Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3

1887-02-17 · 91 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 75 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1887 A:1, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3,

\

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 14- febr. 1887, kl. 5 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

Bland de framställningar om ändringar i gällande tulltaxa, som

blifvit från Riksdagens kamrar till Bevillningsutskottet öfverlemnade,

har Utskottet ansett sig böra frånskilja och till särskild, skyndsam behandling

företaga dem, som angå beredandet af skydd åt landets hufvudnäringar,

jorbruket och bergshandteringen. Härigenom har Utskottet

icke velat underskatta vigten eller befogenheten af yrkandena om

skydd jemväl för andra näringar, så mycket mindre som utskottet hyser

den uppfattning, att, om tull åsättes alster af förstnämnda två näringar,

det måste såsom ett korrollarium deraf följa, att jemväl öfriga

inom landet drifna handteringar komma i åtnjutande af tullskydd, i

den mån sådaut för hvar och en af dem är lämpligt och icke strider

mot ingångna traktater. Genom de många ekonomiska svårigheter och

olyckor, som under det sistförfluten året inträffat, har utskottet blifvit

allt mera styrkt i sin redan vid förra riksdagen uttalade åsigt, att en

fullständig systemförändring i tullpolitiskt afseende måste ofördröjligen

vidtagas och så långt som möjligt genomföras.

Men då tullfrågan i sin helhet icke utan tidsutdrägt kan af Utskottet

till Riksdagens bepröfvande framläggas, och då jordbruket och

bergshandteringen till följd af sin stora omfattning utan jemförelse intaga

främsta platsen bland de näringar inom landet, som måste komma

i åtnjutande af skydd, och jemväl mest äro utsatta för den fara som

Bill. till Riksd. B rot. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft. ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

ligger deruti, att under tullfrågans nuvarande sväfvande skick en af

öfverdrifven spekulation stegrad införsel komme att betaga möjligen

blifvande tullar all verkan under ganska lång tid, har utskottet icke

tvekat att särskilt företaga och härmed till Riksdagens afgörande öfverlemna

frågan om åsättande af tull å vissa alster af jordbiuk och

bergshandtering. .

Utskottet anser sig dervid först böra framhålla, att framstallningarne

om åsättande af tull å dessa näringars alster alldeles icke hafva

sin grund uti någon önskan att bereda statsverket ökade tillgångar,

hvaraf detsamma icke för närvarande kan sägas vara i behof. Derföre

ämnar Utskottet också föreslå, att, derest tullar åsättas alster af

nyssberörda näringar, någon nedsättning må ske uti de tulla!, hvilka

af rent finansiella skäl äro lagda å vissa varor, som med. ganska betydliga

belopp ingå uti den allmänna årliga konsumtionen inom landet.

Hvad derefter till en början angar yrkandena om tull å jordbruksalster

i synnerhet å spanmål, får utskottet i allmänhet hänvisa till den

utredning, som af bevillningsutskottet vid 1886 års riksdag framlades.

Såsom hufvudorsaker till jordbruksnäringens bekymmersamma

läcre anförde utskottet då tvenne förhållanden, hvilka icke fingo anses

vara af öfvergående natur, nemligen dels den snabba utveckling som

spanmålsodlingen nått i främmande länder, hvarest produktionsvilkoren

stält sig ojemförligt mycket gynsammare än här, dels ock den oerhörda

nedsättning af transportkostnader, som åstadskommits genom senare

tiders lättade kommunikationer och förbättrade transportmedel, hvarigenom

det förut befintliga skyddet emot öfvermäktig konkurrens från

aflägsna länder blifvit omintetgjordt.

Dessa förhållanden qvarstå och verka fortfarande med samma

kraft; till följd hvaraf det visar sig allt mera svårt för landets jordbrukare

att finna afsättning för sina produkter till pris, som stå. i nåo-ot

rimligt förhållande till produktionskostnaderna. Jordbruket i dess

nuvarande skick måste derföre gå under, såvida staten icke kommer

detsamma till hjelp. o .,,

Äfven de utvägar, som af tullskyddets motståndare angiivas till

räddning undan den med undergång hotande ställningen, kunna icke,

efter utskottets förmenande, leda till någon väsentlig förbättring Öl

jordbruksnäringen. Man uppmanar jordbrukaren att afstå från odlingen

af höstsäd och i stället egna sig åt produktion af vårsäd eller åt kreatursafvel

och tillverkning af mejeriprodukter. Men alla dessa alster äro

både på den utländska och den inhemska marknaden föremål för samma

oerhördt hastigt tillväxande konkurrens från andra länder, hvarföre

det synes vara föga rådligt för landtbiukaren att med dryga kostna
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. B

der och ytterligare skuldsättning utan verklig utsigt till framgång helt

och hållet öfvergå till nya produktionssätt, kvilka hvad odlingen af

uteslutande vårsäd angår dessutom torde möta praktiska svårigheter af

den art, att de af flertalet landtbrukare icke kunna öfvervinnas.

Anläggandet af mejerier och jordbrukets inrättande med hänsyn

dertill torde möjligen ännu kunna leda till ett godt resultat för större

eller särdeles fördelaktigt belägna egendomar. Men för flertalet mindre

jordbrukare står denna utväg knappast öppen. Dels saknas nödigt

kapital för inrättande af s. k. bolagsmejerier, och dels har erfarenheten

visat, att, då mjölken skall uppsamlas i små poster från olika håll med

skilda utfodringsmetoder och dertill fraktas mer eller mindre lång väg,

produkten sällan blifver prima smör utan ojemn och sämre vara, hvilken

betingar ett alltför lågt pris och dessutom mer och mer undantränges

af konstgjorda fabrikat.

Jordbruksnäringens bestånd, hvilket för Sverige, der 84 procent

af befolkningen ändock äro bosatta på landet, är af den allra största

vigt, kräfver derföre med nödvändighet, att staten genom lämpliga

tullar så vidt möjligt är bevarar den inhemska marknaden åt landets

egna producenter.

Emellertid hafva särskild! mot återinförandet af spanmålstullar

framstälts åtskilliga anmärkningar, dels derom att dessa tullar skulle

komma endast ett mindre antal större jordegare till godo men blifva

utan inflytande eller rent af skadliga för jordbrukets idkare i öfrigt,

dels derom att spanmålstullar, liksom lifsmedelstullar i allmänhet, skulle

genom fördyrande af lefnadskostnaden verka hämmande på landets

öfriga näringar och särskild! ytterligare försämra arbetsklassens ställning,

dels ock derom att spanmålstullar gifvet skulle blifva skadliga för

vissa landsdelar, i synnerhet för Norrland.

Påståendet, att flertalet jordbrukare icke skulle hafva något gagn

af spanmålstullar, grundar sig på den föreställningen, att icke ens

hälften af landets jordbrukare skulle hafva någon höstsäd att aflåta,

sedan det egna behofvet deraf blifvit fyldt.

Utskottet har låtit verkställa en uträkning öfver denna fråga med

ledning af kongl. statistiska centralbyråns embetsberättelser.

Produktionen af höstsäd uppgick år 1884 efter afdrag af utsäde

till 4,257,692 tunnor. Då den odlade jorden samtidigt utgjorde 6,077,086

tunnland, uppgick skörden af höstsäd i medeltal till 0,7oi tunna å

hvarje tunnland odlad jord. För hvarje individ inom landet beräknar

byrån en årlig medelkonsumtion af 24 tunna säd, deruti de olika sädesslagen

ingå med följande procenttal:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Hvete ...

Råg........

Korn .....

Hafre......

Blandsäd

5,5 procent.

35.4

20, ,,

31.4 ,,

.......... J\7_____ ,, _

Summa 100 procent.

Den årliga medelförbrukningen af höstsäd uppgår således till 40,9

procent, hvilket för hvarje individ gör 1,0 2 tunna om året. Detta medeltal

får icke förblandas med det uti de statistiska berättelserna upptagna

s. k. »disponibla qvantum» af olika sädesslag, hvilket qvantum i

sig innesluter jemväl hvad som åtgått till utfodring af kreatur och

hvad som bevarats såsom förråd till ett kommande år.

Då vidare i medeltal beräknas fem personer på hvarje hushåll och

en jordbrukare således för sitt och de sinas behof i medeltal använder

5,1 tunnor höstsäd om året, skulle för att jemnt fylla nämnda behof

af höstsäd erfordras en egendom om 7,2 7 tunnland odlad jord. Hvarje

jordbrukare som innehar mer än 7,2 7 tunnland odlad jord skall således

efter regel hafva något parti höstsäd att aflåta.

Den odlade jorden inom landet var år 1884 fördelad på följande

sätt:

4 tunnland och derunder egdes af .......................... 62,948 personer

4—40 tunnland ,, „ ........................... 176,281 ,,

40-200 „ „ „ ........................... 24,640 „

200 tid och deröfver ,, ,, ........................... 2,463 „

I brist på närmare utredning måste man antaga, att bland dem,

som ega 4—40 tunnland, lika många ega 5 som 6, 7 eller 8 tunnland

och så vidare; och man skall då slutligen finna, att af landets jordegare

78,961 personer ega 7,27 tunnland odlad jord och derunder, medan

266,312 eg a odlad jord till större areal. Något mer än 70 procent

af jordegarne kunna således antagas hafva höstsäd att aflåta och

draga derigenom direkt fördel af tull å dessa slag af spanmål.

Härvid bör ytterligare erinras, att dessa beräkningar grundas på

hushållningssällskapens uppgifter, hvilka upptaga skördebeloppen åtskilliga

procent lägre än hvad Konungens befallningshafvandes femårsberättelser

för motsvarande tid utvisa. Då härtill kommer, att, såsom

kändt är, en stor del af dem som ega intill 4 tunnland jord icke hufvudsakligen

idka jordbruk, utan äro handtverkare eller daglönare, hvilka

hafva förvärfvat sig en bostad med kringliggande område, torde pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5

centen af verklige jordbrukare, som hafva direkt nytta af tullarne, få

anses större än den af utskottet nyss angifna.

Men älven de mindre jordbrukarne hafva på ett mera indirekt sätt

fördel deraf, att priset å höstsäd hindras från att falla alltför lågt. Nedsatta

pris å höstsäd medföra nemligen nedgång i pris jemväl å andra

arter af säd samt vidare å landtbrukets öfriga alster, i synnerhet å

kreatur. För den mindre jordbrukaren har detta stor betydelse, och

en förhöjning i de nuvarande låga kreatursprisen skulle vara en stor

hjelp för de många jordbrukare, hvilka till liqvid af skatter och räntor

årligen afyttra något eller några af sina kreatur.

Att jemväl de mindre jordbrukarne sjelfve vänta sig lättnad i sina

svårigheter genom tullskydd, bestyrkes af den lifliga anslutningen från

deras sida till tullskyddsvännernas sak.

I fråga om spannmålstullars inverkan på produktionsvilkoren för

andra näringar och på de icke jordbrukande klassernas lefnadskostnader,

anser sig utskottet böra erinra, att, enligt hvad erfarenheten

från andra länder gifver vid handen, uti ett land, som sjelft producerar

spannmål till den myckenhet som vårt land, spanmålspriset alldeles

icke med nödvändighet ökas just med den åsätta tullens belopp. Utskottet

tillåter sig att för ådagaläggande häraf begagna sig af en bland

de tabeller, herr presidenten Wmrn bifogat sin vid förra riksdagen afgifva

reservation mot bevillningsutskottets betänkande i tullfrågan. Enligt

denna tabell öfversteg under treårsperioden 1876—1878 priset

å råg i de tyska östersjöhamnarne Stettin, Rostock, Wismar och Lubeck

samma pris i de ryska hamnarne S:t Petersburg och Riga med i medeltal

47 öre per svensk kubikfot. Den 15 juli 1879 infördes i Tyskland

en tull af 1 mark för 100 kilogram spanmål, i det närmaste motsvarande

17 öre för kubikfot råg, men icke desto mindre befinnes skilnaden

i rågprisen mellan de tyska och de ryska hamnarne för nästa

treårsperiod 1879—1881 utgöra allenast 13 öre. Först under perioden

1882—1884 uppgick skilnaden till 21 öre, eller 26 öre mindre än före

tullens införande. Sedan i maj 1885 spanmålstullen i Tyskland höjts

till 3 mark för 100 kilogram, motsvarande 51 öre för kubikfot råg,

uppgick ifrågavarande skilnad till i medeltal 37 öre, eller 10 öre mindre

än den före den första tullens införande redan befintliga skilnaden af

47 öre.

Spanmålstullarne, som framför allt hafva till uppgift att bereda

marknad åt landets egna jordbruksalster, kunna således alldeles icke sägas

verka till spanmålsprisens fördyrande med beloppet af den åsätta tullen

och dermed höja de öfriga näringarnes produktionskostnader.

Alltför kortsynt vore också att icke erkänna de olika näringarnes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutslwttcts Betänkande N:o 1.

inbördes solidaritet och afhängighet af hvarandra. Att ett tynande

landtbruk för med sig afmattning och tillintetgörelse för andra näringar

är en alldaglig erfarenhet, lika visst som att jordbrukets framåtskridande

och blomstring alstrar lifligare omsättning för öfriga liandteriugar.

Rörande den egentliga arbetsklassens ställning till spanmålstullarne

måste det anses sjelfklart, att för det öfvervägande flertalet bland dem,

som för sin arbetsförtjenst äro beroende af jordbruksnäringens bestånd,

tullarne blifva till väsentlig nytta. Till följd af jordbrukets tryckta

läge hafva de flesta jordbrukare tvungits att till det yttersta inskränka

sitt behof af arbetare, i all synnerhet af fasta sådana; och för den

mängd arbetare, som derigenom blifvit i saknad af arbete, ställer sig

frågan om möjlighet att åter få tillfälle till arbetsförtjenst långt framför

tanken på något högre eller lägre pris å spanmålen.

Arbetarne i städerna åter lida för närvarande dubbelt såväl genom

minskade arbetstillfällen i och för sig som ock till följd af den

hittills oerhörda konkurrensen med arbetslöse jordbruksarbetare,Indika

i stora skaror dragit till städerna. Genom spanmålstullars införande

och deraf följande ökning i jordbrukets behof af arbetskrafter skulle

åtminstone den svåraste konkurrensen upphöra; och då dertill lägges

den flerstädes gjorda iakttagelsen, att i städerna, der arbetarne icke

köpa säd eller mjöl utan färdigt bröd, fluktuationer i spanmålsprisen i

allmänhet icke inverka på brödets pris eller sedvanliga vigt, visar sig

således, att jemväl för stadsarbetaren skall en måttlig tull å spanmål

icke utöfva någon menlig inverkan. I fråga om arbetarnes förhållande

till tullfrågan bör man också ihågkomma, att lifsmedelstullar alldeles

icke äro någon nyhet i vår nuvarande tullagstiftning. Tullarne å kaffe

och socker, som för närvarande utgå med så höga belopp som resp.

26 öre för kaffe samt 33 för socker, allt per kilogram, äro verkliga

lifsmedelstullar, hvilkas föremål till betydliga belopp ingå äfven uti det

fattigaste hushålls konsumtion.

Man har ändtligen fäst stor vigt vid den anmärkningen, att spanmålstullarne

skulle blifva betungande för Norrland, som mer än någon

annan landsdel måste importera spanmål.

Med afseende på den norrländske jordbrukaren är det väl sant,

att han öfver hufvud icke i nämnvärd grad producerar höstsäd, men för

honom skulle tull å korn, som i Norrland är föremål för stor konsumtion,

medföra samma fördelar som tullarne å råg och hvete afse att

bereda jordbrukarne i landets öfriga delar; hvarförutom Norrlands jordbrukare

framför andra skulle hafva fördel af de tullar, som utskottet

har för afsigt att föreslå på lefvande kreatur, kött och mejeriprodukter.

Arbetarne i Norrland stå till landets öfrige arbetare i ungefär

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. ?

samma ställning som stadsarbetarne till landtbefolkningen. De minskade

tillfällena till arbetsförtjenst i landets sydligare delar hafva drifvit

skaror af arbetssökande till Norrland, hvilka der åstadkommit en konkurrens,

som hotar att alldeles borttaga det försteg i aflöning, som den

norrländske arbetaren hittills intagit. Spanmålstullarnes införande skola

således för den norrländske arbetaren beteckna återkomsten af bättre

lider med gynsammare tillfällen till arbetsförtjenst och mindre konkurrens.

Vidare anser sig utskottet också böra påpeka, att, då för någon

tid sedan trävaruindustrien genom öfverdrifven utverkning och försågning

inom landet och samtidigt minskad efterfrågan af trävaror

utom landet råkat uti ett mycket bekymmersamt läge, statsmakterna

skyndat att såväl genom handelstraktater med uppoffring af andra industriella

intressen bereda en lättare afsättning för .våra trävaror, som

ock att genom afsättande af en garantifond för aktiebolaget sågverksegarnes

garantiförening förebygga, att trävarorna skulle behöfva i brist

på förlagslån slumpvis bortslutas till alltför låga pris.

Den andra hufvudnäringen inom landet, som i lika mån som

jordbruket är i behof af skydd, är bergshandteringen, och i synnerhet

jerntillverkningen. Det svenska jernet är utan jemförelse öfverlägset

det utländska såsom råvara för åtskilliga tillverkningar, som kräfva

högre grad af renhet och smidighet hos materialet. Men senare tiders

förbättrade arbetsmetoder hafva gjort det möjligt för utländska jerntillverkare

att framställa en vara, som uppfyller många af de fordringar,

det svenska jernet förut så godt som ensamt motsvarat, och derigenom

har vårt jern upphört att vara så begärligt som förr på den

utländska marknaden. Med anledning dei''af och i uppenbar afsigt att

skydda inhemska uppblomstrande tillverkningar mot konkurrens utifrån,

hafva liera länder, såsom Ryssland, Tyskland, Frankrike, Spanien

m. fl. äfvensom Nordamerikas Förenta Stater, infört högre eller lägre

tullar å jern och derigenom tillfogat vår export synnerlig skada.

Då härtill kommer, att den af inga band hämmade importen såväl

af delvis förarbetadt jern som af färdiga jernvaror i hög grad tilltagit

från länder, hvarest tillverkningskostnaden af flera sammanträffande

orsaker ställer sig vida billigare än här, så har den naturliga följden

blifvit, att vår egen jernhandtering råkat i ett betryck, som för många

redan medfört nödvändigheten af tillverkningens upphörande och fullständig

ruin och öfver hufvud synes komma att leda till hela näringens

undergång, derest vi icke följa det af utlandet gifna exemplet och söka

att medelst tullar åtminstone tillförsäkra den inhemska marknaden åt

våra egna jerntillverkare. Ty om det också är sant, att afsättningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1,

inom landet icke är tillräcklig i förhållande till jerntillverkningen, så

att jernet alltid måste vara en af våra förnämsta exportartiklar, så är

dock vissheten om den inhemska marknaden ett nödvändigt stöd för

jerntillverkningen och en ovilkorlig förutsättning för näringens bestånd

i brydsamma tider.

En ökad afsättning af svenskt jern inom landet skulle också i

sin mån bidraga till att genom minskning i den utomlands utbjudna

qvantiteten åstadkomma fastare pris, på samma sätt som man sökt

genom en minskad skogsafverkning bereda större stadga i trävaruprisen.

Vår jerntillverkning kan nemligen, för så vidt den är beroende

på tillgången å träkol, svårligen hastigt eller i någon betydligare grad

tillväxa.

En införselstull å jern skulle vidare kunna i någon mån förhindra

fortsättandet af det på sina ställen inom landet påbörjade bearbetandet

af utländska råämnen för annat än gjuteribeliof. Om detta tillvägagående

finge fortsättas i någon vidsträcktare grad, torde det komma

att högst menligt inverka på den svenska jerntillverkningens anseende,

livilket grundas på det svenska råmaterialets öfverlägsna beskaffenhet.

Men dermed skulle också för oss upphöra all möjlighet af export och

täflan med billigare utländska fabrikat.

Frånvaron af tullar å jerncffekter har jemväl i andra afseenden

gjort det synnerligen svårt för våra jernförädlingsverk att bestå i konkurrensen

med utlandets fabriker för tillverkning i stor skala. För att

omintetgöra hvarje försök till täflan, företaga sig dylika fabriker att

inom landet utbjuda sin vara till ett pris, som icke ens täcker dess

egna produktionskostnader, men som också verkar alldeles tillintetgörande

på vår inhemska industri, som icke är nog kapitalstark att

under någon längre tid deltaga i en sa förtviflad kamp. Eller ock

söka utländska tillverkare att godtgöra sig för tillfälliga öfverproduktioner

genom att här, hvarest inga nämnvärda tullsatser hindra, afsätta

dylika öfverskott med mindre förlust än i de skyddade länderna, men

också till stor skada för den svenska produktionens jemna fortgång.

Fördelen för landet af att sålunda för billigt pris få köpa jernvaror är

ganska ringa i jemförelse med den nationalförlust, som ovilkorligen

inträffar, om jerntillverkningen i landet fortfarande lemnas att förtvina.

Dermed'' har utskottet kommit till kärnpunkten i den tullpolitiska

frågan. Landet har icke råd att afvara hvarken jordbruket eller bergshandteringen.

Äfven om det skulle kräfva någon uppoffring för det

närvarande, är det vår oafvisliga pligt att tillse, att vi vårda dessa

liufvudnäringar så, att de kunna med någon fördel bedrifvas och derigenom

bidraga till betalande åt de skulder, hvari staten, korporationei,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

kommuner och enskilde häfta till utlandet. Ty om det också på grund

af riklig tillgång på ledigt kapital i utlandet och gynsamma kreditförhållanden

ännu är möjligt att genom fortsatt skuldsättning åstadkomma

eu skenbar jemvigt i vår ställning till utlandet, så måste dock

en tid komma, då varor endast lemnas mot varor eller guld; och hurudan

skall väl då vår ställning blifva, om ingen annan af våra naturliga

tillgångar kan anlitas än våra skogar?

I.

Jordbrukstullar.

Å jordbruksnäringens alster hafva tullar föreslagits uti motionerna

n:o 22 af herr P. Reuterswärd m. fl. och n:o 23 af herrar J. S. F. Stephens

och C. P. af Buren, inom Första Kammaren, samt i motionerna n:o 20

af herr J. Petersson i Boestad, n:o 25 af herr J. A. Sjö, n:o 39 af

herr J. Pettersson i Alfvesta, n:o 63 af herr O. N. Wagenius, n:o 78

af herr J. Eliasson, n:o 104 af herr J. Örwall m. fl. och n:o 143 af

herr J. W. Lindh, alla inom Andra Kammaren. Rörande de motiv,

de särskilde motionärerna förebragt, anhåller utskottet att till förekommande

af tidsutdrägt få hänvisa till hvarje särskild motion.

Den nu gällande tulltaxan lemnar alla slag af omalen och malen

spanmål fria från tull.

Förslag till tull å dessa varor hafva framstälts af följande motionärer

sålunda:

af herrar Reuterswärd m. fl. och J. Örvall m. fl.:

Spanmål, omalen:

Hvete.........................................................................

...................... kronor 2: 5 0.

Råg, korn och majs ..........................................

■ ..................... •)•)

2: —

Hafre och vicker........................................................

7 7

fria.

Ärter och bönor, ej specificerade .......................

Andra slag, ej specificerade ..............................

...................... }}

2:

.....................

1: 50.

Spanmål, malen:

Mjöl och gryn alla slag.......................................

......................

3: 50.

Kli alla slag ..........................................................

• • • .................. 11

0: 30.

Malt............................................................................

7 7

..................... 11

2: —

allt för 100 kilogram;

Bill. till Riksd. Prat. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Omalen

spanmål.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

af herrar Stephens och af Buren:

Spanmål, omalen:

Hvete............................................................................................. kronor 3: 5 0.

Råg, korn och majs ................................................................ „ 2: so.

Hafre och vicker ....................................................................... fria.

Årter och bönor ................................................................ „ 2: 50.

Andra slag ............................................................................... „ 2: —

Spanmål, malen:

Mjöl och gryn, alla slag............................................................. kronor 4: —

Kli alla slag .................................................................................. v 0: 4 0.

Malt................................................................................................... ii 2: 50.

allt för 100 kilogram;

af herr J. Eliasson:

Spanmål, omalen, alla slag, med undantag af hafre och vicker kronor 2: —

Mjöl af spanmål, alla slag, siktadt .......................................... „ 3: 5o

D:o, sammalet eller gröpt........................................................... ,, 3: —

Kli .................................................................................................. „ 1: -

Gryn af spanmål ....................................................................... ,, 3: 50.

Malt, alla slag, äfven krossadi................................................ „ 2: 5 0.

för 100 kilogram;

af herr J. Pettersson i Boestad:

Majs och mjöl af majs................................................................ kronor 2: 2 5.

för 100 kilogram;

af herr J. A. Sjö:

Majs ................................................................................................... kronor 0: 02.

Mjöl af majs ................................................................................... ,, 0: 0 3.

för 1 kilogram;

af herr J. Pettersson i Alfvesta:

Majs..................................................................................................... kronor 4: —

Majsmjöl........................................................................................... ii 5: —

för 100 kilogram.

Uti de vid detta betänkande fogade tabeller lemnas redogörelse

för införsel och utförsel af spanmål under de senare åren, hvarjemte

tillagts en jemförande framställning af värdet å in- och utförda landtmannaprodukter

under åren 1879—1885, allt enligt kommerskollegii

berättelser. Mest att beakta synes dervid vara det förhållandet, att importöfverskottet

af spanmål och produkter deraf under sista året än

ytterligare stegrats.

