Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 18

1887-02-25 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 A:18, Lagutskottets Utlåtande N:o 18

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

1

N:o 18.

Anlc. till Biksd. kansli den 25 febr. 1887, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till lagar angående handelsregister, firma

och prokura samt angående tillägg till 15 kap. handelsbalken.

Kongl. Majrt har under den 22 sistlidne januari till Riksdagen aflåta

en så lydande proposition:

»Sedan en komité blifvit tillsatt med uppdrag bland annat att

utarbeta förslag till författning om handelsregister, firma och prokura

samt bemyndigats att med komiterade, som för samma ändamål utsetts

i Norge och Danmark, sammanträda, för att söka åstadkomma så vidt

möjligt öfverensstämmande lagförslag inom de tre rikena, hafva de särskilda

ländernas komiterade fullgjort detta uppdrag. Öfver det svenska

förslaget bar Kommerskollegium efter vederbörandes börande äfvensom

Högsta Domstolen afgifvit utlåtande, hvarefter och sedan, med anledning

af hvad Domstolen anfört, inom Justitiedepartementet förslag uppgjorts

till lag angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken, Högsta Domstolen

jemväl öfver detta förslag blifvit börd; och vill Kongl. Maj:t,

med bifogande af Statsrådets och Högsta Domstolens i ämnet hållna

protokoll, till Riksdagens godkännande jemlikt 87 § Regeringsformen

öfverlemna närlagda förslag till lagar angående handelsregister, firma

och prokura samt angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken.»

Bill. till Riksd. Prot. 1887. 7 Sami. 12 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

De propositionen bifogade lagförslagen finnas här nedan i detta

utlåtande intagna.

Propositionen har af kamrarne hänvisats till lagutskottet; och får

utskottet härmed öfver densamma afgifva utlåtande.

Det framlagda förslaget till lag angående handelsregister, firma

och prokura har såsom bekant framkallats af ett inom affärsverlden

länge känd! behof af lagstadganden i hithörande ämnen. Mot detsammas

framläggande vid närvarande tidpunkt har emellertid, särskildt

inom högsta domstolen vid förslagets granskning derstädes, framstälts

den anmärkning, att, dermed bort anstå, till dess förslag i ämnet kunnat

framläggas i sammanhang med förslag till en mera genomgripande omgestaltning

af hela den svenska handelslagstiftningen eller åtminstone

af bolagsrätt^. I det anförande till statsrådsprotokollet, hvaruti statsrådet

och chefen för justitiedepartementet hemstält om aflåtande af den

nu föreliggande propositionen, bemötes berörda anmärkning sålunda:

»Det medgifves gerna, att det varit vida lättare att åstadkomma

en nöjaktig firmalag, om lagstiftningen angående bolag förut varit på

ett tillfredsställande sätt ordnad. Men det står ej alltid lagstiftaren

till buds att välja sitt ämne med samma frihet och ordna det i samma

logiska följd som den vetenskaplige författaren. Lagstiftaren måste ofta

gripa in der missförhållandena i det praktiska lifvet visat sig störst,

och han skulle illa motsvara sin uppgift, om han ej vågade inlåta sig

på ett dylikt ämne utan att först hafva från grund och botten reformerat

de delar af den i öfrigt gällande rätten, på hvilka han hade att

bygga. Och att firmalagstiftningen hos oss befinner sig i det skick,

att en omdaning, för att ej säga nydaning, af densamma utgör en af

den lagstiftande magtens mest trängande uppgifter, derom vittnar den

enhälliga mening, som i detta hänseende länge uttalats af affärsmän och

industriidkare och som gifvit, sig ett uttryck i ett af Stockholms handels-

och sjöfartsnämnd, d. v. s. af en framstående målsman för desse

affärsmän och industriidkare, på egen hand utarbetadt, år 1877 till

Kongl. Maj:t ingifvet fullständigt lagförslag i ämnet. Att Danmark och

Norge, som i vida högre grad än vi sakna till och med de enklaste

grunderna för en tidsenlig bolagslagstiftniug, det oaktadt haft firmalagar,

det förra landet öfver tjugu år, det senare öfver tio år, utan att någon

tvekan i dessa länder synes hafva uppstått om lämpligheten att lagstifta

i denna ordning, torde i sin mån vittna derom, att man ej behöfver

förtvifla om möjligheten att äfven hos oss åstadkomma en för nuvarande

förhållanden tillfyllestgörande firmalagstiftning. Visserligen har Eders

Kongl. Maj:t, sedan Plögsta Domstolen afgaf sitt yttrande, tillsatt en

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

komité med uppdrag att utarbeta förslag till lagar angående solidariska

bolag och aktiebolag samt med dem jemförliga föreningar för ekonomisk

verksamhet, men detta uppdrag är så vidt omfattande, att det ingalunda

är att hoppas, att under de närmaste åren något fullständigt

resultat står att vinna, allra minst i de delar af ämnet, der, såsom

Högsta Domstolen anmärkt, bristerna i gällande lag visat sig störst.»

