Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets memorial N:o 3

1887-03-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1887 A:3, Banko-Utskottets memorial N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets memorial N:o 3.

1

N:o 3.

Ant till Riksd. kansli den 4 mars 1887, kl. 2 e. m,

Memorial, i fråga om användandet af Riksbankens vinst för år

1886.

Såsom af fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet afgifna

och Riksdagen i tryck meddelade berättelse är kändt, uppgick riksbankens,

vinst för år 1886 till 2,496,938 kronor 30 öre.

Enligt 1 § af den för bankoutskottet gällande instruktion bör utskottet

så fort sig göra låter till Riksdagen afgifva yttrande och förslag

om användandet af samma vinst.

Vid fullgörandet af denna utskottet sålunda tillkommande skyldighet

har utskottet tagit i öfvervägande de förslag i omförmälda hänseende,

som innefattas dels i Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets

i °cl1 bellof’ del.s i tre särskilda inom Riksdagen väckta och

till förberedande behandling af utskottet hänvisade motioner, dels ock

i fullmäktiges i. riksbanken till utskottet infordrade yttrande i frågan.

Kong!. Maj:t har i sin nyssberörda proposition föreslagit, att af

riksbankens vinst för ifrågavarande år må anvisas för statsverkets behof

till utbetalning vid den tid under år 1888, som af Riksdagen bestämmes,

ett belopp af 1,250,000 kronor.

Herr friherre Klinckowström har i motion n:o 15 i Första Kammaren

hemstält,

»att riksbankens hela nettovinst för år 1886, uppgående

till i rundt tal 2,500,000 kronor, måtte i sin helhet för riks
Bih.

till Riksd. Prot. 1837. 6 Sami. 3 Käft. !

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets memorial N:o 3.

bankens räkning bibehållas och sålunda intet deraf öfverlemnas

till statsverket.»

Herr J. Anderson i Tenhult har i motion n:o 19 i Andra Kammaren

föreslagit,

»att Riksdagen med afslag å Kongl. Maj:ts proposition

att 1,250,000 kronor af riksbankens vinst för år 1886 skulle

anvisas till statsverkets behof, ville besluta, att hela bankovinsten

för sagda år skall blifva bankens tillhörighet.))

Herr J. Pettersson i Alfvesta har i motion n:o 38, likaledes i Andra

Kammaren, tillstyrkt,

»att hela den för nästlidna år hos riksbanken uppkomna

vinst, som enligt uppgift i nådiga propositionen om statsverkets

tillstånd och behof, belöper sig till 2,497,088 kronor 30

öre må användas till förstärkande af riksbankens grundfond.»

Fullmäktige i riksbanken hafva i det af dem afgifna yttrandet i

frågan till en början erinrat,

dels hurusom vid afgifvande till nästlidna års bankoutskott af

infordradt utlåtande från fullmäktige i anledning af då väckta motioner

om användande af riksbankens vinst för år 1885 fullmäktige

hufvudsakligen anförde, att en afvikelse från den alltsedan år 1875

följda grundsatsen att för riksbanken bibehålla omkring hälften af

dess årsvinst och öfverlemna återstoden till statsverket helt visst skulle

ånyo framkalla strider af samma art, som förr inom Riksdagen förekommit

angående fördelningen af riksbankens vinst; att förökandet

i större mån af riksbankens andel deri under ett år, då statsverket

hade att förfoga öfver mera betydande öfverskott, lätt skulle kunna

föranleda, att ett motsatt förfarande ansåges böra tillämpas för den

händelse att statsverkets ställning någon gång blefve sådan, att större

tillskott än vanligt fordrades för statsutgifternas bestridande; att det

för riksbankens rörelse utan tvifvel vore förmånligare, om den kunde

påräkna en någorlunda lika årlig tillväxt i sina fonder; att den tillökning

i dessa, som under iakttagande af den på senare tider följda

praxis i afseende på årsvinstens fördelning vunnits, också hade visat

sig tillräcklig att motsvara den allmänna rörelsens ökade behof af

diskontering och utlåning hos riksbanken; samt att undér den rådande

allmänna tillbakagången i kommersiell och industrielt hänseende med

deraf följande ringare tillgång på verkligen antagliga papper någon anledning

icke förefunnes för riksbanken att begära en öfver det vanliga

gående förstärkning af dess kapital;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets memorial N:o 3.

3

dels ock att bankoutskottet i sitt derefter till Riksdagen aflåta a memorial

i frågan förklarade sig gilla de åsigter fullmäktige sålunda uttalat,

men att med afseende å* de för saväl riksbankens hufvudkontor

som dess afdelningskontor i Göteborg och Malmö förestående oundvikliga

nybyggnader, för Indika kostnaderna uppginge till så betydliga

belopp, att de icke borde dragas ur bankens allmänna affärsrörelse,

utskottet ansåg sig böra för den gången föreslå ett frånträdande af

den under senare åren iakttagna fördelningen af bankovinsten mellan

statsverket och riksbanken och hemställa om bibehållande i sin helhet

för riksbankens räkning af densammas vinstmedel för år 1885, hvilken

utskottets hemställan ock af Riksdagen bifölls;

hvarefter fullmäktige i sjelfva saken anfört följande:

»Då de af fullmäktige sålunda uttalade åsigter om önskvärdheten af

en stadig fördelning mellan statsverket och riksbanken af den senares

vinst, hvilka fortfarande af fullmäktige vidhållas, dessutom blifvit af

utskottet i hufvudsak godkända samt de skäl, som nästlidna år enligt

utskottets mening förefunnos för den afvikelse, som då i förevarande

hänseende egde rum, numera blifvit i väsentlig grad undanröjda såväl

genom förra Riksdagens beslut att af riksbankens reserverade medel

ett belopp af intill en million kronor må användas i och för uppförande

af nybyggnad för riksbankens hufvudkontor som ock derigenom att

utan anlitande af det här ofvan angifna vinstmedelbeloppet tillhopa

omkring 110,000 kronor blifvit använda för de beslutade nybyggnaderna

i Göteborg och Malmö, hafva fullmäktige icke ansett anledning nu

förefinnas att frångå den på senare tider följda principen i afseende å

vinstmedlens fördelning och få derför såsom sin åsigt uttala, att, derest

det af Kongl. Maj:t i ofvan omförmälda nådiga proposition framstälda

förslag om anvisande åt statsverket af 1,250,000 kronor af bankovinsten

för år 1886 blefve af Riksdagen bifallet, riksbankens behof kan

anses tillgodosedt-, om återstoden, 1,246,938 kronor 30 öre, får i riksbanken

bibehållas.»

Enligt ett till utskottet jemväl öfverlemnadt utdrag af det vid

ärendets behandling hos fullmäktige förda protokoll voro två af fullmäktige,

nemligen ordföranden herr grefve Lewenhaupt och herr

Diss Olof Larsson, från beslutet skiljaktige, i hvilket afseende herr

grefve Lewenhaupt anförde att han — på de i enahanda ämne den

18 februari 1886 af honom anförda skäl, hvilka syntes honom fortfarande

vara gällande, och då för sådana riksbankens utgifter, som kunde

antagas blifva under den närmaste framtiden erforderliga, dess nu tillgängliga

vinstmedel syntes böra desto hellre förbehållas, som det vore

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets memorial N:o 3.

att motse, att statsverket genom minskning i dess inkomster blefve i

vida större behof än ,nu att undfå andel i riksbankens vinst — ansåge,

att fullmägtige bort tillstyrka bifall till'' ifrågavarande motioner. Herr

Låss Olof Larsson yttrade:

»Då sistlidne Riksdag på bankoutskottets tillstyrkan frångått den

förut under flere år följda grundsats i fråga om bankovinstens fördelning

och då jag icke kan finna annat, än att det är med riksbankens

fördel bäst förenligt, att den uppkomna vinsten af dess rörelse bibehålies

för dess egna ändamål, när icke statsverkets tillstånd är sådant,

att för dess behof någon del af samma vinst pröfvas oundgängligen

erforderlig, så anser jag, att herrar fullmäktige nu bort tillstyrka bankovinstens

bibehållande för bankens egna ändamål.»

Vid företagen slutlig behandling af denna fråga har bankoutskottet

tagit hänsyn till så väl statsverkets som riksbankens ställning och behof;

och då, enligt utskottets förmenande, statsverkets tillstånd för närvarande

är sådant att för fyllande af dess behof icke någon vare sig

större eller mindre del af bankovinsten synes vara för riksstatens

reglerande vid innevarande Riksdag erforderlig, har utskottet desto

heldre funnit sig kunna och böra i år likasom förlidet år hos Riksdagen

tillstyrka hela bankovinstens bibehållande i riksbanken, som en

sådan förstärkning af dennas fonder, synes utskottet med afseende å

nedan omförmälda förhållanden vara både önskvärd och behöflig. Utskottet

tillåter sig i sådant afseende erinra, hurusom yrkandena på inskränkning

i de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt äfvensom på

riksbankens utvidgning medelst inrättande af ytterligare afdelningskontor

år från år med alltmera kraft framträda och redan under innevarande

Riksdag komma att utgöra föremål för pröfning. Skulle dervid

en reduktion af de enskilda bankernas sedelutgifning finnas böra

under den närmaste framtiden ega rum, lärer den vidgade rörelse och

den derigenom ökade sedelutgifning, som vid sådant förhållande kan

för riksbanken ifrågakomma, påkalla en förstärkning af dess fonder;

och hvad inrättandet åt nya riksbankskontor i orterna beträffar, kan

jemväl lösningen af denna fråga icke annat än i väsentlig mån underlättas

genom en sådan förstärkning af riksbankens fonder, att de farhågor

för en skadlig splittring af riksbankens krafter, hvilka vid prof
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets memorial N:o 3.

5

ning af framstälda förslag om nya afdelningskontor under de senaste

åren låtit sig förspörjas, kunde varda undanröjda,

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och då det under alla

förhållanden synes utskottet lämpligt att, när behof af andel i riksbankens

vinstmedel icke för statsverket förefinnes, låta desamma qvarstå

i riksbanken, hemställer utskottet,

att riksbankens vinst för år 1886, uppgående till

2,496,938 kronor 30 öre, må i sin helhet i riksbanken

bibehållas.

I händelse af bifall till denna utskottets hemställan kommer utskottet

att i sammanhang med framställning till Riksdagen rörande

bestämmelser i bankoreglementet föreslå den ändring i samma reglemente,

som af beslutet i förevarande fråga må varda påkalladt; hvilket

utskottet skolat för Riksdagen

anmäla.

Stockholm den 4 mars 1887.

På bankoutskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation:

o •

af friherre Akerhielm, med hvilken herrar Peyron, Ericsson, 11.,

Falk, Söderhjelm och Biesert instämt:

»Med anledning af hvad fullmäktige i riksbanken i sitt yttrande

anfört, har jag vant af den mening, att utskottet bort tillstyrka Riksdagen

att af riksbankens vinst för år 1886 till statsverket aflemna

1,250,000 kronor, att utbetalas med en fjerdedel under hvardera af

månaderna januari, april, juli och oktober 1888, samt i riksbanken

bibehålla återstoden 1,246,938 kronor 30 öre.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.