Då utskottet i fråga om tullen å omalen spanmål fortfarande hyser

samma mening, som vid nästlidna års riksdag af utskottet uttalades,

tillåter sig utskottet att ur sitt betänkande vid nämnda riksdag, då

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

utskottet motiverade de då föreslagna tullsatsernas behöflighet och storlek,

anföra följande:

»Att tullskyddet för de inhemska sädesslagen i främsta rummet,

hvad till en början om alen spanmål angår, bör skänkas åt råg och

hvete, framgår uppenbarligen af de bifogade tabellerna. Lika påtagligt

är å andra sidan, att hafre, såsom alldeles öfvervägande exportartikel,

fortfarande kan lemuas tullfri. Äfven vicker torde, såsom icke i nämnvärd

grad utgörande föremål för vare sig export eller import, böra

ställas i samma kategori som sistnämnda sädesslag, hvaremot utskottet

ansett tullskyddet böra utsträckas jemväl till korn och malt, ärter och

bönor samt andra slag af omalen spanmål.

Hvad beträffar tullsatsernas belopp å de slag af omalen spanmål,

hvilka sålunda, efter utskottets åsigt, böra med tull beläggas, är det

obestridligt, att vissa förhållanden tala för bestämmandet af olika tullsatser

å olika slag af sådan spanmål. Härvid kunna emellertid, enligt

utskottets tanke, de bestämmelser icke lämpligen lemnas ur sigte, som

finnas böra vidtagas med afseende å mjöltullen.

Äfven i afseende å denna vore det för visso önskligt, om olika

tullsatser kunde bestämmas för olika mjölsorter. Genom den erfarenhet,

som vunnits under det i vårt land vissa slag af mjöl och gryn voro

med införselsafgift belagda, har det emellertid blifvit nogsamt ådagalagdt,

att hvarken bestämmandet af olika införselsafgifter å olika arter

af malen spanmål eller läggandet af dylik afgift endast å en eller några

sådana arter, under det de öfriga förblefve derifrån fria, utgör något

lämpligt tillvägagående. Ett sådant system vållar nemligen ständiga

svårigheter vid tillämpningen, i det i de flesta fall, åtminstone vid blandningar

af olika mjölsorter, det icke väl låter sig göra att urskilja hvad

slags spanmål som föreligger. Samma afgift bör derför, enligt utskottets

mening, bestämmas för all malen spanmål äfvensom för majsmjöl.

Vid sådant förhållande har det synts utskottet lämpligast att icke

heller i fråga om den omalna spanmålen bestämma olika tullsats för

olika slag deraf. Förutom det rent praktiska skäl, hvarifrån utskottet

sålunda härvid utgått, har utskottet, hvad särskildt beträffar förhållandet

mellan hvete och råg, af hvilka det förra i och för sig kan synas

böra beläggas med högre tull än den senare, härutinnan tagit hänsyn

jemväl till följande omständigheter. Då hvetet är icke obetydligt tyngre

än rågen och sålunda lemnar mera mjöl än denna — en kubikmeter af

det förra väger omkring 812 kilogram, under det en kubikmeter af den

senare väger endast omkring 731 kilogram och under det procenten finsiktadt

mjöl af råg utgör endast omkring 60 procent, uppgår densamma

för hvete till minst 65, ofta ända till 75 procent — måste eu efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

vigt utgående tull drabba hvetet drygare per tunna än rågen, äfven

om tullen sättes lika för båda slagen. Härtill kommer, att i följd af

den växande hveteproduktionen hvetepriset under senaste tiden efterhand

betydligt fallit och mer och mer närmar sig rågpriset. Af dessa

och ofvan anförda skäl har utskottet ansett någon skilnad i tullsatsen

å dessa båda slag lika litet böra ifrågakomma, som med afseende å

andra slag af spanmål.

I fråga om den lämpliga tullsatsen för dessa artiklar har utskottet,

som, på sätt redan är antydt, ansett denna icke böra sättas allt

för hög, tagit hänsyn, utom till motionärernas härutinnan gjorda framställningar,

jemväl till de åsigter, hvilka vid senaste riksdagen och

sedermera inom landets skilda delar uttalats derom, att tullen dock

icke borde sättas så låg, att den dermed afsedda effekten äfventju-ades.

Härvid har utskottet äfvenledes funnit ledning kunna hemtas af

den uppfattning, som i utlandet gjort sig gällande i förevarande hänseende.

Spanmålstullen i Frankrike utgår, enligt de den 28 mars 1885

vidtagna förändringar i landets allmänna tulltariff af den 7 maj 1881,

med följande belopp:

å hvete, spelt och blandsäd:

Produkter af euro- Produkter från

peiskt ursprung länder utom

eller importerade Europa,

direkt från länder importerade från

utom Europa. nederlag i Europa.

för 100 kilogram

ii

omalen

malen....

å omalen hafre, råg och

korn...............................

å malt................................

å gryn................. ...............

Hvad Tyskland beträffar, beslötos i maj 1885, med ändring af de

i tulltaxan af den 15 juli 1879 faststälda tulisatser å spanmål, följande

sådana:

Francs.

3: —

6: —

1: 50.

1: 9 0.

5: 5 0.

Francs.

6: 60.

9: 60.

5: io.

5: 50.

9 O)

å omalen spanmål: Mark

hvete och råg ........................

för

100 kilogram

3: —

hafre och korn.......................

11

11

11

1: 50,

majs, bohvete, skidfrukter

och andra slag ..................

11

11

11

1: —

malt .........................................

V

11

11

3: —

alen spanmål:

mjöl och gryn .....................

11

11

11

7: 50.

•• f '' t. * (

*) Här tillkommer å tullen 5 fr. 50 c. äfven en nederlagsafgift (surtaxe d’entrepdt.)

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Vid jemförelse med nyss anförda, från utlandet hemtade siffror

och efter öfvervägande af öfriga hithörande förhållanden har utskottet,

som trott de svenska tullsatserna å ifrågavarande artiklar böra åtminstone

i någon mån närma sig de i utlandet vanligaste, funnit tullsatsen

å omalen spanmål, alla slag, utom hafre och vicker, lämpligast kunna

bestämmas till det af motionärerna för de flesta slag af dylik vara yrkade

belopp, eller 2 kronor för 100 kilogram''4.

Införseln af majs utgjorde under åren 1876—1879 i årligt medeltal

omkring 4,886,000 kilogram och uppgick år 1880 ända till omkring

40,000,000 kilogram, samt har sedermera fortgått på följande

sätt:

År 1881 ................................................................. 1,870,762 kilogram

„ 1882 ................................................................ 1,514,918 „

„ 1883 .................................................................... 5,809,285 „

„ 1884 .................................................................... 11,471,543 „

„ 1885 ................................................................... 28,020,156 „

Då 1880 års Riksdag beslöt, att tull skulle åsättas majs, var

orsaken dertill den, att man ville förebygga att detta utländska sädesslag

skulle vid bränvinsbränning inom landet uttränga användandet af

inhemska jordbruksprodukter, företrädesvis potates.

I afseende härå får utskottet anmäla, att till dess ordförande

ankommit från herr statsrådet och chefen för finansdepartementet en

skrifvelse, med tillkännagifvande, att förslag om förbud mot bränvinsbränning

å majs komme att föreläggas Kongl. Maj:t, för att under

vilkor af nådigt godkännande genom proposition underställas innevarande

års Riksdag.

Om det än låter tänka sig, att ett sådant förbud, med tillbörlig

noggrannhet öfvervakadt, skulle kunna med hänsyn till potatesodlingen

visa sig verksamt, får man dock icke lemna utan afseende, att majs

inom landet funnit användning äfven på andra områden i täflan med

den inhemska spanmålen; och anser utskottet derför nödigt att, huru

än förslaget om förbud att använda majs vid bränvinsbränning må

komma att utfalla, hemställa om en tull å omalen majs till lika belopp

som för all annan utländsk omalen spanmål. Härtill föranledes utskottet

äfven af den omständigheten, att mjöl af majs, som ofta blandas

med annat mjöl, ovilkorligen måste med tull beläggas i sammanhang

med åsättandet af tull å mjöl af öfriga spanmålsarter.

På grund af hvad nu anfördt blifvit och med vidhållande af sitt

förlidet år fattade beslut får utskottet, anslutande sig till herr Eliassons

yrkanden, hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

Mulen

spanmål.

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

l:o) att på omalen spanmål, råg, hvete, korn,

majs, ärter och bönor, samt alla öfriga slag utom

hafre och vicker måtte sättas en tull af 2 kronor för

100 kilogram.

Äfven i fråga om artikeln malen spanmål anser sig utskottet

ej behöfva tillägga något till de skäl, som af utskottet framstälts i

det förra årets betänkande. Utskottet anförde då:

“I och för utrönande af det lämpliga förhållandet mellan den tullsats,

som sålunda föreslagits för rå spanmål, och tullsatsen å mjöl, har

utskottet inhemtat upplysningar från sakkunnigt håll.

Dervid har uppgifvits, att vid förädling af hvete och råg till sikt

(i qvalitet lika med finaste import- och exportvara) erhållas af 100

kilogram spanmål respektive 65 och 60 procent mjöl, hvadan, med 2

kronors tull för 100 kilogram spanmål, tullen å lika qvantitet af den

förädlade varan skulle stå till respektive 3 kronor 8 öre och 3 kronor

33 öre, medan återstoden utgjorde: sekunda mjöl och eftermjöl respektive

7 och 10 procent, kli respektive 23 och 25 procent samt afdamning,

frö och sand i båda fallen 5 procent.

Häraf framgår, att, om tull af spanmål åsättes med nyss angifna

belopp för 100 kilogram, mjöltullen måste för hvete bestämmas till

minst 3 kronor 8 öre och för råg till minst 3 kronor 33 öre, eller, om

samma tull bestämmes för båda slagen, till minst sistnämnda belopp,

allt för 100 kilogram.

Vår qvarnindustri befinner sig emellertid i så tryckt läge uti

konkurrensen med utlandets, att oafsedt spanmålstullen en införselsafgift

å den utländska förädlade varan vore af behofvet påkallad. Att

förhjelpa denna industri till en bättre ställning är desto angelägnare,

som dess undergång eller tynande lif måste i högsta grad menligt

återverka på jordbruket, hvilket ju af qvarnindustrien är i stor omfattning

beroende i och för afsättningen af sina alster. Med afseende

härå, och då i öfrig! qvarnindustrien drabbas jemväl af räntan å spanmålstullen,

finner utskottet sig böra för den malna spanmålen föreslå

en något högre tullsats än den, som skulle framgå ur ofvan anförda

beräkning.

I utlandet har man till fullo beaktat nödvändigheten af att för

den förädlade spanmålen bevara den egna marknaden. För sådant

ändamål hafva de allra flesta af Europas länder beredt skydd åt sin

qvarnindustri, än ensam, än i förening med jordbruksnäringen. I åtskilliga

af dessa länder är skyddet högst betydligt, särskilt i Tyskland

och Frankrike, der 1 ullen å qvarrifabrikat förhåller sig till spån
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 15

målstullen såsom 7,50 till 3 i det förra landet och såsom 6 till 3 i det

senare.

I sistnämnda länder verkar emellertid tullen så godt som importförbud.

Ett till sådan höjd uppdrifvet skydd har utskottet ingalunda

velat förorda. Utskottet har icke ens ansett sig härutinnan böra gå

så långt som de bland motionärerna, hvilka å malen spanmål yrkat en

tull af 4 kronor för 100 kilogram, utan har stannat vid en tullsats af

3 kronor 50 öre för sagda qvantitet, hvilken tullsats, af redan angifna

skäl, skulle gälla för all slags malen spanmål, utom malt, äfvensom

för majsmjöl. Om än möjligen eu något högre siffra kunnat anses

billig och önskvärd, innebär emellertid nämnda tullsats för qvarnindustrien

en förbättring i den nuvarande ställningen.“

För den händelse Riksdagens beslut blifver, att tull skall åsättas

malen spanmål, torde utskottet framdeles komma i tillfälle undersöka,

huruvida och till hvilket belopp restitutioner af erlagd tull må finnas

böra medgifvas vid återutförsel af spanmål, som till landet införts och

härstädes förmalts.

I anledning af hvad sålunda förekommit får utskottet hemställa,

2:o) att malen spanmål, mjöl och gryn, alla

slag måtte åsättas eu tull af 3 kronor 50 öre för 100

kilogram.

I sammanhang med tull å mjöl bör, på sätt Herr Reuterswärd m.

fl. och Herr örwall m. fl. föreslagit, tull jemväl åsättas mjöl af andra

vegetabiliska ämnen än spanmål, hufvudsakligen till förekommande af

missbruk vid import af mjöl, i följd hvaraf utskottet hemställer,

3:o) att mjöl af arrowrot och andra vegetabilier,

som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras

till medicinalier, måtte likaledes åsättas eu tull af 3

kronor 50 öre för 100 kilogram.

Då malt utgör en förädlad produkt af korn och vid mältningen

ungefär en fjerdedel af kornets vigt går förlorad, torde tullen å malt

böra sättas något högre än för korn. Men vid det förhållande, att

maltets krossning är en jemförelsevis enkel åtgärd, som icke kräfver

användandet af synnerligen dyrbara maskiner, erfordras icke å det

krossade maltet någon särskild högre tullsats, utan får utskottet hemställa,

Malt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

4:o) att malt, äfven krossadt, måtte åsättas eu

tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Såsom ofvan blifvit visadt, har utskottet föreslagit en proportionsvis

vida ringare tull å mjöl än hvad som i utlandet förekommer. Våra

idkare af qvarnindustrien äro derföre i behof äfven af den lättnad i

näringens tryckta läge, som skulle kunna beredas genom åsättande af

tull å kli, hvilken vara i allt större qvantiteter till riket införes. På

samma gång måste utskottet dock taga hänsyn jemväl till den stora

betydelse denna artikel har vid kreatursutfodringen och kan af detta

skäl ej tillstyrka bifall till herr Eliassons yrkande om en tull af 1

krona per 100 kilogram, utan hemställer,

5:o) att kli, alla slag, måtte åsättas en tull af

30 öre för 100 kilogram.

Herrar Stephens och af Buren föreslå för potates, äfven krossad,

en tull af 50 öre och herr Eliasson yrkar likaledes för potates en tull

af 1 krona, allt för 100 kilogram.

Af potates, som i nu gällande tulltaxa är fri från tull, har införsel

och utförsel egt rum enligt följande tabell:

Införsel. Utförsel.

1881 .......................................... 978 kubikmeter 2,013 kubikmeter

1882 ....................

....................... 2,268

11

629

1883 .....................

....................... 6,929

11

556

1884 .....................

..................... 24,429

11

590

1885 ......................

.......................14,334

11

344

Denna import af potates är visserligen icke i och för sig af

synnerlig betydenhet i jemförelse med den myckenhet potates, som

inom landet produceras; men då den utländska varan plägar utbjudas

inom landet vid tider, då den svenska potatesen ännu icke hunnit upptagas,

måste denna konkurrens betraktas såsom ganska menlig i synnerhet

för de landsdelar, som hafva odling af potates till sin hufvudnäring.

Då vidare priset å en tunna potates under senare tider sjunkit

från 5 å 6 kronor ända ned till 2 högst 3 kronor, synes en tull af 50

öre för 100 kilogram icke i något fall böra blifva betungande för konsumenterna

af potates inom landet; utan får utskottet hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1 3 7

6:o) att potates, äfven krossad och rifven, måtte

åsättas en tull af 50 öre för 100 kilogram.

Herrar Stephens och af Buren hafva vidare föreslagit en tull af

4 kronor för 100 kilogram å kamp-, lin- och rapsfrö; men då dessa

arter af frö hufvudsakligen införas såsom råämnen för oljeslageriernas

tillverkningar och dertill icke i nämnvärd grad äro föremål för produktion

inom landet, saknar utskottet anledning biträda detta förslag,

hvarjemte utskottet för sin del anser att äfven roffrö, som har samma

användning som öfriga nu nämnda frön, bör vara fritt från tull.

I öfrigt föreslås i sistnämnda motion eu tull af 10 öre för kilogram

å timotejfrö och 15 öre å andra slag af frön. Herrar Reuterswärd

m. fl. och Örwall m. fl. föreslå i denna del 5 öre för kilogram å timotejfrö

och 15 öre å frön, andra slag, och herr Eliasson föreslår 5 kronor

för 100 kilogram å timotejfrö samt 10 kronor för klöfver- och

andra slags gräsfrön.

Ett af herr A. E. Petersson i Hamra, uti motionen n:o 69 i

Andra Kammaren, väckt förslag om åsättande af tull å tall- och granfrö,

kommer utskottet att i ett senare betänkande behandla.

Då fröodling börjat allt mera inom landet bedrifvas, och då de

frön, som här erhållas, äro i allmänhet af vida bättre qvalitet än utländska,

har utskottet ej funnit någon betänklighet vid att i någon

mån försvåra införseln af utländsk vara.

Härvid har utskottet ansett timotej- och andra gräsfrön böra särskiljas

från klöfverfrö och andra, ej specificerade slag, samt tull böra

med hänsyn till de olika fröslagens respektiva värden åsättas de förra

slagen med 5 öre och de senare slagen med 15 öre, allt för kilogram.

Med anledning häraf får utskottet hemställa,

7:o) att hamp-, lin-, raps- och roffrö förklaras

fria från tull;

att timotej- och andra slag åt gräsfrö måtte

åsättas en tull af 5 öre för 1 kilogram;

och att klöfver- och andra, ej specificerade

slag af frön måtte beläggas med en tull af 15 öre

för 1 kilogram.

Å fläsk, som enligt gällande tulltaxa är fritt från tull, har föreslagits

tull till följande belopp: af herrar Reuterswärd m. fl. och/, örwall

m. fl. 10 öre, af herrar Stephens och af Buren, samt J. Petersson

Bill. till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 3

Frö.

Fläste.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

i Boestad, J. A. Sjö och J. Pettersson i Alfvesta 20 öre, och af herr

J. Eliasson 15 öre, allt för 1 kilogram.

Införsela af fläsk, hufvudsakligen amerikanskt, har utgjort:

År 1875 ............................................................

...... 8,912,951

kilogram,

„ 1876 ........................................................

...... 11,665,318

11

„ 1877 ...........................................................

...... 13,770,890

11

„ 1878 ............................................................

...... 12,459,105

11

„ 1879 ..........................................................

...... 12,770,941

11

„ 1880 ..........................................................

...... 14,896,448

11

„ 1881 ...........................................................

...... 12,000,474

V

„ 1882 ............................................................

...... 4,920,839

1)

„ 1883 ............................................................

...... 9,724,737

11

„ 1884 ............................................................

...... 5,922,438

11

„ 1885 .........................................................

...... 10,182,299

11

,, 1886 i rundt tal...................................

...... 9,542,000

V

Samtidigt utgjorde utförseln af fläsk:

År 1875 ..........................................................

264,567

kilogram,

„ 1876 ..........................................................

48,119

11

„ 1877 ...........................................................

108,394

11

„ 1878 .........................................................

187,841

11

„ 1879 ...........................................................

52,964

11

„ 1880 ............................................................

143,421

11

„ 1881 .........................................................

391,905

11

„ 1882 ...........................................................

314,508

11

„ 1883 ..........................................................

152,708

11

,, 1884 .............................................................

323,236

11

„ 1885 ............................................................

...... 1,242,168

V

,, 1886 i rundt tal......................................

..... 1,588,000

11

Här i landet hade förr de mindre jordbrukarne såväl som en stor

mängd jordbruksarbetare och andra arbetare vid bruk och verkstäder

eu mycket god förtjenst af att uppföda svin till egen förbrukning och

försäljning. Men den öfverväldigande importen af det prisbilligare

amerikanska fläsket har till stor del förqväft nämnda produktion, enär

priset å fläsk stält sig så lågt, att uppfödande af svin, trots nu gällande

låga spanmålspris, icke kunnat gifva någon nämnvärd afkomst.

Det har blifvit upplyst, att den utländska varan är af sämre

beskaffenhet än den svenska och till och med någon gång kan vara

för helsan skadlig. Vid sådant förhållande och då all anledning saknas

till det antagande, att icke produktionen inom landet skulle kunna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

förse den inhemska marknaden med en myckenhet, som motsvarade

konsumtionsbehofvet och som genom nödig konkurrens erbjöde ett

rimligt pris, har utskottet ansett tillräckliga skäl tala för att gå så

många motionärers önskan till mötes. Derigenom skulle ock en fördel

beredas åt mejerikandteringen inom landet, för hvilken svinafveln

utgör en synnerligen vigtig binäring.

Då införsel af fläsk från Amerika är i flera af Europas stater

dels förbjuden dels ock belagd med höga tullar, faller sig konkurrensen

derifrån än besvärligare för oss. Derföre har utskottet, i betraktande

af fläskets vanligen gällande värde, funnit en tullsats af 15 öre

för kilogram i öfverensstämmelse med herr Eliassons förslag kunna

förordas.

Med stöd häraf får utskottet hemställa,

8:o) att fläsk måtte åsättas en tull af 15 öre

för 1 kilogram.

Under yrkande om upphäfvande af nu medgifna tullfrihet för

kött hafva motionärerna å denna artikel föresla,git följande tullsatser,

nemligen herr Reuterswärd m. fl. och herr J. Örwall m. fl., äfvensom

herrar J. Pettersson i Boestad och J. Eliasson 5 öre, herrar J. A. Sjö

och J. Petersson i Alfvesta 10 öre, samt herrar Stephens och afl Buren

15 öre, allt per kilogram.

Kött drager i Tyskland en tull af 18 kronor och i Frankrike af

2 kronor 16 öre för färskt och 3 kronor 24 öre för salt kött, allt för

100 kilogram.

In- och utförseln af kött har under nedannämnda år utgjort:

Införsel. Utförsel.

År

1875 ...........................

759,823 kilogram.

120,892

kilogram,

1876 ..........................

.. 1,287,343

11

95,812

V

11

1877 .........................

950,640

11

118,766

17

11

1878 .........................

.. 992,680

11

138,660

11

11

1879 ...........................

.. 1,178,141

11

150,689

11

11

1880 .........................

.. 1,408,957

11

118,851

11

11

1881 ........................

.. 1,584,592

11

107,054

11

11

1882 ........................

. 1,662,751

11

216,844

11

11

1883 ..........................

.. 1,725,502

11

125,697

11

11

1884 ...........................

.. 1,402,910

11

208,651

11

11

1885 ...........................

.. 1,331,190

11

211,294

11

11

1886 i rundt tal ...

. 1,301,000

11

165,000

71

Kött.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Smör.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Endast från Finland infördes af kött:

År 1881 .................................................................. 1,069,077 kilogram,

„ 1882 ................................................................... 1,097,401 „

1883 .................................................................. 1,147,353 „

„ 1884 ................................................................... 1,025,181 „

Af dessa tabeller framgår först och. främst, att införseln af kött

vida öfverstigit utförseln deraf, och vidare att den allra största delen

åt denna import kommit från Finland, hvarjemte af kommerskollegii

berättelser inhemtas, att det från Finland införda köttet till väsentlig

del fraktats till Norrland. Det kan emellertid alldeles icke anses tillfredsställande,

att allt kött föres tullfritt från Finland till Norrland,

under det att hvarje försök att införa svenskt kött i Finland mötes

af en tullsats om 80 öre för lispund. Derföre finner utskottet intet

hinder att äfven här belägga kött med tull, helst Norrland, hvars

landtbrukare hufvudsakligen egna sig åt kreatursafvel, mycket väl

inom eget område skulle kunna frambringa för sitt eget behof erforderlig

myckenhet deraf. Vid jemförelse med priset å fläsk och den derå

föreslagna tull har Utskottet ansett sig böra förorda en tull å kött af

allenast 7 öre för kilogram.

I anledning häraf hemställer utskottet,

9:o) att kött måtte åsättas en tull af 7 öre för

1 kilogram.

Å smör, äfven konstgjordt, som för närvarande tullfritt införes,

hafva följande tullsatser föreslagits, af herrar Reutersioärd m. fl. och

J. Orwall m. fl. 10 öre, af herr J. Eliasson 15 öre, af herrar Stejphens

och af Buren samt herrar Sjö och J. W. Lindh 20 öre och af herr

J. Petersson i Boestad 30 öre, allt per kilogram, hvarjemte herr J. Pettersson

i Alfvesta yrkat tull allenast å konstgjordt smör med 25 öre för 1

kilogram.

Tullen å smör, äfven konstgjordt, utgör i Tyskland 18 kronor och

i Frankrike enligt den allmänna tariffen 9 kronor 36 öre för färskt och

10 kronor 80 öre för salt, samt enligt specialtariffen, som lemnar färskt

smör fritt, 1 krona 44 öre för salt smör, allt för 100 kilogram.

Införsel och utförsel af smör, äfven konstgjordt, har fortgått på

följande sätt:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Införsel.

Utförsel.

År

1875............

........................ 1,369,595 kilogram.

3.255,360

kilogram.

11

1876..............

......................... 2,161,596

11

3,516,824

11

V!

1877..............

....................... 2,524,356

11

3,731,147

11

11

1878..............

......................... 1,710,123

11

3,821,773

11

11

1879 ............

..................... 2,263,530

11

4,644,763

11

11

1880..............

......................... 3,404,646

11

5,261,718

11

11

1881..............

........................ 2,203,895

11

5,106,684

11

1)

1882.............

...................... 2,380,788

11

5,822,601

11

*1

1883.............

..................... 2,926,587

11

8,163,344

11

V

1884...............

........................ 3,240,467

11

9,562,470

V

11

1885..............

....................... 3,658,220

11

11,452,856

11

11

1886 (cirka)

....................... 3,276,000

V

12,054,000

11

Införseln

af konstgjordt smör särskild! för

sig utgjorde

år 1885,

det första år denna vara i tabellerna särskild! omnämnes, 813,621 kilo-

gram, medan utförseln deraf samtidigt belöpte sig till allenast 6,667

kilogram.

Från

Finland infördes af smör:

År 1881.....

„ 1882.....

„ 1883......

„ 1884.....

1,582,186 kilogram.

