Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen Fjerde hufvudtitel. af utgifterna under riksstatens

1886-03-02 · 55 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1886:8, Utlåtande, angående regleringen Fjerde hufvudtitel. af utgifterna under riksstatens

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till ltiksd. Kansli den 2 Mars 188G, kl. half 8 e. m.

Utlåtande, angående regleringen

Fjerde hufvudtitel.

af utgifterna under riksstatens

(l:a U. A.)

Vid riksstatens Fjerde hufvudtitel, som omfattar anslagen till

landtförsvaret, hafva vid innevarande riksdag ifrågakommit de förändringar,

som här nedan omförmälas.

Departementschefen.

l:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagst.itel föreslagit, att,

efter det nuvarande innehafvare!! af befattningen såsom chef för Landtförsvarsdepartementet

från samma befattning afgått, må till remontering

och underhåll af två tjenstehästar för chefen för Landtförsvarsdepartementet

användas af de å allmänna ordinarie anslag under fjerde

hufvudtiteln uppkommande besparingar 1,530 kronor årligen, intill dess

medel för ändamålet kunna varda uppförda på ordinarie stat.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 1) har Friherre

E. Klinckowström yrkat »att ifrågastälda anslag, 1,530 kronor, icke måtte

bifallas att utgå vare sig från allmänna besparingarna eller af andra

statens medel».

Bill. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Åfd. 5 Raft.

Angående

medel till

tjenstehästar

åt chefen för

Landtförsvarsdepartementet

ef ter nuvarande

departementschefens

afgång.

[1-]

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 3) inhemtas, har Departementschefen,

beträffande förevarande framställning, erinrat, bland annat, att

då chefen för Landtförsvarsdepartementet vore, närmast konungen, befälhafvare

för armén, det måste anses som en brist, att medel till underhåll

af tjenstehästar icke funnes för nämnde departementschef, såsom

för underlydande befälhafvare, anvisade. Visserligen måste det

väl i allmänhet inträffa, att den, som beklädde befattningen såsom chef

för Landtförsvarsdepartementet, innehade på stat sådan tjenst vid armén,

för hvilken funnes uppförda medel till remontering och underhåll af

tjenstehästar, men dessa medel måste naturligtvis uppbäras och användas

af den, som kommenderats att uppehålla tjensten, och tillfölle

således icke den ordinarie innehafvaren under den tid, han vore chef

för Landtförsvarsdepartementet.

Då det synes vara i sin ordning att chefen för Landtförsvarsdepartementet

såsom närmast Konungen högste befälhafvare för armén

har tjenstehästar till sin disposition, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning, men enär

Utskottet inhemtat, att bemälde departementschef för närvarande kostnadsfritt

begagnar åtskilliga lägenheter, såsom stallrum, vagnshus m. m.

i kronan tillhöriga egendomen N:o 36 vid Drottninggatan, har Utskottet

ansett, att denna förmån, som icke motsvaras af någon liknande

för statsrådets öfrige medlemmar, med undantag af utrikesministern,

borde vid nuvarande chefens för Landtförsvarsdepartementet

afgång upphöra och omförmälda lägenheter för kronans räkning uthyras.

Utskottet hemställer alltså,

att, efter det nuvarande innehafvaren af befattningen

såsom chef för Landtförsvarsdepartementet

från samma befattning afgått, må till remontering

och underhåll af två tjenstehästar för chefen för

Landtförsvarsdepartementet användas af de å allmänna

ordinarie anslag under Fjerde hufvudtiteln uppkommande

besparingar 1,530 kronor årligen, intilldess

medel för ändamålet kunna varda uppförda på ordinarie

stat; dock under vilkor att samtidigt med det

ofvannämnda förändring träder i verket, den chefen

för nämnda departement nu tillkommande rättighet

att kostnadsfritt begagna åtskilliga lägenheter i kronans

egendom N:o 36 Drottninggatan skall upphöra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

3

och omförmälda lägenheter i stället för statsverkets

räkning uthyras.

Indelta arméns befälsaflöning.

2:o. Med hänvisande till det vid behandlingen af denna hufvud- Angående fi,- titel förda statsrådsprotokoll har Kongl. Makt under förevarande an- ändnnsar »''

slagstitel föreslagit, ro -i

att efter 1886 års utgång de fyrtiosju sqvadronshästläkaretjensterna

vid kavalleriet, i mån af inträffande ledigheter, må indragas

samt, i stället och allt efter det medel genom dessa tjensters indragning

blifva för ändamålet tillgängliga, vid kavalleriet inrättas tolf batalj

onsveterinärbefattningar med den i förutnämnda statsrådsprotokoll

angifna fördelning å kavalleriets regementen och corpser, jemte det

fem extra hästläkare anställas;

att, i sammanhang härmed, aflöningsförmånerna för hästläkarne

vid kavalleriet och artilleriet bestämmas att från och med år 1887

utgå på sätt i samma protokoll angifvits, dock, hvad häst- och fourageersättning-

till kavalleriets hästläkare angår, först i den mån Kongl.

Maj:t finner de genom ofvanberörda indragningar tillgängliga medel å

vederbörande anslag lemna tillgång till dylik ersättning; samt

att, vid bifall härtill, de efter år 1886 ifrågakommande ålderstillägg

för regementsveterinärer må utgå från anslaget under fjerde

hufvudtiteln till ålders ti 11 ägg, äfvensom för öfrigt de medel, hvilka

under anslagen till indelta arméns befälsaflöning, lifgardet till häst

och kronprinsens husarregemente finnas uppförda till hästläkares aflönande,

måtte ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, att, från och med

år 1887 och intill dess slutlig reglering af vederbörande anslag kan.

ega rum, i mån af behof användas till genomförande af de föreslagna

förändringarne i veterinärstaten.

Uti sin motion N:o 1 i Första Kammaren har Friherre Rlinckowström

förmält sig vara nödsakad yrka afslag å Kongl. Maj:ts förevarande

framställning.

Af den i ofvan åberopade statsrådsprotokoll (sidd. 3-—10) rörande

denna fråga förekommande utredning, till hvilken Utskottet hänvisar,

framgår, att, under det sjukvården för de artilleriet tilldelade hästar

besörjes vid hvarje af de tre artilleriregementena af 1 regements- och

1 bataljonsveterinär, upptaga gällande stater för kavalleriet, förutom 1

regementsveterinär vid hvarje regemente eller corps, tillsammans icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

mindre än 47 sqvadronshästläkare, eller 1 för hvarje sqvadron, af

hvilka sqvadronshästläkarebefattningar likväl för närvarande icke mindre

än 22 vore vakanta i brist på kompetente sökande, i följd hvaraf

de göromål, som tillhörde de vakanta beställningarna, måste vid hvarje

trupp uppehållas af dess öfrige hästläkare mot ersättning från de genom

vakanserna disponibla löner.

Orsaken till detta missförhållande vore, enligt departementschefens

åsigt, den, att, då enligt gällande bestämmelser till sqvadronshästläkare

antagas endast examinerade veterinärer, sqvadronshästläkarebefattningarne,

med endast underofficers grad och föga betydliga löneförmåner,

erbjöde en alltför ringa lockelse för dessa veterinärer, hvilka

icke allenast'' aflagt maturitetsexamen utan derefter vid veterinärinstitutet

genomgått en kurs under 3 till 4 år och således måste antagas

besitta en ganska god bildning både i allmänhet och i sitt fack.

Redan denna omständighet att kompetente personer icke kunde

erhållas till besättande af ifrågavarande befattningar syntes,_ enligt

departementschefens förmenande, kräfva en förändring i veterinärstatens

vid kavalleriet nuvarande sammansättning, men härtill komme

äfven att, då ursprungligen vid hvarje sqvadron fans anstäld endast

en hofsmed eller hofslagare, af hvilken icke fordrades andra veterinärkunskaper,

än som meddelades honom af regementshästläkaren, och

sqvadronshästläkarne sedermera trädde i hofslagarnes ställe, häraf blifvit

en följd, att antalet hästläkare på stat vid svenska armén blifvit, i

förhållande till hästarnes antal, större än vid andra arméer. En indragning

af hästläkare vid kavalleriet kunde i öfrigt under nuvarande

förhållanden desto lättare ske, som ett visst antal al manskapet vid

kavalleriregementena årligen kommenderades till genomgående af hofbeslagsskola

och derunder erhölle undervisning jemväl i skötsel af

hästens vanligare åkommor, hvarigenom, vid nedsättning af hästläkarnes

antal, åt de återstående bereddes lämpliga biträden vid hästsjukvården.

Beträffande aflöningsstaten har Kongl. Maj:t föreslagit, att de nya

regements- och bataljonsveterinärerna skulle erhålla samma aflöningsförmåner,

som nu uppbäras af regements- och bataljonsveterinärer vid

artilleriet, endast med den skilnad, att vid indelta kavalleriet dagaflöningen

för såväl regements- som bataljons veterinär borde beräknas för

allenast 60 dagar; hvaremot, i betraktande af de i och för sig ringa

aflöningsförmåner, som arméns hästläkare sålunda skulle komma att

erhålla, åtminstone regementsveterinärerna borde beredas förmånen af

ålderstillägg med 1,000 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stata- Utskottets Utlåtande N:o 8.

5

i graden; hvarjemte, med afseende å hästvårdens synnerliga vigt för

kavalleriets tjenstbarhet, borde iakttagas, att hästläkarne vid detta

vapen blefve beridna, för hvilket ändamål nämnde tjenstemän såsom

officerares vederlikar borde tilldelas vanlig ersättning för en tjensteliäst

hvardera.

Den nuvarande kostnaden för veterinär staten vore följande.

1 r eg ementsv eter inär vid artilleriet, lön ...... kr. 1,800:

dagaflöning » 1,095: —

2 » » ............................; ............

2 » )> värfvade kavalleriet, eller lifgardet

till häst och Kronprinsens husarregemente

.................................

kr. 2,895: - )> 5,790: —

» 5,790: —

Vid indelta kavalleriet, bestående af 6 regementen och

corpser:

1 regementsveterinär, lön ............................ kr. 1,800: •

dagaflöning för 60 dagar >'' 180: —

5 » ................................................................

1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900:

dagaflöning » 730: —-

2 ).» » » ..........................................

1 sqvadronshästläkare vid värfvade kavalleriet, lön............

9 » » » » ...........

beklädnad och portion åt desse 10 sqvadronshästläkare

i 365 dagar å 1 krona ...................................................

1 sqvadronshästläkare vid indelta kavalleriet, lön kr. 700:

dagaflöning för 60 dagar r__60: —

36 » vid d:o ..............................................

jemte nummerlön och portion.

portion under 60 dagars vapenöfningar för sistnämnde

37 hästläkare å 60 öre om dagen..............................

»

»

x

>>

»

»

v

»

»

S:a kr.

1,980: —

9,900: —

1,630: —

3,260: —

800: —

7,200: —

3,650: —

760: —

27,360: —

1,332: —

72,347: —

förutom 37 nummerlöner.

Kostnaden för veterinärstaten blefve deremot efter de ifrågasatta

förändringarne följande:

1 regementsveterinär vid artilleriet, lön ...... kr. 1,800: -

dagaflöning » 1,095: — kr. 2,895: —

Transport kr. 2,895: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

2 regementsveterinärer vid artilleriet...

1 ).

vid värfvade kavalleriet:

lön...................................

daga Honing....................

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjenstehäst.

....................... »

Transport kr.

kr. 1,800:

»- 1,095:

765:

vid indelta kavalleriet:

lön................................. kr. 1,800:

dagaflöning, förslagsvis

i 60 dagar.................. » 180:

lönetillägg och fourageersättning

för Itjenstehäst

....................... » 765:

ålderstillägg med 1,000 kr. efter 10 års tjenstgöring i

graden beräknas förslagsvis för omkring halfva antalet

regementsveterinärer, eller för 5 st.................

1 bataljonsveterinär vid artilleriet, lön............ kr. 900: —

dagaflöning » 730: — „

2 » » » ......................................... >,

1 » vid lifgarde! till häst, lön kr. 900: —

dagaflöning » 730: —

lönetillägg och fourageersättning

för 1 tjenste
häst.

................................... n 765: — „

1 » vid Kronprinsens husarregemente ... »

1 » vid lifregementets dragoncorps,

lön.................................. kr. 900: —

dagaflöning, förslagsvis i

60 dagar........................ » 120: -—

lönetillägg och fourageersättning

för ltjen
stehäst.

....................... » 765: — „

1 batalj onsveterinär vid lifregementets husarcorpsriri...... v

1 » Smålands husarregemente ............ »

Transport, kr.

2.895:

5,790:

3,660:

3,660:

2,745:

13,725:

» 5,000:

1,630:

3,260:

2,395:

2,395:

1,785

1,785

1,785

52,510:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Transport kr. 52,510: —

3 bataljonsveterinärer vid skånska husarregementet (10

sqvadroner) ................................ ;* 5,355: —

3 » )> skånska dragonregementet (10

sqvadroner) ........................... » 5,355: —

1 » » Jemtlands hästjägarecorps ............ » 1,785: —

5 extra hästläkare, arfvoden å 400 kr................................ » 2,000: _

kostnader för beordrande af extra hästläkare, för hvilka

beräknas dagtraktamente efter 4 kr. 50 öre, förslagsvis » 1,500: —

Summa kronor 68,505: —

Såsom af ofvan intagna jemförelse emellan de nuvarande och den

föreslagna aflöningsstaten framgår, skulle den ifrågasatta omorganisationens

^genomförande icke kräfva några ökade kostnader; hvarjemte,

enligt Kongl. Maj:ts förslag, bataljonsveterinärbefattningarna vid kavalleriet

Komme att tillsättas först i den mån, aflöningsmedel för dem

efter- hand genom afgång bland sqvadronshästläkarne och indragning

af sistnämnda tjenster blefve tillgängliga.

Beträffande denna fråga torde Utskottet få erinra, att Kongl. Maj:t

vid 1884 års riksdag framlade förslag af lika innehåll, som det nu föreliggande,

till veterinärstatens ombildande.

Utskottet ansåg sig emellertid då böra afstyrka bifall till detsamma,

hufvudsakligen af det skäl, att, derest en förändring af veterinärstaten

skulle ega rum, denna syntes böra gå i den rigtning, att de nu gällande

och enligt Utskottets förmenande allt för höga kompetensvilkoren

för sqvadronshästläkarebefattningarnes erhållande nedsattes; och blef

denna Utskottets uppfattning jemväl af Riksdagen godkänd.

