Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om, ändrade grunder för den kommunala rösträtten på landet. Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två särskilda inom nämnda kammare af herrar J. Ny däld och E. Öberg afgifna motioner

1887-02-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 A:16, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om, ändrade grunder för den kommunala rösträtten på landet. Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två särskilda inom nämnda kammare af herrar J. Ny däld och E. Öberg afgifna motioner

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

5

3C:o 16.

Ank. till Riksd. kansli don 24 febr. 1887, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om, ändrade

grunder för den kommunala rösträtten på landet.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två

särskilda inom nämnda kammare af herrar J. Ny däld och E. Öberg afgifna

motioner (n:is 79 och 148), i hvilka föreslås sådan ändring af 11 § i

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, att genom

införande af en tilläggsbestämmelse i denna § må förekommas, att

en person eller ett fåtal personer på grund af ett öfvervägande fyrktal

kan allena utöfva kommunens beslutanderätt. I sådant syfte hemställer

herr ((berg, med hvilken herrar Aug. Danielsson, Nils Wallinark och J.

W. Lindh förklarat sig instämma, »att Riksdagen för sin del ville besluta,

det § 11 i kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte få

den förändrade lydelse, att röstvärdet skall beräknas efter det en hvar

åsätta fyrktal; dock så, att ej någon må utöfva rösträtt för större antal

röster, än som motsvarar en tiondedel af kommunens hela röstetal efter

röstlängden, och ej i något fall för mer än ett tusen röster».

Under erinran om de förslag i ämnet, hvilka vid flere föregående

riksdagar blifvit af lagutskottet framlagda, anför herr Nydahl:

»Enligt utskottets berörda hemställan skulle rösträtten inskränkas till

en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden, hvilken inskränkning

skulle gälla jemväl vid val af landstingsmän och deras valmän.

Att en sådan inskränkning skulle blifva föga effektiv, bör ej vara svårt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

att inse. Väl skulle inom de kommuner, der under nuvarande förhållanden

en ensam person är genom sitt höga röstetal enrådande, genom

den föreslagna inskränkningen af rösträtten ett så beskaffadt envälde upphäfvas;

men inom de kommuner åter, der magten är fördelad på tvenne

eller några få personers händer, skulle åtgärden ingalunda leda till det

åsyftade målet. Det kommunala enväldet skulle genom utskottets förslag

brytas, men icke så det kommunala fåmannaväldet. Och då det senare är

lika hinderligt för och oförenligt med en verklig sjelfstyrelse som det

förra, så bör äfven det häfvas eller förekommas, hvilket endast kan ske

genom en betydligt längre gående begränsning af rösträtten än den af

lagutskottet föreslagna. — Vidare är det för den åsyftade reformens framgång

nödigt, att den rösträtt, som enligt nu gällande författning utöfvas

vid val af landstingsmän eller deras valmän, lemnas orubbad. Det kan

nemligen icke betviflas, att det just är fruktan för det inflytande, ifrågavarande

reform skulle komma att utöfva på Första Kammarens sammansättning,

som mot reformen framkallat det egentliga motståndet. Denna

fruktan är visserligen, enligt mitt förmenande, föga grundad, ty med nu

rådande bestämmelser om valbarhet till Första Kammaren och så länge

denna kammares ledamöter sakna arfvode måste, såsom erfarenheten visat,

äfven demokratiska landsting sända till Riksdagen personer med allt annat

än demokratiska åsigter; men är detta rigtigt, så måste ock, å andra sidan,

deras betänkligheter, som af politiska skäl hellre se den så ytterst vigtiga

och af landtbefolkningens stora flertal så ifrigt efterlängtade förändringen

i den kommunala rösträtten till en aflägsen och oviss framtid uppskjuten,

än de vilja medgifva det af mig föreslagna undantaget vid fråga om val

af landstingsmän, anses lika oberättigade som de äro för sakens framgång

hinderliga.»

