, utom hufvudtitlarne:
om

Utskottets i punkten l:o här

ofvan gjorda förslag bifalles,

till1 ersättning af vissa kostnader

för rustningar af flottans fartyg

och andra åtgärder för neutralitetens

upprätthållande .........

enligt den af Riksdagen bifallna punkten

36:o mom. b) af Utskottets

Utlåtande N:o 10,

till ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar

samt, om Utskottets i punkten 5:o

mom. a) här ofvan gjorda förslag

bifalles,

till påbörjandet af stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs

(utom

det till utgående från Riksgäldskontor

et anvisade lika belopp..

dels, till utgående från Riksgäldskontor,

riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, annuiteter

och räntor, efter afdrag af till

Riksgäldskontor et ingående ränte
och

kapitalbetalningar...................

dels, om Utskottets här ofvan gjorda

förslag i punkterna 2:o, 3:o och

kronor 4,342,779: — 64,046,610:

» 1,797,611: —

* 900,000: — 7,040,390:

kronor 71,087,000:

376,000: —

500,000: —

500,000: — 1,376,000:

--- 10,430,000:

4:o bifallas,

afsättning till fonden för nytt riksdagshus.............

afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m.

900,000:

800,000:

Transport kronor 84,593,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Memorial N:o 63.

Transport kronor 84,593,000: —

och till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond ...... 237,000: —

Summa kronor 84,830,000: —

hvilket utgiftsbelopp med ............................................... » 3,500,000: —

öfverstiger summan af de här ofvan angifna tillgångarne

och inkomsterna, bland hvilka bevillning

af fast egendom samt af inkomst ej beräknats ... kronor 81,330,000: —

Utskottet hemställer alltså,

6:o

att Riksdagen må för år 1887 åtaga sig en bevillning

af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre millioner

femhundratusen kronor; samt

7:o

att Bevillnings-Utskottet må erhålla uppdrag att föreslå

sättet, huru nämnda bevillning bör utgå.

Sistlidna års Riksdag beslöt, med bifall till Stats-Utskottets hemställan

i dess Utlåtande jST:o 53, att vid statsregleringen för innevarande år de

i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å

dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande skulle blifva gällande.

Då beslut i omförmälda hänseende äfven lärer vara erforderligt för

den statsreglering, som nu verkställes, får Utskottet, med hänvisning till den

utredning i ämnet, som förekommer i 1885 års Stats-Utskotts ofvan åberopade

utlåtande, hemställa,

8:o

att Riksdagen må besluta, att vid statsregleringen för

nästkommande år de i Rikets Ständers skrifvelse den 12

Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af

besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva

gällande.

Till närmare upplysning om så väl innehållet af riksstaten för år

1887, sådan den blifvit af Utskottet förslagsvis upprättad, som ock Riksgäldskontorets

inkomster och utgifter till 1887 års slut, jemväl sådana de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Memorial N:o 63. 13

blifvit af Utskottet beräknade, får Utskottet hänvisa till hosföljande bilagor

N:is 1, 2 och 3.

Enligt bilagorna jST:is 2 och 3, innefattande förslagsheräkningar öfver

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter från och med den 29 nästlidne

April till nästkommande års slut, utgöra Riksgäldskontorets utgifter:

för tiden från och med den 29 nästlidne April till

innevarande års slut............................................... kronor 52,314,699: 31.

samt under år 1887 .................................................... » 19,467,780: —

Summa kronor 71,782,479: 31.

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:

under år 1886, nu befintlig behållning inheräknad, kronor 56,543,551: 16.

och under år 1887......................................................... » 19,467,780: —

Summa kronor 76,011,331: 16.

Inkomsterna och tillgångarne öfverstiga således utgifterna med ett

belopp af 4,228,851 kronor 85 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade

behållning vid 1887 års slut.

Stockholm den 10 Maj 1886.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utslcottets Memorial N:o 63,

Bil.

Riksstat

Tillgångar och Inkomster.

Kronor.

ö.

Öfverskott å statsregleringarne för år 1884 och föregående år ...........................