1,803,468 „

1,919,687 „

1,721,712 „

Då exporten af smör med betydliga qvantiteter öfverstiger importen,

kunde visserligen en tull å smör synas lika öfverflödig som

tullar å hafre och vicker, af hvilka sädesslag exporten vida öfverväger

importen. Men mejerihandteringen, som af motståndarne till skyddstullsystemet

ständigt anvisats såsom ett af de väsentligaste medlen till

förbättring af vårt jordbruks läge, synes gifvet komma att lida ett högst

väsentligt afbräck genom täflan med det i vissa hänseenden användbara

och i alla händelser billigare konstgjorda smöret, hvaraf årligen

produceras allt större qvantiteter. Om än det låter sig göra att skilja

konstgjordt smör från naturligt, är dock svårigheten dervid sådan, att

man ej vid våra flesta tullplatser kan påräkna tillräcklig insigt deri.

Det är af denna anledning utskottet anser sig böra föreslå tull äfven å

naturligt smör.

I anledning häraf får utskottet hemställa,

10:o) att smör, äfven konstgjordt, måtte åsättas

en tull af 15 öre för 1 kilogram.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Ost.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

För ost upptager gällande tulltaxa från och med år 1880 en tull

af 7 öre för 1 kilogram. Förhöjning af denna tullsats yrkas nu af herrar

Reuterswärd m. fl. och J. örwall m. fl. samt J. Petersson i Boestad och

J. Eliasson till 15 öre, af herrar Stephens och af Buren till 20 öre äfvensom

af herr J. A. Sjö till 25 öre, allt för 1 kilogram.

Importen och exporten af ost hafva utgjort:

Import.

Export.

År

1875..............................

.......... 1,043,051 kilogram.

101,126

kilog

99

1876............................

........... 870,471 „

57,343

99

99

1877..............................

........... 882,755 „

44,931

77

99

1878.............................

.......... 862,479 „

76,089

77

99

1879..............................

........... 400,252 ,,

168,330

77

99

1880...............................

........... 389,242 „

244,121

77

99

1881.............................

........... 530,352 „

114,480

77

>9

1882.............................

........... 819,623 „

110,148

7?

99

1883............................

......... 398,572 „

209,005

99

>9

1884...............................

........... 448,633 „

152,951

77

99

1885............................

.......... 535,261 „

70,630

99

99

1886 (i rundt tal) ....

......... 360,000 „

92,000

99

I Tyskland är ost belagd med tull af 18 kronor, i Frankrike med

4,32 å 5,76 kronor enligt den allmänna tariffen och 2,16 å 2,9 8 kronor

enligt fördragstariffen, allt för 100 kilogram, samt i Danmark med

ungefär 21 öre och i Norge med 15 öre för 1 kilogram.

Ehuru vid 1879 års riksdag införsel af ost belädes med tull, har

sedan dess priset å ost inom landet fallit mer och mer. Detta prisfall

har väl till största delen sin grund uti den oerhörda tillväxten i ostfabrikationen

vid landets mejerier, hvilken nödvändiggjorts genom den

ökade smörtillverkningen samt svårigheten att finna någon lönande användning

för den skummade mjölken. Men äfven importen från utlandet

af ost har fortfarande med betydliga belopp öfverskridit vår export

af samma vara. Utskottet har inhemtat, att föremålen för införseln

utifrån hufvudsakligen utgjorts af delikatessost af allehanda slag

samt konstgjord amerikansk ost. Det förra slaget, har väl ej synnerligen

stor betydelse, men kan också såsom lyxartikel utan fara åsättas

högre tull.

Hvad den amerikanska osten angår, är den såsom nämndt hufvudsakligen

konstgjord och af dålig beskaffenhet. Den kan ock derföre säljas

till ett sådant pris, att vår naturliga ost ej ens till ett pris vexlande

mellan 10 och 15 öre för skålpund kan finna afnämare, till följd

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

hvaraf man flerstädes nödsakats öfvergifva ostberedningen och försöka

använda ostmassa som kreatursfoder. Under sådana förhållanden och

med hänsyn till den tull å ost, som i våra grannländer uppbäres, hyser

utskottet ej någon tvekan att föreslå en ökad tull derå och hemställer,

ll:o) att tullen å ost höjes till 15 öre för 1

kilogram.

Å artikeln ister, som nu icke drager någon tull, hafva följande Istertullsatser

föreslagits, af herr Reuterswärd m. fl. och herr J. örwall m. fl.

6 öre, af herrar Stephens och af Buren 12 öre, af herr J. Eliasson 10

öre samt af herrar J. Petersson i Boestad och J. A. Sjö 20 öre allt för

1 kilogram.

Införseln af ister har stigit från 488,529 kilogram år 1875 till

1,019,555 kilogram år 1884 och 1,482,498 kilogram år 1885, under

det utförseln deraf vexla! från 22,520 kilogram år 1875 till 18,259

kilogram år 1884 och 69,417 kilogram år 1885.

Större delen af det ister, som till landet införes, kommer från

Amerika och lemnar ofta anledning till misstanke om mindre godt

ursprung; och då vidare istret likasom det konstgjorda smöret allmänt

användes såsom surrogat för det naturliga smöret, fordrar konseqvensen,

att tull äfven lägges å ister, hvilket också i Tyskland är

föremål för en tull af 9 kronor för 100 kilogram.

Utskottet får derföre hemställa,

12:o) att ister måtte åsättas en tull af 10 öre

för 1 kilogram.

Å talg, i gällande tulltaxa fri från tull, föreslå herrar J. Petersson Talg.

i Boestad och J. Pettersson i Alfvesta en tullsats af respektive 5 och

15 öre för 1 kilogram.

Införsel och utförsel af talg hafva under de senare åren fortgått

på följande sätt:

År

ii

ii

ii

•n

i)

1875

1876

1877

1878

1879

1880

Införsel.

914,806 kilogram.

1,203,305 „

1,251,084 „

1,410,190 „

1,616,607 „

1,263,878 „

Utförsel.

3,953 kilogram.

2,168 „

70,223 „

250,752 „

282,378 „

252,665 „

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bröd.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

År 1881 .....................

„ 1882 ....................

„ 1883 .....................

„ 1884 ......................

„ 1885 ......................

„ 1886 i rundt tal.

Införsel.

1,248,135 kilogram.

1,013,520 „

1,367,506 „

1,471,096 „

2,300,706 „

2,301,000 „

Utförsel.

261,424 kilogram.

225,775 „

195,936 „

289,143 „

368,889 „

Talg hade förr en utomordentligt stor användning inom landet

såsom lysämne. Men sedan nu denna användning till hufvudsaklig

del upphört, begagnas talg egentligen såsom råämne vid åtskilliga

fabrikationer, särdeles vid tillverkningen af stearinljus. Efter utskottets

uppfattning böra dylika råämnen beläggas med tull allenast der synnerligen

tvingande skäl förefinnas för en sådan åtgärd; men här måste

tvärtom tagas i betraktande, att den franska handelstraktaten lägger

hinder i vägen för höjande af tullen å stearinljus, och att således en

tull lagd å talg skulle komma att i hög grad försvåra denna handttering.

Af sådan anledning får utskottet hemställa,

13:o) att motionärernas förevarande yrkande

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Herr Reuterswärd m. fl. och herr J. örwall in. fl. hafva yrkat

en tull å bröd, finare småbröd, cakes, pepparkakor, med 25 öre och

å andra slag med 4 öre, allt för kilogram. Herrar Stephens och afl Buren

begära motsvarande tullar till belopp af resp. 30 och 6 öre för 1

kilogram.

Eu gällande tulltaxa åsätter Bröd: finare småbrö, bakelser, cakes,

pepparkakor med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till konfityrer,

närmaste emballagets vigt inberäknad, en tull af 15 öre för 1

kilogram, men lemnar andra slag af bröd fria från tullafgift.

Införseln af bröd har utgjort:

År

11

11

V

11

1881

1882

1883

1884

1885

Pinare.

285,602 kilogram.

335,607 „

329,613 „

358,629 „

291,160 „

Andra slag.

215,647 kilogram.

237,408 „

176,559 „

105,210 „

122,265 „

I

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande Nio 1.

25

Utförseln uppgick samtidigt till:

År 1881

60,487

43,734

39,896

41,555

93,064 kilogram.

” 1884

„ 1885

1882

1883

Då utskottet förut föreslagit införande af tull å alla slag af mjöl,

måste utskottet äfven tillse, att en motsvarande tull lägges å bröd,

på det att icke bagarne, särdeles i gränsdistrikten, måtte komma att

lida genom en ojemn täflan med utländske tillverkare af bröd.

Hvad de senare slagen af bröd angår, hvilka endast äro lyxartiklar,

så kunna dessa redan af denna anledning draga en högre

tull. Då dertill kommer, att vid tillverkning af sådant bröd socker

ingår med mycket hög procent, hvilken vara drager en tull af 33 öre

per kilogram, finner sig utskottet med fullt fog böra ansluta sig till

de af herr Reuterswärd m. fl. och herr J. örwall m. fl. gjorda framställningar,

och får derföre hemställa,

14:o) att tullen å bröd: finare småbröd, bakelser

cakes, pepparkakor med flera dylika slag, hvilka ej

kunna hänföras till konfityrer, närmaste emballagets

vigt inberäknad, måtte höjas till 25 öre för 1 kilogram

; och

att bröd, andra slag, måtte åsättas en tull af 4

öre för 1 kilogram.

Förslag om tullar å lefvande kreatur hafva framställs af herrar Lefvande

Wagenius och J. W. Lindh. Herr Wagenius begär en tull af 20 kronor kreatm''- för hästkreatur under tre år, 50 kronor för hästkreatur tre år och derutöfver,

5 kronor för nötkreatur och likaledes 5 kronor för svinkreatur,

hvarförutom herr Wagenius öfverlemnat åt utskottet att göra erforderliga

ändringar i yrkandenas formulering äfvensom att göra undantag

från de. påyrkade tullsatserna i och för införsel af afvelsdjur, som af

hushållningssällskap eller andra dylika föreningar införskrefves från

utrikes ort till förbättring af ofvannämnda djurracer. Herr Lindh åter

föreslår följande tullsatser, å svinkreatur 10 kronor, å kor 15 kronor,

å oxar eller tjurar 20 kronor, å får 3 kronor, å hästar 50 kronor samt

å renar 5 kronor, allt per stycke.

Bill. till Rihsd. Frot. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 1

I Tyskland uppbäres tull med följande belopp, för hästar 18 kronor,

för tjurar och kor 8 kronor, för oxar 27 kronor, för ungnöt 5,4 0,

för kalfvar under sex veckor 2,7 0, för svin 5,4 0 och för får 90 öre,

allt för stycke. Frankrike har åsatt följande tullar: å hästar 21 kronor

60 öre, å föl 12,9 6, å oxar 10,8o, å kor och tjurar 5,7 6, å ungnöt

3,60, å kalfvar 1,08, å får 1,44 och å svin 2 kronor 16 öre. I Sverige

likasom i Norge och Danmark är införseln aflöfvande kreatur fri från tull,

Införseln till landet af lefvande kreatur har utgjort,

År 1875

11

11

11

11

11

11

11

11

11

V

11

1876

1877

1878

1879

1880

1881

1882

1883

1884

1885

1886

i rundt tal

hästar

975 st.

2,080 ,,

2,811 „

1,770 „

1,379 „

2,856 „

2,094 „

2,735 „

3,885 „

3,906 „

2,655 „

1,580 „

nötkreatur

får

svin

1,559

st.

431

st.

3,928

st.

2,616

11

544

11

3,507

11

1,039

11

210

11

5,167

11

2,202

11

200

11

4,650

11

2,215

v

324

11

4,295

11

2,173

ii

408

11

4,714

11

1,817

ii

99

v

3,459

11

2,691

ii

308

ii

4,239

11

4,059

ii

1,093

ii

6,269

11

3,827

ii

1,009

ii

9,339

11

3,670

ii

1,529

ii

7,074

11

1,380

ii

850

ii

8,800

11

Ensamt från Finland infördes:

År 1880 .

„ 1881 .

„ 1882.

„ 1883

1 88/L

hästar

nötkreatur

svin

1.

,088

st.

1,513

st.

4.

,659

St

1.

,046

11

1,239

il

3.

,358

11

1.

,462

11

1,688

11

4^

,172

11

2,

,208

11

2,842

11

Q.

,120

11

2

,345

11

2,886

11

9.

,251

11

Utförseln från landet af lefvande kreatur har uppgått till.

hästar

nötkreatur

får

svin

År

1875 ...............

........... 773 st.

20,263 st.

16,708

st.

13,051

st.

1876 ...............

............. 1,271 „

20,525 ,,

18,521

11

13,285

11

11

1877 ..............

............. 970 „

20,528 „

19,068

11

12,762

11

11

1878 .............

............. 1,322 „

31,884 „

24,321

11

20,761

11

11

1879 .............

............ 1,430 „

30,473 „

23,194

11

14,375

11

11

11

1880 ............

.......... 2,587 „

34,241 „

29,591

11

21,644

11

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1. 27

hästar

nötkreatur

får

svin

11

188 L ....................

.. 2,792 st.

19,006

st.

21,844

st.

24,341

st.

11

1882 ..........................

3,675 ,,

26,492

i:

29,104

n

26,212

yi

''i

1883 ........................

. 2.948 „

46,192

11

31,325

ii

28,084

11

’i

1884 ........................

. .''b 161 „

39,076

36,131

ii

50,167

11

11

1885 .........................

■ 1,746 „

28,584

v

27,377

n

32,225

11

11

1880 i rundt tal.....

. 1,760 „

25,000

11

30,250

ii

31,930

11

För landet i sin helhet torde tull å lefvande kreatur icke vara

af någon betydelse. Deremot kan ej nekas, att olägenhet af den starka

införseln från Finland yppat sig för den norrländske jordbrukaren; och

bestyrkes detta dels af den omständigheten, att yrkanden om tull å

lefvande kreatur endast framstälts af norrländske representanter, dels

af andra uttalanden från Norrland, som kommit till utskottets kännedom.

Om utskottet derföre anser sig kunna föreslå en tull å djur,

upphäfves ock derigenom den oegentlighet, som eljest skulle ligga deri,

att kött och fläsk blefve belagda med tull, under det att slagtdjuren

finge tullfritt införas.

Å andra sidan anser sig utskottet icke böra villfara Herr Wagenii

begäran, att utskottet skulle föreslå undantag från tull för afvelsdjur,

som af hushållningssällskap eller andra dylika föreningar införskrifvas.

Sådana afvelsdjur stå nemligen för det mesta i så höga pris, att den

ringa förhöjning deri, som genom tullen kunde åstadkommas, icke förtjenar

det afseende, att något undantag för dylika afvelsdjur bör ifrågakomma.

Lika litet kan utskottet förorda Herr Wagenii förslag om olika

tullsatser å äldre och yngre hästar, hvilket efter utskottets förmenande

skulle föranleda åtskilliga praktiska svårigheter vid tullbehandlingen,

utan antager utskottet, som finner den föreslagna tullen för hästar af

50 kronor alltför hög, att en tull af 20 kronor för hvarje häst skulle

visa sig verksam för det afsedda ändamålet; hvarjemte utskottet för

sin egen del anser skäligt, att diföl, som åtfölja modren, icke borde med

särskild tull beläggas.

Hvad angår de föreslagna tullarna å öfriga lefvande kreatur, finner

utskottet olämpligt att göra skilnad mellan olika slag af nötkreatur,

utan anser dem vid införsel böra beläggas med en tull af 8 kronor för

stycke, hvarjemte utskottet antagit, att en tull å får och svin af respektive

1 och 5 kronor skulle blifva tillfyllestgörande. Men emedan gällande

författning medgifver egare af renhjordar att föra dem till bete än

inom än utom landets gräns, hvarigenom det skulle blifva omöjligt att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande JV:o 1.

uppbära någon tull för renar, som sålunda föras öfver gränsen, kan

utskottet icke tillstyrka, att tull åsättas dessa kreatur.

Med stöd af det anförda får utskottet hemställa,

15:o) att tull måtte åsättas följande lefvande

kreatur: hästar med 20 kronor, nötkreatur med 8

kronor, får med 1 krona och svin med 5 kronor;

att diföl, som åtfölja modren, förklaras få tullfritt

införas, äfvensom att å herr Lindhs motion,

i hvad den angår föreslagen tull å renar, icke

måtte fästas afseende.

Såsom ofvan är antydt och jemväl blifvit af eu del motionärer

påpekad t, ligger det stor vigt deruppå, att, om Riksdagen finner för

godt bifalla något eller några af de förslag om nya eller höjda tullar

å alster af jordbruksnäringen, utskottet nu framstält, Riksdagens beslut

måtte med första möjliga befordras till verkställighet. Under nämnda

förutsättning torde derföre befinnas lämpligt, att Riksdagen, i sammanhang

med beslutets öfverlemnande, hos Kongl. Maj:t gör framställning

i sådant syfte.

Utskottet får således hemställa,

16:o) att, för den händelse tull åsättes flere eller

färre af de ofvan under n:is l:o)—15:o) omförmälda

artiklar, Riksdagen jemväl måtte besluta, att dessa

tullar skola, såsom tilläggsafgifter till nu gällande

tulltaxa jemväl innevarande år utgöras från den tid,

som af Kongl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till

Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande af sitt sålunda

fattade beslut, anhålla, det Kongl. Magt ville, så fort

ske kunde, förordna om beslutets trädande i kraft.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

29

II.

Jern-, stål- och metailtullar.

Förslag om tullar å härtill hänförliga artiklar förekomma i följande

motioner:

Inom Första Kammaren: n:o 22 af herr P. Reuterswärd m. fl. och

n:o 23 af herrar Stephens och af Buren, samt

Inom Andra Kammaren: n:o 78 af herr J. Eliasson, n:o 101 af

herr A. E. Petersson i Hamra, n:o 104 af herr J. örwall m. fl. och n:o

106 af herr C. BI. Lundström.

Såsom redan i det föregående blifvit anförd t, är utskottet lifligt

öfvertygadt om nödvändigheten af att med lämpliga tullar skydda den

för vårt land så vigtiga bergshandteringen och dermed sammanhängande

näringar, och utskottet hade önskat, att kunna för Riksdagen

framlägga förslag till ett i detta hänseende fullt genomfördt, efter behofvet

noga afpassadt skyddstullsystem. Att utskottets arbete härpå,

efter livad i det följande kommer att visa sig, icke kunnat fullständigt

genomföras, är att söka i den med Frankrike den 30 december 1881

afslutade, till den 1 februari 1892 gällande handelstraktaten.

Att denna traktat, vid en omarbetning af tulltaxan, i syfte att

bereda skydd åt den svenska industrien, skulle lägga hinder i vägen för

åstadkommande af tullskydd åt vissa industrigrenar, insåg redan nästlidne

års Riksdag. Till bevis härför tillåter sig utskottet att ur samma

Riksdags skrifvelse n:o 69 till Konungen angående tullbevillningen anföra

följande:

»Ofvannämnda traktat innehåller åtskilliga bestämmelser, hvilka

göra det omöjligt att i vår tulltaxa stadga lämpliga tullsatser för varor,

i afseende å hvilka vår inhemska industri icke utan fog synes kräfva

skydd mot utlandets konkurrens. Då emellertid i fråga om en del af

dessa artiklar, särskild! jernvägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg

samt ångmaskiner och ångpannor, traktatens tariffbestämmelser icke för

Frankrike sjelft innebära afsevärdt gagn, samt å andra sidan Sverige genom

de yngre traktater, det ingått med Spanien och Portugal, beredt

Frankrike nya fördelar å den svenska marknaden, har det synts Riksdagen,

som borde man, i betraktande af innehållet i 18 artikeln af förstnämnda

traktat, kunna med skäl förvänta, att en framställning hos

Frankrike om lättnader i traktatbestämmelserna angående nyss uppräknade

artiklar skulle ega utsigt till framgång.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

På grund af det sålunda anförda får Riksdagen anhålla, dels att

■ — — — —, samt dels att, med stöd af 18 artikeln i samma

traktat, Eders Kongl. Maj:t ville hos franska regeringen söka utverka

sådan ändring i traktatens bestämmelser, att den å fransk sida betingade

tullfrihet för jern vägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg samt

ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra.»

Att denna framställning ej ledt till något resultat, inhemtas af

justitieombudsmannens embetsberättelse till nu församlade Riksdag. I

denna berättelse läses nemligen å sidan 78, att Kongl. Maj:t »förklarat

Riksdagens ifrågavarande skrifvelse, i hvad anginge upphörande af tullfrihet

å jernvägsskenor, maskiner, redskap och verktyg samt ångmaskinerier

och ångpannor, då de från Frankrike införas, icke för närvarande

till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.»

Af skäl, som i det följande skola anföras, har utskottet funnit sig

böra tillstyrka Riksdagen att sätta tull å jern och stål jemte åtskilliga

andra för de mekaniska verkstäderna och gjuterierna erforderliga råämnen.

Ehuru utskottet noga iakttagit att för alla dylika ämnen föreslå den

lägsta tullsats, som kan anses förenlig med det ändamål, densamma

skall afse, eller skydd åt den inhemska produktionen, torde det likväl

få antagas, att berörda tullsatser skola medföra någon höjning i priset

å dessa ämnen eller det material, de mekaniska verkstäderna och gjuterierna

för framställandet af sina produkter behöfva. Eu motvigt emot

det menliga inflytande eu prisstegring å råmaterielet skulle utöfva å

arbetet vid omförmälda verkstäder, är naturligen sättande af tull å dessa

verkstäders tillverkningar. Tullar härå kunna dock för närvarande, i

följd af ofta nämnda traktatbestämmelser, icke ifrågakomma i den omfattning,

som vore önskvärd. Men härigenom har i det tullsystem, hvars

hufvudsakligaste drag i föreliggande betänkande angifvas, uppstått en

oegentlighet.

Frågan om tullskydd för den inhemska industriens särskilda grenar

måste utskottet bedöma ur synpunkten af det allmännas bästa. Och

då i vårt land de, hvilka frambringa sådana råämnen, äro till antalet

betydligt flera än de, hvilka förädla samma ämnen, har utskottet, vid

de olika intressenas vägande mot hvarandra, funnit verkstädernas intressen,

såsom de mindre omfattande, i denna punkt böra vika. Till

denna utskottets uppfattning har en annan, yttre omständighet kraftigt

bidragit. 1 december månad år 1885 sammanträdde i Stockholm representanter

för ett stort antal mekaniska verkstäder och gjuterier, belägna

inom olika delar af landet. Å detta möte blefvo alla ense derom, att

erhållandet af en ny tullagsstiftning, som gåfve skydd åt det inhemska

arbetet, vore eu så vigtig nationalangelägenhet, att, ehuru läggande

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bevillning sidskottets Betänkande N:o 1.

af tull å verkstädernas råmaterial nödvändigt skulle, så länge icke

deras tillverkningar vore skyddade, försvåra deras verksamhet, invändningar

emot tullar å samma material likväl från deras sida hvarken

borde eller kunde göras. Efter den 1 februari 1892 skulle ju för öfrig!

äfven alla deras tillverkningar kunna komma i åtnjutande af behöfligt

tullskydd.

Nyssnämnda möte tillsatte en komité af fem personer, hvilka

fingo i uppdrag att utarbeta förslag till ändringar i nu gällande tulltaxa.

Detta förslag, som sedermera inlemnades till Kong]. Maj:t, ligger,

enligt hvad utskottet har sig bekant, till grund för de af herrar Reuterswärd

och Orwall m. fl., väckta motioner. Den s. k. kemiskt-tekniska

motionen, eller Herr A. E. Peterssons motion, som i allmänhet upptager

högre tullsatser än sistnämnda båda motioner, har jemväl tillkommit

genom samarbete emellan flere fackmän. Utom de till denna motion

hörande, till utskottet öfverlemnade, motiv har utskottet till sitt förfogande

haft det underdåniga utlåtande öfverdirektören m. m. K. Styffe,

efter nådig remiss till tekniska högskolan, afgifvit öfver ofvan omförmälda

till Kongl. Maj:t ingifna förslag till ändringar i tulltaxan. Slutligen

har utskottet sjelft satt sig i förbindelse med framstående fackmän,

hvilka inför utskottet företrädt och meddelat upplysningar i åtskilliga

vigtiga punkter af hithörande ämnen.

Innan utskottet härefter öfvergår till de olika artiklarna under

denna hufvudafdelning, anser utskottet sig böra tillkännagifva, att utskottet

i afseende å den ordning, i hvilken samma artiklar skola behandlas,

beslutit att, så vidt möjligt är, följa uppställningen i nu gällande

tulltaxa.

För de under n:o 231 i nu gällande tulltaxa upptagna artiklar

“tack- och barlast] ern samt skrot“, hvilka för närvarande äro tullfria,

föreslå: herrar Reuterswärd m. fl. och Orwall m. fl. en tullsats af 80

öre för 100 kilogram, herrar Stephens och afl Buren 1,8 öre pr kilogram,

herr A. E. Petersson 1 öre pr kilogram samt herr J. E. Eliasson 10

procent af införselvärdet.

Ur kommerskollegii berättelse angående Sveriges utrikes handel

och sjöfart år 1884 inhemtas, att af tackjern

Infördes: Utfördes:

År 1875 ..................... 17,924,180 kilogram, 48,742,912 kilogram,

„ 1876 ..................... 21,258,561 „ 26,487,421 „

Tackjern

m. m.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1,

Infördes: '' Utfördes:

År

1877 ..................

.. 17,658,932

kilogram,

29,227,503

kilogram,

11

1878 ..................

.. 13,297,227

ii

27,993,593

11

11

1879 .................

... 11,313,738

ii

34,569,221

V

11

1880 ...................

.. 15,972,188

ii

6 l,58o,o 01

11

11

1881 ..................

.. 16,289,696

?i

55,468,805

11

11

1882 ...............

.. 17,443,362

ii

55,731,782

11

ii

1883 ...................

.. 21,890,209

ii

52,313,319

11

„ 1884 ..................

samt att af järnskrot

... 22,642,716

Infördes:

54,425,572

Utfördes

11

o

År

1875 .................

....... 626,222

kilogram,

2,919,677

kilogram,

ii

1876 ................

....... 775,126

11

3,586,834

11

ii

1877 .................