1 anledning häraf har, såsom af statsrådsprotokollet (sidd. 9 och

10) inhemtas, Kongl. Maj:t infordrat så väl Medicinalstyrelsens som Vetermärinstitutets

lärarekollegii utlåtanden, om och i hvad mån förändring

kunde anses böra göras i de för kompetens till sqvadronshästläkarebefattningarne

föreskrifna vilkor, men båda dessa embetsmyndigheter

hatva bestämdt afstyrkt- nedsättning i nämnda kompetensvilkor och såsom

skäl härför hufvudsakligen anfört, att fullgörandet af de skyldigheter,

hvilka nu ålåge sqvadronshästläkarne, erfordrade kunskaper, som

endast kunde påräknas hos veterinärer med fullständig utbildning i sitt

yrke, hvarföre åt veterinärer med lägre kunskaper, hvilka ej kunde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

antagas ega nödig skicklighet och säkerhet i yrkets utöfning, ej heller

borde anförtros en så dyrbart materiel som kavalleriets hästar; samt

att det för öfrigt tillkomme sqvadronshästläkarne, då ej deras tjenstgöring

vid regementet toges i anspråk, att vid utbrott af smittosamma

sjukdomar bland husdjuren utföra sådana vigtiga tjensteförrättningar,

som endast af de fullt utbildade och legitimerade veterinärerna finge verkställas.

Om veterinärer med lägre kunskapsmått, än hvad som för närvarande

erfordrades, kunde antagas till tjensteverksamhet af den beskaffenhet,

som här ofvan blifvit omförmäld, skulle detta, enligt embetsmyndigheternas

åsigt, med all säkerhet medföra olägenheter af många

slag och innebära ett otidsenligt tillbakagående från nuvarande förhållanden

till skada så väl för hästsjukvården och undervisningen deri som

för husdjurssjukvården i allmänhet.

Då alltså af ofvan anförda skäl en nedsättning af kompetensvilkoren

för erhållande af veterinärbefattningarne vid armén icke ansetts

lämplig, har Utskottet, med hänsyn till de här ofvan framhållna olägenheterna

af den nuvarande organisationen och då de af Kongl. Maj:t

föreslagna förändringarna deri ej ansetts komma att föranleda ökade

utgifter för statsverket, nu funnit sig böra tillstyrka bifall till Kongl.

Maj :ts förevarande framställning, med undantag dock i fråga om det

föreslagna ålderstillägget å 1,000 kronor, hvilket Utskottet, på det att

kostnaderna för den ifrågasatta omorganisationen måtte med större

visshet kunna begränsas inom de nuvarande, ansett böra bestämmas

till allenast 500 kronor.

Slutligen har Utskottet velat fästa uppmärksamheten vid billigheten

deraf att icke genom den ifrågasatta indragningen afsqvadronshästläkarebefattningarne

rusthållarnes tunga i afseende å nummerhästarnes

vård ytterligare ökas; hvadan Utskottet ansett vid bifall till Kong!.

Maj:ts föreliggande förslag böra fästas det vilkor att sådana anordningar

af Kongl. Maj:t vidtagas att den förändrade organisationen åt

arméns veterinärstat kan genomföras utan föranledande af ökade kostnader

för rusthållarne.

Utskottet hemställer derför,

att hvad Kongl. Maj:t här ofvan föreslagit i

afseende å en förändrad organisation af arméns veterinärstat

må vinna Riksdagens bifall; dock så att det

föreslagna ålderstillägget åt regementsveterinärerna

må bestämmas att utgå med 500 kronor efter tio års

väl vitsordad tjenstgöring, samt under vilkor att sådana

anordningar af Kongl. Maj:t vidtagas att genom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

9

den minskade tillgång på hästläkare, som kan komma

att uppstå genom sqvadronshästläkarebefattningarnes

indragande, vederbörande rusthållare icke betungas

med ökade utgifter i de fall, då de för nummerhästarnes

vård skola anlita veterinärer.

Svea lifgarde.

3:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit, att under detta anslag, med an- Angående afledning

af lifbeväringsregementets indragning, uppföres aflöning för hjelpande vid

en kapten af andra klassen med 2,895 kronor, men att deremot från "f

anslaget afiöres en mönsterskrifvarelön med 450 kronor, samt att i Maafiifbevnföljd

häraf anslaget, som nu utgör 162,629 kronor, böjes med 2,445 utdragning.

kronor till 165,074 kronor. ’ F3 o 41

Rörande ofvannämnda framställning inhemtas af statsrådsprotokollet

(sidd. 11 —14) bufvudsakli gen, att, sedan Kongl. Maj:t, i anledning

af Rikets Ständers vid 1856—1858 årens riksdag gjorda framställning

angående lifbeväringsregementets indragning, förordnat, att hvarken

den lediga chefsbefattningen vid regementet skulle tillsättas eller nya

officerare der antagas, hade till följd af den härigenom alltjemt fortgående

minskningen af officerscorpsen, den ifrågavarande officerscorps

åliggande skyldigheten att vapenöfva beväringsmanskapet från Stockholms

stad och län måst öfverflyttas på lifgardesregementena. Då härigenom

uppstått en betänklig befälshrist vid gardesregementena, hade,

till afhjelpande häraf, Kongl. Maj:t erhållit Riksdagens medgifvande

att af anslaget till lifbeväringsregementet disponera medel till inrättande

vid hvartdera fotgardesregementet af en tredje majors- och fyra andre

kaptensbeställningar.

För de till Kongl. Maj:ts förfogande sålunda stälde medel hade

hittills en majors- och tre kaptensbeställningar kunnat vid hvartdera

fotgardet inrättas. Genom den ökade aflöning, som genom 1875 års

lönereglering för armén faststäldes, saknades emellertid ännu medel

till inrättande af den fjerde kaptensbeställningen vid förutnämnda regementen,

hvadan Kongl. Maj:t nu, i sammanhang med den föreslagna

slutliga indragningen af lifbeväringsregementets anslag, funnit sig böra

föreslå öfverförande af medel från sistnämnda anslag till oftanämnda

kaptensbeställningars inrättande.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 13) inhemtas, är aflöningen fölen

kapten af andra klassen 2,895 kronor, deraf 1,800 kronor i fast lön

Bih. till lliksd. Prot. 1880''. 4 8avd. 1 Afä. 5 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående afhjelpande

vid

fotgardena af

befälsbrist i

följd af lifbeväringsregementets

indragning.

[3 o. 4.]

och 1,095 kronor i tjenstgöringspenningar. Då emellertid från Svea

lifgardes stat kan afföras 450 kronor, utgörande lön till en numera indragen

mönsterskrifvarebefattning, utgör det belopp, hvarmed enligt

Kongl. Maj:ts under denna punkt gjorda framställning anslaget behöfver

höjas, endast 2,445 kronor.

Enär Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke kan anses afse

beviljande af ett nytt anslag, utan endast öfverförande från ett annat

anslag af ett belopp afsedt just för det ändamål, hvartill sistnämnda

anslag ursprungligen varit afsedt, nemligen kufvudstadens och Stockholms

läns beväringsmanskaps behöriga vapenöfvande, har Utskottet,

som, med hänsyn till befolkningens i hufvudstaden tillväxt och det i

följd häraf årligen ökade antalet beväringsskyldige, anser någon tillökning

i befälsstyrkan väl befogad, icke funnit skäl till erinran emot

Kongl. Maj:ts ofvan berörda framställning.

Utskottet hemställer derför,

att under anslaget till Svea lifgarde må, med anledning

af lifbeväringsregementets föreslagna indragning,

uppföras aflöning för en kapten af andra klassen

med 2,895 kronor, men att deremot från anslaget

afföres en mönsterskrifvarelön med 450 kronor samt

att i följd häraf anslaget, som nu utgör 162,629 kronor,

liöjes med 2,445 kronor till 165,074 kronor.

Andra lifgardet.

4:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att detta anslag, nu 161,594

kronor, för beredande af aflöning till en kapten af andra klassen liöjes

med 2,895 kronor till 164,489 kronor.

Under åberopande af livad under nästföregående punkt blifvit anfördt

samt med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 11—14

samt 25) innehåller angående förevarande framställning, hemställer Utskottet,

att anslaget till Andra Lifgardet, nu 161,594

kronor, må för beredande af aflöning till en kapten

af andra klassen höjas med 2,895 kronor till 164,489

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

11

Artilleriet.

5:o. Kongl. Maj: t liar föreslagit,

att detta anslag, under vilkor af bifall till det förslag, som här

nedan framställes om uppförande i riksstaten af särskildt anslag till

artilleriskjutskolor, från dess nuvarande belopp ... kronor 1,091,966: —

nedsättes med ................................................................ » 2,400: —

till........................................................................................ kronor 1,089,566: —

samt att nu förevarande anslag, under förutsättning att under

fjerde hufvudtiteln uppföres anslag till fästnings- och positionsartilleri,

måtte erhålla benämningen »fältartilleriet)).

I anledning af de alltjemt ökade fordringarne på artilleriets skjutskicklighet

har Kongl. Maj:t, såsom i punkten 16:o) här nedan omförmäles,

äskat uppförande under fjerde hufvudtiteln af ett ordinarie reservationsanslag

till artilleriskjutskolor, och har till följd häraf anslaget

till artilleriet ansetts kunna till beloppet nedsättas. De belopp, som

sålunda skulle komma att blifva obehöfliga, äro 5,000 kronor till artilleribefälets

skjutöfningar och 2,500 kronor till artilleriunderofficerarnes

gemensamma skjutöfningar, eller tillhopa 7,500 kronor. Sedan emellertid

Svea artilleriregementes skjutöfningar och åtskilliga i samband

dermed stående öfningar numera måst förläggas till Marma skjutfält,

hafva ökade transportkostnader, traktamentsersättningar m. m. uppkommit,

hvarigenom till betäckande af dessa ökade utgifter ett belopp

af 5,100 kronor ansetts böra afräknas från förenämnda 7,500 kronor,

hvadan detta anslag alltså borde nedsättas med 2,400 kronor till

1,089,566 kronor, samt, under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts

förslag om inrättande af särskildt fästnings- och positionsartilleri, erhålla

benämningen »fältartilleriet».

Då Utskottet af anförda skäl funnit sig icke kunna tillstyrka bifall

till Kongl. Maj:ts under punkten 16:o) här nedan omförmälda förslag

angående beviljande af ett särskildt anslag till artilleriskjutskolor m. m.,

får Utskottet endast hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Angående nedsättning

i anslaget

till

fältartilleriet.

[5.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående organisation

af

en fästningsartilleribataljon

å Vaxholm—

OscarFredriksborg.

[6.]

Fästningsartilleribataljon å Vaxholm—OscarFredriksborg.

6:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen ■— med godkännande af de i statsrådsprotokollet

den 11 Januari 1886 omförmälda grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon

i Vaxholm—Oscar-Fredriksborg jemte hvad som

dervid föreslagits beträffande personalens aflöning — måtte till genomförande

af den del af bataljonens organisation, som enligt samma

protokoll skulle ega rum under år 1887, anvisa, utöfver de för Svea

artilleriregementes tre fästningskompanier och ett fästningskompani vid

Göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden åt kommendant

och placemajor å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel,

jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets anslag, i den mån detta

belopp är eller blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag 86,400

kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg», uppföres under fjerde hufvudtiteln

såsom reservationsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de

för fästningsartilleribataljonen sålunda afsedda medel beredas, må, i

likhet med hvad förut vid uppsättning af njm trupper varit medgifvet,

åt Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning såväl vid 1884 som

1885 årens riksdagar varit föremål för pröfning, anser sig Utskottet

icke nu behöfva ingå i någon närmare redogörelse för Kongl. Maj:ts

förslag, utan får Utskottet i sådant afseende hänvisa till statsrådsprotokollet

(sidd. 15—20 och bil. Litt. A och B).

Uti sin ofvanberörda motion (N:o 1) i Första Kammaren har Friherre

Klinckowström yrkat, »att Riksdagen måtte afslå hela detta förslag

om en fästningsartilleribataljon på Vaxholm—Oscar-Fredriksborg

och alla dermed sammanhängande nya anslag».

Herr Statsrådet och Chefen för Landtförsvarsdepartementet har

beträffande behofvet af ett särskildt fästnings- och positionsartilleri

erinrat, att rätta handhafvandet af en dyrbar fästningsartillerimateriel,

med ammunition och utredning, kräfver studier och erfarenhet af annan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

13

art än som kunna förväntas hos ett från fältartilleriet beordradt tillfälligt

befäl.

Hvad sålunda blifvit anfördt eger, enligt Utskottets åsigt, den

största vigt och betydelse, och har Utskottet alltså ansett sig böra på

det lifligaste tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts föreliggande förslag.

Då emellertid Utskottet, såsom af punkten 7:o härefter synes,

ansett sig för närvarande icke kunna tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts

framställning om uppsättande af ett särskildt fästnings- och positionsartilleriregemente

med förläggningsort å Carlsborg, har Utskottet ansett

att för här ifrågavarande organisation af en fästningsartilleribataljon å

Vaxholm—Oscar-Fredriksborg borde tagas i anspråk hela det nuvarande

anslaget till reservartilleriet 31,275 kronor, hvarigenom den ökade

kostnad, ifrågavarande fästningsartilleribataljons bildande skulle föranleda,

komme att uppgå till allenast 65,525 kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen — med godkännande af de i statsrådsprotokollet

den 11 Januari 1886 omförmälda

grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon

å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg jemte hvad

som dervid föreslagits beträffande personalens aflöning

— må till genomförande af den del af bataljonens

organisation, som enligt samma protokoll skulle

ega rum under år 1887, anvisa, utöfver de för Svea

artilleriregementes 3 fästningskompanier och 1 fästningskompani

vid Göta artilleriregemente jemte befäl

samt till arfvoden åt kommendant och placemajor å

Vaxholm—Oscar-Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl

reservartilleriets anslag, i den mån detta är eller

blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag 65,525

kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning

»fästningsartilleribatalj onen å Vaxholm—Oscar-F redriksborg»

uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom

reservationsanslag näst efter anslaget till artilleriet;
samt

att de besparingar, som under uppsättningstidea

kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda

afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad

förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående organisation

af

fästnings- och

positionsartilleri

a Karlsborg.

[7.]

af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter.

Fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg.

7:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen — med godkännande af de i statsrådsprotokollet

den 11 Januari 1886 angifna grunder för organisation af ett fästningsoch

positionsartilleriregemente å Karlsborg jemte hvad som dervid föreslagits

beträffande personalens aflöning — måtte till genomförande af

den organisation af fästnings- och positionsartilleri å Karlsborg, som

enligt samma protokoll skulle eg a rum under år 1887, anvisa, utöfver

de för två fästningskompanier vid Göta artilleriregemente med befäl

och detta artilleriregementes å Karlsborg förlagda tygstat nu anslagna

medel, jemväl 20,875 kronor af reservartilleriets anslag, i den mån

detta belopp är eller blifver tillgängligt, samt såsom nytt anslag 45,100

kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp under benämning »fästnings- och positionsartilleriregementet

å Karlsborg» uppföres under fjerde hufvudtiteln

såsom reservationsanslag näst efter anslaget till fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm—Oscar-Fredriksborg;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de

för fästnings- och positionsartilleriet på Karlsborg sålunda afsedda medel

beredas, må af Kongl. Maj:t disponeras för bestridande af uppsättningskostnader

och öfriga med organisationens genomförande förenade

utgifter.

Enär jemväl förevarande framställning under de två sistförflutna

åren varit föremål för Riksdagens pröfning, tillåter sig Utskottet att,

angående de närmare detaljerna af Kongl. Maj:ts förslag, hänvisa till

hvad statsrådsprotokollet (sidd. 21—24 och Bil. Litt. C, D och E) härom

innehåller.

Friherre Klinchowström har uti sin ofvanberörda motion N:o 1 yrkat,

»att Riksdagen för närvarande icke måtte godkänna ifrågavarande förslag

till uppsättning af ett fästningsartilleriregemente och icke derför bifalla

några anslag, vare sig på ordinarie eller extra stat».

Då Utskottet redan tillstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts framställning

om uppsättande af en fästningsartilleribataljon å Vaxholm — Oscar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

15

Fredriksborg såsom varande den enligt Utskottets åsigt mest af bebofvet

påkallade af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna 113m artilleriorganisationerna,

bar Utskottet ansett att för närvarande med bildandet af

fästnings, och positionsartilleriregementet å Karlsborg borde kunna

anstå; och får Utskottet alltså hemställa,

att Kongl. Majits förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Marinregementet.

8:0. Af Kongl. Maj:t är föreslaget att, vid bifall till det under

punkten 10:o här nedan omförmälda förslag, att till genomförande af stater

för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands bataljoner måtte få användas

i mån af behof, bland annat, marinregementets anslag, allt efter det

medel derå blefve tillgängliga, detta anslag, hvilket nu vore af förslagsanslags

natur, måtte i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag.

Hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 24 och följ.) innehåller

angående dels förevarande anslag, dels Kongl. Maj:ts förslag om

en förändrad organisation af beväringstrupperna samt under åberopande

af hvad under punkten 10:o här nedan finnes anfördt, hemställer Utskottet,

att, vid bifall till det här nedan under punkten

10:o omförmälda förslag att till genomförande af stater

för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands bataljoner

får användas i mån af behof, bland annat, marinregementets

anslag, allt efter det medel derå blifva

tillgängliga, detta anslag, hvilket nu är af förslagsanslags

natur, må i riksstaten upptagas såsom reservationsanslag.

Lifbeväringen.

9:o. I fråga om detta anslag har Kongl. Maj:t föreslagit, att —

under vilkor att Kongl. Majits förslag, dels om den vid lifbeväringsregementet

ännu qvarstående personalens öfverflyttande på allmänna

indragningsstaten och dels om uppförande under hvartdera af anslagen

Angående anslagets

förändrande

till

reservationsanslag.

'' [8-]

Angående afförande

från

riksstaten af

lifbeväring ens

anslaq.

[9.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående omorganisation

aj

beväringstruj)- perna.

[10.]

för Svea lifgarde och Andra lifgardet af aflöningsmedel för en kapten

af andra klassen, vinna Riksdagens bifall — från riksstaten för år

1887 måtte afföras det nuvarande anslaget för lifbeväringen, 11,432

kronor.

Då Kongl. Maj:ts ofvanberörda förslag om den vid lifbeväringsregementet

ännu qvarstående personalens öfverflyttande på allmänna

indragningsstaten ännu icke varit föremål för Riksdagens pröfning,

kommer Utskottet att framdeles, sedan sådan pröfning egt rum, angående

förevarande framställning afgifva utlåtande, hvilket Utskottet

härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Gotlands nationalbeväring samt Hallands, Vesternorrlands

och Blekinge beväring.

10:o. Under denna anslagstitel är af Kongl. Maj:t föreslaget:

att Riksdagen måtte, med godkännande af de vid statsrådsproto- ''

kollet den 11 Januari 1886 fogade förslag till stat för Blekinge bataljon

och till nya stater för Gotlands nationalbeväring samt Hallands och

Vesternorrlands bataljoner, medgifva, att ej mindre Gotlands nationalbevärings

nuvarande anslag till den del, som för nationalbeväringens

nya stat icke behöfver tagas i anspråk, än äfven marinregementets

anslag, allt efter det medel å dessa begge anslag blifva tillgängliga,

må, från och med år 1887 och intill dess slutlig reglering af vederbörande

anslag kan eg a rum, användas i mån af behof till genomförandet

af de föreslagna staterna för Blekinge, Hallands och Vesternorrlands

bataljoner;

samt att, i sammanhang med tillämpning vid Gotlands nationalbevärings

artillericorps af förändrade grunder för stammanskapets anställning,

tjenstgöring och aflöning, denna artillericorps nummerstyrka

må efter hand ökas från 75 till 100 man.

Med afseende å det otillfredsställande skick, hvari Gotlands nationalbeväring

för närvarande befunne sig, samt bristfälligheterna i det nuvarande

sättet för beväringsöfningarnas anordnande inom Hallands,

Vesternorrlands och Blekinge län, har Herr Statsrådet och Chefen för

Landtförsvarsdepartementet, enär omförmälda olägenheter med anledning

af den nya beväringslagens införande med all säkerhet komme

att ytterligare ökas, funnit tiden vara inne att, jemte en tidsenligare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

17

ombildning af Gotlands nationalbeväring, föreslå ordnandet inom hvart

och ett af förutnämnda län af en beväringscorps med fulltalig befälskader

för en bataljon. Till vinnande af detta mål skulle, på sätt

departementschefen föreslagit, användas dels de nuvarande anslagen

till Hallands och Vesternorrlands beväringsbataljoner, dels anslaget till

Marinregementet, i den mån detta anslag blefve tillgängligt, dels ock

den del af anslaget till Gotlands nationalbeväring, som, under förutsättning

af värnpligtslagens tillämpning å invånarne på Gotland och

bifall till den föreslagna omorganisationen af Gotlands nationalbeväring,

blefve disponibelt.

Beträffande den närmare organisationen af Gotlands nationalbeväring

samt förutnämnda tre beväringsbataljoner äfvensom i fråga om de föreslagna

aflöningsstaterna för dessa corpser, tillåter sig Utskottet hänvisa

till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 25—33) samt bil. till samma protokoll

Litt. F, G, H, I och K härom innehålla.

Af Friherre Klinckoioström är i hans förr berörda motion N:o 1

yrkadt, »att det ofvan anförda, af Kongl. Maj:t framstälda förslag till

delvis reorganisation af beväringsbataljoner med deraf uppstående kostnader

för närvarande måtte afslås».

Enär i följd af värnpligtslagens tillämpning å invånarne på Gotland

en ombildning af Gotlands nationalbeväring synes vara af behofvet

påkallad, samt sistlidet års Riksdags beslut angående utsträckt värnpligt

betingar förändringar i de nuvarande anordningarna för vapenöfvandet

af beväringsmanskapet inom Blekinge, Hallands och Vesternorrlands

län, har Utskottet ansett Kongl. Maj:ts föreliggande förslag, som ej

kräfver några ökade anslagsbelopp, böra af Utskottet tillstyrkas, dock

med ett vilkor.

Utskottet har nemligen inhemta!, att militärbefälhafvaren på Gotland

för närvarande åtnjuter, utom lön, fouragemedel och stallhyra

samt dagaflöning, jemväl af statsmedel utgående inqvarteringsersättning

med 1,005 kronor. Då de för honom föreslagna aflöningsbelopp, berörda

inqvarteringsersättning oberäknad, skulle uppgå till 9,355 kronor,

som i det närmaste motsvara hvad en öfverste vid indelta armén åtnjuter,

eller 9,330 kronor, och en sådan aflöning af 9,355 kronor synes

fullt tillräcklig, har Utskottet ansett sig böra föreslå denna inqvarteringsersättnings

upphörande vid nuvarande tjensteinnehafvarens afgång.

Utskottet hemställer alltså,

a) att Riksdagen må — under vilkor, att den

till militärbefälhafvaren på Gotland nu utgående inqvarteringsersättning

skall vid den nuvarande tjensteBih.

till Rihsd. Prat. 1880. 4 Sami. 1 Afä. O Iliift. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

innehafvarens afgång upphöra — godkänna de vid

statsrådsprotokollet den 11 Januari 1886 fogade förslag

till stat för Blekinge bataljon och till nya stater

för Gotlands nationalbeväring samt Hallands och

Vesternorrlands bataljoner, samt medgifva, att ej mindre

Gotlands nationalbevärings nuvarande anslag till

den del, som af nationalbeväringens nya stat icke

behöfver tagas i anspråk, än äfven Marinregementets

anslag, allt efter det medel å dessa begge anslag

blifva tillgängliga, må från och med år 1887 och intill

dess slutlig reglering af vederbörande anslag kan

ega rum användas i mån af behof till genomförandet

af de föreslagna staterna för Blekinge, Hallands och

Vesternorrlands batalj oner;

b) samt att, i sammanhang med tillämpning vid

Gotlands nationalbevärings artillericorps af förändrade

grunder för stammanskapets anställning, tjenstgöring

och aflöning, denna artillericorps’ nummerstyrka må

efter hand ökas från 75 till 100 man.

Beväringsmanskapets vapenöfningar.

Angående förhöjning

i anslaget

till följd

af den nya

värnpligtslagens

tillämpning.

[ll.]

ll:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag för den nya’

värnpligtslagens tillämpning och till förbättring af beväringsmanskapets

aflöning under öfningarna samt vid marscher till och från mötena

måtte från sitt nuvarande belopp, 652,500 kronor, höjas med 270,000

kronor till 922,500 kronor.

Vidare äro af särskilda motionärer inom Riksdagen följande yrkanden

framstälda, nemligen:

Af Friherre R. Klinckowström (motion N:o 1 i Första Kammaren):

att för den nya värnpligtslagens tillämpning och till förbättring

af beväringsmanskapets aflöning under öfningarna samt vid marscher

till och från mötena, förutom det hittills varande ordinarie anslaget

652,500 kronor, ett extra anslag af 138,600 kronor måtte beviljas.

Af Herr A. Bexell (motion N:o 42 i Första Kammaren):

att Riksdagen, för sin del, måtte besluta, att dagaflöningen för de

beväringsynglingar, som från och med nästa år skola fullgöra sin

värnpligt, enligt nya värnpligtslagen, skall höjas till minst 50 öre per

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

19

dag, beräknadt för såväl marsch- som öfningsdagarne, likasom att

Riksdagen för detta ändamål anvisar nödiga medel.

Af Herr J. Sjöberg i Bodaryd (motion N:o 26 i Andra Kammaren):

att beväringsmanskapet under år 1887 tillerkännes under öfningar

och 2 dagars marscher en dagaflöning af 50 öre och för hvarje marschdag

utöfver de 2 första, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, en marschaflöning

af en krona 50 öre; och

att det af Kongl. Maj:t för den nya värnpligtslagens tillämpning

och till förbättring af beväringsmanskapets aflöning under öfningarna

samt vid marschen till och från mötena äskade anslag måtte höjas till

det belopp, som deraf betingas.

Af Herr E. Forsselius (motion N:o 27 i Andra Kammaren):

att Riksdagen måtte bevilja förhöjning i anslaget på fjerde hufvudtiteln

till »beväringsmanskapets vapenöfningar» till det belopp, att

dagaflöningen för beväringen så väl under öfningsdagarne som under

marscherna till och från mötena måtte kunna utgå med minst 20 öre

per dag.

Af Herr L. F. Odell (motion N:o 62 i Andra Kammaren):

att Riksdagen för sin del ville besluta:

l:o) att värnpligtig från och med den dag, han inställer sig å

vederbörlig ort och ställe för att afgå till mötesplatsen, till och med

den dag, då han af vederbörande befäl eller tjensteman lemnas för att

gå till sitt hem, af staten erhåller minst 25 öre såsom dagaflöning,

utom den af Kongl. Maj:t föreslagna marschaflöningen; och

2:o) anvisa för detta ändamål erforderliga medel.

Af Herr Jan Eliasson (motion N:o 92 i Andra Kammaren):

att Riksdagen måtte bestämma beväringsmanskapets aflöning under

vapenöfningstiden till 50 öre per dag och bevilja erforderligt anslag

för sådant ändamål.

Af Herr J. Jonsson i Fröstorp (motion N:o 144 i Andra Kammaren):

a) att den i 35 § värnpligtslagen föreskrifna dagaflöning måtte

bestämmas till 50 öre samt en krona 50 öre för hvarje marschdag

från och till mötesplatserna; och att till följd häraf anslaget för beväringens

vapenöfningar till lands förhöjes med 252,000 kronor;

b) att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,

att beväringsmanskapet under vapenöfningar erhåller samma utspisningsstat

som det ständiga manskapet.