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster................................................................ 19,342,000: —

Bevillningar:

Tullmedel....................................... 29,000,000: —

Postmedel......................................................... 6,235,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ................................................... 300,000: —

Stämpelmedel................................................... 3,300,000: —

Bränvinstillverkningsskatt.............................. 13,000,000: —

Hvitbetssockertillverkningsafgift .................. 200,000: —

8,153,000

Bevillning af fast egendom samt af inkomst 3,500,000: — 55,535,000: —

74,877,000

—

Öfverskott från postverket.........................................................................................

1,800,000

—1

Transport

84,830,000

__

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 63.

15

N:o 1.

för år 1887.

Utgifter.

Ordinarie. Extra.

Summa.

Att utgå från Statskontoret:

Första hufvudtiteln.................

...... 1,338,000

1,338,000

Andra

dito ..................

...... 3,814,667

— 84,333

— 3,899,000

—

Tredje

dito ..................

613,800

— 4,500

— 618,300

—

Fjerde

dito .................

...... 19,643,800

— 1,442,400

— 21,086,200

—

Femte

dito .................

...... 5,980,400

— 964,200

— 6,944,600

—

Sjette

dito ................

...... 4,648,854

— 1,689,846

— 6,338,700

—

Sjunde

dito .................

...... 14,311,900

— 157,500

— 14,469,400

—

Åttonde

dito ...............

...... 11,065,589

— 1,797,611

— 12,863,200

_

Nionde

dito ..................

...... 2,629,600

— 900,000

— 3,529,600

—

Utom hufvudtitlarne:

Till ersättning af vissa kostnader

för rustningar af flottans fartyg

och andra åtgärder för

neutralitetens upprätthållande

Till ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jern vägar ...

Till påbörjandet ai'' stambanan

Sollefteå—Skorped—V ännäs

(utom det till utgående från

Riksgäldskontor anvisade lika

belopp)......................................

376,000:

500,000:

376,000: —

500,000: —

500,000: — 500,000:

Summa 64,046,610: — 8,416,390:

Transport

Kronor.

72,463,000

72,463,000|-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Ståts-Utskottets Memorial N:o 63.

Kronor.

ö.

Transport

84,830,000

Summa kronor

84,830,000

-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 63.

17

Kronor.

1

Ö.

Transport

Att utgå från RiksgäIdslcontoret :

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m., för- slagsvis ................................................................................. 614,625: —

Annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor å öfrig stats- skuld, förslagsvis ........................................ 12,394,355: —

efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående

72,463,000

—

ränte- och kapitalbetalningar, förslagsvis 2,578,980: — 9,815,375: —

10,430,000

-1

Afsättning till fonden för nytt Riksdagshus ......................................................

900,000

—

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor, m. in. ....................................

800,000

-1

Till förstärkande af statsverkets Teassaförlog sfond .............................................

237,000

—

Summa kronor

84,830,000

llih. till Riksd. Vrot. 1886.

4 Samt 1 Afd. 39 Raft

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Ståts-Utskottets Memorial N:o 63.

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgäldskontorets Inkomster och

Behållning den 29 April enligt Riksgäldskontorets kassaräkning

Kapitalfordran för tills vidare förräntade medel:

emot reverser eller depositionsbevis................ 9,590,000: —

» uppköpta räntebärande obligationer...... 1,166,600: —

Förskjutna medel att ersättas af Riksgäldskontorets fonder....._

1,892,216: 47

10,756,600: ■

40,466: 59

Kronor.

12,689,283

06

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål

anvisade låneunderstöd........................................................

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och Kalmar

län i anledning af 1868 års missväxt ........................

Genom förräntande af innestående behållningar ......................■_

2,078,000: —

1,120: —

100,000: —

2,179,120

jErsättning af statsverkets medel:

Enligt riksstaten för år 1886 Riksgäldskontor^ tillkommande

anslag för bestridande af riksdags- och revisionskostnader,

annuiteter och räntor m. m..............................................

efter afdrag af god (gjorda.........................................................■_

Upplåning:

för konvertering af 1870 års 5 procent-lån...........................

efter afdrag af redan influtna:

genom återföring från jernvägshypoteks
fonden.