....... 813,340

11

5,240,847

ii

ii

1878 ................

....... 238,680

11

9,345,211

V

ii

1879 .................

....... 100,658

11

7,976,934

11

n

1880 ................

....... 635,701

11

9,403,786

11

ii

1881 ...............

....... 1,346,233

11

1,710,927

11

ii

1882 .................

...... 1,440,437

11

4,764,694

11

ii

1883 ..................

..... 840,850

11

5,508,829

11

n

1874 ..............

....... 3,845,18.1

11

6,399,624

V

Härjemte har utskottet åt för detsamma tillgängliga uppgifter

erfarit, att år 1885 infördes 21,981,991 kilogram tackjern och 4,060,739

kilogram skrot, samt att tackjern utfördes år 1885 med 47,527,000

kilogram och år 1886 med 58,312,000 kilogram.

I förutnämnda af öfverdirektören m. in. K. Styffe afgifna utlåtande

angående det af åtskilliga egare af och disponenter för mekaniska

verkstäder till Kongl. Maj:t öfverlemnade förslag till ändringar i nu

gällande tulltaxa, i hvilket förslag tull blifvit åsatt jemväl tackjern,

afstyrkes en sådan tull, under förmenande att tull å tackjern möjligen

skulle kunna vara till gagn för ett fåtal masugnsegare, men deremot

vore till skada för gjuterierna och de mekaniska verkstäderna. Denna

uppfattning kan utskottet icke till fullo dela.

Till en början finner sig utskottet föranlåtet att erinra, att det

icke endast är masugnsegarne — hvilka i alla händelser ej torde vara

så få — som skulle hafva nytta af tull å tackjern, utan jemväl hela

den arbetspersonal, som masugnarna direkt eller indirekt behöfva. Det

måste då förefalla egendomligt, om i ett tullsystem, hvilket på allt

sätt söker skydda det inhemska arbetet, den talrika mängd menniskor,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

som tackjernstillverkningen sysselsätter, skulle sakna skydd för sin,

för vårt land så naturliga handtering, hvartill kommer, att denna

handtering genom skydd säkerligen skulle uppdrifvas och lemna tillfälle

till arbete åt ännu flere landets innebyggare. Skulle emellertid

lagstiftaren, oaktadt han i denna punkt icke vore bunden af med främmande

länder ingångna handelstraktater, likväl underlåta att belägga

tackjernet med tull, kunde orsaken dertill icke vara någon annan än

den, att tull å tackjern skulle i vissa afseenden medföra svårigheter

af så öfvervägande betydenhet i jemförelse med de fördelar, som deraf

vunnes, att man ansett tackjernet böra vara tullfritt. Såsom ofvan blifvit

nämndt, framhåller också öfverdirektören Styffe åtskilliga olägenheter,

Indika, enligt hans förmenande, skulle uppstå för gjuterierna och de

mekaniska verkstäderna genom införande af tull å tackjern.

Hvad gjuterierna beträffar, skulle den skada de körnare att lida

bestå deri, att, då landet producerar ej så obetydligt mindre gjuttackjern,

än det behöfver, tull å sådant jern skulle drifva upp priset derå.

Utskottet tror dock för sin del icke, att någon nämnvärd prisstegring

komrne att ega rum. Genom det skydd tullen bereder skulle nemligen,

enligt utskottets åsigt, tillverkning af tackjern för gjuteribehof blifva

mera lönande och följaktligen ökas. Antagligen blefve gjuterierna i

stånd att å den inländska marknaden fylla största delen af sina behof,

men samtidigt skulle helt säkert konkurrensen i tillverkningen inom

landet åstadkomma, att priset å gjuttackjern ej öfverstege det lägsta

belopp, hvartill dylikt jern kunde med fördel här tillverkas. Till vissa

slags gjutgods kan emellertid svenskt jern icke användas, utan måste

dertill tagas det mera lättflytande engelska. Men godtgörelse för ökade

utgifter för anskaffande af material kan beredas gjuterierna genom något

förhöjda tullar å deras fabrikat. Denna åtgärd är så mycket angelägnare,

som, då utlandet genom sina tullar allt mer förhindrar införseln

af våra tillverkningar, den inhemska marknadens bibehållande

åt oss sjelfva är af desto större vigt.

Med de mekaniska verkstäderna är förhållandet ett annat. I

deras tillverkningar ingår nemligen jemte gjuttackjern ej obetydligt

med smidestackjern, men priset härå kommer, då sådant jern ej hit

införes, icke att röna någon inverkan af tull å tackjern. Här förutom

bör beaktas, dels att för de mekaniska verkstäderna arbetskostnaden

spela# eu relativt betydlig rol, dels ock att det ju icke är alla

deras artiklar, som genom handelstraktaten med Frankrike utestängas

från möjligheten att nu komma i åtnjutande af tullskydd. För öfrigt

hänvisar utskottet dertill, att såväl verkstädernas som gjuteriernas

Bill. till Riksd. Frot. 1887 5 Sami 1 Afd. 1 Häft.

o

s. 34 Kontrollera mot PDF

Jern- och

stålgöten

m. m.

34 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.

representanter förklarat sig villiga att underkasta sig en måttlig tull

å tackjern.

Af hvad utskottet såväl nu som förut i detta betänkande anfört

framgår, att utskottet funnit det vara nödvändigt att belägga tackjern

med tull. I fråga om storleken af den tullsats, som bör detsamma

åsättas, hafva emellertid samtliga motionärerna olika förslag. Herr

Eliasson föreslår för alla de till jern och stål hörande artiklar, hvilka

han önskar måtte med tull beläggas, 10 procent af införselvärdet.

Såsom regel uppställer vår nuvarande tulltaxa den grundsats, att tullen

bör beräknas efter de införda varornas vigt. För hithörande artiklar,

som redan nu äro belagda med tull, angifver taxan vigten såsom den

grund, efter hvilken tullen bör beräknas, och utskottet har icke funnit

skäl vara anfördt, som kan föranleda dertill, att en annan beräkningsgrund

bestämmes för de öfriga till samma hufvudafdelning hörande

artiklar, å hvilka utskottet nu föreslår Rikdagen att sätta tull. För

sin del har utskottet stannat vid den lägsta föreslagna vigttullen, eller

den af herrar Reuterswärd m. fl. och Örwall m. fl. förordade tullsatsen

af 80 öre pr 100 kilogram. Tackjern är i Belgien belagdt. med en tull

af 36 öre, i Tyskland med 90 öre, i Frankrike med 1 krona 44 öre

enligt den allmänna tariffen och 1 krona 8 öre enligt specialtariffen,

i Österrike med 1 krona 20 öre och i Spanien med 1 krona 80 öre

enligt allmänna och 1 krona 44 öre enligt specialtariffen, allt pr 100

kilogram.

På grund af det sålunda anförda hemställer utskottet,

/

17:o) att tack- och barlastjern samt skrot måtte

åsättas en tull af 80 öre för 100 kilogram.

Å jern- och stålgöten samt smältstycken, rubriken n:o 232 i tulltaxan,

förordas följande tullsatser: af herrar Reuterswärd och örwall

m. fl. 1 krona 20 öre pr 100 kilogram, af herrar Stepliens och af Buren

3,4 öre pr kilogram, af herr A. E. Petersson 2 öre pr kilogram samt

af herr J. Eliasson 10 procent af införsel värdet.

Ehuru de statistiska uppgifterna icke gifva vid handen, att någon

synnerlig import af utländsk göt egt ruin, har det dock kommit till

utskottets vetskap, att under sistförflutna år sådana i jemförelsevis betydlig

mängd i landet införts, hvarefter de här vidare bearbetats. För

Sveriges jernhandtering kan dock ett sådant tillvägagående icke vara

annat än till största skada. Våra jernprodukters begärlighet & den

utländska marknaden beror nemligen derpå, att konsumenterna äro

öfvertygade om den öfverlägsna beskaffenheten hos det använda mate
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1

rialet. Men om utländska göten skulle i större mängd hit införas,

komnie det svenska jernets anseende utan tvifvel att falla. Snart nog

skulle det upptäckas, att härifrån utskeppadt jern icke längre besutte

de goda egenskaper man varit van att finna hos detsamma. Ja, redan

kännedomen derom, att vi tillverkade jernarbeten af ett annat, sämre,

material än vårt eget inhemska — och detta blefve ovilkorligen inom

kort kändt — skulle å den utländska marknaden väcka en allmän

misstro emot våra jern varor, och deras bästa rekommendation dermed

också vara förlorad.

För att förebygga sådant och för att bevara det svenska jernets

goda namn å den utländska marknaden har utskottet funnit tull å göten

och smältstycken nödvändig. På grund af upplysningar, som utskottet

erhållit af sakkunnige, har utskottet ansett den i herr P. Reuterswärds

med fleres motion föreslagna tullsats af 1 krona 20 öre för 100 kilogram

vara för ändamålets vinnande otillräcklig, men utskottet kan å

andra sidan icke heller tillstyrka de af herrar Stephens och af Burén

samt af herr A. E. Petersson föreslagna högre tullsatserna om respektive

3 kronor 40 öre och 2 kronor pr 100 kilogram, utan får utskottet,

som i fråga om den af herr J. Eliasson förordade tullsats hänvisar till

hvad under nästföregående punkt yttrats, hos Riksdagen hemställa,

18:o) att jern- och stålgöten samt smältstycken

måtte åsättas en tull af 1 krona 60 öre för 10Ö kilogram.

I nu gällande tulltaxa hafva rubrikerna n:is 233, 234 och 235 Smidda eller

j i j i valsade stän
toljande

lydelse: ger m. m.

233 jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, jemte tillhörande

skärjern, skarfbultar, muttrar och spik.................................... fria.

234 andra valsade eller smidda stänger, utan afseende på genom
skärningens

form, balk-, hörn och annat till jernvägsskenor

ej hänförligt s. k. fagonjern inbegripet ................................. fria.

235 till rubriken n:r 233 ej hänförliga muttrar, skrufvar och

naglar om 12 mm. eller deröfver i diameter .......................... fria.

Med afseende å dessa artiklar föreslå herrar Reuterswärd in. fl.

och Örwall m. fl. följande tullsatser för 100 kilogram:

233 Balk-, hörn- och s. k. fagonjern, samt jernvägsskenor, mer

eller mindre bearbetade.............................................................

2: 50.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

234 Andra valsade eller smidda stänger....................................... 2: io.

235 Skärjern, skarfbultar, rälsspik, muttrar, skrufvar och nag
lar

om 12 mm. eller deröfver i diameter.............................. 6: —

Herrar Stephens och af Buren föreslå “för jern och stål i stänger

och knippor ordinära dimensioner11 5,7 öre pr kilogram och för “jern

och stål i stänger och knippor, platt, fyrkant och rundt 3 mm. i tjocklek

eller derunder41 6,7 öre pr kilogram. Herr A. E. Petersson föreslår

för:

Jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, jemte tillhörande syllar,

bottenplåtar, skärjern, skarfbultar, muttrar och spik ........ 0: 04.

T-, balk-, vinkel- och annat s. k. faqonjern utan afseende på genomskärningens

form, samt andra valsade eller smidda, gröfre

eller finare stänger, äfvensom valsad men ej dragen tråd 0: 04.

Till näst föregående ej hänförliga och ej särskildt specificerade

muttrar, skrufvar och naglar med 12 mm. eller deröfver i

diameter ......................................................................................... 0: 06.

allt kronor pr kilogram.

Slutligen förordar herr J. Eliasson en tull af 10 procent af införselvärdet.

Af stångjern, deri inräknadt band-, bult-, platt- galler-, knipp
-

jern,

Infördes: Utfördes:

År 1875 ........................ 6,681,854 kilogram. 130,440,011 kilogram

1876 ............

............ 6,919,812

11

122,690,834

1877 ...........

........... 5,805,859

11

142,720,755

1878 ...........

............ 3,570,766

11

147,074,766

1879 ............

............ 3,674,080

11

152,099,037

1880 ...........

........... 5,285,820

11

179,930,846

1881 ...........

.......... 7,610,635

11

188,558,118

1882 ..........

........... 6,959,962

11

207,893,145

1883 ...........

............ 8,051,172

)1

194,870,338

1884 ............

............ 9,183,857

11

197,103,992

1885 ............

............ 10,395,907

11

184,157,000

t

Såsom häraf synes, har visserligen utförseln under alla dessa år

varit mångdubbelt större än införseln, men då det jern, som hit införes,

är af mycket sämre beskaffenhet än vårt eget, är en måttlig tull

derå önskvärd icke blott för vår jernhandtering, utan äfven för flera

andra näringar, som behöfva redskap och verktyg m. m. af godt jern

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 37

eller stål, samt kan för andra yrken, åtminstone icke i någon afsevärd

mån, vara ofördelaktig.

I åtskilliga främmande länder är tullen å valsade eller smidda

stänger af jern eller stål:

i Danmark .......................................................... per kilogram 1 öre

„ Tyskland ........................................................,..... „ 2,2 „

,, Ryssland, då tjockleken uppgår till 1 eng.

tum eller deröfver ..................................... „ 7 ,,

då tjockleken är mindre................................ „ 19,2 „

„ Frankrike .......................................................... ,, 3,5 å 6,5 „

,, Spanien: från Sverige och Norge............... ,, 6,2 „

endera staten................................... ,, 9,3 „

,, Italien: för jern ............................................... „ 3,3 å 5,7 „

för stål ............................................... „ 7,2 „

,, 0sterrike-Ungern.............................................. „ 4, i å 5,2 „

„ Nordamerikas förenta stater:

för all götmetall, af värdet 45 procent

hårdfärskadt träkolsjern ........................... ,, 8,2 „

för annat jern och stål............................. „ 6, 7 å 10 ,,

men för de flesta sorter dock ej under 35 procent af värdet.

Till och med Belgien, med hvilket. land icke ens England för

vissa jernsorter kan täfla i prisbillighet, har å stångjern en tull af

0,7 2 öre pr kilogram.

Hvad angår jernvägsskenor, vill utskottet erinra, att sådana enligt

handelstraktaten med Frankrike få tullfritt hit införas. Utskottet lärer

således icke kunna föreslå tull derå.

Härefter får utskottet tillkännagifva, att utskottet, med afseende

å det jemförelsevis ringa arbete, som erfordras å artiklarne skarfjern,

skarfbultar och muttrar för jernvägsbehof samt rälsspik, icke funnit

någon anledning att för dessa artiklar tillstyrka en så hög tullsats som

6 kronor pr 100 kilogram.

Utskottet har vidare ansett, att bottenplåtar och syllar lämpligen

kunde hänföras hit och med öfriga under n:is 233 och 234 i tulltaxan

omförmälda artiklar, utom jernvägsskenor, sammanslås till en rubrik,

hvars tullsats utskottet jemkat till 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Beträffande slutligen de under n:o 235 i tulltaxan upptagna artiklar

är det klart att utskottet icke kan underlåta att föreslå deras beläggande

med tull, då utskottet förut tillstyrkt Riksdagen att sätta tull

å det material, hvaraf de tillverkas. En tull af 2 kronor 50 öre för

100 kilogram är emellertid för låg, emedan nu ifrågavarande artiklar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

kräfva betydligt mera arbete och omsorg vid tillverkningen än de

närmast här ofvan berörda. Utskottet har derför bestämt sig för den

af såväl herr Reuterswärd m. fl. och Orwall m. fl. som herr A. E.

Petersson förordade tullsatsen 6 kronor för 100 kilogram.

På grund af det sålunda anförda hemställer utskottet:

19:o) att Riksdagen måtte förklara, att jernvägsskenor,

mer eller mindre bearbetade, fortfarande skola

vara tullfria;

20:o) att andra valsade eller smidda stänger,

utan afseende på genomskärningens form, balk-, hörnoch

annat till jernvägsskenor ej hänförligt s. k. fagonjern

inbegripet, äfvensom bottenplåtar, syllar, skarfjern

och skarfbultar med muttrar för jernvägar samt

rälsspik måtte åsättas en tull af 2 kronor 50 öre för

100 kilogram; samt

21:o) att till nästföregående nummer ej hänförliga

och ej särskildt specificerade muttrar, skrufvar och

naglar med 12 mm. eller deröfver i diameter måtte

åsättas en tull af 6 kronor för 100 kilogram.

Enligt nu gällande tulltaxa äro valsade eller smidda plåtar, med

eller utan öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan vidare bearbetning

än att de äro böjda eller med hål försedda äfvensom plåtar af 3 mm.

tjocklek eller deröfver, mer eller mindre bearbetade, samt andra ämnen

för vidare bearbetning fria från tull. Herrar Reuterswärd m. fl. och

Orwall m. fl. föreslå följande tullsatser:

Valsade eller smidda plåtar, ej specificerade, utan öfverdrag af zink,

tenn, koppar, bly eller annan metall eller fernissa samt utan vidare

bearbetning än att de äro böjda eller med hål försedda 3: 5 0.

Broar och delar dertill, takstolar och dermed jemförlig! arbete... 4: 50.

Valsade eller smidda plåtar, polerade, slipade, fernissade, lackerade

eller öfverdragna med koppar, tenn, zink, bly eller annan

oädel metall ............................................................................. 6: —

allt för 100 kilogram. Herrar Stephens och afl Buren förorda å jernplåt

af mer än 3 mm. i tjocklek 7 öre; af 3 mm. i tjocklek och

derunder 10 öre; öfverdragen med zink, tenn eller bly 12 öre; samt

å förtent jernplåt eller bleckplåt 12 öre, allt pr kilogram. Herr A. E.

Petersson föreslår följande tullar:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillning sut skott et s Betänkande N:o 1,

Valsade eller smidda plåtar utan öfverdrag af annan metall eller fernissa

samt utan vidare bearbetning än att de äro klippta, böjda

eller med bål försedda:

med 3 mm. tjocklek och derutöfver....................................... 0: 04.

med mindre tjocklek än 3 mm.............................................. 0: 05.

Valsade eller smidda plåtar, slipade, fernissade eller öfverdragna

med annan oädel metall än nickel.............................................. 0: 06.

allt kronor pr kilogram; hvarjemte herr J. Eliasson å ifrågavarande artiklar

påyrkar en tullsats, som motsvarar 10 procent af värdet.

Införseln af plåtar utgjorde:

oförtenta:

förtenta:

År

1875 ......................................................

3,185,392 kg.

950,767

kg.

? ?

1876 -....................................................

2,191,989

11

1,333,081

11

1877 .....................................................

2,479,638

11

1,083,774

11

1878 ...................................................

2,170,566

11

946,517

11

1879 .....................................................

2,165,762

11

1,066,813

11

1880 ......................................................

3,079,548

11

1,369,382

11•

1881 .................................................

6,139,492

11

1,546,041

11

1882 .....................................................

5,247,945

11

1,224,812

11

1883 .....................................................

6,021,140

11

1,732,441

11

1884 .......................................................

4,530,559

11

1,854,563

n

1885 ........................................................

tillsammans

6,207,090

kg.

Utförseln har samtidigt utgjort:

Q

År

1875 .....................................................

784,860

kg.

11

1876 ........................................................

1,278,714

11

11

1877 .........................................................

942,521

11

1878 .......................................................

924,838

11

1879 .........................................................

2,055,412

11

11

1880 ........................................................

2,208,015

11

11

1881 ......................................................

2,380,601

V)

11

1882 .......................................................

2,276,357

11

1883 .........................................................

2,430,345

11

1884 ........................................................

2,415,655

V

11

11

1885 ........................................................

3,350,000

11

11

1886 ........................................................

3,198,000

11

Ur öfverdirektören Styffes förenämnda utlåtande anför utskottet

här följande:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

“Konkurrensen med utlandet i jern- och stålplåt har härstädes de

sista åren betydligt ökats, och importerad plåt har stundom här sålts

till vida lägre pris än i produktionslandet. Enär till plåt i allmänhet

fordras ett godt material, och vi flerestädes hafva tillgång å riklig

vattenkraft för valsverks drifvande, synes plåttillverkning för oss vara

en lämplig industrigren, samt eu tull å plåt ej mindre hos oss än i

andra jernproducerande länder berättigad, isynnerhet för att skydda

oss emot en så onaturlig konkurrens, som ofvan omförmäldes. Enär

emellertid tjockare utländsk plåt, som i allmänhet är mycket billigare

än svensk af samma dimensioner och till åtskilliga ändamål här kan

med fördel användas, synes böra med lägre tull än tunnare beläggas,

samt förtent och forzinkad plåt har mycket högre värde, än plåt som

med sådant öfverdrag icke är försedd, har jag föreslagit att dela den

nuvarande rubriken för plåt i 3:ne afdelningar. Det i slutet al samma

rubrik nu befintliga tillägget »äfvensom plåtar af 3 mm. tjocklek

eller deröfver, mer eller mindre bearbetade, samt andra ämnen för vidare

bearbetning)) har jag dessutom uteslutit, emedan det synts mig

allt för obestämdt och lätt kunna föranleda missförstånd.

Å plåt, som icke är öfverdragen med annan metall, eller hvarå

icke annan ytbetäckning blifvit afsigtligt anbragt, samt derför ock

plägar benämnas Dsvartplåt»,

hafva nedannämnda länder

vidstående

tullsatser:

Danmark......................................

......................... per

kilogram

1

öre.

Tyskland.......................................

•;.................... 11

11

2,7

11

Ryssland, om tjockleken uppgår

till 1 engelsk

tum eller derutöfver ........

....................... ii

11

7

11

om tjockleken är mindre..

........................ ii

11

19,2

11

Belgien............................................

........................ ii

V

0,7

11

Frankrike för jernplåt ..............

......................... ii

11

5

å

7,9

11

„ „ stålplåt ................

......................... ii

11

6,5

å

11,9

V

Spanien..........................................

......................... ii

11

4,7 å

9,3

11

Italien, för jernplåt .....................

......................... ii

11

3,3

å

5,7

11

„ „ stålplåt .....................

......................... ii

11

7,2

11

Österrike-Ungern ........................

......................... ii

11

6

å

7,5

11

Nordamerikas förenta stater......

........................ ii

11

10,4

å

12,5

11

eller för plåt, som är under 0,11 sv. dec.liniers tjocklek, 30 °|0 å värdet.

Å förtent eller forzinkad plåt är tullen i främmande länder merendels

mycket högre än å »svartplåt», samt är t. ex. i Danmark 4,2,

i Tyskland 4,4, i Frankrike 8,6 å 9,4,, i Ryssland 24,5 o. s. v., allt

ören per kilogram.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 41

Inom vårt land finnes för närvarande visserligen på några ställen

tillverkning af förtenta plåtkärl, men icke af förtent plåt, ehuru sådan

i forna tider här egde rum. Enär vi för tillverkning af förtent plåt

hafva det bästa material och i allmänhet lägre arbetslöner än England,

som deraf nu har den största tillverkningen, samt behofvet af sådan

plåt i vårt land numera så stigit, att årliga importen deraf i värde

uppskattas till omkring 1 million kronor, synes nämnda tillverkning

för oss vara naturlig och dess återupptagande önskvärd. Inöfvandet

af en erforderlig arbetarestam och förskaffandet af en tillräckligt stor

marknad är emellertid förenadt med både tidsutdrägt och uppoffringar,

och som konkurrensen med England är ganska svår, isynnerhet sedan

man börjat att der, äfven till de bättre sorterna förtent plåt, använda

götmetall, i stället för härdfärskadt jern, anser jag icke sannolikt, att

ifrågavarande tillverkning här nu skall kunna uppstå utan ett någorlunda

verksamt tullskydd, åtminstone under de första åren, och med

hänsyn till vigten för vårt land att erhålla en sådan tillverkning, har

jag för förtent plåt nu föreslagit en tull af 5 öre per kg.»

Utskottet, som i allo instämmer i detta yttrande, har dock ansett

den föreslagna tullsatsen å förtent plåt af 5 öre pr kilogram något för

låg och för sin del gillat den af herrar Reuterswärd m. fl. och A. E.

Petersson förordade tullsatsen af 6 öre pr kilogram.

I anledning häraf hemställer utskottet,

22:o) att rubriken n:o 236 i tulltaxan måtte

erhålla följande lydelse:

valsade eller smidda plåtar, äfven om de äro

klippta, böjda, med hål försedda eller hafva kanterna

uppvikta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag

af annan metall eller annan å dem anbragt

ytbetäckning:

af 3 mm. tjocklek och deröfver ............ 3 kr.

af mindre tjocklek...................................... 4 ,,

slipade, polerade, fernissade, lackerade,

förzinkade, förtenta, eller med annan

oädel metall öfverdragna.............................. 6 ,,

allt för 100 kilogram räknadt,

Å ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar, raderjern och skeppsknan,

hvilka artiklar, n:o 237 i tulltaxan, nu äro från tull fria, föreslå

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 6

Ankaren

7ii. m.

s. 42 Kontrollera mot PDF

I

Kettingar

m. in.

42 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

herrar Reuterswärd rn. fl. och Örwall rn. fl. en tull af 4 kronor pr 100

kilogram, herr A. E. Petersson eu tull af 5 öre pr kilogram samt herr

J. Eliasson 10 procent af införselvärdet.

Då utskottet tillstyrkt Riksdagen att belägga råvaran med tull,

samt ifrågavarande artiklar på ett framstående sätt tillverkas inom landet,

men tillverkningen deraf för närvarande lider under trycket af en

stark utländsk konkurrens, måste denna tillverkning anses i hög grad förtjent

af tullskydd. Och har utskottet, med hänsyn till de föreslagna jerntullarne

och den omständigheten att dessa artiklar vid tillverkningen

fordra mera arbete än plåt, funnit 4 kronor för 100 kilogram vara en

lämplig tullsats.

Utskottet får derför hemställa,

23:o) att ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar,

raderjern och skeppsknän måtte åsättas

en tull af 4 kronor för 100 kilogram.

Enligt nuvarande tulltaxa äro kettingar och kedjor, hvari länkjernet

har en diameter af 6 mm. eller deröfver, liksom öfriga under n:o 237

i taxan upptagna artiklar, tullfria, hvaremot, under n:o 238 omförmälda,

kedjor med länkjernet under 6 mm. diameter draga en tull af 10 öre pr

kilogram.