I hvad departementschefen sålunda anfört kan utskottet för sin

del icke annat än instämma; hvadan utskottet anser ofvan omförmäld a

anmärkning icke böra utgöra något hinder för Riksdagen att godkänna

de nu framlagda lagförslagen.

Vid granskningen af de föreskrifter, hvilka i 1 kap. af förslaget

till lag om handelsregister, firma och prokura meddelas angående kostnaderna

för anmälan till handelsregistret, har utskottet fäst uppmärksamhet

vid det förhållande, att afgifterna för inregistreringen icke blifvit

i sjelfva lagförslaget bestämda, såsom exempelvis skett i förordningen

angående patent den 16 maj 1884 (11 §) och lagen om skydd för varumärken

den 5 juli samma år (3 §) samt nu senast i det för innevarande

Riksdag framlagda förslaget till förordning angående skydd för mönster

och modeller inom metallindustrien (4 § 2 mom.). Det synes visserligen

hafva varit önskvärdt, att en dylik bestämmelse influtit jemväl i nu

föreliggande lagförslag; men utskottet föreställer sig, att ifrågavarande

afgifter i allt fall icke bestämmas högre än att de betäcka de kostnader,

som äro förenade med de på registreringsmyndigheten ankommande åtgärder,

och att möjligen uppkommande öfverskott komma att ingå till

statsverket. Med afseende härå och med hänsyn jemväl till svårigheten

att för närvarande med någon säkerhet beräkna beloppet af nämnda

kostnader, har utskottet ansett det anmärkta förhållandet icke böra föranleda

någon ändring i förslaget.

Utskottet går nu att redogöra för de öfriga anmärkningar, till

hvilka utskottet, vid granskningen af de särskilda föreskrifterna i förslaget

till lag angående handelsregister, firma och prokura, funnit detsamma

gifva anledning.

Då det i 2 § föreskrifves, att anmälan till handelsregistret skall

vara åtföljd af stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande,

synas de i 4 § förekommande orden »på den anmälandes bekostnad»

kunna, såsom innefattande ett onödigt upprepande, ur §:n utgå.

I 8 och 9 §§ talas om »bolag, som omförmäles i 15 kap. handelsbalken».

I 9 § användes derjemte för att beteckna samma art af bolag

uttrycket »handelsbolag», hvilket sedermera begagnas i flere följande

§§ af förslaget. Till förekommande af missförstånd i afseende härå har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

utskottet i 8 §, der bolag af ifrågavarande beskaffenhet för första gången

namnes, framför orden »bolag, som omförmäles i 15 kap. handelsbalken»,

inskjutit orden »handelsbolag, hvarmed förstås sådant» samt i 9 § utbytt

förstnämnda uttryck mot ordet »handelsbolag.»

Då det i 1 mom. af 21 § förekommande ordet »genast» möjligen

skulle kunna gifva anledning till obehörigt stränga fordringar på den

skyndsamhet, hvarmed den i momentet föreskrifna anmälan bör ske, har

utskottet i stället för detta ord insatt uttrycket »så fort ske kan», hvilket

också närmare ansluter sig till det i de danska och norska förslagen

begagnade uttrycket »snarest muligt».

Det i 23 § föreslagna maximum af böter för förseelser mot föreskrifterna

i lagförslaget har synts utskottet vara för högt, synnerligen

om man härmed jemför föreskrifterna i förordningen den 30 maj 1879,

enligt hvilken försummelse att anmäla förändringar inom aktiebolags

styrelse ansetts kunna umgällas med böter från och med 10 till och

med 50 kronor. Utskottet har derför funnit det i förevarande § stadgade

högsta bötesbelopp kunna nedsättas till ett hundra kronor, hvilket.

jemväl vid upprepad förseelse torde vara tillräckligt för att medföra

åsyftad verkan.

I andra stycket af 24 § stadgas, att böter, som ådömas enligt

23 §, skola fördelas lika mellan kronan och åklagaren. Den uppmuntran

till tjenstenit i beifrande af de i sistberörda § omförmälda förseelser, som

väl härmed är afsedd, tror utskottet icke vara erforderlig eller lämplig;

och har derför föreslagits, att dessa böter likasom sådana, hvilka ådömas

enligt förordningen angående patent den 16 maj 1884 (22 §) och lagen

om skydd för varumärken den 5 juli samma år (19 §), äfvensom ofvan

åberopade förordning af den 30 maj 1879, skola tillfalla kronan ensam.