På grund af det sålunda anförda föreslår herr Nydahl, att Riksdagen

ville för sin del besluta, att § 11 i kongl. förordningen den 21 mars

1862 om kommunalstyrelse på landet måtte få den förändrade lydelse,

att röstvärdet skall beräknas efter det en hvar åsätta fyrktal, dock att

vid beslut om utgifter, som skola utgå för längre tid än två år, äfvensom

vid alla val, utom vid val af landstingsmän eller deras valmän, ej

någon må utöfva rösträtt för större antal röster än som svarar mot en

femtiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i något

fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden sammanräknad! tillkommer

öfriga röstegande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

På sätt motionärerna livar för sig erinrat, har lagutskottet vid 1881,

1882, 1884, 1885 och 1886 års riksdagar framlagt förslag i samma syftning

som motionärerna, om ock i detaljerna från de sistnämndes något

afvikande. Utskottet tillåter sig att nu likasom vid sistlidna års riksdag

hänvisa till följande, år 1885 afgifna utlåtande (n:o 26).

»I den föreliggande frågan hyser utskottet fortfarande samma åsigter,

som äro uttalade i dess utlåtanden n:o 22 vid 1881 års riksdag, n:o 52

vid 1882 års riksdag samt n:o 28 vid 1884 års riksdag.

Utskottet erinrade då, huru som kommunallagarnes ändamål, enligt

deras eget uttalande, vore, att kommuns medlemmar skulle ega att sjelfva

efter de uti dessa lagar leinnade närmare bestämmelser vårda sina gemensamma

ordnings- och hushållningsangelägenheter, men huru som. på det

att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande tanke

måtte i alla landtkommuner också blifva en verklighet, förändrade bestämmelser

rörande röstvärdet emellertid vore erforderliga.

Beträffande röstvärdet innehölle förordningen om kommunalstyrelse

på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet beräknas

efter det en hvar åsätta fyrktal. Huru enkel och naturlig den sålunda

gifna regeln än syntes, verkade den dock på olika orter efter olika förhållanden

helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt. Så innehade

enligt statistiska centralbyråns berättelser rörande den kommunala

rösträtten ar 1871* uti 54 af rikets 2,854 landtkommuner en röstegande

öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på en person utgjorde

uti 360 öfver 1/i—1/3, uti 1,026 öfver 1/10—''/4, allt af hela fyrktalet;

och hvad beträffade antalet personer, som innehade visst fyrktal öfver

x/10 af kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378 öfver V4—-V2, 1,697

öfver 1/10—’/4, om hvilka förhållanden närmare upplysningar kunde inhemtas

af den tabell, som funnes bifogad lagutskottets utlåtande n:o 35

vid 1878 års riksdag. Förhållandena torde under tiden sedan dess icke,

åtminstone proportionsvis mellan olika grupper af röstegande, hafva undergått

någon väsentlig förändring.

Det vore uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke alls

förefunnes inom de 54 kommuner, hvarest en enda person ensam kunde

utöfva kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga former

iakttoges, beskatta öfriga kommunalmedlemmar och utse desse att såsom

kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen vore

* Några färskare statistiska uppgifter i ämnet föreligga icke.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

hans egna, under det han sjelf kunde undandraga sig hvarje personligt

kommunalt uppdrag. Att i eu stor mängd andra kommuner sjelfstyrelsen

vore i större eller mindre grad kringskuren, visade de anförda statistiska

uppgifterna.

Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862

års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena

i landtkommunerna, en senare tid leinnat, funnits att tillgå,

någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva

en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfriga medlemmar af

kommunen ensam besluta vore endast en gärd af rättvisa samt ett vilkor

för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse; och för en lindrig

begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt syntes billighetsskäl

tala. Hvad beträffade siffran för det relativa röstmaximum, som lämpligen

borde bestämmas, syntes af de tabeller, som blifvit af särskilda ledamöter

inom utskottet utarbetade och utlåtandet bifogade, framgå, att genom

bestämmande af detta maximum till en tiondel af kommunens hela

röstetal de öfverklagade missförhållandena kunde i allmänhet afhjelpas.