Herrar Reuterswärd, m. fl. och Örwall m. fl. föreslå i sina oftanämnda

motioner för kettingar och kedjor, hvari länkjernet har en diameter:

under 13 mm. 10 kronor, från 13 mm. till 25 mm. 7 kronor samt af

25 mm. och deröfver 3 kronor 50 öre allt pr 100 kilogram. Herrar

Stephens och af Buren förorda för kettingar och kedjor, hvari länkjernet

har en diameter: af 6 mm. eller deröfver 7 öre; änder 6 mm. 15

öre; öfverdragna med zink, tenn eller bly 17 öre, allt pr kilogram.

Herr A. E. Petersson föreslår för kettingar och kedjor med länkjernets

diameter 6 mm. och derutöfver 5 öre pr kilogram och för kedjor

med länkjernets diameter under 6 mm. 10 öre pr gilogram. Slutligen

påyrkar herr J. Eliasson en tull af 10 procent af värdet å kettingar

och kedjor, hvari länkjernet har en diameter af 6 mm. eller deröfver.

Med åberopande af hvad utskottet anfört till förmån för tull å ankaren

m. m., får utskottet tillstyrka Riksdagen att med tull belägga

jemväl sådana kettingar, som nu äro tullfria. Vid öfvervägande af

lämpligaste sättet för tullens bestämmande har utskottet funnit den af

herr Reuterswärd m. fl. föreslagna minsta dimension, som dervid bör

komma i betraktande, eller kettingar och kedjor med 13 mm. diameter,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

vara för stor. Utskottet vill för sin del bibehålla den i nu gällande

tulltaxa i sådant afseende bestämda dimensionen af 6 mm. diameter å

länkjernet. Deremot tillstyrker utskottet i öfverensstämmelse med sistnämnda

motion, att tre olika tullsatser införas, afsedda för hithörande

artiklar af olika groflek;. Och hemställer utskottet,

24:o) att kedjor och kettingar måtte åsättas följande

tullsatser, nemligen: sådana med länkjernets

diameter under 6 mm. 10 kronor; med d:o från och

och med 6 till 25 mm. 7 kronor och med d:o 25 mm.

och deröfver 3 kronor 50 öre, allt för 100 kilogram.

Artikeln n:o 239 i tulltaxan spik af 45 mm. längd eller deröfver är sPlk

belagd med eu tull af 3-öre pr kilogram och n:o 240 spik af mindre

längd än 45 mm. samt nubb och trådstift med en tull af 15 öre pr kilogram.

Härjemte drager artikeln n:o 241 skostift en tull af 7 öre och

artikeln n:o 242 knappar af 15 öre pr kilogram.

Herr Reuterswärd m. fl. och herr Örwall m. fl. föreslå härför dessa

tullsatser: spik af 45 mm. längd och deröfver samt nitnaglar 4 kronor

pr 100 kilogram och för spik, kortare än 45 mm. samt nubb, trådstift,

skostift och knappar 15 kronor pr 100 kilogram. Herrar Stephens

och af Buren förorda för spik: af 45 mm. längd eller deröfver 7 öre;

under 45 mm. längd samt för nubb och stift 15 öre och för spik öfverdragen

med zink, tenn eller bly 17 öre, allt pr kilogram. Slutligen

påyrkar herr A. E. Petersson i Hamra en tull för spik med 45 mm.

längd och derutöfver 5 öre och för sådan med mindre längd än 45

mm. samt nubb, trådstift, skostift och knappar 20 öre, allt pr kilogram.

Hvad först angår de af herrar- Reuterswärd m. fl. och Örwall

m. fl. omnämnda nitnaglarne, vill utskottet påpeka, att de redan blifvit

behandlade i sammanhang med muttrar och skrufvar i allmänhet. Tullsatsen

å den mindre spiken i nu gällande tulltaxa synes utskottet tillräcklig,

likaså tullen å nubb, trådstift och knappar. Deremot har utskottet

ansett skostift böra sammanföras med sistnämnda artiklar och

draga lika tull med dessa, hvarjemte utskottet funnit tullen å den längre

spiken lämpligen kunna ''höjas från 3 till 4 öre pr kilogram.

Särskildt anmärker dock utskottet, att hvilken tull som helst på

spik blir illusorisk, så länge den s. k. mellanrikslagen har gällande

kraft, ty nästan hela spikimporten sker från Norge. Af 1884 års spikimport-,

som utgjorde mellan 2 och 3 millioner kilogram, kommo t. ex.

1,918,265 kilogram från Norge, hvilket förhållande åter beror derpå,

s. 44 Kontrollera mot PDF

Lås- och träskrufvar.

44 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

att spiken i Norge beredes af så billigt engelskt jern, att af svenskt

jern framstäld spik icke dermed kan täfla i pris.

På grund af hvad utskottet i denna punkt anfört hemställes,

25:o) att spik af 45 mm. längd och deröfver

måtte åsättas en tull af 4 öre pr kilogram samt spik

af mindre längd än 45 mm. äfvensom nubb, trådstift,

skostift och knappar en tull af 15 öre pr kilogram.

I sina föreliggande motioner hemställa herrar Reuterswärd in. fl.

och örwall in. fl. om en tull å trä-, lås- och trådskrufvar af 15 öre pr

kilogram. Herr A. E. Petersson i Hamra och herr C. II. Lundström,

motionen n:o 106 i Andra Kammaren, föreslå å s. k. lås- och träskrufvar,

när de hafva en längd af 75 mm. och deröfver en tull af 20 öre

pr kilogram, och när de äro af mindre än 75 mm. längd en tull af

30 öre, likaledes pr kilogram.

Hittills hafva ifrågavarande skrufvar, för så vidt de icke kommit

under n:o 235 i tulltaxan — jemför ofvan — och sålunda varit tullfria,

tullbehandlats under rubriken n:o 251 »jern och stål: andra slag»

samt dragit en tull af 15 öre pr kilogram. Hvad den af herrar Reuterswärd

m. fl. och Örwall m. fl. omförmälda artikeln trådskruf beträffar,

torde densamma såsom en något simplare och billigare vara fortfarande

böra draga sistnämnda tullsats och följaktligen icke behöfva i tulltaxan

särskildt omnämnas.

För artikeln lås- och träskruf finner utskottet deremot en höjning

i tullen vara nödvändig. Och åberopar utskottet till skäl härför följande

i motiven till herr A. E. Peterssons motion gjorda framställning:
»När

Uddeholms aktiebolag 1882 uppgjorde planen för sitt nya

verk för träskrufvars framställande, var priset för medeldimensionen af

de utländska träskrufvar, som då uteslutande användes här i landet,

60 öre pr gross; men när Uddeholmsfabriken 1885 utsände sin vara

i marknaden, sänkte det engelska hus, som inom denna branche dittills

beherskat den svenska marknaden, priset till 30 öre, hvilket

för Uddeholms årstillverkning af 150,000 gross gör en minskad inkomst

af 45,000 kronor. Till följd häraf har också den nya fabriken,

som i anläggning kostat vid pass 100,000 kronor, trots de i tekniskt

hänseende tillfredsställande resultaten, hittills gått med högst betydlig

förlust, i det att den ej ens på långt när fått sjelfva arbetskostnaderna

betäckta. Skulle nu någon tro att den nämnda prisnedsättniögen är

en följd af de dåliga tiderna i allmänhet, så är detta ett fullkomligt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 45

misstag; skälet är det i dylika fall vanliga eller att de stora utländska

fabrikerna, när det gäller att i andra länder bibehålla en gammal marknad,

utbjuda sina varor till pris, som långt understiga deras tillverkningsvärden.

Så säljer t. ex. för närvarande ifrågavarande engelska

fabrik sina träskrufvar med 1| tums längd och derunder i Göteborg

till pris, som trots frakten dit och en tull af 15 öre pr kilogram, dock

understiger dem, till hvilka samma skrufva!- säljas i England. Meningen

härmed är naturligtvis att på detta sätt i sin linda qväfva den

svenska tillverkningen af träskrufvar för att sedan återgå till de gamla

prisen.

Den nu gällande tullen å träskrufvar (15 öre pr kg.) verkar visserligen

skyddande för den gröfre skrufven, men är redan otillräcklig för

de ordinära groflekarne och än mer för de fina. För att inse detta

torde endast behöfva omnämnas, att en gross 4-tums skrufvar väger

4,2 kg. och således drager en tull af 63 öre, under det att en gross

^ tums skrufvar blott väger 0,1 kg. och således drager eu tull af endast

1,5 öre. Det är också derför, som här pr kilogram för träskrufvar

med större längd än 75 mm. föreslås en tull af 20 öre och för

mindre träskrufvar 30 öre.»

På grund häraf får utskottet hemställa,

26:o) att en införseltull af 20 öre pr kilogram

måtte åsättas lås- oöh träskruf af 75 mm. längd och

deröfver samt af 30 öre pr kilogram å dylik skruf af

mindre än 75 mm. längd.

För gjutgods af jern och stål upptager vår nuvarande tulltaxa

följande tullsatser:

Taxa

n:o

Pr

Kr.

ö.

243.

Gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staketer,

grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och

vigter.............................................

1 kg.

))

1

244.

spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna, icke

emaljerade, glacerade eller förtenta grytor,

pannor och mortlar samt krubbor..........

2

245.

bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port- och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och

Gjutgods.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1,

Taxa

n:o

Pr

Kr.

ö.

strykjern, samt alla ej specificerade gjutna

artiklar, som äro emaljerade, glaserade eller

förtenta................. .................................................

1 kg-

8

246.

kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,

blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar,

fruktskalnings- och andra dylika för hus- hållsbehof afsedda maskiner.............................

))

15

247.

finare ej specificeradt gjutgods, såsom blom- stervaser, byster, fruktskålar, korgar, lampor,

ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappers- hållare, presenterbrickor, skrifdon, tänd- sticks- och urställ med flera likartade, ej till

bijouteri var or hänförliga artiklar.....................

25

Å hithörande artiklar föreslå Herrar Reuterswärd m. fl. och

Örwall m. fl. nedan stående tullsatser.

Taxa

n:o

Pr

Kr.

ö.

243.

Gjutna rör, balkar, kolonner, lyktstolpar, staket,

grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och

vigter samt gjutna, ej bearbetade delar till:

ång- och andra maskiner af alla slag samt

till ångpannor, åkdon och redskap ...............

100 kg.

2

244.

spisar, ugnar, kaminer samt gjutna, icke emal- jerade, glaserade eller förtenta grytor, pan- nor och mortlar samt krabbor ......................

»

4

245.

Bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port- och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och

strykjern samt alla ej specificerade gjutna

artiklar, som ej äro emaljerade, glacerade

eller förtenta .....................................................

»

10

246.

kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,

blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar,

fruktskalnings- och andra dylika för hus- hållsbehof afsedda maskiner............................

»

20

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

47

Taxa

n:o £

Pr

Kr.

Ö.

247.

finare ej specificeradt gjutgods, såsom blomster- vaser, byster, fruktskålar, korgar, lampor,

ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappers- hållare, presenterbrickor, skrifdon, tändsticks- och urställ med flere likartade , ej till bijou- terivaror hänförliga artiklar.............................

100 kg.

30

Herrar Stephens och af Buren föreslå för:

Gjutgods, såsom balkar, kolonner, eldstadsroster, lyktstolpar,

staketer, grafvårdar, hällar, lod och vigter ......... 6 öre

» spisar, ugnar och kaminer samt gjutna, icke emaljerade,

glacerade eller förtenta, grytor, pannor,

mortlar, krabbor, bord, soffor, stolar, fotskrapare,

spottlådor, port- och dörrfyllningar, lyktarmar,

press- och strykjern, rör och hjulbössor samt alla

ej specificerade gjutna artiklar ............................... 10 »

» emaljerade, glacerade, förtenta, galvaniserade och

förkopprade artiklar ....................................................

allt per kilogram.

25 »

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Herr A. E. Peterssons yrkanden i denna del äro:

Tullsatser

gällande

föreslagna

proc.

af

värdet

kronor

proc.

kronor

per kilo

dl

värdet

per kilo

Af tackjern gjutna rör, balkar, kolonner,

lyktstolpar, staket, eldstadsroster, hällar,

lod och vigter, samt annat efter gjutnin- gen ej hearbetadt och ej specificeradt tack- jernsgjutgods, som per stycke väger minst

20 kilo .............................................................

0,0 2

Af tackjern gjutna spislag ugnar, kaminer

'' och grafvårdar samt ej ens delvis hvarken

blankpolerade, emaljerade, glaserade eller

med någon metall öfverdragna grytor,

pannor, mortlar och krubbor ........................

0,0 5

Bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,

port- och dörrfyllnader, lyktarmar, press- och strykjern, äfvensom mer eller mindre

blankslipade emaljerade, glaserade eller

med annan oädel metall än nickel öfver- dragna, gjutna grytor, pannor, mortlar och

krubbor samt andra af tackjern gjutna, ej

specificerade artiklar........................................

1

0,10

Kopiepressar, eldredskaps-, paraply- och kapp- ställningar, trädgårdsurnor, kaffe- och kött- qvarnar, fruktskalnings- och andra dylika

för hushållsbehof afsedda maskiner äfven

i förbindelse med något trä........................

0,2 0

Finare, ej specifieradt tackjernsgjutgods, så- som blomstervaser, byster, fruktskålar, kor- gar, lampor, ljuskronor, ljusstakar, medal- jonger, pappershållare, presenterbrickor,

skrifdon, tändsticksställ och urställ m. fl.

likartade ej till bijouteri varor hänförliga

artiklar ................................................................

0,30

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 49

I enlighet med hvad utskottet i fråga om tackjernets beläggande

med tull yttrat angående det inflytande, en sådan tull kunde antagas

komma att utöfva å de inom landet befintliga gjuteriernas verksamhet,

till hvilken framställning utskottet anser sig nu endast behöfva hänvisa,

får utskottet föreslå förhöjning af samtliga nu gällande tullsatser

för gjutgods.

Beträffande den i motionerna omförmälda artikeln gjutna rör, erinrar

utskottet, att, då alla rör hänföras till maskinerier eller redskap,

och sådana enligt handelstraktaten med Frankrike äro tullfria, utskottet

följaktligen varit förhindradt att föreslå tull å nämnda artikel.

Med afseende å rubriken N:o 245 hemställer utskottet om det tilllägg

till densamma, att den kommer att omfatta jemväl sådana ej specificerade

gjutna artiklar, som äro förkopprade eller förzinkade. Härjemte

föreslår utskottet, att i rubriken N:o 246 äfven upptagas trädgårdsurnor,

enär sådana numera äro en från andra afskild bestämd artikel,

hvilken till sin beskaffenhet är närmast jemförlig med de under sistnämnda

rubrik upptagna artiklar.

Utskottet hemställer derför:

27:o) att gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar,

staket, grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och vigter

måtte åsättas en tull af 2 öre per kilogram;

28:o) att spisar, ugnar och kaminer samt gjutna

icke emaljerade, glacerade eller förtenta grytor, pannor

och mortlar samt krubbor måtte beläggas med eu

tull af 4 öre per kilogram;

29:o) att bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,

port- och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och

strykjern samt alla ej specificerade gjutna artiklar,

som äro emaljerade, glaserade, förtenta, förkopprade

eller förzinkade, måtte åsättas en tull af 10 öre per

kilogram;

30:o) att kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,

blomsterställningar, trädgårdsurnor, kaffe- och

köttqvarnar, fruktskalnings- och andra dylika för hushållsbehof

afsedda maskiner måtte åsättas en tull af

20 öre pr kilogram; samt

31:o) att den för finare ej specificerad!, gjutgods

såsom blomstervaser, byster, fruktskålar, korgar, lampor,

ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappershållare,

presenterbrickor, skrifdon, tändsticks- och urställ m. fl.

Bih. till Biksd. Brot. 1887. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

likartade ej till bijouteri varor hänförliga artiklar nu

gällande tullsats måtte från 25 öre per kilogram höjas

till 30 öre per kilogram.

Gällande tulltaxa innehåller angående »jern och stål» till sist

andra slag. följande:

Taxa

Qvantitet för

n:o

tullberäk-

Tullsats.

ningen.

Jern och Stål:

andra ej specificerade eller till Jernvägs- materiel, eller Maskinerier, Redskap och

Verktyg ej hänförliga jern- och stål-

Kronor

öre

varor:

1 kg.

249

förgylda eller försilfrade........................

—

70

250

förnicklade, polerade eller lackei-ade

andra slag.................................................

»

—

3 5

251

»

—

15

Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern- och

stålvaror hänförlig vara per stycke, i den form den

inkommer, väger mer än 10 kilogram, så belägges

den för den Överskjutande vigten med en tull af

endast 2 öre per kilogram.

Anm. 2. Yid förtullning af jern- och stålvaror, som

äro inlagda i askar, papper eller annat dylikt om- slag, medgifves ej afdrag derför i vigten.

Herrar Reuterswärd m. fl. och örwall in. fl, föreslå häri följande

förändring:

Taxa

n:o

249 Andra ej specificerade jern- och stålvaror, äfven

i förbindelse med trä, förgylda, försilfrade eller

förnicklade ................................................................ 1 kilo — 7 0.

250 Polerade, lackerade eller emaljerade ....................... 1 kg. — 3 5.

251 Andra slag................................................................... » — 15.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.

Herr A. E. Petersson åter yrkar härå denna lydelse:

Ej specificerade jern- och stålvaror äfven i förbindelse med

något trä:

Förgylda eller försilfrade..........................................................

Förnicklade, polerade, lackerade eller emaljerade ...........

Andra slag.....................................................................................

Anm. 1. Om en till »ej specificerade jern- ocli stålvaror» hänförlig vara

per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 10 kilo,

så belägges den för den öfverskjutande vigten med en tull af

endast 4 öre per kilo.

Arom. 2. Vid förtullning af jern- och stålvaror, som äro inlagda i askar,

papper eller annat dylikt omslag, medgifves ej afdrag derför i

vigten.

Att, på sätt motionärerne föreslå, i rubriken n:o 249 inskjuta

orden »äfven i förbindelse med trä», kan utskottet icke tillstyrka, enär

dylika varor enligt redan gällande bestämmelser tullbehandlas såsom

det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Ej heller vill utskottet förorda en höjning i tullen å förnicklade

jern- och stålvaror från 35 öre till 70 öre. Nickelarbeten äro nemligen

för närvarande underkastade en tull af blott 35 öre per kilogram, och

hvarje skäl saknas att å förnicklade jern- och stålvaror sätta högre tull

än å nickelarbeten. Utskottet anser sig lör öfrigt icke Jiöra föreslå

Riksdagen en förhöjning i tullen å förnicklade jern- och stålvaror, emedan

med dem likstälda polerade och lackerade sådana, enligt liandelstraktaten

med Frankrike, skola draga en tull af allenast 35 öie per

kilogram. Samma traktat lägger äfven hinder i vägen för bifall till

herr Å. E. Peterssons yrkande, att för rubriken n:o 251 »andra slag»

höja den nuvarande tullsatsen 15 öre per kilogram till 20 öre per kilogram.

Då utskottet förut ej mindre hemstält om tullar å jern. och . stålvaror,

som nu icke äro belagda med tull, än äfven föreslagit höjning

af de flesta för hithörande artiklar gällande tullsatser, finner utskottet

herr A. E. Peterssons förslag att höja tullen för den i här ofvan intagna

anm. 1 omförmälda öfverskjutande vigten från 2 öre per lcilogiam

till 4 öre per kilogram vara eu fullt följdrigtig tillämpning af utskottets

hittills framstälda förslag, och anser utskottet sig derför böra förorda

herr Peterssons nämnda yrkande.

Med begagnande af den utskottet i riksdagsordningen grina rätt

att i bevillningsfrågor sjelft väcka förslag, får utskottet härefter, då

jern- och stålvaror, t. ex. nyckelringar och korkskrufvar, ofta inkomma

51

Kronor

pr kilo.

0,70.

0,35.

0,20.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Jernvågs
materiél.

uppfästade å kartor, föreslå, att i den under n:o 251 intagna anm. 2

utmärkes, att, vid förtullningen, för dylika kartor ej medgifves afdrag

i vigten.

Utskottet hemställer alltså:

32:o) att Riksdagen icke måtte bifalla de af herrar

Reuterswärd m. fl. och Örwall m. fl. samt af herr A.

E. Petersson i Hamra gjorda yrkanden om ändring i

rubrikerna n:is 249—251 i tulltaxan och derför gällande

tullsatser; men

33:o) att Riksdagen måtte bifalla herr A. E.

Peterssons förslag att i anm. 1 under n:o 251 i tulltaxan

utbyta orden »2 öre per kilogram» mot orden

»4 öre per kilogram»; samt

34:o) att anm. 2 under samma nummer måtte

erhålla följande lydelse: »Afdrag i vigten medgifves

icke för askar, kartor, papper eller annat omslag».

Jernvägsmateriel, ej specificerad, eller delar deraf, är enligt tulltaxan,

rubriken n:o 252, för närvarande fri från tull. Så är äfven

förhållandet med fjedrar till begagnande för jernvägsmateriel, rubriken

n:o 113. Jernväg svagnar deremot inbegripas under hufvudrubriken vagnar

och åkdon, n:o 570—574 i taxan.

Herrar Reuterswärd m. fl. och Örwall m. fl. föreslå för jernvägsmateriel,

ej specificerad eller delar deraf, en tull af 15 procent af värdet

och för fjedrar, till begagnande för jernvägsmateriel en tull af 6 öre

per kilogram samt påyrka, att i rubriken vagnar och åkdon, som nu

lyder »vagnar och åkdon, jernvägsvagnar inbegripna», de sista två orden

borttagas, och i deras ställe efter de under n:o 574 omförmälda »andra

slag» tillägges: »jernvägsvagnar, se jernvägsmateriel», eller med andra

ord, att jernvägsvagnar jemväl skola draga en tull af 15 procent af

värdet. Herr A. E. Petersson i Hamra hemställer för sin del, att axlar,

hjul och hjulband för jernvägsmateriel måtte åsättas en tull af 5 öre

per kilogram och fjedrar för jernvägsmateriel en tull af 6 öre per kilogram.

Herr J. Eliasson slutligen yrkar å jernvägsmateriel, ej specificerad,

eller delar deraf, en tull af 10 procent af införselvärdet.

Sedan utskottet föreslagit Riksdagen att med tull belägga en stor

del af det material, som användes för tillverkningen af ifrågavarande

artikel, måste utskottet naturligen jemväl föreslå att åsätta sjelfva

artikeln tull. Utskottet har emellertid i fråga om den grund, hvarefter

tullen bör bestämmas, ansett lämpligt att skilja emellan axlar,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

fjedrar, hjul och hjulband å ena sidan samt all annan jernvägsmateriel

å den andra. För jernvägsmateriel i allmänhet och särskildt för jernvägsvagnar

är värdet den bästa grunden för tullens bestämmande, men

lämpar sig icke för axlar, fjedrar, hjul och hjulband, när de inkomma

utan att vara å jernvägsfordon apterade. För sistnämnda artiklar har

utskottet derför föreslagit tull efter vigt.

För vagnar till jern- och s. k. spårvägar är tullen:

i Danmark, för personvagnar och tendrar ............... pr st. 300 kronor.

andra slag................................................. „ 100 ,,

i Tyskland, för vagnar utan stoppning eller läderarbete.

.....................................................af värdet 6 procent.

andra slag ................................................... d:o 10 „

i Frankrike, för personvagnar....................... pr kilogram 7,9 å 18 öre.

„ godsvagnar ........................ „ 6,5 å 7,2 „

„ grusvagnar........................ ,, 3,6 ,,

i Schweiz, „ personvagnar ................................ af värdet 8 procent

„ andra slag ...................................... „ „ 4 „

Af motionärerne hafva herrar Reuterswärd m. fl. och Orwall m. fl.,

såsom ofvan blifvit nämndt, å jernvägsmateriel, ej specificerad, eller

delar deraf, hvartill äfven skulle hänföras jernvägsvagnar, föreslagit en

tull af 15 procent af värdet. Denna tullsats synes utskottet väl högt

tilltagen, och kan utskottet, som anser jern vägs- och spårvägsvagnar

böra inbegripas under nyssnämnda rubrik, för sin del icke förorda en

högre tullsats härför än 10 procent af värdet, eller samma tullsats, som

nu gäller för rubriken n:o 480 i tulltaxan: »slöjdvaror eller fabriks-,

handtverkeri- och manufakturvaror, i taxan ej nämnda, förtullas lika

med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller, om detta

ej kan bestämdt urskiljas» med 10 procent af värdet. För axlar, fjedrar,

hjul och hjulband åter har utskottet stannat vid det af herr A. E.

Petersson för axlar, hjul och hjulband föreslagna belopp af 5 öre per

kilogram.

Utskottet får sålunda hemställa,

35:o) att axlar, fjedrar, hjul och hjulband, ansedd

a för jernvägsfordon, måtte åsättas en tull af 5

öre per kilogram samt jernvägsmateriel, ej specificerad,

eller delar deraf, en tull af 10 procent af värdet,

äfvensom att i tulltaxans rubrik »vagnar och åkdon,

jernvägsvagnar inbegrigna» sådan ändring matte vidtagas,

att jernvägs- och spårvägsvagnar varda underkastade

samma tullsom ej specificerad jernvägsmateriel.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sprutor
-

Tråd af jer,

och stål.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Å den under rubriken n:o 496 i tulltaxan upptagna artikeln

sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör, hvilken artikel för närvarande

drager en tull af 5 procent af värdet, föreslå herrar Reuterswärd

m. fl. och Orwall m. fl. en tull af 10 procent af värdet.

Enär utskottet i det föregående tillstyrkt Riksdagen att med tull belägga

det material, hvaraf sprutor förfärdigas, får utskottet nu hemställa,

36:o) att sprutor, alla slag, måtte åsättas en tull

af 10 procent af värdet.