För särskilda i 31 och 34 §§ vidtagna redaktionsändringar torde

någon särskild motivering ej erfordras.

Mot förslaget till lag angående tillägg till 15 kap. handelsbalken

har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet får följaktligen hemställa,

1) att Riksdagen, beträffande förslaget till lag angående

handelsregister, firma och prokura, ville, med

förklarande, att Kongl. Maj:ts förevarande proposition

i denna del icke kan antagas i oförändradt skick, för

sin del antaga följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande. N:o 18.

5

Lag

angående handelsregister, firma och prokura

Härigenom förordnas som följer:

1 Kap.

Om handelsregister.

1 §■

För Stockholm skall hos Öfverståthållareembetet, för annan stad

hos magistraten, eller, der sådan ej finnes, hos vederbörande stadsstyrelse,

och för landsbygden hos Konungens befallningshafvande föras

handelsregister för inskrifning af de anmälanden, om hvilka i denna

lag förmäles eller livilkas intagande i registret kan varda annorledes

föreskrifvet.

2 §■

Anmälan till handelsregistret skall göras skriftligen och vara åtföljd

af stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande.

Afiemnas anmälan genom ombud eller insändes den med posten, skall

underskriften vara af vittnen styrkt.

3 §•

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskilt fall stadgade, eller innehåller anmälan annat än som

enligt lag må i registret intagas, skall registrering vägras.

Vägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden tillhanda eller, om han uppgifvit fullständig adress, till

honom med posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet med

skälen derför.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

År sökanden med beslutet missnöjd, ege han att vid talans förlust

innan klockan 12 å sextionde dagen från beslutets dag deröfver anföra

besvär bos Konungens befallningshafvande, om beslutet meddelats af

magistrat eller stadsstyrelse, och mot Konungens befallningshafvandes

beslut hos Konungen.

4 §•

Kongl. Maj:ts förslag.

Den myndighet, hos hvilken handelsregistret

föres, skallra den anmälandes

bekostnad ofördröjligen låta

kungöra innehållet af anmälan, som

i registret intages, så väl i allmänna

tidningarna som ock i den

städs tidning, der myndigheten har

sitt säte eller, om flera tidningar der

utgifvas, i den af dessa, der allmänna

påbud för staden vanligen

meddelas. Utgifves ej tidning i staden,

skall kungörelsen införas i den

tidning i länets residensstad, der

allmänna påbud för denna stad vanligen

meddelas. Bilaga till anmälan

skall ej kungöras.

En samling för hela riket af de

i allmänna tidningarna kungjorda anmälanden

skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras

till trycket och förses med register

för hvarje år.

Utskottets förslag.

Den myndighet hos hvilken handelsregistret

föres, skall ofördröjligen

låta kungöra innehållet af anmälan,

som i registret intages, så

väl i allmänna tidningarna som ock

i den stads tidning, der myndigheten

har sitt säte eller, om flera

tidningar der utgifvas, i den af

dessa, der allmänna påbud för staden

vanligen meddelas. Utgifves ej

tidning i staden, skall kungörelsen

införas i den tidning i länets residensstad,

der allmänna påbud för

denna stad vanligen meddelas. Bilaga

till anmälan skall ej kungöras.

En samling för hela riket af de

i allmänna tidningarna kungjorda

anmälanden skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras

till trycket och förses med register

för hvarje år.

5 §•

Närmare föreskrifter om handelsregistrens förande, de i 4 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande

samt tid och sätt för utgifvande af den i nämnda § omförmälda samling

meddelas af Konungen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

7

6 §.

Förmenar. någon, att en i handelsregistret verkstäld inskrifning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

föras vid allmän underrätt.

7 §•

Det som. i enlighet med denna lag blifvit infördt i handelsregistret

och kungjordt i ortstidningen skall anses hafva kommit till tredje mans

kännedom, der ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft

eller bort hafva kunskap derom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva anmäldt, icke med laga verkan åberopas mot annan

än den, som visas hafva derom haft vetskap.

2 Kap.

Om firma.

8 §•

Kongl. Maj:ts förslag.