I fråga om Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning får Utskottet

hänvisa till den utredning i ämnet, som återfinnes i statsrådsprotokollet

(sicld. 34—37); och har Utskottet icke funnit skäl till någon an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-TJtslwttets Utlåtande U:o S

märkning beträffande de af Kongl. Maj:t gjorda beräkningarna af kostnaderna

för beväringsmanskapets vapenöfningar, likasom Utskottet jemväl

funnit sig böra biträda hvad i omförmälda statsrådsprotokoll anföres

angående ersättning till beväringsmanskapet för marscherna till

och från mötesplatserna. Under dessa marscher borde, enligt Herr

Statsrådets och Chefen för landtförsvaret mening, beväringen jemte

den s. k. portionsersättningen böra i allmänhet bekomma dagaflöning

till lika belopp, som under sjelfva öfningsdagarne, men ansåge Herr

Statsrådet det vara synnerligen angeläget att i sammanhang härmed

måtte tillses att den tunga, som befolkningen i vissa delar af riket vid

beväringspligtens fullgörande måste framför den öfriga befolkningen

vidkännas genom långa och tidsödande marscher till och från mötesplatserna,

kunde blifva i någon mån utjemnad och lindrad medelst förhöjning

för dylika fall af den under marscherna utgående ersättning;

och syntes detta lämpligen kunna ske sålunda, att de beväringsskyldige,

under marscherna till och från mötesplatserna, för hvarje marschdag

utöfver de tvä första finge å alla de orter i riket, der sådana längre

marscher för beväringsmanskapet förekomme, uppbära från och med

år 1887, i stället för portionsersättning och portionsskilling, en marschaflöning

af 1 krona 50 öre. Sedan Kongl. Maj:t infordrat utredning

från Arméförvaltningen å intendentsdepartementet rörande den tillökning

i den nuvarande kostnaden, som härigenom skulle för statsverket

uppstå, hade Arméförvaltningen inkommit med uträkning i sådant afseende,

hvaraf framginge att den ökade kostnaden i följd af den

ifrågasatta förändringen skulle uppgå till omkring 25,000 kronor årligen.

Hvad åter angår det af flere motionärer gjorda yrkandet om en

förhöjd dagaflöning för beväringsmanskapet, har Utskottet ingalunda

förbisett den ökade tunga och de i många fall känbara uppoffringar,

som komma att drabba de beväringsskyldige i följd af den nya värnpligtslagens

tillämpning. Att emellertid bevilja en förhöjning i dagaflöningen

ända derhän, att den bestämmes till 50 öre, har Utskottet

icke ansett befogadt, helst detta skulle medföra en högst betydlig

kostnad för statsverket. Utskottet anser ifrågavarande dagaflöning,

som nu utgår med 6 öre, lämpligen kunna bestämmas till det af senaste

landtförsvarskomitén beräknade belopp af 20 öre. Det är sant,

att, såsom departementschefen erinrat, komitén dervid utgick från den

förutsättning, att öfningstiden för beväringen utsträcktes till 90 dagar,

men detta förhållande torde i och för sig ej innefatta något giltigt

skäl, hvarför icke, äfven vid en kortare öfningstid, dagaflöningen skulle

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

21

kunna och böra bestämmas till 20 öre, om ett sådant belopp finnes

skäligt och billigt. Detta belopp utgör dubbelt mot livad Kongl. Maj:t

antagit, eller 10 öre; och skulle den ökning i förevarande anslag, som

af förhöjningen till 20 öre betingas, utgöra för den af Kongl. Maj:t

till 30,000 man årligen beräknade beväringsstyrkan 120,000 kronor,

i följd hvaraf hela anslagets slutsumma komme att uppgå till 1,042,500

kronor.

Vidkommande slutligen Herr J. Jonssons i Fröstorp yrkande, att

Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t anhålla, att beväringsmanskapet under

vapenöfningar måtte erhålla samma utspisningsstat som det ständiga

manskapet, har, såsom af motionen inhemtas, detta yrkande föranledts

deraf, att en till Karlsborg kommenderad beväringsstyrka icke skulle

åtnjutit samma utspisningsstat som den artilleriafdelning, med hvilken

den vapenöfvats.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, eger beväringsmanskapet numera

åtnjuta samma utspisningsstat, som är faststäld för den indelta armén,

hvarjemte vid de värfvade regementen, der boväringen haft gemensam

hushållning med stamtruppen, beväringen erhållit samma utspisningsstat

som den värfvade armén, och har någon berättigad klagan

rörande omförmälda utspisningsstater icke försports. Som emellertid

Utskottet erfarit att frågan om ny utspisningsstat för armén är på Kong],

Maj:ts pröfning beroende och rättelse således torde vara att emotse,

derest en sådan skulle befinnas erforderlig, anser Utskottet en skrifvelse

till Kongl. Maj:t i ämnet för närvarande obehöflig.

Utskottet hemställer alltså:

a) att med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning i öfrigt anslaget till beväringsmanskapets

vapenöfningar, för den nya värnpligtslagens tillämpning

samt för den förbättring af beväringsmanskapets

aflöning, som betingas deraf att denna bestämmes

till 20 öre om dagen under öfningarna samt de tvenne

första marschdagarne, må från sitt nuvarande belopp

652,500 kronor höjas med 390,000 kronor till 1,042,500

kronor; och

b) att Herrar Friherre Klinckowströms, Bexells,

J. Sjöbergs i Bodaryd, Forselii, Odells, Jan Eliassons

och J. Jonssons i Fröstorp motioner icke må

till någon vidare Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 8.

Angående

anslag till beredande

af

ersättning åt

värnpligtsområdenas

befäl m. fl.

[12.]

Ersättning åt värnpligtsområdenas befäl m. fl.

12:o. Under denna anslagstitel liar Kong'']. Maj:t föreslagit, att —

jemte det Kongi. Maj:t, medgifves att i vederbörande aflöningsstater

vidtaga de ändringar, hvilka påkallas af den i statsrådsprotokollet den

11 Januari 1886 framlagda plan för handhafvandet af inskrifningen

och redovisningen af de värnpligtige samt för anordnande af befälet i

inskrifnings-, bataljons-, kompani- och afdelningsområdena — Riksdagen,

i afvaktan att de härtill nödiga medlen, efter fulla genomförandet

af det i nämnda plan ingående nya aflöningssätt för en del af arméns

befäl, kunna på sina tillbörliga anslag fördelas, nu måtte under

fjerde hufvudtiteln, näst efter anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar,

uppföra under benämning »ersättning åt värnpligtsområdenas

befäl m. 11.» ett särskild! ordinarie anslag å 218,000 kronor.

Uti sin oftaberörda motion N:o 1 har Friherre Klinckowström yrkat,

att för närvarande endast ett extra anslag för år 1887 måtte beviljas,

stort 180,000 kronor, att för ifrågavarande ändamål efter behof

af Kongi. Maj:t användas.

På sätt af statsrådsprotokollet framgår, har Herr Statsrådet och

Chefen för Landtförsvars-departementet vid föredragning inför Kongi.

Maj:t den 11 sistlidne Januari af ifrågavarande ärende till en början,

— med erinran, att enligt nya värnpligtslagen riket skulle för de

värnpligtiges inskrifning indelas i visst antal inskrifningsområden och

dessa åter i bataljons-, kompani- samt afdelningsområden äfvensom att

för hvartdera af dessa områden borde förordnas en befälhafvare —- erinrat, att enligt det af 1882 års landtförsvarskomité afgifna förslag

inskrifningsområdena skulle i hufvudsak sammanfalla med fotfolkets

regementsområden, till följd hvaraf regementschefen skulle komma att

blifva befälhafvare jemväl för inskrifningsområdet och i sådan egenskap

biträdas af regementsqvartermästaren, hvaremot öfrige områdesbefälhafvare

borde tagas ur det icke i aktiv tjenst inkallade befälet

jemte underbefälet; och hade komitén, som till följd af då föreslagna

organisation af landtförsvaret och i sammanhang dermed beräknade

aflöningsförhållanden icke upptagit särskild ersättning åt regementscheferna

i deras egenskap af befälhafvare för inskrifningsområdena

lika som ej heller åt deras biträden, regementsqvartermästarne, beräknat

kostnaden för arfvoden åt öfrige områdesbefälhafvare till sammanlagdt

536,400 kronor. Då emellertid den i värnpligtslagen omförmälda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

23

indelning af riket, hvartill förslag vore af generalstaben utarbetadt,

ännu ej kunnat af Kongl. Maj:t definitivt fastställas, hade departementschefen

ansett bataljons-, kompani- och afdelningsområdena för beräkningen

af ifrågavarande ersättning böra ordnas sålunda:

Stockholms stad...................................

batalj ons- oraråden:

.......... 2

kompani- områden :

8

afdelnings- områden:

indelta infanteriregementena................

........... 44

176

352

b e värings c or ps e r (Ve s t er norrl ands,

lands och Blekinge)...........................

Hal-

......... 3

12

24

summa 49

196

376

Med tillämpning af ofvan nämnda komités beräkningssätt i afseende

å arfvodena till sist berörda områdens befälhafvare, skulle den

för sådant ändamål erforderliga kostnaden uppgå till 367,560 kronor.

Enär likväl denna kostnad med hänsyn till det resultat, som derför

skulle vinnas, förefallit synnerligen hög, hade departementschefen,

som ansåge ett ordnande af inskrifningsväsendet medelst områdesbefälsplatsernas

tilldelande åt det aktiva befälet mot dagaflöning vara

det under nuvarande organisation naturliga och i fråga om kostnaden

minst betungande, anmodat Arméförvaltningen att upprätta förslag till

beräknande af kostnaden för dylik organisation af inskrifningsväsendet

samt dervid taga i betraktande, huru vida icke vid det indelta infanteriet,

på samma gång aflöningssystemet kunde förenklas och besparing skulle

vinnas i kostnaden för upprätthållande af tjenstgöringen under tiden

mellan mötena derigenom, att dels tjenstgöringen vid nämnda infanteri

ordnades på det sätt, att af befälet och underbefälet hufvudsakligen

endast den del, som nödvändigt erfordras för rullloringen af de värnpligtige,

hölles i ständig tjenstgöring under hela året, och dels i följd

häraf detta befäl såsom ersättning för sin ökade tjenstgöring tillädes

dagaflöning, under det att det öfriga befälet och underbefälet, med

undantag af afdelningsunderofficerarne, å ena sidan befriades från tjenstgöring

i allmänhet under tiden mellan de vanliga öfningsmötena, men

å andra sidan jemväl förlorade rätt till uppbärande af tjenstgöringspenningar.

I anledning häraf hade Arméförvaltningen å civila departementet i

underdånig skrifvelse den 11 December 1885 framlagt en på ofvan

angifna grunder byggd plan för inskrifningen och redovisningen af de

värnpligtige jemte beräkning af det anslagsbehof, som erfordrades för

den sålunda föreslagna regleringen af aflönings- och tjensteförhållan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Siats-Utslcottets Utlåtande N:o 8.

dena. Enligt detta förslag, för livilket redogöres i statsrådsprotokollet

sidd. 40—47 och hvartill Utskottet tillåter sig hänvisa, skulle kostnaden

för genomförande af det i sagda plan angifna system för ifrågavarande

angelägenheters ordnande belöpa sig till 197,334 kronor 50

öre, eller i jemnadt tal 198,000 kronor.

Med tillkännagifvande att, derest särskildt inskrifningsområde

komme att tilldelas Vermlands fältjägarecorps i likhet med indelta infanteriets

corpser, vederbörande befäl och underbefäl vid först nämnde

corps också borde erhålla dagaflöning, hvaremot de till dem nu utgående

tjenstgöringspenningarne skulle indragas, utan att dock den beräknade

kostnadssumman 198,000 kronor härigenom behöfde öfverskridas, hade

departementschefen, enligt statsrådsprotokollet, vidare framhållit vigten

deraf, att vid införande af den nya organisationen åt kompaniexpeditionen

vid det indelta infanteriet, hvilken för närvarande af befälspersonalen

ombesörjdes turvis hvar tredje månad, gåfves en mera

stadig anordning, hvarigenom, utom andra fördelar, den i värnpligtslagen

föreskrifna kontrollen å de värnpligtige komme att underlättas.

Slutligen hade departementschefen förklarat sig biträda en i anledning

af Arméförvaltningens förslag framstäld anmärkning, att subalternofficerarne

borde för sin utbildning och för vinnande af erfarenhet i

skötande af kompanibefäl komma i tillfälle att mellan mötestiderna

tjenstgöra vid kompanierna i något större utsträckning än som kunde

ifrågakomma, derest sådan tjenstgöring skulle af dem skötas endast

vid förfall för kompanicheferne. Såsom ersättning för dylik och dermed

jemförlig tjenstgöring borde desse yngre officerare, vid mistning

af tjenstgöringspenningar, erhålla dagaflöning, för hvilket. ändamål

departementschefen ansåge ett belopp af 20,000 kronor blifva erforderligt

utöfver den af Arméförvaltningen beräknade kostnadssumman

198,000 kronor. Hela det för ersättning till värnpligtsområdenas befäl

nödvändiga anslagsbeloppet skulle alltså uppgå till 218,000 kronor,

hvilken summa vid jemförelse med det belopp, som samma kostnad,

enligt 1882 års landtförsvarskomités förslag, på sätt här ofvan anförts,

skulle kräfva, måste anses beräknad med all skyldig hänsyn dertill,

att anordningen måtte blifva för statsverket så litet betungande som

möjligt.

Utskottet har vid behandlingen af denna fråga icke förbisett den

omständigheten, att enligt det af 1875 års Riksdag, vid antagande af

Kongl. Maj:ts då afgifna förslag till ny reglering af militärbefälets

löner, uppstälda vilkor den löntagare vid krigsmakten till lands, som

ingått å nämnda lönestat, är skyldig att underkasta sig de förändrin
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

25

gar i tjenstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en omorga

nisation af landtförsvaret kan göra erforderliga. Men oafsedt att det

torde kunna dragas i tvifvelsmål, huru vida berörda bestämmelse kan

ega tillämplighet jemväl i afseende å den genom värnpligtslagen införda

utsträckning af beväringsskyldigheten och den deraf föranledda

tillökning i militärbefälets tjenstegöromål, som nu blifvit ifrågasatt, har

Utskottet, med hänsyn till ej mindre det redan nu befintliga och ständigt

tillväxande antalet af värnpligtige än äfven de genom värnpligtslagen

meddelade nya bestämmelser angående kontrollen å de beväringsskyldige,

ansett det arbete, som till följd af inskrifningsväsendets ordnande

på det af Kong! Maj:t föreslagna sätt komme att fordras af det

aktiva armébefälet, blifva sä maktpåliggande, att man ej billigtvis kan

ifrågasätta att armébefälet utan särskild ersättning skulle dermed betungas.

Gäller detta i fråga om officerarne, så måste detsamma i ännu

högre mån ega tillämpning beträffande underbefälet, hvars medlemmar

redan nu till följd af sina knappa löneförmåner hafva svårt nog att

uppehålla sig, men, derest de komme att vara i ständig tjenstgöring

och således beröfvades utsigten till biförtjenster, utan gensägelse måste

tillförsäkras högre aflöningsförmåner för att icke utsättas för ekonomisk

undergång.