Enligt tulltaxan är jern- och ståltråd för närvarande fri från tull.

I sina ofta nämnda motioner föreslå herrar Reuterswärd in. fl. och

Orwall m. fl., att jern- och ståltråd måtte åsättas en tull af 4 öre per

kilogram, och herr A. E. Petersson förordar i sin motion, att tråd,

dragen, till och med frihetsgraden n:o 20 B. W. G., måtte beläggas

med en tull af 8 öre per kilogram samt tråd, dragen finare än N:o 20

B. W. G., med en tull af 12 öre per kilogram.

De statistiska uppgifterna å in- och utförsel af jern- och ståltråd

utvisa, att:

Infördes: Utfördes:

År

1875 .............

........ 248,108

kilogram

857,759 kilogram

11

1876 .............

............ 350,126

11

339,916

11

11

1877 ..............

............ 305,627

11

222,687

11

11

1878 ..............

............ '' 116,640

11

462,063

11

11

1879 ..............

............ 68,684

11

572,810

11

11

1880 ............

............ 174,637

11

1,272,649

11

ii

1881 ..............

............ 193,753

11

1,580,321

11

11

1882 ..............

........... 680,001

11

2,950,136

11

11

1883 .............

............ 1,185,256

11

5,305,996

11

ii

1884 .............

........... 1,693,220

V

2,572,829

11

„ 1885 ..............

Till upplysning

........... 1,479,822 „

af behofvet af tull å jern-

och ståltråd

vill ut-

skottet ur öfverdirektören Styffes meranämnda utlåtande anföra följande:

Sverige har alltid ansetts tillverka det bästa trådjern, och till de

mest grannlaga behof användes ännu väl hufvudsakligen tråd af svenskt

jern. I pris kan dock vårt land ingalunda täfla med utlandet, och

importen af jerntråd har under de 5 sista åren mångdubblats. Konkurrensen

i jerntråd är svårast med Tyskland, som har en ganska stor

,tillverkning deraf och säljer sin jerntråd till billigare pris än sjelfva

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 55

England, Tullen å jerntråd har man derföre i Tyskland kunnat sätta

jemförelsevis ganska låg.

Då svensk tråd, äfven till sådana ändamål som telegraf- och telefonledningar,

onekligen är bättre än den utländska, och den senare, ifall

behörigt afseende fästes ej blott å priset utan ock å qvaliteten, till ganska

få behof kan vara att föredraga, anser jag ock vara skäl att här

belägga jern- och ståltråd med tull, och har föreslagit denna till 4 öre

pr kilogram.

Tullen å jern och ståltråd är:

i Danmark ......................................................... per kilogram 4,2 öre

„ Tyskland ....... „ 2,7 „

„ Frankrike, å jerntråd ..... ,, 4,3 å 7,2 ,,

å ståltråd................................... „ 14,4 „

,, Spanien, från Sverige & Norge............. ,, 4,7 ,,

från andra länder ......................... ,, 5,8 ,,

„ Ryssland........................................................ „ 19,2 ,,

,, Nordamerikas förenta stater ..................... „ 12,5 a 25 ,,

Med åberopande af hvad öfverdirektören Styffe sålunda yttrat

och under erinran, att utskottet redan föreslagit tull å råvaran, får utskottet,

som anser en tull å tråd lämpligen kunna bestämmas till samma

belopp som tullen å längre spik, hemställa,

37:o) att jern- och ståltråd måtte åsättas en tull

af 4 öre per kilogram.

Angående arbeten af jern- och ståltråd föreskrifter vår nu gällande

tulltaxa, att “duku drager en tull af 15 öre per kilogram, men att

andra slag draga den tull, som taxan bestämmer för jern- och stålvaror,

ej specificerade. Hvad trådlinor beträffar, lära sådana för närvarande

införas tullfritt.

Herrar Reuterswärd in. fl.\ och örwall in. fl föreslå härutinnan

icke någon annan förändring, än att linor måtte förklaras skola draga

samma tull som duk eller 15 öre per kilogram. Herr A. E. Petersson i

Hamra åter förordar för trådlinor en tull af 15 öre per kilogram och för

trådduk en tull af 20 öre per kilogram.

Utskottet, som saknar skäl att tillstyrka en tullsats af 20 öre per

kilogram för duk, hemställer,

38:o) att duk och linor af jern- och ståltråd

måtte åsättas en tullsats af 15 öre för kilogram.

Arbeten af

jern- och

ståltråd.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Fartyg.

56 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Herrar Reuterswärd m. fl. och J. Orwall m. fl. föreslå en tull å

fartyg och båtar, alla slag, med tillbehör, af 25 kronor för en engelsk

registerton. Enligt nu gällande tulltaxa äro dessa artiklar fria från

tull. Deremot äro fartyg utomlands flerstädes belagda med tull, så i

Danmark med 3 procent af värdet, i Nederländerna med 1 procent och i

Schweiz med 5 till 10 procent samt i Ryssland med 16 kronor 80 öre

för registerton, om drägtigheten uppgår till 400 tons, och i annat fall

med 33 kronor 60 öre för ton.

Redan nu äro med tull belagda åtskilliga af de materialier, som

vid skeppsbyggnad erfordras, och af de nya tullsatser, utskottet i detta

betänkande föreslår, skulle framför allt tullen å jernplåt komma att

öka tillverkningskostnaderna för de mekaniska verkstäder, som egna

sig åt byggandet af fartyg. Billigheten fordrar således, att äfven fartyg

beläggas med tull, på det att icke de svenska verkstäderna måtte

komma att intaga eu sämre ställning än förut i konkurrensen med utländska

fartygsbyggare.

Den omförmälda ökningen i byggnadskostnaden kan dock icke

anses beröra seglande fartyg af trä, deraf föröfrigt ett allt mindre antal

byggas. Af denna anledning och för att icke för de mindre skeppsrederierna

försvåra inköpandet af äldre utländska träfartyg, anser sig

utskottet icke böra förorda någon tull å seglande fartyg af trä. Ångfartyg

af trä äro deremot i hufvudsak likstälda med jernfartyg och

böra derför, då jern alltid äfven å dem kommer till betydlig användning,

tullbehandlas lika med jernfartyg.

I fråga om grunden för beräkningen af tull å fartyg föreslå

motionärerna ett visst belopp per ton. I utlandet har en sådan beräkning

efter drägtighet blifvit följd i Frankrike, Ryssland och Österrike.

Men då ett fartygs tontal bestämmes med hufvudsaklig hänsyn

till dess förmåga att föra last, är det uppenbart, att eu tullsats, beräknad

efter samma grund, skulle komma att blifva särdeles orättvis.

Seglande fartyg skulle komma att draga relativt högre tull än ångfartyg,

och lastfartyg skulle blifva betydligt högre beskattade än vida

dyrbarare passagerarefartyg, hvilka vid tontalssättningen åtnjuta stora

afdrag. En tull, beräknad efter tontal skulle allra mest visa sig obillig

med afseende på det ganska ofta förekommande inköpet för reparation

af utländska fartyg, som strandat å våra kuster. Uti det skick, hvari

dessa haverister skulle befinna sig vid förtullningen, skulle deras värde

ofta nog icke uppgå till den efter tontalet bestämda tullafgiftens belopp,

och en sådan tullberäkning skulle således omöjliggöra hvarje dylik

affär.

Dessa olägenheter skulle helt och hållet undvikas, derest tullen

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

bestämdes i visst förhållande till de införda fartygens värde, på sätt

som eger rum i Danmark, Nederländerna, Schweiz och Portugal samt i

Nordamerikas Förenta Stater. Utskottet kan icke föreställa sig, att

det skulle visa sig svårare att utröna värdet af införda fartyg än af

andra artiklar, som redan nu tullbeläggas med vissa procent af sitt värde.

Uti det af herr öfverdirektören Styffe afgifna, ofta omnämnda utlåtande

föreslås också en tull å fartyg att utgå med 5 procent af värdet.

Då Utskottet vid förordnande af tull å fartyg måste taga hänsyn

jemväl dertill, att icke skeppsrederierna i landet betungas mer än oundvikligt

är, anser sig utskottet icke böra frångå sistnämnda förslag,

utan hemställer,

39:o) att fartyg och båtar af jern, äfvensom

ångfartyg af trä med tillbehör måtte åsättas en tull,

motsvarande 5 procent åt värdet.

I de under denna hufvudafdelning af föreliggande betänkande

behandlade motioner hafva förslag blifvit framstälda dels om höjning

åt den nuvarande tullen å kassakistor, kassaskåp och sängar, rubriken

n:o 248 i tulltaxan, 10 procent af värdet, till 15 procent deraf, dels

ock om sättande af tull å följande nu tullfria artiklar, nemligen: plogar,

harfvar och dylik gröfre åkerbruksredskap, ej specificerade, kanonrör, smidesstäd,

smideshammare, skruf stycken och bräckjern; valsade eller dragna

äfvensom gjutna rör; maskinerier eller bearbetade delar deraf, redskap

och verktyg, ej specificerade; ångmaskiner och ångpannor; sy maskiner och

bearbetade delar deraf samt sågar, sågblad och sågbladsämnen.

Då emellertid enligt handelstraktaten med Frankrike kassakistor,

kassaskåp och sängar här skola draga en tull af högst 10 procent af

värdet, och öfriga ofvan uppräknade artiklar enligt samma traktats

bestämmelser införas tullfritt, får utskottet hemställa,

40:o) att ifrågavarande yrkanden icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Sedan utskottet framstält förslag om tullar å jern och alster af

jernindustrien, har utskottet att tillse, i hvilken grad öfrig inom landet

bedrifven bergshandtering och metallindustri må vara i behof af

tullar. 1 främsta rummet möter då koppartillverkningen, hvilken näBih.

till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 8

Koppar.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

ring förr här i landet varit mycket vinstgifvande, men under de senare

åren haft att utstå en förqväfvande konkurrens med utländske tillverkare.

En ökad produktion af koppar, särdeles i Norra Amerika, i

förening med minskade tillverkningskostnader och billigare fraktafgifter

hafva sänkt priset å koppar på Londons börs från 133 öre per kilo

år 1877 till 71 öre år 1886. Men ett så lågt pris å koppar gör det

omöjligt för våra kopparverk att utan förlust fortsätta sina tillverkningar.

Produktionen af koppar inom landet har också nedgått från i

medeltal 923,185 kilogram årligen under femårsperioden 1875—1879

till i medeltal 863,642 kilogram under perioden 1880—1884, samt utgjorde

år 1885 allenast 626,705 kilogram.

I anledning deraf hafva herrar Reuterswärd m. fl. och herr J.

Örioall samt herr A. E. Petersson i sina ofta nämnda motioner fram stält

förslag om tull å koppar till följande belopp, nemligen:

Herrar Reuterswärd och örwall:

Koppar: rå och skrot ............................................................................ 8 öre

garad eller raffinerad........................................ 10 ,,

smidd, valsad eller gjuten: plåtar och andra ämnen för bearbetning

..................................................................................... 15 „

kopparbleck, bult och spik .......................................................... 15 ,,

andra helfärdiga arbetade arbeten:

opolerade................................................................................. 35 ,,

polerade...................................................................................... 70 ,,

allt för kilogram, och herr A. E. Petersson:

Koppar samt dess legeringar (dock ej med nickel) såsom messing,

brons, tombak etc.

a) oarbetade: i tackor eller stänger .................................. — 15 ,,

b) arbetade: valsade till plåt .................................................. —20 „

rör, tuber, tråd .................................................................... — 22 „

varor, smidda, gjutna eller förfärdigade af plåt, såsom

hushållskärl, kärl och apparater för fabriker, fartyg

och maskiner, såsom sid- och däcksventiler, ångoch

afioppsrör, ledstänger, trappbeslag, äfvensom ringklockor,

kranar, nitnaglar, spik etc. äfven om dessa

föremål till någon del äro i förbindelse med något

af andra vanliga ämnen såsom jern eller trä .......... — 30 ,,

Siktduk af koppar, messing etc.......................................... — 35 „

Finare arbeten, polerade, målade eller fernissade, såsom

ljusstakar, lampor, lyktor, beslag för sadelmakerioch

vagnsarbeten, gardinhållare, fönster- och dörr,

beslag, muttrar, skrufvar, skyltar, kammar m. in. .. 1 —

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Ciselerade, förgylda, försilfrade, förnicklade eller på annat

sätt prydda arbeten, hufvudsakligen lyxartiklar

eller konstsaker, såsom ljuskronor, kandelabrar, skrifställgarnityrer,

statyetter, fantasiföremål och arbeten

af s. k. cuivre poli .............................................................. 2 —

allt för en kilogram.

Nu gällande tulltaxa innehåller angående koppar:

“Koppar

rå eller garad .............................................................. fri;

smidd, valsad eller gjuten:

plåtar och andra ämnen för bearbetning ............................... fria

bult och spik till fartygs byggande och förhydning ............ fria

andra helfärdiga arbeten: opolerade .................................... 35 öre

polerade........................................................................................ 7 (k „

för kilogram.

Den vigtigaste införseln af koppar till landet har utgjorts af garad

koppar och kopparplåt ehuru äfven råkoppar till landet importerats.

Utförseln har till största delen bestått af garad koppar.

In- och utförseln af garad koppar utgjorde:

#

Införsel.

Utförsel.

År

1875 ............

4,166 kg..................................................

566,159

11

1876 ............

5,441 „ ...............................................

394,938

11

1877 .........

. 38,257 „ ...............................................

344,354

11

1878 ...........

. 20,744 „ ................................................

625,329

11

1879 ..........

. 23,167 „ ...................................................

547,115

11

1880 ...........

. 31,583 „ .................................................

617,805

V

1881 ...........

. 11,639 „ ..................................................

691,337

1882 ............

46,107 „ .............................

437,863

V

1883 ...........

. 70,829 ................................................

276,073

11

1884 ...........

. 172,000 „ .............................................

85,616

11

1885 ...........

. 154,298 „ ...................................................

199,617

Samtidigt

utgjorde in- och utförseln af kopparplåt:

Införsel.

Utförsel.

År

1875 ............

387,754 kg..............................................

9,309

11

1876 ............

257,894 ,, ...........................................

. 12,880

11

1877 ............

343,334 „ ...............................................

3,316

11

1878 ............

308,860 „ ............................................

6,036

11

1879 ............

291,730 „ ..............................................

. 7,736

11

1880-............

253,983 „ ...............................................

9,777

kg.

11

11

11

11

11

11

n

11

11

kg.

11

11

11

11

11

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

År

1881

1882

1883

1884

1885

Införsel.

318,588

373,277

372,496

467,157

457,902

kg.

Utförsel.

12,213 kg.

9,719 „

................................................ 16,552 „

................................................ 14,804 „

.............................................. 17,235 „

I betraktande af det för landet synnerligen ofördelaktiga förhållandet

mellan export och import af koppar finner utskottet alla skäl

tala för att med tull belägga införseln af koppar, så väl rå som mer

eller mindre bearbetad. Då på grund af den franska handelstraktaten

tullen å helfärdiga arbeten af koppar ej kan höjas, anser sig utskottet

ej kunna förorda så höga afgifter å den råa och mindre bearbetade

kopparn, som herr A. E. Petersson föreslagit, utan hemställer, i öfverensstämmelse

med herrar Reuterswärds och J. Örwalls motioner,

40:o) att artikeln koppar måtte i tulltaxan erhålla följande

lydelse:

Koppar: rå och skrot .........

............................................... 8

öre

garad eller raffinerad .........

............................................... 10

77

smidd, valsad eller gjuten:

för bearbetning ..................

plåtar och andra ämnen

............................................... 15

77

kopparbleck, bult och spik

............................................. 15

77

andra helfärdiga arbeten:

opolerade ................................

............................................... 35

>7

polerade ...................................

............................................... 70

?7

allt för 1 kilogram.

Herr A. E. Petersson har i sin motion sammanfört förslag om

tull å sammansatta metaller och deraf bearbetade föremål med förslaget

om tull å koppar, och herrar Reuterswärd m. fl. och J. örwall m. fl.

hafva särskildt behandlat frågan om tull å de sammansatta metallerna.

Dessutom förekomma i de ifrågavarande motionerna förslag om tullar

å bly, oarbetad! och arbetadt, hvarjemte i herrar Reuterswärds och Örwalls

motion blifvit väckt förslag om tull på tråd af koppar eller sammansatta

metaller. Då emellertid så väl »bly i tackor» som »andra metaller,

oarbetade», beröras af den spanska handelstraktaten, och utskottet anser

lämpligt på eu gång behandla frågan om tull å ifrågavarande oarbetade

metaller och å deraf tillverkade produkter, har utskottet beslutit

uppskjuta behandlingen af dessa frågor, tills det visat sig, huru vida

Riksdagen besluter förnyandet af ifrågavarande traktat, som i annat

fall upphör att vara gällande den 30 nästkommande juni. Af samma

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

anledning uppskjuter också utskottet frågan om tull å tråd af koppar

eller sammansatta metaller, hvilka slag af tråd återfinnas under en och

samma rubrik i nu gällande tulltaxa.

I gällande tulltaxa är oarbetad zink äfvensom zinkplåt och bleck

samt spik till fartygsförhydning fria från tull, men deremot arbetad, förgyld

eller försilfrad belagd med en tull af 70 öre, utan målning, fernissning

eller annan ytbetäckning af 7 öre, och andra slag af 35 öre, allt

för kilogram.

Herrar Reuterswärd m. fl. och J. Örwail m. fl. föreslå följande

tullar å zink :

plåt och bleck .................................................................... 6 öre

förgyld, försilfrad eller förnicklad .................................... 70

utan målning, fernissning eller annan ytbetäckning ... 12 „

Herrar Stephens och af Buren föreslå tull å zinkplåt med 12 öre,

och herr A. E. Petersson framställer följande förslag:

Zink:

a) oarbetad, rå eller i form af tackor eller stänger — — — 0,0 4

b) arbetad, plåt, tråd eller rör .................:............... —--0,0 6

Andra ‘arbeten, såsom byggnadsornament, ljusstakar,

skrifställ, brickor etc., äfven om dessa

arbeten äro bronserade, lackerade eller fernissade — — — l,oo

Arbeten, förnicklade eller galvaniserade ............. — — — 2,00

allt för kilogram.

Under de senaste åren har in- och utförseln af zinkplåt utgjort:

o Införsel Utförsel

År 1882 ........................................................................ 770,377 593

„ 1883 ........................................................................... 1,067,029 9,034

„ 1884 ........................................................................ 1,179,692 15,030

„ 1885 ......................................................................... 1,669,282 —

Då zinkplåt icke är föremål för någon tillverkning inom landet,

skulle det kunna förefalla öfverflödigt att belägga densamma med införselstull,

helst åtskilliga näringar använda zinkplåt vid sina tillverkningar.

Man har särskildt påpekat, att våra tändsticksfabriker skulle

drabbas hårdt af en tull å zinkplåt, som af dem användes till inre beklädnad

å de packlårar, i hvilka tändstickorna fraktas till utlandet.

Men å andra sidan är det uppenbart, att zinkplåten, derest den finge tullfritt

införas, skulle komma att med fördel konkurrera med den tullbelagda

jernplåten, synnerligen den galvaniserade, .och landets plåttillverkare

således icke beredas den lättnad, som för dem afsetts. Från

denna synpunkt har utskottet beslutat föreslå tull å zinkplåt, men i

Zink.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Tenn.

62 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

fråga om beloppet deraf kan utskottet med hänsyn till priset å zink

och till ofvan omförmälda förhållanden, icke gå längre än till en tull

af 3 öre per kilogram.

Af motionärernes öfriga förslag i denna fråga, kan utskottet icke

biträda herr A. E. Peterssons förslag om tull å oarbetad zink, eftersom

zink för närvarande icke alls produceras inom riket. Å arbetad

zink, förgyld och försilfrad, torde vara lämpligast bibehålla den redan

nu bestämda tullen af 70 öre, likasom tullen å andra slag af zinkarbeten

likaledes bör bibehållas, hvaremot tullen å zink, utan målning, fernissning

eller annan ytbetäckning, torde böra höjas från 7 till 10 öre för

kilogram, hvilken förhöjning motsvarar den föreslagna tullen å zinkplåt.

Utskottet får derföre hemställa,

41 :o) att i fråga om artikeln zink någon annan

ändring i gällande tulltaxa icke göres, än att arbetad

zink, plåt och bleck samt spik till fartygs förhydning

belägges med eu tull af 3 öre för kilogram och att

tullen å arbetad zink, utan målning, fernissning ellef

annan ytbetäckning höjes till 10 öre för kilogram.

Herr A. E. Petersson har uti sin berörda motion föreslagit tull

äfven å tenn till följande belopp:

»Tenn

oarbetadt, tennfolium, kapsyler för buteljer ............................. 0,5o

andra arbeten af tenn, brittannia metall och dylika legeringar,

såsom kaffe- och téserviser, skedar, brickor, leksaker

m. m., äfven om dessa varor äro målade eller lackerade,

ej försilfrade eller förnicklade ......................................... 1 kr.

Förnicklade, försilfrade, galvaniserade eller bronserade arbeten

af tenn ...............................................................................2 kr.»

per kilogram.

I gällande tulltaxa är tullen å tenn, nrbetadt, ej specificeradt, förgyldt,

försilfradt, lackeradt eller måladt 70 öre och andra slag 35 öre

för kilogram. Tennfolier förtullas för närvarande efter 35 öre per

kilogram och kapsyler som tennarbeten.

Då dessa arbeten ej torde böra beläggas med högre tull än motsvarande

arbeten af zink och andra ej specificerade metaller, finnes

ingen anledning att göra ändring uti gällande tulltaxas föreskrifter

rörande denna artikel, utan hemställer utskottet,

42:o) att motionärens yrkande i denna del icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

63

III.

Uti sina ofta nämnda motioner hafva herrar Reuterswärd m. fl.

och J. örwall m. fl., jemväl under anförande, att såsom ett önskningsmål

vid eu tullreform torde böra hållas i sigte att, i den mån statens

finansiella ställning sådant medgåfve, till fromma för landets arbetande

klasser nedsätta eller, der så ske kunde, helt och hållet afskaffa sådana

införselsafgifter, hvilka för närvarande hvilade på mera allmänt nödvändiga

förbrukningsartiklar, som i landet ej vore föremål för produktion,

föreslagit, att i fråga om lämplig nedsättning i de så kallade finanstullarne,

bevillningsutskottet ville med begagnande af dess grundlagsenliga

initiativ göra den framställning, som kunde, i betraktande af statsinkomsternas

behöriga betryggande, anses tillrådlig.

Till finanstullar räknar man utgifter å hufvudsakligast kaffe jemte

kaffesurrogat, socker, tobak och lysoljor, hvilka artiklar för närvarande

draga följande tullar, kaffe 26 öre, kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat

användbara brända växter 35 öre, socker, raffineradt 33 öre,

oraffineradt, ljusare, 33 öre och mörkare 23,5 öre, tobak, oarbetatad

1 krona, arbetad, cigarrer och cigaretter 3 kronor och andra slag 1

krona 20 öre, samt lysoljor 2 öre, allt för 1 kilogram. Förslag till

nedsättning i dessa tullsatser hafva, i allmänhet under förutsättning af

att jordbruks- och ökade industritullar komme att beslutas, blifvit framstälda,

i Första Kammaren af herr J. Mankell, som i tre särskilda motioner

n:is 9, 10 och 11 hemställer, att tullen å raffineradt socker måtte

nedsättas till 25 öre, å oraffineradt till 16 öre, å kaffe till 15 öre

samt å brändt kaffe och kaffesurrogat till 25 öre, allt per kilogram,

äfvensom att tullen å fossil- eller mineraloljor, rectificerade, fotogen m. m.

måtte upphöra, och af herr Nyström, i motionen n:o 21, att tullen å

kaffe måtte nedsättas till 10 öre, å brändt kaffe och kaffesurrogat till

15 öre samt å socker till resp. 20 och 10 öre för kilogram; samt i Andra

Kammaren af herr L. F. Odell, i motionen n:o 34, om nedsättning i

kaffetullen till resp. 10 och 15 öre och i sockertullen till resp. 25 och

15 öre per kilogram, af herr A. Bengtsson i Kärrmossen i motionen

n:o 51 om följande nedsättningar, å kaffe till resp. 15 och 25 öre, å

socker till resp. 25 och 15 öre, å tobak, arbetad till 90 öre och oarbetad

till 75 öre samt å lysoljor till 1 öre, allt per kilogram, af herr

J. Eliasson, i motionen n:o 78, att kaffe- och sockertullen måtte nedsättas

till hälften af den nuvarande, af herr A. Magnusson, i motionen

n:o 98, att tullen å kaffe och kaffesurrogat måtte helt och hållet ur

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

tulltaxan utgå, af herr J. W. Lindh, i motionen n:o 144, att tullen å

kaffe måtte sänkas till resp. 10 och 15 öre och tullen å socker till

resp. 20 och 15 öre, per kilogram, äfvensom, af herr O. Persson, i motionen

n:o 176, om upphäfvande af tullen å lysoljor, hvarjemte herr

A. E. Petersson, uti en i Andra Kammaren väckt motion, n:o 101, föreslagit

höjning i tullen å tobak, arbetad, cigarrer och cigarretter till

5 kronor och å andra slag till 2 kronor per kilogram.

Utskottet har redan i det föregående tillkännagifvit sin afsigt

att förorda nedsättning i finanstullarne, under förutsättning att Riksdagen

åtminstone i det väsentligaste bifölle de nu gjorda framställningarna

om nya eller höjda tullar å jordbrukets och bergshandteringens

samt metallindustriens alster. Men utskottet har hyst någon tvekan,

huruvida det vore lämpligt att redan i detta betänkande framlägga något

förslag om en sådan nedsättning, innan Riksdagen fattat sitt beslut

i frågan, och innan statsverkets ställning för det kommande året

blifvit närmare känd.