För de kommuner, hvarest detta maximum icke skulle upphäfva en enda

röstegandes samtliga öfriga röstegandes samfälda röstetal öfvervägande rösträtt,

hade ansetts nödigt föreslå det tillägg, att ingen finge i något fall

utöfva rösträtt för högre röstetal än det, som enligt röstlängden sammanräknadt

tillkomme öfriga röstegande.

De skäl, på hvilka utskottet sålunda förut grundat sitt tillstyrkande

af en begränsning i den kommunala rösträtten på landet, synas utskottet

fortfarande ega giltighet. Utskottet vill nu ytterligare, i likhet med hvad

utskottet gjorde vid 1882 och 1884 års riksdagar, erinra, att, då ledamöter

i bevillningsberedningarne och i taxeringsnämnderna omedelbart, samt ledamöter

i pröfningsnämnderna medelbart, utses å kommunalstämma, i sådana

kommuner, der beslutanderätten utöfvas af en enda eller några få personer,

dessa kunna erhålla ett i utskottets tanke obehörigt inflytande äfven å

beskattningen. Vidare torde i allmänhet de olägenheter, till hvilkas afhjelpande

den nämnda begränsningen i rösträtten ansetts nödig, på senaste

åren hafva oftare än förut framträda i det att nu mera flerstädes å landsbygden

bildas stora bolag för industriel rörelse, hvarigenom det lätteligen

kan inträffa, att en enda person inom kommunen kan, såsom representant

för bolaget, erhålla ett röstetal, hvars storlek tillåter honom att blifva

den allena beslutande i kommunens angelägenheter eller åtminstone derå

utöfva ett allt för stort inflytande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

Såsom en omständighet, hvilken i viss mån tjena!'' till stöd för utskottets

mening, vill utskottet meddela, att uti Finland, hvars samhällsförhållanden

i flera afseenden, och särskildt rörande kommunalväsendet,

ega likhet med dem, som förekomma i vårt land, på grund af förordningen

angående kommunalförvaltningen på landet den 6 februari 1865, ett

relativt maximum af en sjettedel af de vid stämman närvarandes sammanlagda

röstbelopp är stadgadt i fråga om rösträtts utöfvande vare sig för

egen del eller å annans vägnar.»

Vid samtliga de tillfällen, då utskottets ofvan omförmälda förslag

förevarit till behandling i kamrarne, har detsamma godkänts af Andra

Kammaren, men fallit i den Första. Af den diskussion, som särskildt vid

sistlidna års riksdag fördes inom Första Kammaren, har utskottet trott sig

kunna draga den slutsats, att nämnda kammares obenägenhet mot en

förändring i den nu ifrågasatta rigtningen hufvudsakligen haft sin grund

i farhågan för det inflytande eu sådan ändring, tillämpad vid val af

landst,ingsmän och deras valmän, skulle kunna utöfva på kammarens egen

sammansättning och politiska karakter. Ehuru utskottet för sin del icke

hyser någon sådan farhåga, har dock utskottet, för att om möjligt undanrödja

ett af hindren mot en reform, hvars behöflighet under de 25 år,

som förflutit sedan kommunalförfattningarnes utfärdande, allt tydligare

blifvit ådagalagd, i sitt förra förslag gjort den ändring, att vid val af

landstingsman och deras valmän rösträtt må utöfvas efter samma grunder,

som nu gälla. Deremot har utskottet, med afseende derå att Andra Kammaren

vid så många föregående tillfällen godkänt berörda förslag, ansett

öfriga i de nu föreliggande motionerna förordade modifikationer af samma

förslag icke böra föranleda någon ändring deruti; och får utskottet följaktligen

hemställa,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Förordning

angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i jörordningen

om Icommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att § 11 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådan

nämnda § lyder i kongl. kungörelsen den 8 september

Bik. till Biksd. Prot. 1887. 7 Sami. 11 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