Hvar, som vill idka handel eller

annan näring, med hvars utöfvande

följer skyldighet att föra handelsböcker,

varo pligtig att till införande

i handelsregistret anmäla det

namn, hvarunder han ämnar bedrifva

sin rörelse och som han vid

dervid förekommande underskrifter

ämnar teckna. Sådant namn kallas

firma. För aktiebolag, hvarmed förstås

sådant bolag, som på grund af

gällande lagar om aktiebolag erhållit

Konungens stadfästelse å sin

bolagsordning, skall anmälan om

Utskottets förslag.

Hvar, som vill idka handel eller

annan näring, med hvars utöfvande

följer skyldighet att föra handelsböcker,

vare pligtig att till införande

i handelsregistret anmäla det

namn, hvarunder han ämnar bedrifva

sin rörelse och som han vid

dervid förekommande underskrifter

ämnar teckna. Sådant namn kallas

firma. För aktiebolag, hvarmed förstås

sådant bolag, som på grund

af gällande lagar om aktiebolag

erhållit Konungens stadfästelse å

sin bolagsordning, skall anmälan om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

firma göras, ändå att bolaget ej

är pligtigt att föra handelsböcker.

För aktiebolag och annat med

särskild styrelse försedt bolag åligger

det styrelsen, men i bolag, som

omförmäles i 15 kap. Handelsbalken,

hvarje bolagsman, att ansvara

för anmälningsskyldighetens fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet

undantagas fartygsredare

och rederier, som ej äro aktiebolag,

så ock ensldlda banker med rätt

att utgifva egna banksedlar.

9

Kongl. Maj:ts förslag.

1. Enskild näringsidkares firma

skall innehålla hans tillnamn med

eller utan förnamn. Ej må i firman

intagas något, som antyder att

firman innehafves af ett bolag eller

att innehafvarens ansvar är begränsadt.

2. Firma för bolag, som omförmäles

i 15 kap. Handelsbalken, skall,

då icke alla bolagsmännen äro i

firman namngifna, innehålla namnet

å minst en af dem med ett

tillägg, som antyder, att flera bolagsmän

finnas. I handelsbolags

firma må ej intagas namn å annan

person än bolagsman, ej heller något

som antyder begränsning af

bolagmans ansvar.

3. Aktiebolags firma skall utmärka

bolagets egenskap af aktiebolag.

firma göras, ändå att bolaget ej

är pligtigt att föra handelsböcker.

För aktiebolag och annat med

särskild styrelse försedt bolag åligger

det styrelsen, men i handelsbolag,

hvarmed förstås sådant bolag,

som omförmäles i 15 kap. Handelsbalken,

hvarje bolagsman, att ansvara

för anmälningsskyldighetens

fullgörande.

Från nu stadgade anmälningsskyldighet

undantagas fartygsredare

och rederier, som ej äro aktiebolag,

så ock enskilda banker med rätt

att utgifva egna banksedlar.

§•

Utskottets förslag.

1. Enskild näringsidkares firma

skall innehålla hans tillnamn med

eller utan förnamn, Ej må i firman

intagas något, som antyder att

firman innehafves af ett bolag eller

att innehafvarens ansvar är begränsadt.

2. Firma för handelsbolag skall, då

icke alla bolagsmännen äro i firman

namngifna, innehålla namnet å minst

en af dem med ett tillägg, som antyder,

att flera bolagsmän finnas.

I handelsbolags firma må ej intagas

namn å annan person än bolagsman,

ej heller något som antyder

begränsning af bolagsmans ansvar.

3. Aktiebolags firma skall utmärka

bolagets egenskap af aktiebolag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

4. Idkas rörelse af flera personer

i bolag under annan form än

i mom. 2 och 3 sägs, skall firman

utmärka rörelsens beskaffenhet. Ej

må såden firma innehålla personnamn.

4. Idkas rörelse af flera personer

i bolag under annan form än

i mom. 2 och 3 sägs, skall firman

utmärka rörelsens beskaffenhet. Ej

må sådan firma innehålla personnamn.

10 §.

Ej må någon i sin firma obehörigen intaga annans namn eller

namnet å annans fasta egendom. I firma må ej angifvas företag, som

icke står i förbindelse med innehafvarens rörelse, ej heller må firma,

som angifver visst slag af rörelse, bibehållas oförändrad, sedan en

väsentlig förändring af rörelsen egt rum.

Firma skall tydligt skilja sig från andra för samma kommun

förut i handelsregistret intagna, ännu bestående firmor. Den som vill

anmäla firma, hvari hans namn ingår, skall förty, om samma firma

redan är intagen i registret för annan näringsidkare^ inom samma

kommun, genom tillägg till sitt namn eller annorledes tydligt skilja

sin firma från den äldre firman.