Ehuru Utskottet således anser det vara oundgängligen nödigt, att

medel ställas till Ivongl. Majds disposition för bestridande af de utgifter,

som måste blifva förenade med den förestående inskrifningen och

redovisningen af de värnpligtige samt anordnandet af befälet i inskrifnings-,

bataljons-, kompani- och afdelningsområden, hyser Utskottet

likväl betänkligheter mot att redan nu för dessa förhållandens ordnande

å ordinarie stat anvisa ett så betydligt anslag som Kongl. Maj:t begärt.

Hvad först beloppet beträffar, är det naturligt, att kostnaderna

blifva, mindre det första året af den nya värnpligtslagens tillämpning,

då de i densamma föreskrift a åtgärder vidtagas endast med afseende

å en del af de värnpligtige, än under de följande år, då den nya ordningen

fullständigt trädt i verket; och har Utskottet ansett de under

år 1887 förekommande, nödvändiga kostnaderna böra kunna begränsas

till ett belopp af 150,000 kronor.

I fråga åter om sättet för dessa medels anvisande torde det, enligt

Utskottets åsigt, i ett fall sådant som det förevarande, då det gäller

ordnande af ett nytt förhållande, ej vara behöfligt eller ens fullt lämpligt

att tillgodose behofvet medelst uppförande af ett nytt anslag å

ordinarie stat. Utskottet har derför trott sig böra föreslå att de erforderliga

medlen åtminstone för år 1887 må på extra stat beviljas.

Bih. till lliksd. Prat. 188/J. 4 Sann''. 1 Afl. 5 Käft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Siats-Utskottets TTtlätande N:o 8.

Om nödiga medel på sådant sätt, endast på extra stat ställas till

Kongl. Maj:ts förfogande, torde någon pröfning ej vara behöflig af

förslaget om rätt för Kongl. Maj:t att vidtaga ändringar i gällande aflöningsstater.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:t.s förevarande förslag må på det

sätt bifallas, att Riksdagen, för tillämpning under år

1887 af den nya värnpligtslagens föreskrifter angående

de värnpligtiges inskrifning, redovisning in. m.,

på extra stat för år 1887 under Fjerde hufvudtiteln

beviljar ett anslag å 150,000 kronor.

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens

departement.

Angående anslag

stilla g g för

bcvärinucns

behof.

[13-]

13:o. Vidare är af Kongl. Maj:t föreslaget,

att detta anslag, i anledning af den år 1887 inträdande förlängning

i öfningstiden för beväringen samt till beredande åt Gotlands

nationalbeväring af likställighet med det öfriga beväringsmanskapet i

afseende å förmånen af beklädnad på kronans bekostnad, måtte ökas

med 178,584 kronor, eller från sitt nuvarande belopp, 2,150,91 G kronor,

till 2,329,500 kronor;

samt att såsom extra anslag för år 1887 beviljas dels till anskaffning

för beväringen af målskjutningsutredning 20,200 kronor och dels

(ill nyuppsättning af munderings- m. fl. persedlar för en klass af Gotlands

nationalbeväring 70,000 kronor.

1 fråga om do särskilda ändamål, hvartill omförmälda anslag skulle

komma att användas, får Utskottet hänvisa till hvad statsrådsprotokollet

(sidd. 50—52) härom innehåller.

Af Friherre Klinchowström är i hans motion N:o 1 yrkadt,

»att af den äskade totala tillökning af 178,584 kronor å ordinarie

anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet (nu 2,150,916 kronor)

Riksdagen måtte bevilja på extra stat endast 156,584 kronor».

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställningar äro föranledda dels

af 1885 års Riksdags beslut angående utsträckt värnpligt, dels ock af

Kongl. Maj:ts här ofvan under punkten 10:o framlagda förslag om en

förändrad organisation af Gotlands nationalbeväring, till livilket förslag

Utskottet ansett sig böra tillstyrka bifall, får Utskottet endast hemställa,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

27

a) att detta anslag, i anledning af den år 1887

inträdande förlängning i öfningstiden för beväringen

samt till beredande åt Gotlands nationalbeväring af

likställighet med det öfriga beväringsmanskapet i afseende

å förmånen af beklädnad på kronans bekostnad,

må ökas med 178,584 kronor eller från sitt nuvarande

belopp 2,150,916 kronor till 2,329,500 kronor;

samt

b) att såsom extra anslag för år 1887 må beviljas

,

dels till anskaffning för beväringen af målskjutningsutredning

20,200 kronor;

och dels till nyuppsättning af munderings- m. fl.

persedlar för en klass af Gotlands nationalbeväring

70,000 kronor.

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att detta anslag, som nu utgör

100,000 kronor, måtte höjas med 65,000 kronor till 165,000 kronor.

Uti särskild till Riksdagen aflåten proposition N:o 22 är af Kongl.

Maj:t vidare föreslaget:

att, för den händelse anslaget under riksstatens Fjerde hufvudtitel

till »b}^ggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.» bestämmes

till det af Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års

Riksdag föreslagna belopp, den rotehållare åliggande skyldighet att

bygga och underhålla kompanitrossbodar samt fortskaffa trossen till och

från mötesplatserna må från och med 1887 af statsverket öfvertagas,

under vilkor att statsverket erhåller den rätt till redan befintliga kompanitrossbodar,

som må vederbörande rotehållare tillkomma.

Med hänvisande till hvad statsrådsprotokollet (sidd. 52—54) samt

det vid Kongl. Maj:ts ofvanberörda proposition fogade protokoll innehålla

angående behofvet af detta anslag, hemställer Utskottet,

att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, anslaget

tillbyggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.,

100.000 kronor, må förhöjas med 65,000 kronor till

165.000 kronor, samt att den rotehållare åliggande

skyldighet att bygga och underhålla kompanitrossbodar

Avgående förhöjning

af anslaget

till byggnader

m. m.

[14.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

Angående

stallskjul a

mötesplatserna.

28 Stats-UUhotteis Utlåtande N:o 8.

samt fortskaffa trossen till och från mötesplatserna

må från och med år 1887 af statsverket öfvertagas,

under vilkor att statsverket erhåller den rätt till redan

befintliga kompanitrossbodar, som må vederbörande

rotehållare tillkomma.

15:o. Uti enskilda inom Andra Kammaren väckta motioner är

föreslaget,

af Herr Per Ersson i Vestlandaholm (motion N:o 12):

att på Fjerde hufvudtiteln må uppföras ett extra anslag af 25,000

kronor till stallskjuls uppförande på mötesplatsen Sannahed;

samt af Herr Sven Nilsson i Efveröd (motion N:o 136):

att staten, efter vederbörande rusthållares hörande och med deras

medgifvande, må öfvertaga de stallskjul, som af rusthållen blifvit å

allmänna mötesplatserna för indelta armén uppförda, under vilkor att

ifrågavarande stallskjul framdeles underhållas af staten för begagnande

af rusthållen under möten för deras hästar, intill dess andra åtgärder

härför varda vidtagna, och att Riksdagen, till bestridande af kostnaderna

för underhållet på ordinarie stat, beviljar och ställer till Kong!.

Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 5,000 kronor.

Vid omförmälda motioners behandling har Utskottet funnit deras

syfte väl förtjent af att tagas i allvarligt öfvervägande.

Med erkännande häraf har Utskottet likväl ej ansett sig kunna

tillstyrka Riksdagen att nu bifalla berörda motioner. Utskottet håller

före, att om, såsom Utskottet finner billigheten kräfva, någon åtgärd

från statens sida, med anledning af de utaf motionärerna åberopade

förhållanden, må böra vidtagas, detta bör ske på ett sådant sätt, att

samtlige rusthållares ställning till staten i ifrågavarande hänseende blir

så vidt möjligt lika.

Ur denna synpunkt kan Utskottet ej ovilkorligen förorda vare sig

Herr Per Erssons motion, som afser endast en viss mötesplats, eller

Herr Sven Nilssons motion, enligt hvilken de rusthållare, som uppfört

stallskjul, skulle komma i en annan ställning än de, hvilka icke till

sina hästars skyddande vidtagit en dylik åtgärd och hvilka, för den

händelse genom statens försorg skjul skulle finnas böra uppföras å

samtliga mötesplatser, der sådana nu ej finnas, synas böra med något

lämpligt belopp till statens utgift härför bidraga. Herr Sven Nilssons

motion saknar ock den utredning, som nödvändigtvis torde böra föregå

ett så generelt beslut som det, han föreslår.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

29

Utskottet finner sig således ej kunna i vidsträcktare mån tillmötesgå

motionärernas framställningar än att Utskottet hemställer,

att Riksdagen må med anledning af Herrar Per

Erssons och Sven Nilssons motioner hos Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

huru vida och i hvad mån samt på hvilka

vilkor staten må öfvertaga de på vissa mötesplatser

för indelta armén uppförda stallskjul, äfvensom föranstalta

om uppförande af sådana å de mötesplatser,

der dylika skjul ännu icke finnas, samt till en blifvande

Riksdag inkomma med den framställning, hvartill,

efter verkstäld utredning, förhållandena må kunna

föranleda.

Artilleriskjutskolor.

16:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att under fjerde hufvudtiteln

måtte, näst efter anslaget till skjutskolor, uppföras under benämning

»artilleriskjutskolor» ett ordinarie reservationsanslag å 18,U 0 kronor

samt att, vid bifall härtill, det nuvarande anslaget »till skjutskolor» må

i riksstaten benämnas »skjutskolor för infanteriet och kavalleriet».

I anledning af de alltjemt ökade fordringarne på artilleriets skjutskicklighet

och då behofvet af särskilda skjutskolor för detsamma inom

de flesta europeiska länder redan länge varit tillgodosedt, har, såsom

af statsrådsprotokollet (sidd. 54 — 57) inhemtas, Kongl. Maj:t, för att i

någon mån tillgodose de ökade anspråken på det svenska artilleriets

skjutskicklighet, föreslagit inrättande af dels en skjutskola för fältartilleriet,

förlagd till Marma skjutfält, och dels en skjutskola för fästningsartilleriet,

förlagd till Vaxholm.

Fältartilleriets skjutskola skulle lämpas efter behofvet vid 30 fältbatterier,

fästningsartilleriets efter behofvet vid de nuvarande 6 fästningskompanierna.

Personalen skulle utgöras, vid den förra skolan af 17 officerare

med vederlikar samt 90 underbefäl och menige, hvartill korame erforderlig

handräckningspersonal från Svea artilleriregemente; vid den senare

skolan af 4 officerare och 12 underbefäl med handräckningspersonal,

tagen från de å Vaxholm Oscar-Fredriksborg förlagda fästningskompanierna.

Angående anslag

till ar lille

risk ju t sk olo r.

[15.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående

öfriga ordinarie

andag.

[LO.]

Kostnaderna för dessa skolor, livilka skulle vara sammandragna

under en tid af sex veckor, hafva blifvit på följande sätt beräknade:

fältartilleriets skjutskola: arfvoden för lärare, traktamentsersättningar,

rese- och transportkostnader,

utgifter för materiel m. m. ................................... kronor 13,450: —

fästningsartilleriets skjutskola: dylika utgifter, af

hvilka en del stälde sig billigare vid denna

skola, enär 4 af fästningskompanierna äro förlagda

på platsen och således icke taga i anspråk

rese- och transportkostnader..................... » 2,150: —

diverse utgifter vid Marina skjutfält för tillsyn och

vård af byggnader och inventarier, af der qvarlemnad

artillerimateriel och ammunition, af skjutfältet

och stängslet kring detsamma m. m., äfvensom

för transporter å fältet samt vägars

underhåll m. m............................................................. » 2,500: —

Summa kronor 18,100: —

Såsom af punkten 5:o här ofvan framgår, skulle emellertid från

anslaget till artilleriet kunna afföras ett belopp af 2,400 kronor, att

tilläggas förevarande anslagstitel, hvadan den ökade kostnaden för de

föreslagna artilleriskjutskolorna i sjelfva verket blefve 15,700 kronor.

Då för närvarande ett reservationsanslag af 31,000 kronor finnes

anvisadt till skjutskolor, synes det Utskottet som om detta anslag jemväl

bör kunna lemna tillgång till bestridande af de nödvändigaste kostnaderna

för skjutöfningarne för artilleriet; och får Utskottet derför

hemställa,

att. KongL Maj:ts ofvan berörda framställning

icke må af Riksdagen bifallas.

Öfriga ordinarie anslag.

17:o. I afseende å öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag

under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan

förändring, än att, för jemnande af de ordinarie anslagens slutsumma,

anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets

afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli måtte från 4,329 kronor höjas

med 8 kronor till 4,337 kronor; och får Utskottet med anledning häraf

hemställa,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

31

att samtliga de ordinarie anslag under denna

hufvudtitel, i livilka förändring icke blifvit, här ofvan

ifrågasatt, må i 1887 års riksstat till oförändrade belopp

upptagas; dock att nyssberörda expensmedelsanslag

må få till beloppet jemkas i den mån, som

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma finnes erforderligt.

18:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 44) har

Herr A. Hedin af anförda skäl föreslagit,

att Riksdagen matte hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes vidtaga sådana åtgärder, att kronans bagerirörelse i hufvudstaden

må upphöra, om möjligt, redan med utgången af innevarande

år; samt att Stats-Utskottet, om det funne motionen förtjena afseende,

måtte formulera de närmare bestämmelser, som tilläfventyrs borde

fogas till ett sådant beslut i sjelfva hufvudsaken.

Af de Utskottet i ämnet meddelade upplysningar framgår, att

krön obageriets tillverkningar ställa sig icke obetydligt billigare än enskildes.

Sålunda har kostnaden för kronobageriets bröd utgjort under

aren 1883 —1885 i medeltal 6 kronor 3b öre per centner samt för

innevarande år beräknats uppgå till allenast 5 kronor 50 öre per centner,

under det att kostnaden för anskaffande af bröd för flottans behof

för åren 1883—1885 i medeltal uppgått till 6 kronor 53 öre per

centner. Då härtill kommer att af civilingeniören Werner Cronqvist

vid olika tillfällen tagna prof på så väl kronobageriets som enskilde

tillverkares produkter gifva vid handen att kronobageriets utmärka sig

för synnerlig godhet och högt näringsvärde, har Utskottet ansett skäl

icke förefinnas, som för närvarande tala för bifall till motionärens

framställning.