Med den uppfattning utskottet hyser, att åsättandet. af nu föreslagna

tullar skola leda till ökad användning inom landet af inhemska

produkter och deraf följande minskning i importen af utländska varor,

kan utskottet alldeles icke förutsätta, att tullinkomsterna skola komma

att stiga med så stora belopp, som svara emot de ifrågasatta tullsatserna,

lagda å den nuvarande importen. Men då man lika litet kan tänka sig,

att de nu föreslagna tullsatserna skulle kunna afbryta all import från

utlandet, och då i allt fall någon tid torde komma att förflyta, innan

produktionen inom landet hinner fullständigt ordnas till öfverensstämmelse

med de nya förhållandena, anser sig utskottet med fullt fog

kunna antaga, att en ökning i tullinkomsterna kommer att visa sig,

derest Riksdagen i hufvudsak bifaller utskottets nu gjorda framställningar,

och att följaktligen någon nedsättning i finanstullarne redan för

närvarande kan föreslås.

Nödig försigtighet torde emellertid ej medgifva att redan nu gå

motionärernas önskningar till mötes i fråga om samtliga föreslagna

nedsättningar i dessa tullar. Vid valet emellan de två mest betydande,

de å kaffe och socker, synes det utskottet gifvet, att kaffet, som i än

högre grad än sockret utgör föremål för den mindre bemedlades konsumtion,

bör framför sockret komma i åtanke. De gjorda framställningarna

synas ock gifva vid handen att önskningarna gå i sådan rigtning.

Om den ifrågasatta nedsättningen göres af någon större betydenhet,

vinnes ock den fördel, att verkan deraf blefve märkbar äfven i detaljhandeln.

Importen af kaffe och kaffesurrogat har utgjort:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

65

Kaffe, brändt

och kaffesurrogat.

År

1880 .......................

.................................. 11,322,371 kg.

356,373 kg.

11

1881 .......................

................................. 12,404,280 ,,

390,784 „

11

1882 ......................

................................. 13,583,058 „

288,800 „

11

1883 .......................

................................ 14,197,414 „

225,142 „

11

1884 .......................

.............................. 14,142,301 „

219,981 „

11

1885 ......................

................................ 15,460,586 „

187,402 „

11

1886 .......................

.........................cirka 17,022,000 ,,

?

Att såsom från ett håll yrkats helt och hållet borttaga tullen å

kaffe kan utskottet ej tillstyrka, utan får såsom en medelväg föreslå eu

tullnedsättning af 14 öre per kilogram eller från 26 till 12 öre. I sammanhang

härmed får utskottet också föreslå, att tullen å kaffe, brändt,

och kaffesurrogat nedsättes till 20 öre för kilogram.

Utskottet, som således för närvarande ej ingår i pröfning af väckta

förslag om ändring i tullarne å socker, tobak och lysoljor, hemställer,

43:o) att under förutsättning deraf, att Riksdagen

till hufvudsaklig del beslutar åsätta de tullar, utskottet

här ofvan förordat, tullen å kaffe måtte nedsättas

till 12 öre,

och tullen å kaffe, brändt samt alla till kaffesurrogat

användbara, brända växter sänkas till 20 öre,

allt för 1 kilogram.

Utskottet får derjemte hemställa,

44:o) att för den händelse Riksdagen beslutar

ändringar i tulltaxan med anledning af utskottets

förslag, åt utskottet måtte uppdragas att framdeles

vidtaga de redaktionsförändringar i nämnda taxa, som

deraf kunna föranledas; äfvensom

45:o) att de i detta betänkande omhandlade yrkanden

måtte, der de icke uttryckligen uppskjutits

till senare behandling, genom utskottets föregående

hemställanden anses besvarade.

Bih. till Biksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Käft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

\

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion n:o 175 har herr

J. Andersson i Lysvik, med hvilken herr P. Sahlström förklarat sig

instämma, hemstält, att bevillningsutskottet ville före eller i sammanhang

med behandlingen af väckta förslag till ändrad tullagstiftning,

så vidt möjligt är, verkställa utredning för vinnande af upplysning,

angående,

a) värdebeloppet af det tullskydd, som nu förefinnes;

b) ungefärliga värdet af det tullskydd, som genom föreslagna

eller höjda tullsatser skulle tillgodokomma så väl jordbruksnäringen

som andra näringar; samt

c) beloppet af den löneförhöjning som genom tull å spanmål

skulle komma till godo löntagare med lön in natura eller efter markegång.

Af motionärens framställningar likasom af de beräkningar, som

förekomma uti en vid motionen fogad tabell, deruti motionären sökt

visa beloppet af det skydd, som genom tullar tillkommer, eller skulle

kunna tillkomma vissa näringar, framgår uppenbart, att motionären

tager för gifvet, att priset inom landet för en vara, som belägges med

tull, stiger just med den åsätta tullens belopp. Detta motionärens antagande

hvilar på ett fullständigt underkännande af den inhemska konkurrensens

betydelse för prissättningen å varor, som inom landet produceras.

Endast i fråga om de varor, hvilka icke inom landet kunna

tillverkas, eller endast i ringa mån produceras, torde priset efter regel

komma att ökas med inemot tullafgiftens belopp.

Utskottet har redan i det föregående med exempel från utlandet

ådagalagt, att tull å spanmål icke verkar derhän, att priset å denna

vara ökas med tullens belopp; och samma förhållande torde komma

att visa sig med afseende å alla öfriga jordbruksprodukter.

Då jern är eu af de exportartiklar, hvilkas pris äfven inom landet

måste hufvudsakligen bero på prisförhållandena å verldsmarknaden, är

det för utskottet alldeles omöjligt att med motionären antaga, att om

de vid förra riksdagen föreslagna jerntullar varit gällande år 1885,

landets jerntillverkare skulle, på sätt motionären i sin tabell synes antaga,

genom prisförhöjning inom landet hafva gjort en vinst af öfver

10,000,000 kronor.

Men om, såsom utskottet måste antaga, resultatet af de föreslagna

tullarnes införande hufvudsakligen blefve, att den inhemska

marknaden tryggades åt landets producenter, finner utskottet det vara

helt och hållet omöjligt att på förhand med någon grad af visshet uträkna,

till huru stort belopp i penningar denna fördel skulle kunna

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.

uppskattas för hvarje särskild näring, så mycket mindre som verkningarna

af tullarne icke kunna antagas genast framträda.

Då utskottet icke tilltrott sig kunna lemna någon beräkning å

den ökade inkomst, hvarje näring genom tullar skulle beredas, kan

utskottet än mindre beräkna den vinst tjenstemän, som bekomma sin

lön af spannmål antingen in natura eller efter markegång, kunna antagas

erhålla, helst detta är beroende af markegångssättningen i olika

trakter.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

46:o) att herr J. Anderssons ifrågavarande motion

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 17 februari 1887.

På utskottets vägnar:

ER. GEST. BOSTRÖM.

Reservationer:

Af herr Hederstierna: Då icke visadt är, att till statsbehofvens

fyllande erfordras nya eller ökade bevillningar och då det icke synes mig

lämpligt att nedsätta utgående skatt å kaffekonsumtionen, för att kunna

sätta tidl å födoämnen och å råämnen för en del näringar, har jag icke

kunnat biträda de förslag till nya tullars påläggande och till nu gällande

tullars förhöjande, som detta bevillningsutskottets betänkande

innehåller.

Då särskildt tullen å spannmål skulle verka mera till skada än

till gagn för jordbruksnäringen och åtminstone i längden ej gagna

idkarne af samma näring;

då den, så länge dermed afsedda förhöjning i spanmålens försäljningspris

fortfar, måste utöfva ett menligt inflytande på öfriga näringar,

åt hvilka särskilda förmåner ej kunna beredas;

då den utgör en förbrukningsskatt å det oundgängligaste af alla

lifsmedel eller brödet och således måste verka synnerligen orättvist,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Bevillningsutskottets Betänkande B:o 1.

såsom drabbande hårdast dem, hvilka hafva minsta skatteförmågan,

måste jag på det bestämdaste afstyrka densamma.

Hvad åter beträffar tullen å tackjern och å mer eller mindre förarbetade

artiklar af jern och stål, så, äfven om man anser att de för

vårt land vigtiga bergsbruks- och jernverksnäringarna skulle af densamma

hafva gagn, fastän den svenska marknaden är alldeles otillräcklig

för afsättning af deras tillverkning och, för största delen af densamma,

denna afsättning måste sökas utom landet; men tull ej får

åsättas maskinerier och redskap, så länge den med Frankrike afslutade

handelstraktat är gällande, och då således de föreslagna tullarna obestridt

skulle skada de mekaniska verkstäder, som tillverka nämnde

artiklar och lagstiftaren enligt mitt förmenande ej är berättigad att

skada en näring för att gagna en annan, äfven om denna är af större

betydelse för landet, så får jag äfven af detta skäl reservera mig mot

förslaget att åsätta ifrågavarande tullar.

Af herr Björnstjerna;

Af friherre Barnehow mot vissa delar af utskottets motivering,

särskildt hvad tullen å majs beträffar;

af herr Nordenfelt: Då jag icke kunnat biträda utskottets i detta

betänkande framlagda förslag till nya eller förhöjda tullsatser å lifsmedel

och bergsbruksnäringens samt metallindustriens produkter, får

jag härmed anmäla min från utskottets afvikande mening.

. Tullar på lifsmedel, såsom konsumtionsskatt, synas mig vara orättvisa

och obilliga samt derför förkastliga. De drabba hårdast dem, som

hafva minsta förmågan att betala skatt till staten eller skyddsafgift

till enskilde, och fördyra lefnadskostnaden, så att arbetsprisen i allmänhet

och särskildt för groft kroppsarbete måste höjas. I följd deraf

förminskas landets export såväl som arbetet för åstadkommande af

exportvaror, och sålunda förlora arbetarne eljest tillgängliga tillfällen

till arbetsförtjenst.

Den vinst, som spanmålstullar skulle bereda, komme uppenbarligen

tillgodo endast dem, hvilka producera spanmål utöfver det egna

behofvet eller åtnjuta i spanmål uppskattad aflöning, men dessa personer—

jemte löntagare företrädesvis egare af större jordegendomar —

äro mindre än de fleste af landets invånare i behof af understöd

på andras bekostnad, och föga sannolikt är, att de skulle använda sill

vinst till beredande för arbetarne af flere tillfällen till arbetsförtjenst.

Vännerna af skyddstullar påstå visserligen, ehuru de blifva be
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

viset skyldige för detta påståendes rigtighet, att orsaken till den för

närvarande här rådande betryckta ställningen skulle vara felande tullar

i synnerhet å landtbruksprodukter, äfvensom att de ekonomiska svårigheterna

skulle väsentligen förminskas, om svenska folkets arbeten,

mera än som nu sker, rigtades på tillverkning för inhemsk förbrukning,

men då orsaken till betrycket uppenbarligen ligger i för långt

utsträckt skuldsättning och i produktion utöfver behofvet i verldsmarknaden

inom de flesta arter af menskligt arbete, så måste försvårande

af vilkoren för vår export nödvändigt försämra våra ekonomiska

förhållanden; och om någon afsevärd del af de arbetskrafter,

som nu sysselsättas för landets export, skulle öfvergå till arbeten för

landets egen förbrukning, så blefve otvifvelaktigt landets obetydliga

marknad för dessa varor snart öfverfyld och betrycket större än det

nu är.

Enär verldsmar k nådens pris icke märkbart kan beröras deraf, att

ett litet land sådant som Sverige köper mera eller mindre af en vara,

synes mig uppenbart, att tullafgiften på varan i allmänhet förhöjer

varans pris här med beloppet af denna afgift, utöfver det pris för

dagen, hvartill varan utan tullafgift skulle kunnat införas och försäljas,

såvida ej myckenheten af det importerade är obetydlig i förhållande till

tillverkningen inom landet af samma vara. Denna prisförhöjning tillkommer

den inhemske producenten af varan såsom en vinst, hvilken

måste af den inhemske förbrukaren betalas, hvaraf följer att alldeles

samma summa, som af tillverkaren i följd af tullen förtjenas, blir en

förlust för köparen; och då båda finnas inom landet, lärer landets allmänna

ekonomiska ställning genom en sådan öfverflyttning af vinst

och förlust icke kunna förbättras.

Skyddstullsystemets anhängare framhålla såsom sitt mål att med

införselstullar skydda alla näringar lika, men detta mål kan aldrig vinnas,

enär omöjligt är att med visshet beräkna rätta beloppet af det tullskydd,

som bör för den ena eller andra näringen beredas, så att den skyddade

näringen får eu rättvis ersättning för liden förlust genom skydd för en

annan näring. Detta förhållande erkännes ock af skyddstulls-sträfvarne,

men de förmena, att det enskilda intresset måste vika för den allmänna

nyttan af det nya systemets införande och att framdeles bör kunna

ske rättelse i hvad af skyddet nu ej kan fullt rättvist fördelas. Då

jag likväl, på ofvan angifna skäl, icke kan inse någon allmän nytta af

systemets införande, och då under öfverläggningarne inom utskottet

för mig blifvit tydligt, att beloppet af föreslaget tullskydd i de flesta fall

blifvit bestämdt, icke efter allmängiltiga grunder, utan efter personliga

tycken, så och enär ostridigt är, att åtskilliga icke oväsentliga fabriks
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

näringar skulle komma att lida direkt skada af de föreslagna tullsatserna,

såsom exempelvis gjuterier och mekaniska verkstäder derigenom

att råämnena för dessa fabriker skulle beläggas med tull,

under det att samtidigt den af dem tillverkade varan för närvarande

icke kan med tull skyddas, måste jag inlägga en bestämd protest mot

detta förslag att genom tull-lagstiftning ytterligare försvåra för landet

naturliga näringars redan af andra skäl ogynsamma ställning.

Jag yrkar alltså af slag å samtliga nu föreslagna nya eller förändrade

tullsatser.

af herr C. F. Wcern: Dä bevillningsutskottet vid sistlidet års

riksdag i sitt betänkande n:o 1 tillstyrkte åsättande af tull å malen och

omalen spanmål, malt och kli, afgaf jag deremot en reservation, hvars

utförlighet utgör ett hinder att nu fullständigt återgifva den, helst den

var åtföljd af vidlyftiga tabeller, till hvilka jag ber att få hänvisa en

hvar, som önskar fullständigare utredning af pris- och skördeförhållanden,

behofvet af spanmålsinförsel, samt åtgången af fläsk, gryn, bröd

och mjöl enligt utspisningsstater, hvilka ansetts närmast angifva kroppsarbetares

behof af dessa varor.

Den bevisning, jag i nämnda reservation sökte åstadkomma, var,

att vår egen erfarenhet från den tid, skyddstullsystemet var hos

oss rådande, bekräftade hvad som från andra länder inhemtats, nemligen

att höga spanmålstullar icke kunde oförändrade bibehållas, och

att de täta förändringar, som häraf blifva en följd, måste störande eller

förlamande inverka på spanmålshandeln till så väl landtmännens som

köpmännens skada;

att då tullafgifterna per tunna spanmål under skyddssystemets

sista period 1849—1855 voro för hvete kronor 2,2 5, råg kronor 1,5 0,

korn kronor 1,13 och under nästföregående period 1841—1848 för hvete

kronor 3, råg kronor 2 och korn kronor 1,5 0, föreslagna tull af 2 kronor

per 100 kg., hvilken efter allmänt såsom giltiga ansedda beräkningsgrunder

för vigten af en tunna spanmål motsvarar för tunna hvete

kronor 2,55, råg kronor 2,38 och korn kronor 2,04, icke kunde anses låg,

likasom att, då tullen å mjöl, som under sista skyddsperioden 1849—1855

motsvarade för 100 kg. mjöl af hvete kronor 3,24, råg kronor 1,6 2,

korn kronor 1,46 och under nästföregående period 1841—1848 för mjöl

af hvete kronor 4,31, råg kronor 2,16 och korn kronor 1,94 föreslagna

tull af kronor 3,50 för mjöl af alla slag, betydligt öfverstege densamma;

att samma orsaker, som nu föranledde dåliga tider för landtbruket,

äfven gjorde det för alla andra industrigrenar och för några af dem, såsom

bergsbruket och sjöfarten, väl i ännu högre grad än för landtbruket;

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets Betänkande JS:o 1. 71

och att derföre tullskydd eller andra konstlade åtgärder i syfte att från

de dåliga tidernas börda befria några af dem, som deraf blefve tryckta,

skulle öka den för andra, försvåra möjligheten för dem att bestå i

konkurrens med utlandet och ålägga dem umbäranden, som man ej

visste om de kunde tåla, samt följaktligen ej blott vore orättvisa utan

ock kunde blifva i hög grad skadliga för landet i sin helhet;

att försöka, att på samma sätt hjelpa alla, vore en alltför vansklig

uppgift för att kunna lyckas, och att man dervid alldeles lemnade å

sido och förbisåge de stora industrigrenar, — deribland till betydlig

del landtbruket sjelft, — hvilka måste i utlandet söka afsättning för

sina produkter;

att det, för att kunna anse andra länders exempel vara efterföljansvärdt,

fordrades åtminstone någon utredning huru vida deras förhållanden

voro med våra jemförliga, och framförallt huru vida resultaten

af deras t-ullpolitik verkligen visade sig hafva varit gynsamma;

att det af en jemförelse af uppgifna skördebelopp under åren

1879—1883 med spanmålsinförseln under samma tid visade sig att

mer än två femtedelar af vårt behof af hvete och nära en fjerdedel af

vårt behof af råg måste hemtas från utlandet, och att följaktligen verkningarne

af tulls åsättande å dessa sädesslag icke kunde inskränkas

till den inhemska marknadens bevarande för den inhemska producenten,

utan för svenska folket medförde en dryg skattebörda, som äfven för

år, då skörden varit god, skulle uppgått till mer än fem millioner kronor,

men under ett missväxtår till flere millioner derutöfver;

att trycket af den börda, spanmålstullarne skulle medföra, blefve

än känbarare derigenom att den blefve så ojemnt fördelad, så att ju

hårdare klimat och sämre jordmån eu landsort hade, desto tyngre

skulle den falla på dess befolkning, och ju mindre råd eu folkklass

hade att af dyrare matvaror hemta sin näring, ju mer den för sitt lifsuppehälle

vore inskränkt till spanmålsprodukter, desto större skulle dess

andel i beskattningen blifva;

att enligt utdrag af utspisningsstaterna för svenska handelsfartyg,

soldater, Stockholms brandcorps, hospitalshjon m. fl. den föreslagna

nya tullbeskattningen kunde i medeltal för en kroppsarbetare uppskattas

till kronor 8,3 5 och för en familj af man, hustru och tre minderåriga

barn till kronor 36,7 3; samt

att då den beräknade afkastningen af de nya tullafgifterna, om

man tänkt sig desamma jemnt fördelade på hela befolkningen, deremot

endast skulle utgöra kronor 5,39 pr person i medeltal, men i den mån

afgifterna i verkligheten folio drygare på de fattigare klasserna, måste

blifva mindre för de rikare, orättvisan af den nämnda höga beskattning

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

vore tydlig och icke skulle kunna godtgöras genom någon som helst

nedsättning i tullafgifterna å kaffe och socker, af hvilka njutningsämnen

de rikare klasserna förtärde mera än de fattigare.

Utskottet föreslår nu att utom å förenämnda artiklar äfven åsätta

tull å spisbröd, potatis, fläsk, kött, smör och ister samt höja den å ost,

hvilka artiklar alla ingå i den allmänna förbrukningen och, hvad flertalet

af dem angår, måste i stor myckenhet till landet införas, mindre för rikare

klassers än just särskildt för arbetsklassens behof. Det är derföre icke

blott eu dryg utan ock en mycket orättvis beskattning, som dessa tullafgifter

skulle medföra. I all synnerhet blir detta fallet med artikeln

fläsk, af hvilken man kan säga att hela införseln sker för kroppsarbetarnes

behof. Enligt sakkunnige läkares vitsord fyller det amerikanska

fläsket på ett synnerligt ändamålsenligt sätt kroppsarbetarnes behof af

fettämnen till sin föda, och kan icke i detta hänseende af svenskt fläsk

ersättas, enär detta icke blott är dyrare, utan ock med anledning af

medföljande ben och kött mindre fett.

Enligt den tabell öfver utspisningsstater för svenska handelsfartyg,

soldater, brandkarlar, hospitals- och fattighjon, som generaldirektör

Almén hade godheten att i fjol lemna mig, och som är intagen såsom

litt. 1. ibland tabellerna till min reservation vid bevillningsutskottets

betänkande n:o 1, uppgår medeltalet pr person af nämnda klasser för

ett år till 19,7 kilogram, hvarför föreslagna tull af 15 öre pr kilogram

gör en beskattning af kronor 2,95. En hårdt arbetande person är dock

i vida större behof af fett än en sysslolös, såsom hospitals- och fattighjon,

och en rigtigare jemförelse är derföre med den stat, som enligt

1865 års kongl. kungörelse tillkommer sjöman å svenskt handelsfartyg.

Enligt förenämnda tabell uppgår den till 1,275 gram i veckan eller

66,3 kilogram pr år, hvarför 15 öre gör kronor 9,95. Då det är kändt

att skogsarbetare vanligen till sofvel endast medföra amerikanskt fläsk

kan denna jemförelse för dem icke vara öfverdrifven, och om det äfven

för arbetare i städerna blott skulle beräknas hälften af nämnda belopp,

så förefaller det mig dock grymt och orimligt att ifrågasätta en sådan

beskattning å en arbetare, helst i tillägg till den för mjöl föreslagna,

hvilken på sätt jag förut nämnt, kan beräknas till kronor 8,3 5, hvartill

ytterligare kommer den andel i tull å potatis, kött, ister, simpel ost

och spisbröd, som kan träffa honom. Familj är ej i dessa siffror inberäknad.

Jag anser samtliga dessa tullar orättfärdiga.

Med kunskap om den uppfattning af olika tillverkningars godhet,

och den betydelse man allt mer och mer gifvit särskilda märken, har

jag länge trott att frihetstidens åsigter om så kalladt “kladdande1'', eller

att fel begångna eller nyheter införda vid någon tillverkning skulle

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

skada andra, vore utdöda, men jag har inom bevillningsutskottet till

min förvåning hört dem återupplifvade. Man har der fruktat råämnens

och half-fabrikats införande i Sverige och utländskt tackjerns användning

för tillverkning af produkter, hvilka kunde komma att exporteras, men

i all synnerhet att utländska stålgöten eller smältstycken skulle införas

för tillverkning af stål- eller jernfabrikat, hvilka komme att i utlandet

säljas såsom svenska och derigenom förmenades skola i hög grad skada

den svenska industrien. Dessa farhågor kunna ej vara annat än fantasier.

Om än så många svenska bruksidkare eller fabrikanter tillverkade varor,

i hvilka utländska råämnen inginge, och äfven förutsattes till följd deraf

lemna mindre goda fabrikat, skulle de dock ej derigenom skada det

anseende för sina tillverkningars större eller mindre godhet andra fabrikanter

vunnit, och minst skulle detta kunna blifva fallet inom jern°ch

stålhandteringen, för hvars tillverkningar särskilda märken så länge

varit införda och blifvit kända.

Men ett alldeles motsatt resultat, än det. man här åsyftat, kan af

de föreslagna tullarne å utländska råämnen och half-fabrikat åstadkommas.

På priset i utlandet å de svenska råämnen eller half-fabrikat,

hvilka såsom tackjern, stångjern, smältstycken, göten eller plåt der till

väsentlig del och i stora qvantiteter afsättas, kunna tullar å dylika varor

vid införsel till Sverige naturligen icke hafva något inflytande. Dessa

pris, hvilka äro beroende af de svenska varornas konkurrens med de

utländska i utlandet, förblifva således lika låga, ehvad vi åsätta tullar

eller ej. Men för den svenske köparen af samma varor inträffar ett

annat förhållande. Han skall tvingas att köpa den svenska varan, och

tullarne hafva derföre blifvit föreslagna med belopp, hvilka, tillagde de

utländske varornas pris samt frakt och omkostnader för dem, skola

göra dessa för honom under vanliga förhållanden allt för dyra. Intill

den gräns, som häraf bestämmes, måste han betala icke blott den

utländska utan äfven den svenska varan ett högre pris. Den svenske

köparen af dessa råämnen eller half-fabrikat tillverkar emellertid varor,

för hvilka äfven han väsentligen i utlandet måste söka afsättning, och

och han får der utstå konkurrens med fabrikanter, hvilka använda alldeles

samma slags svenska och utländska råämnen eller half-fabrikat

som han, men hvilka erhållit dem till lägre pris, än han måst betala.

Hvilken ofördelaktig verkan måste ej detta för honom utöfva?

Jag känner väl det svar, som härå lemnas, nemligen att konkurrensen

emellan de svenske tillverkarne skall nedtvinga priset äfven

här hemma, men detta är mycket osäkert och kan i hvarje fall först.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1SS7. 5 Sand. 7 Afd. 1 Häft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevulningsutslcottets Betänkande 1K:o 1.

i eu mer eller mindre aflägsen framtid inträffa. Det erkändes öppet i

utskottet att svenska, genom tullafgifter skyddade varor redan nu säljas

billigare i utlandet än hemma.

Många utländska råämnen, och i all synnerhet engelskt gjuttång

ern, kunna icke undvaras, tullen för dem blir ganska dryg, och

afsättning^ af en derigenom fördyrad vara skall naturligen försvåras.

Eu annan och visserligen vida mera praktisk utväg att för skeppsbyggerier,

mekaniska verkstäder och gjuterier in. fl. bereda »kompensation).

