Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Lagutskottets Utlåtande N:o 10. 7 Kong! Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes för nästa Riksdagframlägga förslag till ändring af 18 kap. 16 § uti gällande strafflag i syfte, att bestämmelser af böter för mot egna eller andras kreatur visad uppenbar grymhet varda i väsentlig mån skärpta; samt 3:o) af herr P. Waldenström

1887-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 A:10, Skrifvelse till Lagutskottets Utlåtande N:o 10. 7 Kong! Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes för nästa Riksdagframlägga förslag till ändring af 18 kap. 16 § uti gällande strafflag i syfte, att bestämmelser af böter för mot egna eller andras kreatur visad uppenbar grymhet varda i väsentlig mån skärpta; samt 3:o) af herr P. Waldenström

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

samma art som borgen, Indika utvägar stundom torde vara af vida farligare

beskaffenhet än denna, får utskottet hemställa,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 15 februari 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation

af herr G. II. Stråle mot den af utskottet använda motivering.

K:o 10.

Anis. till Riksd. kansli den 15 febr. 1887, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning väckta motioner om ändringar

i strafflagen den 16 februqri 1864.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat tre särskilda

inom nämnda kammare väckta motioner, i Indika föreslås ändringar i

strafflagen den 16 februari 1864. Dessa motioner hafva afgifvits

l:o) af herr A. Törngren (n:o 59), hvilken på anförda skäl föreslår,

att Riksdagen för sin del beslutar, att straffbestämmelsen »förlust af medborgerligt

förtroende utöfver strafftiden» ur strafflagens paragrafer utgår;

2;o) af herr P. Zimdahl (n:o 80), som, med framhållande hufvudsakligen

af det djurplågeri, som ofta förekommer vid nedslagtning af husdjur,

hemställer, att Riksdagen måtte besluta aflåtande af eu skrifvelse till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

7

Kong! Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes för nästa Riksdagframlägga

förslag till ändring af 18 kap. 16 § uti gällande strafflag i

syfte, att bestämmelser af böter för mot egna eller andras kreatur visad

uppenbar grymhet varda i väsentlig mån skärpta; samt

3:o) af herr P. Waldenström (n:o 95), hvilken anser att det i 18

kap. 7 § strafflagen meddelade stadgande om straff för den, som öfvar otukt

med qvinna, som fylt tolf men ej femton år, borde ändras derhän, att det

med stadgandet asyftade skydd för qvinnan utsträcktes till qvinna, som ej

fylt aderton år, och i följd deraf föreslår, att Riksdagen måtte för sin del

besluta sådan ändring af nämnda lagrum, att orden »femtonår» utbytas

mot »aderton år».

Genom skrifvelse den 15 november 1884 har Kongl. Maj:t anbefalt

nya lagberedningen att till behandling företaga frågan om revision af strafflagens

straffbestämmelser och dervid hänvisat till ett skrifvelsen bifogadt

utdrag af det samma dag inför Hans Maj:t Konungen hållna protokoll öfver

justitiedepartementsärenden. Enligt hvad detta protokollsutdrag utvisar, anföide

departementschefen följande skäl för ofvanberörda, nya lagberedningen

meddelade uppdrag:

»Den strafflag, som år 1864 antogs att gälla till efterlefnad från den

1 januari 1865, företer onekligen, när den jemföres med den afdelning af

1734 års lag med dit hörande författningar, som den var afsedd att ersätta,

ett högst väsentligt framsteg på kriminallagstiftningens område. Det var

dock naturligt, att man vid öfvergången till en ny lagstiftning, byggd på

ett för den allmänna uppfattningen dittills främmande system, ej ville, särskilt

i fråga om straffens stränghet, på en gång fullständigt bryta med de

grundsatser, på hvilka den äldre hvilat, helst man genom en sådan varsamhet

kunde lättare förmedla öfvergången till det nya och bereda detta en

säkrare framgång. Nödvändigheten af en snart förestående revision af den

nya lagens i vissa fall ganska hårda straffbestämmelser insågs dock äfven af

dem,. som verksammast bidragit vid dess tillkomst, och den erfarenhet, som

vunnits under de tjugo år lagen tillämpats, har ej blott bekräftat denna

uppfattning, utan ock utbildat en ganska bestämd mening om hvilka delar

åt lagen, som företrädesvis äro i behof af omarbetning. Dit kunna räknas

inom den ^allmänna afdelningen stadgandena om förlust af medborgerligt förtroende

såsom påföljd för vissa brott, inom den speciela bestämmelserna om

straff för religionsbrott samt för brotten mot rätt till egendom. De ändringar

20 kap. strafflagen vid 1872 års riksdag undergick hafva ej kunnat tillfredsställa

de väl grundade anspråken på en rättvisare afvägning åt för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

hållandet mellan straffen för tjufnadsbrott och för de icke blott i jemförelse

med dem, utan ock i och för sig väl lindrigt bedömda bedrägeribrotten. Men

hvarje väsentligare och mera genomgripande ändring i vissa delar af ett

genomfördt system af straffbestämmelser krafvel’, för bibehållande af konseqvens

och sammanhang i det hela, jemkning^* äfven i andra delar, och då

dertill kommer, att de af mig nu anmärkta brister i strafflagen icke äro de

enda, som tarfva rättelse, anser jag mig hafva skäl att tillstyrka en allmän

revision af strafflagens straffbestämmelser. Detta arbete, som sålunda har till

föremål en hufvudafdelning af allmänna lagen, synes mig böra uppdragas åt

nya lagberedningen, att företagas efter det beredningen afgifvit förslag i

anledning af riksdagens skrifvelse angående äkta makars egendomsförhållanden.

Beredningens tid torde medgifva fullgörandet af ett dylikt uppdrag, innan

frågan om rättegångsväsendets ombildning å nyo kan, efter principbetänkandets

granskning, inom beredningen till behandling upptagas, under förutsättning

att Eders Kongl. Maj:t täcktes tillåta beredningen, som för närvarande

ej har någon sekreterare hos sig anstäld, att anlita nödigt arbetsbiträde, så

att den förberedande utredning af ämnet kan vara verkstad innan dess handläggning

hos beredningen tager sin början.»

De i departementschefens anförande omförmälda lagförslag, hvilkas utarbetande

borde föregå fullgörandet af nu ifrågavarande uppdrag, äro som

bekant redan af beredningen aflemnade till Ivongl. Maj:t; och lära förarbeten

till den anbefalda revisionen af strafflagen redan vara började.

Vid sådant förhållande kan utskottet icke finna lämpligt, att Riksdagen

nu skulle vidtaga någon åtgärd till åstadkommande af ändring i strafflagen;

och får utskottet följaktligen hemställa,

att hvarken

1) herr Törngrens motion

ej heller

2) herr Waldenströms motion,

eller

3) herr Zimdahls motion

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 februari 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.