186S, samt § 59 i samma förordning, sådan denna §

lyder i kongl. kungörelsen den 17 mars 1882, skola

erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11-

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande

åsätta fyrktal. Ej må någon, utom vid val af

landsting smän eller valmän för desses väljande, utöfva rösträtt

för större antal röster än som svarar mot eu tiondedel

af "kommunens hela röstetal efter röstlängden, eller i

något fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden

sammanräknadt tillkommer öfrige röstegande. Uppkommer

vid sådan ''beräkning af rösträtt bråktal, skall det

bortfalla.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen

och deröfver upprätta en längd, upptagande,

särskild! för hvarje skattskyldig och i särskilda kolumner:

för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning

enligt art, 11 i bevillningsstadgan (eller, der bevillning

ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet,

mot sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål

debiterad enahanda bevillning; det

åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för

jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan

fastighet; fyrktalet för alla öfriga beskattningsföremål

och summan af den skattskyldiges fyrktal; allt på sätt

det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd

närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af de

bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,

tillika kommuns röstlängd. I den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund

i följd af dessa bestämmelser någon i längden uppförd

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden upprättas

i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan

anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

Stockholm den 24 februari 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer

af herrar Bergström, Fröberg, Lundeberg, G. H. Stråle, Glaeson och Stephens.

Herr Näsman har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

Formulär Flit. A.

Fyrktalslängd för

Personel-

Fastigheter

Prosten N. N...................

Landbonden Sven Persson...

Lagmannen N. N.......

Kronofogden N. N.......

Majoren N. N................

Anders Svensson...........

Gästgifvaren N. N........

Skrintorp N:o 2, stom */, mantal,KyrktomtaN:ol, skatte, lmantal

Lungnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal...........

Normlösa, N:o 1, häradshöfdingeboställe, 2 mantal ......

Skrintorp, kronofogdeboställe, l‘/2 mantal..............

Glittringe säteri, 11 mantal, Rofvestad 2l/3 mantal, Ys qvarn

Berga, 1 mantal, Rofvestad ‘/3 mantal, Brunby utjord .........

Vantinge gästgifvaregård, 1 mantal . .. ..

Skomakaren N. N. i Vantinge

Torparen Carl Nilsson i Vik

Carl Svensson, fjerdingsman

Landtbrukaren N. N......

Vantinge backstuga ..........................

Torpet Lugnet ............................

Brunby, N:o 3, 748 mantal, krono....................................

Mora kungsladugård, 1 mantal........

0. s. v.

Summa

Nordbo den 2 December 188 .

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Anm. För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej utgår, uppföres dock i vederbörlig kolumn det

belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, emot sådan bevillning svarar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

13

Sordin) socken år 188 .

Bevillning enligt Art. II Bevillnings- stadgan

Påfördt fyrktal

Anmärkningar

för i mantal satt jord

för jordbruksfastighet

utan mantal

för annan fastighet

för alla öfriga beskatt-

ningsföremål

för i mantal satt jord

för jordbruksfastighet

utan mantal

för annan fastighet

för alla öfriga beskatt- ningsföremål

Summa

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

13

so

—

—

—

—

16

—

270

—

—

160

430

9

60

—

—

—

—

—

—

192

—

—

—

192

i konkurstillstånd.

13

—

—

—

—

—

26

50

260

—

—

265

525

10

BO

•—

—

—

—

12

50

206

—

—

125

331

481

50

—

—

22

—

80

—

9,630

—

220

800

10,650

12

—

1

60

—

—

—

—

240

32

—

—

272

11

—

—

—

—

—

23

—

220

—

—

230

450

—

—

—

—

80

1

—

—

—

8

10

18

oguldna kommunalutskylder.

—

—

—

15

—

—

—

—

—

3

—

—

3

—

11

—

—

—

—

—

18

3

—

—

2

5

9

~

180

“

“

180

taxeringsvärde 30,000 kr.

—

—

—

—

—

—

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad och godkänd,

betygas Nordbo i sockenstugan den 21 December 188 .

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

N. N.

Bih. till Likså. Prof. 1887. 7 Sami. 11 Haft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.