Deremot har det synts Utskottet, som om de nuvarande förvaltningskostnaderna

för kronobageriet skulle kunna nedbringas, särskildt

genom en minskning af de löneförmåner, som för närvarande tillkomma

de personer, livilka hafva öfverinseendet öfver kronobageriet, nemligen

den sa kallade kronobagaren och den så kallade slottsproviantmästaren.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, uppbär kronobagaren ett årligt arfvode

af 5,000 kronor samt slottsproviantmästaren, förutom 1,425 kronor 64

öre i lön och 1,000 kronor i hyresersättning, så kallad afskrifningsprocent

eller provision, hvarigenom bemälde tjenstemans sammanräknade

löneförmåner uppgått under år 1883 till 9,136 kronor 8 öre, under

år 1884 till 7,185 kronor 26 öre och under är 1885 till 6,644

Angående upphörande

af

kronans återstående

m ag a - sins- och spannmåls-

samt

brödbakning srörelse.

[18.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående andag

till fältar

tiller (materiel.

[17.]

kronor 61 öre. Slottsproviantmästarens befattning synes likväl vara

af den beskaffenhet, att dess innehafvare kan tillfredsställande aflönas

med mindre belopp än de för närvarande till honom utgående, och

kronobagarens befattning har synts öfverflödig och lämpligen böra vid

nuvarande innehafvarens afgång indragas, hvarför Utskottet anser sig

böra föreslå en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om åtgärders

vidtagande i sådant syfte.

Utskottet får derföre, med afstyrkande i öfrigt af Herr Hedins förevarande

motion, hemställa,

att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida

icke de nuvarande förvaltningskostnaderna för

kronobageriet i hufvud staden kunna för framtiden

minskas.

Extra anslag-.

Förutom de extra anslag å 20,200 kronor och 70,000 kronor, om

hvilka Stats-Utskottet under punkten 13:o här ofvan meddelat yttrande,

hafva för tillfälliga behof inom landtförsvaret följande extra anslag för

år 1887 ifrågakommit.

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel.

19:o. Till anskaffning af fältartillerimateriel har Kongl. Maj:t för

år 1887 äskat ett extra anslag af 600,000 kronor.

Hen materiel, som för det begärda anslaget skulle anskaffas, är enligt

statsrådsprotokollet (sid. 59) följande:

30 kanoner med lavetter, föreställare och tillbehör å 6,750

kronor............................................................................................. 202,500:

förändring af 4<> äldre ammunitionsvagnar å 110 kronor... 4,400: —

Transport kronor 206,900: ■—

s. 33 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.

33

Transport kronor 206,900: —

nya tillbehör till 40 ändrade ammunitiousvagnar ä 186

kronor.............................................................................................. 7,440: —

förändring af 30 äldre packvagnar med tillbehör å 300 kronor 9,000: —

rid- och anspannspersedlar för 4 batterier å 30,000 kronor 120,000: —

ammunition för 5 batterier å 37,700 kronor per batteri ... 188,500: —

6 reservlavetter med tillbehör till 2 artilleriammunitions
kolonner

å 3,590 kronor .......................................................... 21,540: —-

för 4 artilleriammunitionskolonner: ändring af vagnar, rid
och

anspannspersedlar med tillbehör å 8,500 kronor...... 34,000: —

för 7 fältartilleridivisionsstaber: ändring af fordon, rid- och

anspannspersedlar med mera å 1,800 kronor..................... 12,600: —

summa kronor 599,980: —

eller i rundt tal 600,000 kronor; och skulle efter den ifrågasatta anskaffningen

finnas kanoner, lavetter och föreställare, med allt tillbehör,

äfvensom ammunition för 30 af de till anskaffning föreslagna 34 batterier

samt nya rid- och anspannspersedlar för 18 af de 261 batterier,

som föreslagits att förses med dylika persedlar.

Då Riksdagen under en följd af år till fältartillerimateriel beviljat

lika belopp som det af Kongl. Maj:t nu äskade samt det icke synes

böra anstå med artilleriets tillräckliga förseende med tidsenlig och

fullt brukbar materiel, hemställer Utskottet,

att till anskaffning af ny fältartillerimateriel ett

belopp af 600,000 kronor må på extra stat för år 1887

anvisas.

Positionsartillerimateriel.

20:o. Till -positionsartillerimateriel har Kongl. Maj:t för år 1887

äskat ett extra anslag af 50,000 kronor.

Då ifrågavarande materiel numera tillverkas inom landet samt det

begärda beloppet är lika med det Riksdagen allt ifrån år 1880 beviljat,

till förenämnda ändamål, hemställer Utskottet,

att till fortsatt anskaffning af positionsartillerimateriel

ett belopp af 50,000 kronor må på extra

stat för år 1887 anvisas.

Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 A/d. 1 Sami. 5 Käft.

Angående

anslag till

positionsartillerimateriel.

[18-]

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

anslag till

fästning sar tillerimateriel.

[19.]

Angående anslag

till infanteriammunitionsvagnar.

[20.]

Fästningsartillerimateriel.

21:o. Till anskaffning af fästningsartillerimateriel är af Kongl. Maj:t

för år 1887 äskadt ett extra anslag af 100,000 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sidd. 60 och 61) inliemtas, är det

begärda anslaget afsedt att afhjelpa åtminstone den största bristen på

bestyckning för Vaxholm—Oscar-Fredriksborgs försvarsområde och att

dervid främst tillgodose behofvet af bestyckning för de två nya batterier

å Rindö och Vermdö, till hvilkas utförande sistlidet års Riksdag

beviljat medel.

De medel, som för det närvarande tagas i anspråk för fältartillerimateriel,

äro ännu högst betydliga, så att, på sätt här ofvan synes,

ej mindre än 600,000 kronor för nästkommande år derför begärts och

af Utskottet ansetts böra utgå. Då behofvet häraf snart nog torde

vara så tillgodosedt, att anslagen till fältartillerimateriel kunna betydligt

minskas, blir det lättare att utan allt för stor tunga anvisa medel till

fästningsartillerimateriel, och Utskottet har derför funnit anslaget till

sistnämnda materiel nu utan olägenhet kunna något nedsättas.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må på det

sätt bifallas, att till anskaffning af fästningsartillerimateriel

på extra stat för år 1887 beviljas ett anslag

af 50,000 kronor.

Infanteriammunitionsvagnar.

22:o. Till infanteriammunitionsvagnar har Kongl. Maj:t för år 1887

äskat ett extra anslag af 30,000 kronor.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet (sidd. 61 och 62) upplyses, är

det begärda anslaget afsedt till anskaffande af nya och ändring af

äldre ammunitionsvagnar med tillhörande rid- och anspannspersedlar.

Med erinran endast, att det nu äskade beloppet är lika med det,

som af sistlidet års Riksdag till ofvannämnda ändamål beviljades, hemställer

Utskottet,

att till anskaffande af infanteriammunitionsvagnar

ett extra anslag af 30,000 kronor må för år 1887

anvisas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 8.

35

Skjutförsök.

23:o. För anställande af skjutförsök har Kongl. Maj:t äskat anvisande

för år 1887 af ett extra anslag å 15,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 62) inhemtas, hvilka skjutförsök under

den närmaste tiden ansetts erforderliga och erinras, att, enär 1884 års

Riksdag af då begärda 30,000 kronor för anställande af åtskilliga uppgifna

skjutförsök anvisat endast halfva beloppet, eller 15,000 kronor,

en del af berörda skjutförsök till följd häraf ej kunnat utföras, samt

att derjemte försök med två nya certer af artilleripjeser äfvensom med

nya krut-sorter inom kort förestode.

Under åberopande af hvad sålunda förekommit och med afseende

å vigten af dylika skjutförsök får Utskottet hemställa,

att till skjutförsök må för år 1887 anvisas ett

extra anslag af 15,000 kronor.

Fortifikationsbehof.

24:o. I likhet med hvad under de sist förflutna åren äskats, har

Kongl. Maj:t för år 1887 till Karlsborgs fästningsbyggnad begärt ett

extra anslag af 200,000 kronor.

Rörande detta anslagsbehof meddelas i statsrådsprotokollet (sidd.

63—65) innehållet af en utaf chefen för fortifikationen i ämnet aflåten

skrifvelse, innefattande framställning om beviljande för år 1887 af ett

anslag å 250,000 kronor, hvaraf 200,000 kronor skulle användas till

utförande af arbeten i och för fullbordande af hufvudfästningens landfront

och 50,000 kronor vore afsedda till vidtagande af åtskilliga uppräknade

förberedande åtgärder för uppförande af de yttre verk, hvilka

af 1876 års komité blifvit föreslagna att anläggas å det s. k. Vaberget.

Derjemte har Departementschefen erinrat, hurusom det vore ådagalagdt,

att fästningsarbetena komme att ansenligt fördyras, när de måste bedrifvas

med det under de sista åren för ändamålet beviljade anslag

eller endast 100,000 kronor.

För alla de senare åren från och med år 1881 — med undantag endast

af år 1884, för lrvilket år 200,000 kronor anslogos — har Riksdagen

till Karlsborgs fästningsbyggnad beviljat 100,000 kronor årligen;

Angående

anslag till

slcjutförsök.

[21.]

Angående

anslag till

Karlsborgs

fästningsbyggnad.

[22.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

och har Utskottet ej ansett något giltigt skäl förefinnas att för nästkommande

år utöfver sist nämnda belopp höja anslaget till fullbordande

af sj elfva hufvudfästningen. Hvad åter angår den ifrågasatta

befästningen å Vaberget har Utskottet af statsrådsprotokollet till 1884

års Kongl. statsverksproposition inhemtat de skäl, som tala för att ej

längre lemna denna vigtiga punkt alldeles oförsvarad. Af samma statsrådsprotokoll

framgår att 1876 års befästningskomité föreslagit, att på

höjden af Vaberget skulle anläggas tvenne skansar, den ena bestående

af tre sammanbundna vridbara Grusouska jerntorn, hvilken skans ansågs

böra helt och hållet uppföras under fredstid, den andra åter ämnad

att byggas s. k. halfpermanent, d. v. s. med minsta möjliga byggnadskostnad

i fredstid och med afseende å dess fullbordande med

minsta möjliga arbetstid vid krigstillfälle. Kostnaden för denna senare

skans hade beräknats till 252,000 kronor för arbetet under fredstid

och antogs den vid krigsrustning kunna med en arbetsstyrka af

250 man fulländas på 18 å 20 dagar.

Utskottet, som delar den uppfattningen att något bör göras för

Vabergets beredande till försvar med afseende på dess stora inflytande

på fästningens hållbarhet, har dock stannat vid den åsigt att positionen

redan genom uppförande af det ofvannämnda halfpermanenta verket

skulle vinna betydligt i försvarsförmåga och att det större permanenta

verket ej för närvarande bör komma i fråga att utföras.

De nu af Kongl. Maj:t begärda 50,000 kronor äro, efter hvad Utskottet

inhemtat, afsedda till anläggning af bryggor vid stranden nedanför

berget, till väg från landningsstället upp till bergets topp samt till

påbörjande af planering och sammanföring af jord till blifvande vallar

eller sådana arbeten, som i hvad fall som helst äro oundgängliga om

berget skall kunna af våra trupper besättas och försvaras; Och anser

Utskottet derjemte att för såväl sagda förberedande åtgärder som

åvägabringande af det halfpermanenta verket den ofvannämnda summan

af 252,000 kronor ej bör öfverskridas, utan sagda halfpermanenta

verk dermed kunna bringas till stånd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet hemställa,

att af Riksdagen må för år 1887 å extra stat

beviljas

a) 100,000 kronor för fortsättande af arbetena å

Karlsborgs hufvudfästning; och

b) 50,000 kronor för vidtagande af åtgärder för

befästande af det s. k. Vaberget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

87

25:o. Till för sv ar sarbeten vid Vaxholm—Oscar Fredriksborg har Angående

Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag af 28,000 kronor. fölTmrLrbLn

Då det sålunda begärda beloppet utgör återstående hälften af den vid Vaxholm—

till 56,000 kronor beräknade kostnaden för anläggning af två batterier Frff™fshor

m. in. i försvarslinien Vaxholm—Oscar Fredriksborg, af hvilken kost- re '' ‘4 °''''J''

nåd hälften blifvit af sistlidna års Riksdag anvisad, får Utskottet hem- L^-J

ställa,

att till fulländande af de ifrågavarande försvarsarbetena

vid Vaxholm—Oscar Fredriksborg må för

år 1887 på extra stat anvisas ett belopp af 28,000

kronor.

26:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit anvisande för år 1887 af Angående

ett extra anslag af 29,200 kronor till fortsatt anskaffning af krigsbrygge
materiel.

skaffning af

På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 66) framgår, utgör det nu

äskade beloppet återstoden af den kostnad, 59,200 kronor, som beräknats

åtgå för anskaffande af ett krigsbryggeekipage af 1875 års modell;

och då Riksdagen sistförflutna år för berörda ändamål beviljat

30,000 kronor af ofvan nämnda kostnadssumma, hemställer Utskottet,

att till återstående anskaffning af krigsbryggemateriel

må å extra stat för år 1887 anvisas ett belopp

af 29,200 kronor.

27:o. Till fortsatt anskaffning af fälttelegraf materiel har Kongl. Maj:t Angående anför

år 1887 begärt ett extra anslag af 16,000 kronor. ^ugrlfmatc
Enligt

hvad statsrådsprotokollet (sid. 66) rörande denna anslags- rid.

fråga innehåller, har hela det belopp, som för ifrågavarande behof [25.]

skulle åtgå, beräknats till 49,526 kronor 82 öre, hvaraf Riksdagen sistlidna

år, enär anskaffningen af den behöfliga materielen ansågs kunna

fördelas på tre år, anvisfjt ett belopp af 16,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att till fortsatt anskaffning af fälttelegrafmateriel

må för år 1887 beviljas ett extra anslag af

16,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående anslag

till en

stallbyggnad

för positionsartilleriet.

[26.]

Angående anvisande

af förut

beviljade medel

till byggnader

för trängbataljonen.

[27.]

Byggnadsbehof.

Stall å Karlsborg för positionsartilleriet.

28:o. I sammanhang med den under punkten 7:o här ofvan gjorda

framställningen om upprättande af ett fästnings- och positionsartilleriregemente

med förläggningsort å Karlsborg har Kongl. Maj:t till uppförande

af en stallbyggnad å Karlsborg för de två kompanier positionsartilleri,

som, enligt den föreslagna organisationsplanen, komme

att till en bönan dit förläggas, äskat ett extra anslag för år 1887 af

15,000 kronor.