), såsom det kallades, fann utskottet i åsättande af tullar å sådana

varor, som af dem tillverkades, såsom fartyg, gjutgods m. fl. stål- och

jernfabrikat, men dervid är att märka dels att de mekaniska verkstäderna

fördela sig i en mångfald tillverkningar af olika varor,, för många af

hvilka afsättning och pris icke äro beroende af en konkurrens från utlandet,

som genom tullar kan försvåras, men hvilka dock arbeta under

trycket af dåliga tider, så att fördyrandet af för dem behöfliga råämnen

måste tillfoga dem skada, och andra åter tillverka varor, för hvilka

enligt bestående traktater någon tullförhöjning icke kan ske, hvarför

det också måste inom utskottet och äfven af tillkallade sakkunniga

personer erkännas att någon kompensation i många fall alldeles icke skall

erhållas; dels att, om det också skulle lyckas att bereda ersättning åt

fabrikanter, för hvilkas tillverkningar nödiga råämnen genom de nya

tullarne blifva fördyrade, man derigenom dock blott öfverflyttade förlusterna

och olägenheterna af fördyrade varor till deras afnämare,

hvilka dock till större delen sjelfva äro industriidkare och i sin turskola

afyttra sina fabrikat i konkurrens med utländske tillverkare såväl

i utlandet som här. Till denna kategori höra idkarne af många

af de största industrierna i landet, såsom sågverksegare, egare af bergverk,

hvilka afsätta sina produkter till utlandet, tillverkare af tändstickor,

af papper, af trämassa, mejerier, jordbrukare i den män de

öfvergått till ladugårdsskötsel m. fl. med ett ord alla våra större exportindustrier.

De behöfva alla jern- och metallvaror och komma alla att

lida af deras fördyrande, somliga möjligen i mindre, men andra i större

och ganska känbar mån. De lida alla af de dåliga tiderna, och om

det med anledning af dessa skulle lyckas utskottet att genom tullförhöjningar

förbättra ställningen för några industriidkare, så kommer det

att ske på de öfrigas bekostnad.

Särskildt är i detta afseende att nämna skeppsrederierna, för

hvilka det är kändt att tiderna i all synnerhet äro dåliga. Förbyggnad

och reparationer å deras fartyg, eu mängd artiklar, af hvilka de

äro i o vilkorligt behof, såsom ankare, kettingar in. fl. samt i stat föreskrifna

lifsmedel för deras sjöfolk fördyras högst betydligt, men tråk
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

terna kunna derför icke i någon mån höjas, och skulle de af förändringen

lida någon inverkan, så blir det till deras nedsättning. Skulle

det slutligen för något svenskt rederi yppa sig tillfälle till förtjenst

genom inköp af ett äldre men godt utländskt fartyg, så blifva de så

mycket mindre i tillfälle att dervid täfla med utländskt rederi, som de

till förment fördel för de svenska skeppsvarfven åläggas att i tull för

ett dylikt fartyg betala 10 proc. af dess värde.

Jag har ombesörjt en beräkning, för så vidt en sådan varit

möjlig, af de belopp, till hvilka de nya eller förhöjda tullafgifterna

för en införsel af dermed belagda varor lika dem, som i medeltal för

åren. 1881—1885 egt rum, skulle uppgå, och bifogar densamma. Man

har inom utskottet påpekat orimligheten af den förutsättning, som man

förmenat mig hysa, att ökade tullafgifter till det belopp, beräkningen

utvisar, skulle komma att i verkligheten utgå. Jag delar emellertid

asigten om orimligheten häraf, men anser utskottspluralitetens förutsättning,

att de hittills från utlandet införda qvantiteter af samma varor

skulle kunna med svenska ersättas och att detta skulle ske nu genast,

vara lika orimlig. Det enda alternativ, som emot en tullbeskattning,

hvilken vi icke skulle förmå bära, finnes, är umbärandet i större eller

mindre mån af de lifsmedel, råämnen och fabrikat vi hittills brukat

införa, men hvilkas genom tullafgifterna förhöjda kostnader konsumenterna

finna öfverstiga deras tillgångar eller, hvad råämnen angår, icke

kunna vid försäljning af utaf dem tillverkade varor återfås. För industriidkarne

är umbärandet liktydigt med förminskning af deras inkomster

och förlamning af eller inskränkning i deras verksamhet; för konsumenterna

af från utlandet hemtade lifsmedel innebär åter umbärandet,

när de deruti måste finna sig, nedsättning af deras lefnadsvilkor, förknappning

och brist. Nedsättning i tullen på kaffe skulle endast betänka

en bråkdel af de genom tullarne ökade lefnadskostnaderna och

skulle, i den mån den föranledde förändring i lefnadssätt med minskad

förbrukning af bröd och fläsk men ökad af kaffe, verka i hög grad

ohelsosam^ Fn större nedsättning i sockertullen är under nuvarande

förhållanden icke tänkbar, emedan den skulle verka skadligt för sockerraffinadörerna

och möjligen ruinerande för hvitbetssockertillverkarne.

Jag anser de af utskottet föreslagna tullförhöjningarne våldsamma,

okloka och i sina följder högeligen orättvisa, hvarför jag afstyrker

samtflga utskottets förslag.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Varuslag och föreslagen ny eller förhöjd tullafgift.

Medeltal af

införsel

1881—1885.

Beräknad

tullinkomst.

kg

kronor

Spanmål, omalen:

Hvete kr. 2 pr 100 kg.,................

46,211,052

924,221

Båg ii ii ii .................

154,972,894

3,094,579

Korn ii ii ii .................

13,148,816

262,976

Bohvete „ „ „ ..................

313,776

6,275

Ärter och bönor ,, ,, ,, ..................

1,257,298

25,146

Mais „ „ „ ..................

9,737,333

194,747

Malt kr. 2,50 pr 100 kg....................................

1,473,526

368,382

Spanmål, malen:

Hvetemjöl kr. 3,50 pr 100 kg .......................

30,738,735

1,075,856

Håg ,, ,, „ .......................

20,507,759

717,772

Korn ii i, i, .....................

Hafre ,, ,, ,, ....................

814,987

28,525

1 Malt ,, ,, ii .....................

Ärter „ „ ,, ....................

Hvetegryn „ „ „ ....................

i Korn ii ii ii .....................

77,275

2,705

Hafre ,, ,, ,, ...................

Bohvete ,, ,, ,, ...................

Kli 30 öre pr 100 kg ..........................................

6,638,67 8

19,916

! Bröd, hittills tullpligtigt, fr. 15 t. 25 el. 10 ö. pr kg

320,122

32,012

,, andra slag, 4 öre pr kg.............................

171,418

6,857

Mjöl, ej specificerad!, kr. 3,50 pr 100 kg .....

9,876

346

i Frö:

Blomster- och trädgårds- 15 öre pr kg ......

60,319

9,048

Hvitbets- ,, „ .........

25,931

3,890

Ej specificerade ,, ,, .........

313,065

46,960

Potates 50 öre pr 100 kg efter beräkning att

en tunna om 6 kbf. = 1,57 hl. väger 12

lisp. = 102 kg ........................................

6,358,100

31,790

Kött 7 öre pr kg..................................................

1,541,389

107,897

Fläsk 15 öre pr kg ............................................

8,550,157

1,282,524

Ost fr. 7 t. 15 eller 8 öre pr kg......................

546,488

43,719

Smör, äfven konstgjord!, 15 öre pr kg............

2,881,991

432,299

transport

8,718,442

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

77

''

Varuslag och föreslagen ny eller förhöjd tullafgift.

Medeltal af

införsel

1881—1885.

Beräknad

tullinkomst.

kg.

kronor.

transport

8,718,442

Ister 10 öre pr kg................................

1,227,182

122,718

Hästar, 20 kr. pr st........................

3,055

61,100

Nötkreatur 8 „ „ .......................

3,213

25,604

Får 1 » n .......................

808

808

Svin 5 „ ,, ........................

6,076

30,280

Tack- och barlastjern samt skrot, 80 ö.

pr 100 kg

22,358,252

178,850

Jern- och stålgöten samt smältstycken, 1 kr.

60 öre pr 100 kg ........................

68,361

1,102

Stångjern kr. 2,50 pr 100 kg............

4,207,388

105,185

Band-, platt- och bultjern kr. 2,50 pr 100 kg

(i medeltal för åren 1881—1884)...............

5,241,637

131,042

Muttrar och skrufvar af 12 mm. och

deröfver

kr 6 pr 100 kg ..........................

104,572

6,274

Plåtar, oförtenta, kr. 3 pr 100 kg\ medeltal för

5,484,784

163,544

,, förtenta „ 6 „ „ 1 åren 1881—1884

1,589,464

95,368

Ankare, draggar m. m. kr. 4 pr 100 kg.........

528,526

21,141

Spik af 45 mm. längd och deröfver, fr. 3 t.

4 öre pr kg..................................

1,264,156

12,642

Skostift fr. 7 t. 15 öre pr kg............

17,350

1,388

Gjutna jernbalkar, kolonner m. m.

fr. 1 t. 2 öre pr kg...............

120,995

1,210

„ Spisar, ugnar m. m. fr. 2 t.

medeltal

4 öre pr kg.............................

för åren

156,305

3,126

,, bord, soffor, stolar fr. 8 t. 10

1882—

öre pr kg..................................

1885

108,870

2,177

„ kopiepressar fr. 15 t. 20 öre

Pr kg ..........................................

30,632

1,532

,, basrelief, blomstervaser m. m. fr. 25 t. 30

öre pr kg .................................

79,578

3,979

Jernvägsmateriel kr. 10 ftmmedeltai

för åren

kr. 100 värde ...............) 1882-

-1885

123,248

12,325

Sprutor fr. 5 t. 10 kr för 100 kr. värde.........

53,000

2,650

Tråd, jern- och stål-, 4 öre pr kg ...

1,046,710

41,356

transport

9,743,843

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Varuslag och föreslagen ny eller förhöjd tullafgift.

Medeltal af

införsel

1881—1885.

Beräknad

tullinkomst.

kg.

kronor.

transport

9,743,843

Koppar, rå, 8 öre pr kg .......................................

35,681

2,854

,, garad, 10 öre pr kg..............................

90,575

9,058

,, smidd, eller plåt 15 öre pr kg ............

397,884

59,683

,, bult, bleck, spik 15 „ ,, ...........

15,199

2,280

Zink, plåt och bleck 3 „ ,, ............

939,693

28,191

„ arbeten utan målning fr. 7 t. 10 ö. pr kg

15,223

457

kronor

9,846,366

Nedsättning av t

Kaffe fr. 26 till 12 öre pr kg.......................... 14,052,786. 1,967,390.

Kaffesurrogat, fr. 35 till 15 öre pr kg............. 262,412. 52,482.

Anm. 1. Plåtar, valsade och smidda, aro för år 1885 i kommerskollegii berättelse

uppgifna titan åtskilnad mellan förtenta och oförtenta, hvadan införseln

detta år ej kunnat medräknas.

Anm. 2. För gjutna jernvara'' och för jern vägsm ateriel saknas specifika uppgifter

öfver införseln år 1881, hvadan detta år ej kunnat i medeltalet inräknas

Anm. 3. Å plåtar under 3 mm. i tjocklek har utskottet föreslagit en tull af 4 kr.

pr 100 kg, men då i de statistiska uppgifterna ingen skilnad gjorts å plåt

af större eller mindre tjocklek, har blott 3 kr. kunnat för hela införseln

beräknas.

Anm. 4. För klöfverfrö, kedjor och kettingar samt trä- och låsskrufvar, axlar m. m.,

tillhörande jernvägsmateriel, äfvensom för jernvägs- och spårvagnar samt

ångfartyg har ingen beräkning kunnat ske.

af Herr Carlheim-Gyllensköld;

af Herr A. Andersson i Intagan: »Enär icke de moderatare åsigterna,

som inom utskottet blifvit framhållna, kunnat göra sig gällande,

nödsakas jag att emot utskottets förslag i allmänhet afgifva min reservation.

Särskild!, anser jag de föreslagna tullafgifterna å spanmål och

jernindustriens alster förtjena uppmärksamhet, de förra såsom onyttiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Bevittnimjmtskottets Betänkande, N:o 1.

och obilliga samt de senare såsom för höga och ofördelaktigt inverkande

på nästan alla andra näringar, jordbruket deri inberäknadt.

För landet i dess helhet äro spanmålstullarno till intet gagn.

Att uppmuntra rågodlingen på hafreodlingens bekostnad vore snarare

en nationalförlust än en vinst för det allmänna, då förhållandet är sådant

som det under senare åren varit beträffande priset å dessa båda

sädesslag, nemligen så att hafre kunnat exporteras till nära lika högt

pris pr lispund som råg inköpts från utlandet, och priset å ladugårdsprodukter

äfven stält sig jemförelsevis fördelaktigt.

Spanmålstullen, i synnerhet å råg, skulle på de mindre bemedlades

bekostnad komma ett mindre antal jordegare till godo, nemligen dem, som

ega de stora egendomarue, deribland äfven egare till priviligierad jord,

äfvensom vissa ränte- och löntagare, och dessa torde icke företrädesvis

vara i behof deraf. Flertalet jordegare hafva ringa eller ingen råg att

sälja, och många få köpa sådan, hvadan alla dessa icke kunna vänta sig

någon fördel af den ifrågasatta tullskatten, utan tvärtom en gifven förlust,

hvilken ökas i den mån utgifterna växa i andra hänseenden, såsom

genom högre pris på nödiga jernvaror, högre aflöningar m. in.

Obilligheten häraf likasom af brödets fördyrande för den stora arbetareklassen

i öfrigt framträder desto bjertare, som det är en känd sak, att

de som sysselsätta sig med kroppsansträngande arbete äro de, som i

högre grad än bättre lottade samhällsmedlemmar lifnära sig med bröd

och mjölrätter, hvaraf följer, att den nya tullskatten måste drabba dessa

arbetare hårdare än andra.

Väl har utskottets majoritet försökt att leda i bevis, det ett stort

antal jordbrukare skulle få fördel af spanmålstullen, derigenom att

det beräknats att hvarje brukare af sju tunnland åkerjord bör hafva

råg till afsalu, men besinnar man att icke mera än vid pass en sjundedel

deraf, vid ett någorlunda väl ordnadt vexelbruk, årligen kan besås

med råg och att följaktligen endast skörden af ett tunnland om året

kan påräknas till brödföda åt familjen, inses mycket väl att härutöfver

ej kan blifva något till afsalu, och torde ohållbarheten af en sådan beräkningsgrund

vara ådagalagd och med detsamma det rågförsäljande

antalet betydligt reduceradt. Jag vill således härmed hafva inlagt eu

gensaga emot slika motiv.

Slutligen vill jag framhålla, det jag anser de tullskatter företrädesvis

lämpliga, som drabba lyxen och öfverflödet, samt att all varsamhet

är af nöden, när det gäller stora brytningar i tullagstiftningen, och detta

desto mer som våra handels- och näringsförhållanden så väl inom landet

som till utlandet fordra det. När nu dertill komma vissa politiska skäl,

den oro frågan om spanmålstullar med deraf härflytande berättigadt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

BevillningsutsJcottets Betänkande N:o 1.

missnöje och ovilja emellan skilda samhällsklasser, samt än vidare dertill

kommer, att någon tillökning i skatterna icke nu behöfves, och skatteförhöjning

ingalunda kan förbättra den ekonomiska ställningen i landet,

så tror jag mig i någon mån hafva anfört giltiga skäl för min mening

att icke biträda utskottsflertalets förslag hvarken till spanmålstullar

eller höga tullafgifter å andra behöfliga varuslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilagor

Lätt. A—O.

Bill. till Eiksd. Prof. 1887. 5 Samt. 1 Afä. 1 Häft.

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. A.

Råg (omalen).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

119,786

12,002,889

3,839

405,099

— 115,947

— 11,597,790

1878—1882 i årligt medeltal

165,521

15,312,324

1,762

182,609

— 163,759

— 15,129,715

! 1883 .........................

235,316

20,707,808

1,567

137,896

— 233,749

— 20,569,912

i 1884 ........................

212.222

17,402,204

3,818

313,076

— 208,404

— 17,089,128

1 1885 .................................

258,245

20,828,650

1,447

137,551

— 256,798

— 20,791,099

'' 1886 (omkring)...................

177,434

—

1,094

---

— 176,340

- -

Litt. B.

Hvete (omalet).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ..............................

1884 ............................

1885 .............................

1886 (omkring).................

3,923

24,960

61,841

58,297

58,724

40,134

576,753

4,770,909

8,966,945

6,470,967

6,643,718

11.079

6,424

1,579

767

2,128

4,361

1,670,588

893,434

221,060

85,137

257,766

+ 7,156

— 18,536

— 60,262

— 57,530

— 56,596

— 35,773

+ 1,093,835

— 3,877,475

— 8,745,885

— 6,385,830

— 6,385,942

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. C.

Hafre (omalen).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)•

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ............

1,820

2,900

1,861

7,783

4,825

115,280

158,390

111,660

466,980

257,869

444,679

536,019

555,979

361,085

478,752

29,559,977

29,115,993

26,531,318

17,693,165

23,332,382

+ 442,859

+ 533,119

+ 554,118

+ 353,302

+ 473,927

+ 29,444,697

+ 28,957,603

+ 26,419,658

+ 17,226,185

+ 23,074,513

1884 .................

1885 ...........

Litt. D.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ..........

1884 ..........

1885 .............

Korn och Malt (omalet).

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

14,990

15,983

23,201

23,988

26,286

1,528,473

1,557,742

1,856,080

1,809,465

1,834,144

44,370

51,579

44,736

34,030

22,145

4,376,246

4,870,524

3,578,880

2,553,680

1,812,397

+ 29,380

+ 35,596

+ 21,535

+ 10,042

— 4,141

+ 2,847,773

+ 3,312,782

+ 1,722,800

+ 744,215

- 21,747

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lätt. E.

Vicker (omalen).

Öfverskott af införsel (—)

Införsel.

Utförsel.

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

92

11,728

234

30,225

----

+ 142

+ 18,497

1878—1882 i årligt medeltal

561

78,088

97

12,380

- 464

- 65,708

1883 ..................................

46

5,520

240

30,000

+ 194

+ 24,480

1884 ...................................

10

950

347

32,965

+ 337

+ 32,015

1885 ...............................

15

1,728

578

65,748

+ 563

+ 64,020

Litt. F.

Ärter och Åkerbönor (omalna).

. Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1,077

146,267

2,425

311,984

+ 1,348

+ 165,717

1878—1882 i årligt medeltal

2,748

346,214

2,196

272,733

— 552

- 73,481

1883 ..................................

686

78,890

1,803

216,360

+ 1,117

+ 137,470

1884 ...........................

1,561

171,710

3,233

355,630

+ 1,672

+ 183,920

1885 .................................

200

26,790

2,577

345,206

+ 2,377

+ 318,416

Bevillningsutskottet Betänkande N:o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. G,

Andra slag af omalen spanmål.

g

Öfverskott af införsel (—)

Införsel.

Utförsel.

eller utförsel (+)•

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

Kubikmeter.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

218

14,163

2

79

— 216

— 14,084

1878—1882 i årligt medeltal

628

40,903

38

1,999

— 590

— 38,904

1883 ....................................

448

29,120

46

2,930

— 402

— 26,190

1884 ...............................

303

19,695

—

---

— 303

— 19,695

1885 ................................

200

22,829

—

— —

— 200

— 22,829

Litt. H.

Malen spanmål: Gryn.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1878-

1878-

1883

1884

1885

g

-1877 i årligt medeltal

-1882 i årligt medeltal

186,192

170,633

54,956

58,051

87,998

33,050

29,290

11,285

12,474

17,484

49,096

127,221

166,940

187,874

214,708

9,781

25,045

32,330

36,224

30,536

- 137,096

- 43,402

+ 111,984

+ 129,823

+ 126,710

- 23,269

- 4,245

+ 21,045

+ 23,750

+ 13,052

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. I.

Rågmjöl.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ...............................

1884 ................................

1885 ...............................

1880 (i runda tal).......

43,034,332

18,894,895

•22,802,461

20,854,674

32,891,242

34,942,000

0,475,031

2,622,755

3,200,745

2,815,381

4,111,405

938,500

754,233

1,828,646

4,297,544

4,004,261

1,303,000

149,440

105,571

256,010

580,165

609,639

— 42,695,832

— 18,140,662

— 21,033,815

— 16,557,130

— 28,826,981

— 33,639,000

— 6,325,591

— 2,517,184

— 2,944,735

— 2,235,216

— 3,501,766

Litt. K.

Hvetemjöl.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ......................

1884 ...................

1885 ...........................;......

1886 (i runda tal)..............

23,498,814

26,257,271

33,8^0,121

39,150,388

39,355,924

38,523,000

7,219,434

7,703,670

8,470,030

8,613,085

8,264,744

2,462,508

2,413,499

6,868,548

7,253,232

6,860,650

6,145,000

726,203

717,223

1,717,137

1,595,711

1,715,163

— 21,036,306

— 23,843,772

— 27,011,573

— 31,897,156

— 32,495,274

— 32,378,000

— 6,493,231

— 6,986,447

— 6,752,893

— 7,017,374

— 6,549,581

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Litt. L.

1873—1877 i årligt medeltal

1878—1882 i årligt medeltal

1883 ..............................

1884 ....................

Kornmjöl.

Införsel.

Utförsel.

Öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde.

388,851

337,241

572,680

936,048

1,056,228

54,886

47,427

80,175

131,047

147,872

17,369

5,123

15,101

17,399

7,046

2,451

721

2,114

2,436

986

— 371,482

— 332,118

— 557,579

— 918,649

— 1,049,182

— 52,435

— 46,706

— 78,061

— 128,611

— 146,886

1885 ................................

Litt. M.

Mjöl: andra slag.

Öfverskott af införsel (—)

Införsel.

Utförsel.

eller utförsel (+).

Kilogram.

Värde.

Kilogram.

Värde,

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt medeltal

69,092

11,035

— 69,092

— 11,035

1878—1882 i årligt medeltal

109,047

18,353

- -

— —

— 109,047

— 18,353

1883 ..................................

137,545

23,293

27,257

3,631

— 110,288

— 19,662

1884 ...............................

150,122

23,005

19,662

2,572

— 130,460

— 20,433

1885 ................................

178,067

27,972

19,273

2,718

— 158,794

- 25,254

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

00

Litt. N.

Kli.

Införsel.

Utförsel.

öfverskott af införsel (—)

eller utförsel (+)•

Kilogram.

Värde.

Kilogram.1

Värde.

Kilogram.

Värde.

1873—1877 i årligt me-

deltal .........................

1,719,007

101,100

218,268

12,837

— 1,500,739

— 88,263

1878—1882 i årligt me-

deltal ..........................

5,171,323

307,137

720,829

43,138

— 4,450,494

— 263,999

1883 ...............................

1,807,536

108,452

6,005,636

360,338

+ 4,198,100

+ 251,886

1884................................

7,048,982

422,939

3,634,660

218,080

— 3,414,322

— 204,859

1885 ................................

11,717,169

703,030

3,460,514

207,631

— 8,256,655

— 495,399

Bevillningsutskottets Betänkande N:0 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

öfversigt aj

värdet af Sveriges införsel

och utföi

sel af landtmanna-

1879.

1880.

188!.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Lefvande djur

............. Kr.

756,139

5,251,402

1,136,741

6,987,137

860,234

4,813,600

Kött..............

692,900

88,625

828,650

69,900

950,755

64,232

Fläsk ............

6,759,877

43,610

11,284,232

118,090

10,320,408

313,524

Ost ......

282,480

198,000

320,495

287.150

387,157

137,376

Smör ............

2,529,375

8,741,520

5,206,175

10,521,555

3,526,232

10,213,368

Ägg ............

65,910

105,226

23,215

143,530

56,736

103,051

Spanmål och produkter

deraf .......................,

27,155,385

41,763,794

34,294,951

41,483,024

38,235,801

27,530,995

Summa Kr.

38,242,066

56,192,177

I

53,094,459 59,610,386

54,337,323

43,176,146

Öfverskott af

Utförsel - Införsel =

- + 1

= — 1

+ 17,950,111

+ 6,5

15,927

— 11,161,177

Särskildt å spanmål och

produkter deraf ......,

+ 14,608,409

+ 7,188,073

— 10,704,806

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktr.-Aktiebolag-, 1887.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hör till Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

J/dt. 0.

rodukter under aren 1879—1885 efter kommers kollega berättelser.

1882.

1883.

1884.

1885.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

Införsel.

! - Utförsel.

Införsel.

Utförsel.

1,166,484

8,107,112

1,702,303

10,997,270

1,753,278

11,729,833

1,622,091

8,113,095

997,651

130,106

1,035,301

75,418

841,746

125,191

1,198,071

190,165

5,511,340

251,606

8,655,016

122,166

5,093,297

258,589

6,618,495

993,734

762,249

165,222

346,758

242,446

390,311

183,541

417,504

70,630

3,333,103

11,645,202

4,097,222

16,326,688

4,860,701

17,212,447

4,454,647

20,613,141

60,247

122,471

66,054

142,296

34,227

160,229

45,994

141,233

39,455,747

32,827*263

45,132,309

33,210,040

40,646,276

23,519,747

46,813,719

28,544,414

51,286,82lj

53,248,982

61,034,963

61,116,324

53,619,836

53,189,577

61,170,521

58,666,412

+ 1,962,161

+

81,361

430.259

2,504,109

- 6,628,484

- 1 1,922,269

- 17,126,529

— 18,269,305

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i bevillningsutskottets betänkande n:o 1:

sid. 4 rad 10 nedifrån står: 266,312, läs: 187,371 —

sid. 25 rad 11 uppifrån står: senare, läs: finare

sid. 28 rad. 4—10 uppifrån utgå och i stället införes:

u15:o)'' att tull måtte åsättas följande lefvande kreatur: hästarmed

20 kronor, nötkreatur med 8 kronor, får med 1 krona och svin med

5 kronor, allt för stycke;

att diföl, som åtfölja modren, förklaras få tullfritt införas, äfvensom

att å herr Lindhs motion, i hvad den angår föreslagen tull å renar,

icke måtte fästas afseende.“

sid. 32 rad 21 uppifrån står: 1874, läs: 1884

sid. 37 rad 12 uppifrån står: endera staten, läs: andra stater,

sid. 37 rad 18 uppifrån står: hårdfärskadt, läs: härdfärskadt

sid. 57 rad 8 uppifrån står: förordnande, läs: förordande

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.