........................... 170,154: 34

genom försäljning af återstoden af 1880 års

4 procent-lån ............................................ 1,150,005: 35

genom försäljning af 8,000,000 riksmark

af 1886 års 31/2 procent-lån, efter 92

procent, som lemnat................ 6,542,355: 55

Kronor

för konvertering af 1876 års 41/2 procents-lån......................•_

10,975,000: —

10,000,000: —

12,966,700: —

7,862,515: 24

5,104,184: 76

34,347,824: —

Transport

975,000

39,452,008 76

55,295,411 82

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

19

N:o 2.

Utgifter från och med den 29 April 1886 till samma års slut.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m.

Riksdags- och revisionskostnader........................

Kostnader för Riksdagens hus .........................

» » » bibliotek ..................

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontorct

.......................................................

Löner å indragnings- och pcnsionsstat vid dito

Aflöning och resekostnad m.m. för justitieombudsmannen

och hans expedition ....................

m.:

130,000: —

5,000: —

3,102: 54

43,700: —

9,900: —

17,337: 46 209,040: —

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen ............................. 300,000:

Anslag till ränta och amortissement å nedannämnda

fonderade lån:

1872 års lån................... 387,598: 43

1878 » » 444,298: 93

1880 » » 1,306,502:

1886 » » 881,481:

Ränta å medgifven och beräknad upplåning för

dels odlingslånefonden och dels det belopp,

som för konverteringarne ännu icke kontra
-

^8 3,019,880: 84

herats

Ränta å gamla 5 procent-lånet,

å Konung Karl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond .......

Kronor. ö.

1

70,000:

13,138: 20 83,138: 20 3,403,019: 04

Återleverering till Kongl. Statskontoret:

Till Riksgäldskontorets förvaltning öfverlemnad kassabehållning

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter .....................

Transport

3,612,059

8,000,000

217,198

04

04

11,829,257J08

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

Transport

Upplåning för betäckande af motstående utgifter för odlingslånefonden ...........

Af förestående ännu icke indragna medel för kon
verteringarne.

................................ kronor 39,452,008: 76

komma den 1 nästinstundande Juni att inflyta

för kontraherad ytterligare försäljning af

46,000,000

92 procent

riksmark af 1886 års iån efter

37,617,777: 78

hvarefter den obegagnade lånerätten för konvertering af 1876

års lån utgör.........................................................................

1,834,230: 98

Kronor.

55,295,411

1,248,139

Summa kronor j 56,543,551

16

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Memorial N:o 63.

21

Transport

Låneunderstöd för enskilda jernvägar:

Vid 1881 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret för år 1886 anvisade

1,000,000 kronor, återstoden ............................................... 941 527: 98

Vid 1884 års riksdag till Skåne—Hallands och Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för år 1886 anvisade tillhopa .. 781,836: -

137,000:

220,884: 60

Anslag för statens jernvägar:

Vid 1879 års riksdag till utgående från Riksgäldskontoret anvisadt anslag å

högst 4,000,000 kronor för inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg,

återstoden ............................................................................ 730; 31

Vid 1883 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade

medel, 247,000 kronor, för jernvägen Kihlafors—Stug
sundet,

d:o ........................................................................

Vid 1884 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade

medel, 2,154,000 kronor, för inköp och ombyggnad af

jernvägen Sundsvall—Torpshammar, d:o ..........................

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1886 anvisade

medel för fortsättning af arbetena å stambanan Bräcke—

Sollefteå, 2,000,000 kronor, återstoden......... 1,127,500: —

För jernvägens mellan Hudiksvall och Näsviken

inköp, ombyggnad till bredspårig och utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal,

2,000,000 kronor, återstoden........................ 1,680,000: —

Vid 1883 års riksdag anvisade medel till understödjande af odling af sanka

trakter:

å 1885 års anslag......................................................... 522,839: 34

1886 års anslag....................................... 1,000,000: —

efter afdrag af för sistnämnda år beräknade,

till Kongl. Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån........................... 274,700: — 725 300-

För inlösen af uppsagda 4 1/2 procent-obligationer af 1876 års statslån ........