Friherre Klinckowström har i sin motion N:o 1 yrkat, »att det nu

af Kongl. Maj:t äskade extra anslaget af 15,000 kronor för stallbyggnader

å Karlsborg af Riksdagen måtte afslås».

Åberopande hvad Utskottet anfört för afslag å Kongl. Maj:ts

framställning om uppsättande af berörda fästnings- och positionsartilleriregemente,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning om

anslag till en stallbyggnad å Karlsborg för positionsartilleriet

icke må vinna Riksdagens bifall.

Byggnader för trängbataljonen.

29:o. Sedan sistlidet års Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, beviljat ett extra anslag af 273,000 kronor

till byggnader för trängbataljonen samt deraf anvisat ett belopp af

100,000 kronor att utgå under år 1886, har Kongl. Maj:t nu äskat att

Riksdagen må af de till byggnader för trängbataljonen beviljade medel

anvisa på extra stat för år 1887 lika belopp, som för innevarande

år anvisats, eller 100,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att till byggnader för trängbataljonen må jemväl

för år 1887 anvisas ett extra anslag af 100,000

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

39

Diverse behof.

Reseunderstöd för officerare och intendenturtjenstemän.

30:o. För ofvannämnda ändamål liar Kongl. Maj:t i likhet

föregående år äskat ett extra anslag af 9,000 kronor, med rätt för

Kongl. Maj:t att få under ett följande år använda hvad af anslaget

kan under året besparas. Och hemställer Utskottet,

att Riksdagen må till reseunderstöd för officerare

och intendenturtjenstemän anvisa på extra stat för

år 1887 ett anslag af 9,000 kronor, med rättighet för

Maj:t att få under ett följande år använda

med Angående reseunderstöd

åt

officerare och

intendenturtjenstemän.

Kongl.

hvad af

anslaget

kan under året besparas.

[28.]

Generalstabens topografiska arbeten.

31 :o. Till fortsättande af Generalstabens topografiska arbeten har Angående anKongl.

Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag af 60,000 kronor eller ^ogl-lfsta

lika belopp, som från och med år 1879 till samma ändamål årligen arbetena.

utgått. [29.]

Utskottet hemställer,

att till fortsättande af Generalstabens topografiska

arbeten må på extra stat för år 1887 anvisas

ett belopp af 60,000 kronor.

Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande.

32:o. Sedan till ofvannämnda ändamål under de senare åren beviljats

ett belopp af 80,000 kronor, har Kongl. Maj:t nu ansett en för- skytteväsen de ts

höjning af anslaget vara af behofvet påkallad till följd af skytterörelsens

betydande tillväxt under år 1885, som visat sig dels genom ökad främjande.

lifaktighet inom de skytteföreningar, hvilka förut vore i verksamhet, [30.]

dels genom bildande af nya skyttegillen i flera delar af landet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

.Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Angående beviljande

af anslag

till militäröfningar

i folkskolorna.

Det belopp, som sålunda ansetts erforderligt för hvartdera af åren

1886 och 1887, har, såsom af statsrådsprotokollet (sid. 70) inhemtas,

beräknats till 105,000 kronor.

Då emellertid för innevarande år endast 80,000 kronor för ofvanberörda

ändamål beviljats, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det bristande

beloppet 25,000 kronor måtte jemte de för år 1887 beräknade

105,000 kronor nu af Riksdagen anvisas.

Enär Kongl. Maj:ts förevarande framställning synes grundad på ett

behof, hvars tillgodoseende är af afsevärdt gagn, hemställer Utskottet,

att, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, till

skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande

må på extra stat för år 1887 beviljas dels för

1887 års behof 105,000 kronor och dels såsom fyllnad

i 1886 års anslag 25,000 kronor, eller tillhopa 130,000

kronor.

33:o. Af Herr A. Hedin är uti en motion (N:o 45) i Andra Kammaren

föreslaget, att Riksdagen måtte å fjerde hufvudtiteln, såsom

extraordinarie förslagsanslag, bevilja ett belopp af 15,000 kronor, att,

under de vilkor Kongl. Maj:t funne för godt att fastställa, användas

till understöd åt kommuner, som, vare sig i sammanhang med folkskoleundervisningen,

eller för ungdom, som utträdt ur skolåldern men

ännu icke uppnått värnpligtsåldern, anordnade öfningar i exercis och

målskjutning.

Ehuru Utskottet erkänner den goda tanken i motionärens förslag,

torde likväl betydande olägenheter uppstå om detsamma förverkligades.

Den obligatoriska skolgången är enligt Utskottets förmenande redan i

och för sig ganska betungande, särskildt i de glesare befolkade trakterna,

hvadan några ytterligare öfningsämnen för folkskolorna endast

med varsamhet torde böra införas, hvartill jemväl kommer att vapenöfningar

under den i folkskolestadgan föreskrifna åldern (7—14 år) icke

torde komma att medföra något verkligt gagn.

Beträffande åter motionärens förslag i hvad det afser ungdom, som

utträdt ur skolåldern, torde något särskildt anslag för sådant ändamål

ej vara erforderligt, då denna ungdoms öfningar antagligen komme

att i det närmaste sammanfalla med de nuvarande skarpskyttecorpsernas

och skyttegillenas, för hvilkas befrämjande Riksdagen beviljat icke

obetydliga belopp.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utledande N:o 8.

41

Utskottet hemställer derför,

att Herr Hedins ofvanberörda motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

34:o. Uti motion N:o 2 i Första Kammaren har Herr C. von Banmgarten

yrkat:

att Riksdagen för år 1887 ville på extra stat anvisa ett belopp af

30,000 kronor att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att dermed

bestrida de omkostnader, som kunna blifva en följd deraf, att rust- och

rotehållare må varda, med 1886 års utgång, befriade från skyldigheten

att, vid deras knekts sjukdom å rust- eller rotehållet, hemta läkare och

bestrida kostnaderna för medicin.

Till stöd för sitt yrkande har motionären erinrat om de betydande

olägenheter och den tunga, som nu drabba rust- och rotehållarne genom

den dem åliggande skyldigheten att ombesörja den indelta soldatens

sjukvård.

Utskottet har ingalunda lemna! obeaktadt hvad motionären sålunda

anfört, men enär frågan torde kräfva en närmare utredning, som Utskottet

icke är i tillfälle att verkställa, anser sig Utskottet icke kunna

tillstyrka bifall till motionärens förslag, helst som jemväl kan ifrågasättas,

om de af motionären åberopade författningar nu mera böra fortfarande

gälla eller bibehållas; med anledning hvaraf Utskottet funnit

skäl föreslå, att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kong]. Maj:t anhålla

om utredning i ämnet.

På grund af hvad sålunda anförts får Utskottet, med anledning

af Herr von Baumgartens motion, hemställa,

att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att

Kongl. Maj:t, efter utredning i ämnet, täcktes taga

under öfvervägande, om och i hvad mån rust- och

rotehållarne må kunna befrias från den dem nu åliggande

skyldighet att vid knekts sjukdom å rust- eller

rotehållet hemta läkare samt bekosta erforderliga

medikamenter.

Stockholm den 2 Mars 1886.

Om anslag till

bestridande af

kostnader, som

kunna föranledas

deraf \ att

staten öfvertager

skyldigheten

att hemta

läkare och bestå

medicin åt

sjuk indelt soldat

under vistelse

pa roten.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

Reservationer:

vid punkten 2:o (angående indelta arméns befälsaflöning): af Herr

J. Jonson.

vid punkten 3:o (angående Svea lifgarde) och punkten 4:o (angående

Andra lifgardet): af Herr M. Jonsson, i fråga om motiveringen.

vid punkten 5:o (angående artilleriet): af Herrar Grefve G. Sparre,

Friherre B. von Krcemer, C. E. Casparsson, Friherre F. von Essen, Grefve

E. C. A. Piper, Grefve W. G. Hamilton, O. W. Odelberg, J. Widén, N.

Fosser, H. P. P. Tamm, Friherre B. A. Leijonhufvud och E. Sederholm,

i sammanhang med deras vid punkten 16:o antecknade reservation.

vid punkten 6:o (angående fästningsartilleribataljon å Vaxholm —

Oscar-Fredriksborg): af Herr A. P. Danielson, som yttrat:

»I hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett på första utgiftsafdelningen

uppgjordt förslag får jag anföra följande:

Enär de af Kongl. Maj:t vid 1884 och 1885 årens riksdagar framlagda

förslag i hufvudsakliga delar voro lika med det nu föreliggande

och hvilka förslag blefvo af Riksdagen afslagna, i synnerhet af det

skäl, att, då anslagen under Fjerde hufvudtiteln vuxit till en så betydande

höjd, några ytterligare anslag till nya organisationer icke borde

beviljas annat än i sammanhang med fullständigt ordnande af hela

vårt härväsende, så, och då Riksdagen alltså upprepade gånger afgifvit

sin uppfattning om Kongl. Maj:ts föreliggande förslag, har det förefallit

mig, lindrigast sagdt, oväntadt att Kongl. Maj:t nu ånyo framkommit

med detsamma, då de skäl, som åren 1884 och 1885 anförts för

afslag, fortfarande, i synnerhet med afseende på arméns stamtrupper,

ega sin tillämpning. Då härtill kommer, dels att Riksdagen i år måste

bevilja högst betydliga belopp i anledning af den nya värnpligtslagens

tillämpning, dels ock att landets närvarande ogynsamma ekonomiska

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 8.

43

ställning jemväl bör mana till sparsamhet med statens medel, anser

jag att Utskottet ej bort tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag.

Jag yrkar derföre,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall»;

i hvilken reservation instämt Herrar C. Ifvarsson, vice Talmannen

L. O. Larsson, N. Petersson, 0. B. Olsson, G. Eriksson, Joll. Jonson och

M. Jonsson; samt

af Herrar S. Andreasson, P. Pehrsson, A. Persson och J. E. Wikstén.

vid punkten 10:o ( angående Gotlands nationalbeväring samt Hallands,

Vesternorrlands och Blekinge beväring): af Herrar Grefve G. Sparre,

C. E. Casparsson, Friherre F. von Essen och Grefve E. C. A. Piper.

vid punkten 11 :o (angående beväringsmanskapets vapenöfningar):

af Herrar Grefve G. Sparre, C. E. Casparsson, Friherre F. von Essen,

Grefve E. C. A. Piper, Grefve W. G. Hamilton, 0. W. Odelberg, H.

P. P. Tamm, Friherre B. A. Leijonhufvud och E. Sederholm;

af Herr J. Jonson, hvilken sistnämnde anfört:

»Med åberopande af de skäl, jag i min motion N:o 144 anfört,

har jag ansett att Utskottet bort kunna tillstyrka Riksdagen,

att den i 35 § värnpligtslagen föreskrifna dagaflöning

måtte bestämmas till 50 öre samt till följd

häraf, att anslaget till beväringsmanskapets vapenöfning

måtte förhöjas till erforderligt belopp.»

vid punkten 12:o (angående ersättning åt värnpligtsområdenas befäl

m. fl.): af Herr A. P. Danielson, som anfört:

»Då 1875 års Riksdag godkände Kongl. Maj:ts då afgifna förslag

till ny lönereglering för arméns befäl, uppstäldes dervid, på sätt af

Riksdagens skrifvelse den 3 Maj samma år (N:o 25) inhemtas, bland

andra det vilkor, att den löntagare vid krigsmakten till lands, hvilken

å ny lönestat inginge, skulle vara skyldig att underkasta sig de förändringar

i tjenstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.

omorganisation af landtförsvaret kunde göra erforderliga. Sedan berörda

lönereglering efter tio års förlopp nu mera får antagas hafva

blifvit med ett eller annat enstaka undantag fullständigt genomförd,

kunna följaktligen de medlemmar af armébefälet, hvilka ingått å den

nya lönestaten och således kommit i åtnjutande af de högre löneförmånerna,

icke ega några berättigade anspråk på särskild ersättning för

den tillökning i arbetsgöromål, som för dem skulle uppkomma enligt

det föreslagna sättet för inskrifningsväsendets ordnande, synnerligast

som arbetet med inskrifningen och redovisningen af de värnpligtige,

sedan någon tids erfarenhet härutinnan vunnits, icke torde blifva särdeles

ansträngande. Jag anser mig således icke kunna tillstyrka beviljande

af ifrågavarande betydliga anslagsbelopp, och det desto mindre

som hinder för Kongl. Maj:t ej torde möta att genom omflyttning

eller andra ändringar i militärbefälets tjenstgöringsförhållanden kunna

inom det å nu faststälda lönestater anvisade belopp anskaffa medel för

bestridande af de utgifter, som af inskrifningssystemets genomförande

oundgängligen må påkallas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, yrkar jag,

att såväl Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning

som Utskottets förslag icke måtte vinna Riksdagens

bifall»;

i hvilken reservation instämt Herrar C. Ifvarsson, vice Talmannen

L. O. Larsson, N. Petersson, O. B. Olsson, G. Eriksson, Joll. Jonson och

M. Jonsson; samt

af Herrar S. Nilsson,, S. Andreasson, P. Pehr sson och A. Persson.

vid punkten 16:o (angående artilleriskjutskolor): af Herrar Grefve

G. Sparre, Friherre P. von Kr an ner. C. E. Casparsson, Friherre F. von

Essen, Grefve E. C■ A. Piper, Grefve W. G. Hamilton, O. W. Odelbar/,

N. Fosser, Ii. P. P. Tamm, Friherre B. A. Leijonhufvud och E. Sederholm.

vid punkten 18:o (angående kronans brödbakningsrörelse): af Herrar

vice Talmannen L. O. Larsson, O. B. Olsson, P. Pelirsson och A. Persson.

vid punkten 24:o (angående Karlsborgs fästningsbyggnad): af Herrar

C. E. Casparsson och Friherre B. A. Leijonhufvud.

vid punkten 24:o mom. b) (angående åtgärder för befästande af det

s. k. Vaberget vid Karlsborg): af Herrar C. Ifvarsson, O. B. Olsson

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

45

och Joh. Jonson, hvilka befarade, att anslags beviljande till åtgärder

för befästande af det s. k. Vaberget komme att föranleda nu oberäkneliga

kostnader i framtiden, och fördenskull ansett detta anslag ej böra

beviljas; samt

af Herrar vice Talmannen L. O. Larsson, S. Nilsson, S. Andreasson,

G. Eriksson, P. Pehrsson och A. Persson.

vid punkten 28:o (angående stall å Karlsborg för positionsartilleriet):

af Friherre B. A. Leijonhufvud.

vid punkten 32:o (angående skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande): af Herrar H. P. P. Tamm och N. Petersson.