Beräknad behållning vid 18S6 års slut ............................................................

Kronor.

11,829,257

1,723,363

2,807,500: —

08

98

Summa kronor

3,166,11491

1,248,139

34,347,824

4,228,851

34

85

56,543,551116

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Memorial N:o 03.

Bil.

Försiagsberäkning öfver Riksgäldskontorets

Beräknad behållning vid 1887 års början samt fordringar för tills vidare förräntade

medel ....................................................................................

Inkomster.

Kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda föremål anvisade låne

understöd.................................................................... 2,477,860: —

Afbetalningar å lån till undsättningar inom Kronobergs och

Kalmar län, i anledning af 1868 års missväxt.............. . 1,120: —

Genom förräntande af innestående behållningar ......................... 100,000: —

Ersättning af statsverkets medel:

Motstående för år 1887 upptagna riksdags- och revisionskostnader, aflöning

m. m. äfvensom annuiteter å de fonderade lånen samt räntor å öf

statsskuld ..................................................................... 13,008,980:

efter afdrag af den för Riksgäldskontoret under samma tid

beräknade inkomst af rånte- och kapitalinbetalningar .. 2,578,980:

och låneunderstöd för enskilda jernvägar

ling till betäckande af motstående för :

odlingslånefonden.......................................

Kronor.

ö.

4,228,851

85

2,578,980

10,430,000

f

5,634,300

824,500

Transport j 23,696,631 [85

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 63.

23

N:o 3.

Inkomster och Utgifter år 1887.

m.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m

Riksdags- och revisionskostnader........................ 500,000

Kostnader för Riksdagens hus ..........v.............. 12,000

» » » bibliotek .................

Löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds
kontoret.

................................................

Löner å indragnings- och pensionsstat vid dito

Aflöning, resekostnad och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition......

2,000

62,907: 50

14,917: 50

22,800:

Annuiteter och räntor:

Till Hans Maj:t Konungen ................................. 300,000:

Anslag till ränta och amortissement å de fonderade

lånen:

1860 års lån emot premieobligationer

.................. 293,000;

1872 års lån ................. 1,203,860

1875 » » ................ 1,700,000:

1878 » » ................. 1,191,328: 97

1880

1886

5,573,502

1,882,613

33 11,844,304: 30

Ränta å medgifven och beräknad, men ännu icke

verkstäld upplåning............... 235,000: —

Ränta å gamla 5 procent-lånet, å

Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

samt å Göta kanals

reparationsfond ........... 15,050: 70

Kronor.

614,625: —

250,050: 70 12,394,355: -

13,008,980

Transport j 13,008,980

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-TJtskottets Memorial N:o 63.

Transport

Kronor.

23,696,631

85

Summa kronor ] 23,696,631

85

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 63.

25

Transport

Vid 1883 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor år 1887 anvisade

medel till understödjande af odling af sanka trakter........ 1,000,000: —

efter afdrag af för samma år beräknade, till Kongl. Statskontoret

inflytande annuiteter å odlingslån ..................... 175,500: —

Vid 1885 års riksdag till utgående under år 1887 anvisade medel för jernvägens

mellan Hudiksvall ocli Näsviken inköp, ombyggnad och utsträckning

till norra stambanan vid Ljusdal.........................................................

Vid 1886 års riksdag till utgående från Riksgäldskontor under år 1887 anvisade

medel:

till arbetena å stambanan mellan Bräeke och Sollefteå ......... 750,000: —

» påbörjandet af stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs . 500,000: —

låneunderstöd åt Göteborg—Hallands jern vägsaktiebolag ...... 1,034,000: —

lån ur 1886 års fond till understödjande af enskilda jernvägs
anläggningar.

................................................................... 1,000,000: —

Beräknad behållning vid 1887 års slut ..................................................................

Kronor.

0.1

!

13,008,980

! 824,500

!

;

|

2,350,300

3,284,000

|

!

1

4,228,851

CO

1 o<

Summa kronor j 23,696,631 [85;

Bill. till Bilcsd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 39 Haft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.