Härjemte skulle antecknas, att Herr S. Nilsson ej deltagit i behandlingen

af det vid punkten 6:o behandlade ärende angående fästningsartilleribataljon

å Vaxholm Oscar-Fredriksborg, samt Friherre

B. A. Leijonhufvud ej i handläggningen af ärendet under punkten 7:o

angående fästnings- och positionsartilleriregemente å Karlsborg och

att Herr J. Widén ej närvarit vid behandlingen af punkterna 12:o till

och med 18:o.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Ståts-Utskottets Utlutande N:o 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1886 års riksstat anslår:

Anvisning i

i kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter.

854,294

Kronor. ö. j Kronor. ö.

17.000

49.000

3,040

248,555

142,700

126,265

12,200

7.350

30,868

25,640

79,889

81,487

8,500

2,000

19,800

Ersättningar.

Summa.

Kronor, j ö. I Kronor.

17.000

49.000

3,040

248,555

142,700

126,265

12,200

7,350

30,868

25,640

79,889

81,487

8,500

2,000

19,800

854,294

Lamltförsvars
-

Departementschefen.................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts Kansli

Departementets kommandoexpedition .....................

Generalstaben ........................................................

Arméförvaltningen....................................................

Generalitets staten ..................................................

Artilleristaben............................................................

Ofverkommendantsexpeditionen i Stockholm.........

Kommendantsstaten..................................................

Krigshögskolan .......................................................

Krigsskolan ...........................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg,

Militärläkares undervisning ...................................

Resestipendium för militärläkare ........................

Pensioner och stipendier för fältläkarecorpsen ......

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

49

Litt. A.

riksstatens Fjerde hufvudtitel.

departementet.

reservationsanslag

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning ocl

förlig ai

på fo

Friheter.

dermed jem- l visning,

relay.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö .

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

17,000

17,000

49,000

—

—

—

—

—

49,000

—

3,040

—

—

—

—

—

3,040

—

248.555

—

—

—

—

—

248,555

—

142,700

—

—

—

—

_

142,700

—

126,265

—

—

—

—

—

126,265

—

12,200

—

—

—

—

—

12,200

—

7,350

—

—

—

—

—

7,350

—

30,868

—

—

—

—

—

30,868

—

25,640

—

—

—

—

—

25,640

—

79,889

—

—

—

—

—•

79,889

—

81,487

—

—

—

—

—

81,487

—

8,500

—

—

—

—

—

8,500

—

2,000

—

—

—

—

—

2,000

—

19,800

—

—

—

—

—

19,800

—

854,294

—

—

—

i

i

854,294

—

i

Bih. till Ililcsd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 5 Saft.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Trp:t

S:gr

Trp:t

1886 års riksstat anslår

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig ai

på fö

Friheter.

dermed jem- i visning,

•slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

854,294

_

__

__

__

_

854,294

_

7,100

—

817,000

—

693,400

—

1,517,500

—

4,177,876

—

—

—

—

—

4,177,876

—

1,330,000

—

—

—

—

—

1,330,000

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

4,000

—

—

—

—

—

4,000

—

1,322,300

—

---

—

___

—

1,322,300

—

26,520

—

---

—

—

—

26,520

—

6,880,296

—

817,000

—

693,400

—

8,390,696

—

146,345

146,345

188,615

—

—

—

—

—

188,615

—

162,629

162,629

161,594

—

—

—

—

—

161,594

138,070

138,070

! 1,091,966

—

—

-

—

—

1,091,966

—

66,000

—

—

—

—

66,000

—

9,689,809

—

817,000

—

693,400

—

11,200,209

-

Indelta

Kavalleri- och. infanteriregementena.......................

Indelta arméns befälsaflöning .................................

Lindring af rustnings- och roteringsbesvären, för
Roteringsunderstöd,

förslagsanslag............................

Ersättning för störtade eller skadade nummerindelta

arméns och Yermlands fältjägarecorps’

Till trossens underhåll, reservationsanslag ............

Yärfyade

Lifgardet till häst ..................................................

Kronprinsens husarregemente .................................

Svea lifgarde. Nuvarande anslag...........................

Ökas med aflöning för en kapten af andra klassen

Minskas med beloppet af en mönsterskrifvarelön

Andra lifgardet. Nuvarande anslag .....................

Ökas med aflöning för en kapten af andra klassen

Yermlands fältjägarecorps ......................................

Artilleriet, reservationsanslag .................................

Eästningsartilleribataljonen å Yaxholm—Oscar
Marinregementet,

förslagsanslag, högst ...............

Anslaget förändras till reservationsanslag.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utledande N:o 8.

51

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning

och dermed iem-

förli

g anvisning,

Anvisning

i

pa förslag.

Summa.

kontant.

Friheter

Ersättningar.

Kronor.

i

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

armén.

Trp:t

854,294

—

—

—

—

854,294

7,100

—

817,000

_

693,400

_

1,517,500

—

4,177,876

—

—

—

—

—

4,177,876

—

slagsanslag..................................................................

1,330,000

—

—

—

—

—

1,330,000

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

hästar vid. indelta kavalleriet, förslagsanslag .........

4,000

—

—

—

—

4,000

—

vapenöfningar, reservationsanslag ............................

1,322,300

—

—

—

—

1,322,300

—

26,520

—

—

—

—

—

26,520

—

S:gr

6,880,296

—

817,000 —

693,400

—

8,390,696

—

armén.

146,345

146,345

188,615

—

—

—

—

188,615

_

............................................ 162,629: —

.......................................... 2’895: — 165.524: -

............................................................ 450: —

165,074

—

—

—

—

—

165,074

—

................................................................ 161,594: —

................................................................ 2,895: -

164,489

—

■--

—

—

—

164,489

—

138,070

_

__

_

__

_

138,070

1,091,966

1 091 966

Fredriksborg, reservationsanslag. Nytt.....................

65,525

—

—

—

—

65,525

—

66,000

—

66,000

Tip:t

9,760,674

1

1

817,000

—

693,400

—J

11,271,074

—

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8.

1886 års riksstat anslår

Anvisning

kontant.

Indelning och

förlig ar

på fm

Friheter.

dermed jem- visning,

•slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

9,689,809

_

817,000

_

693,400

_

11,200,209

_

278,920

—

—

—

—

—

278,920

—

198,000

—

—

—

—

—

198,000

—

859,212

—

—

—

.--

—

859,212

—

140,592

—

—

—

—

—

140,592

—

64,000

__

__

_

__

___

64,000

_

600,000

—

—

—

—

—

600,000

—

1,101,000

—

—

—

1,101,000

—

5,196,943

—

—

—

—

5,196,943

—

11,432

11,432

201,997

—

—

—

—

—

201,997

—

12,660

—

—

—

—

—

12,660

—

31,420

—

—

—

—

—

31,420

—

652,500

—

—

652,500

—

285,000

__

285,000

1,195,009

—

—

—

1,195,009

2,150,916

—

—

—

—

.....

2,150,916

—

304,063

304,063

205,000

—

—

—

—

—

205,000

16,786,521

—-

817,000

—

693,400

—

18,296,921

—

Fortifikationen (derunder reservationsanslag, 23,500

Trängen, reservationsanslag......................................

Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och afItemontering

och skoning m. m. för värfvade kaval
reservationsanslag

................................................

Lega för hästar till artilleriets och fortifikationsFouragering

af artilleriets, värfvade kavalleriets

Mathållning för manskapet vid garnisonsregemen
-

Bevä
Lifbeväringen*)

.......................................................

Gotlands nationalbeväring .....................................

Hallands beväring......................................................

Yesternorrlands beväring.........................................

Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslagsanslag.

Okas med ...............................................................

Volontärskolor, förslagsanslag ................................

Mate
Försvarsverket

till lands i allmänhet eller ArméNuvarande

belopp.............................................

Ökas med .............................................................

Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregeAnskaffning

och underhåll af beklädnads-, beväpersedlar

vid det berustade infanteriet, reser
-

'''') Kong!. Maj:ts förslag om anslagets uteslutande kommer att af Stats-Utskottet i sammanhang med regleringen af

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

53

kronor, till praktiska öfningar)

Trp:t

löning, reservationsanslag .......................................

leriets, artilleriets och fortifikationstruppernas hästar,

truppernas exercis ...................................................

och fortifikationstruppernas hästar, förslagsanslag

tena, förslagsanslag...................................................

S:gr

ringen.

Nuvarande belopp.

652,500:

390,000:

rielen.

förvaltningens departement.

S:gr

Reservationsanslag.

........ 2,150,916: —

......... 178,584: —

mentena och Vermlands fältjägarecorps ...............

rings-, remtygs- samt häst- och sadelmunderingsvationsanslag

.............................................................

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

9,760,674

278,920

198.000

859,212

140.592

64,000

600.000

1,101,000

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

Friheter.

Kronor.

817,000

Ersättningar.

Kronor.

693,400

5,267,808

11,432

201,997

12,660

31,420

1,042,500

285,000

1,585,009

2,329,500

304,063

205,000

Transport | 17,425,970

817,000

693,400

Summa.

Kronor.

11,271,074

278,920

198.000

859,212

140,592

64,000

600.000

1.101,000

5,267,808

11,432

201,997

12,660

31,420

1,042,500

285,000

1,585,009

2,329,500

304,063

205,000

18,936,370

utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel behandlas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

1886 års

riksstat anslår

Anvisning

kontant.

i

Indelning oci

förlig a

på fc

Friheter.

dermed jem- nvisning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

1 ö.

16,786,521

—

'' 817,000

_

693,400

_

18,296,921

_ ;

100,000

—

100,000

H

108,500

108,500

21,450

—

—

—

—

21,450

—

50,000

—

—

—

—

—

50,000

—

60,000

—

—

—

—

60,000

_

2,999,929

-

—

—

—

—

2,999,929

—

30,000

-

30,000

31,000

—

_

—

—

31.000

_____

99,000

—

—

—

—

99,000

—

8,000

—

__

—

—

—

8,000

_

10,000

—

—

—

—

—

10,000

_

70,000

—

—

—

—

—

70,000

—

15,000

—

—

—

—

15,000

_

4,329

4,329

67,500

__

___

__

__

_

67,500

44,600

44,600

379,429

—

—

—

—

379,429

—j

17,505,900

817,000

—

693,400

19,016,300

Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m.,

Okas med .............................................................

Inqvarteringskostnader, förslagsanslag.....................

Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reser -

Salpeteruppköp, förslagsanslag................................

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter ...

Diverse

För en ridskola vid Strömsholm............................

Till skjutskolor, reservationsanslag..........................

Garnisonskommendering i Karlskrona, reserva
Durchmarschkostnader,

reservationsanslag..............

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för ArméSkrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för deför

slag sanslag. Nuvarande belopp....................

Okas, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,

Extra utgifter ...........................................................

Disciplinkompaniet:

Bestämdt anslag .................................................

Förslagsanslag...................................................

:ma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 8.

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning oeli dermed jern-

förli

£• anvisning,

Anvisning

i

pa förslag.

Summa.

kontant.

Friheter

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trp:t

17,425,970

_

817,000

_

693,400

_

18,936,370

_

reservationsanslag. Nuvarande belopp 100,000: —

........................................................... 65,000: —

165,000

—

—

—

—

—

165,000

—

108,500

—

__

_

___

—

108,500

—

vationsanslaq ............................................................

21,450

—

—

—

—

—

21,450

—

50,000

—

—

—

—

50,000

—

.........................................................

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

S:gr

3,243,513

—

_

—

3,243,513

—

anslag.

30,000

_

__

_

__

_

30,000

_

31,000

—

—

—

—

31,000

—

tionsanslag . . ......

99,000

____

__

99,000

_

8''000

8,000

10,000

10,000

70,000

_

__

_

—

70,000

—

förvaltningen m. fl. verk.............................................

15,000

—

---

—

—

—

15,000

—

partementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli,

.............................................................. 4,329: —

med ...................................................... 8: —

4,337

—

—

—

—

—

4,337

—

,

67,500

—

—

—

—

—

67,500

—

12,600: —

............................................................... 32,000: —

44,600

—

—r.

—

—

44,600

—

S:gr

379,437

—

—

—

—

—

379,437

—

S:ma

18,210,357

—

817,000

-

693,400;—

19,720,757;

—

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Stats- Utskottets Utlåtande N:o S.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Fjerde hufvudtitel.

Landtförsvars-departementet.

Beväringen.

För tillämpning under år 1887 af den nya värnpligtslagens föreskrifter

angående de värnpligtiges inskrifning, redovisning m. m.

Materielen.

Till anskaffning för beväringen af mälskjutningsutredning 20,200: —

nyuppsättning af munderings- m. fl. persedlar för

'' ” * ..........'' .......... 70,000: -

en klass af Gotlands nationalbeväring

Artilleribehof.

Fältartillerimateriel .............

Positionsartillerimateriel......

Fästningsartillerimateriel... .

Infanteriammunitionsvagnar

Skjutförsök ..........................

600,000

50,000

50.000

30.000

15.000

Fortifikationsbeliof.

Karlsborgs fästningsbyggnad:

För fortsättande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning

........................................... 100,000: —

» vidtagande af åtgärder för befästande

af det s. k. Vaberget ...................... 50,000: —

Försvarsarbeten vid Vaxholm —Oscar-Fredriksborg ......

Till krigsbryggemateriel ..................................................

fälttelegrafmateriel

150,000

28,000

29,200

16,000

Diverse anslag.

Till byggnader för en trängbataljon ..............................

» reseunderstöd för officerare och intendenturtjen
stemän

...................................................................

» fortsättande af generalstabens topografiska arbeten

» skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens

befrämjande år 1887............... 105,000: —

Fyllnad i 1886 års anslag .............. 25,000: —

100,000:

9,000:

60,000:

130,000:

Summa

Kronor. i ö.

150,000

90,200

745,000

223,200

299,000 —

1,507,400

Stockholm, K. L. Beckman, 1886.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i Stats-Utskottets utlåtande N:o 8:

Sid. 8 rad. 2 uppifrån står: djrrbart läs: dyrbar

12 »

4

» i Vaxholm »

å Vaxholm

15 »

4

» fästnings, och »

fästnings- och

86 »

. 9 »

» Glrusouska »

Grusonska

Bih. till Iti/csd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.