11 §•

Enka, som fortsätter sin aflidne mans rörelse, så ock man, som

fortsätter hustruns före eller under äktenskapet drifna rörelse, må begagna

firman oförändrad. Enskild näringsidkares arfvinge, så ock flere

sterbhusdelegare, som skola i handelsbolag fortsätta enskild näringsidkares

rörelse, ege samma rätt, derest den aflidne medgifvit det eller,

om han aflidit utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige

sterbhusdelegare äro derom ense.

12 §.

Inträder någon såsom delegare i enskild näringsidkares eller

handelsbolags rörelse, må firman fortfarande begagnas oförändrad. Lag

samma vare, om delegare utträder ur handelsbolag, dock att hans namn

icke må i firman qvarstå, med mindre han sjelf medgifvit det eller,

om han aflidit utan att hafva annorlunda förordnat, hans samtlige sterbhusdelegare

dertill samtyckt.

Bill. till Riksd. Prot. 1887. 7 Sami. 12 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

13 §.

Firma må icke öfverlåtas i andra än de här ofvan förutsatta fall;

enskild näringsidkare eller handelsbolag dock obetaget att vid rörelsens

öfverlåtande till enskild näringsidkare eller handelsbolag medgifva den

nye egaren att nyttja firman med ett tillägg, som visar, att öfverlåtelse

egt rum.

14 §.

År genom aftal bestämdt, att rättighet att teckna handelsbolags

firma endast tillkommer flere bolagsmän i förening, böra desse verkställa

firmateckningen så, att de jemte firman underskrifva sina namn.

Vid firmateckning för aktiebolag eller rörelse, som i 9 § 4 mom.

sägs, böra de, som äro berättigade att teckna firman, jemväl underskrifva

sina namn.

15 §.

Sättes rörelse under förvaltning af syssloman (liqvidatorer, administratörer)

med rätt för dem att teckna firman, eller förtsättes enskild

näringsidkares rörelse af sterbhusdelegare, enligt hvad för viss tid är

medgifvet, bör firmateckningen ske på sådant sätt, att det ändrade

förhållandet deraf framgår.

16 §.

Anmälan om firma skall, innan näringens utöfvande börjas, ske

för rörelse, som drifves i Stockholm, hos (Tfverståthållareembetet och

för rörelse i annan stad bos stadens magistrat eller, der sådan ej finnes,

hos vederbörande stadsstyrelse, och, om rörelsen drifves å landet, hos

Konungens befallningshafvande i länet. Drifves rörelsen i flera kommuner,

skall anmälan ske till handelsregistret för den kommun, der

hufvudkontoret är beläget.

För aktiebolag eller annat med särskild styrelse försedt bolagskall

anmälan om firma göras till registret för den ort, der styrelsen

har sitt säte.

Inrättas afdelningskontor med sjelfständig förvaltning (filial) i

annan kommun, än der hufvudkontoret är beläget eller bolagsstyrelse

bar sitt säte, skall anmälan till registret för den kommun ske innan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

firman får der begagnas. Filial för rörelse, som har hufvud kontoret

utom riket, anses såsom fristående rörelse, för hvilken anmälan skall

göras af den, som förestår rörelsen.

Anmälan, hvarom i denna § förmäles, skall vara underskrifven

af alla anmälningsskyldige.

17 §•

1 enskild näringsidkares anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, der rörelsens hufvudkontor, eller, om anmälan

afser afdelningskontor, detta är beläget.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, der rörelsens hufvudkontor, eller, om anmälan

afser afdelningskontor, detta är beläget; och,

der ej hvar bolagsman för sig skall hafva rätt att teckna firman,

4) hvilken eller hvilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt

huruvida rättigheten endast kan utöfvas af flere i förening.

19 §.

I aktiebolags anmälan skall uppgifvas utom firman:

1) dagen för bolagsordningens antagande och för Konungens

beslut om fastställelse å densamma;

2) det slag af rörelse bolaget skall drifva;

3) kommunen, der styrelsen har sitt säte eller, om anmälan

afser afdelningskontor, detta är beläget;

4) det tecknade aktiekapitalets storlek och fördelning i aktier;

5) huruvida aktierna äro stälda på viss man eller innehafvare!!;

6) huruvida aktierna äro till fullo inbetalda, och, om så ej skett,

när dylik inbetalning kan påfordras;

7) huruvida tillkännagifvanden för aktieegarne skola intagas i

tidning och, om så skall ske, i hvilken eller hvilka;

8) styrelsens medlemmars fullständiga namn och deras hemvist;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

9) hvilken eller hvilka bland dessa äro berättigade att teckna

firman.

Vid anmälan skola såsom bilagor fogas bolagsordningen, Konungens

beslut om fastställelse derå samt bevis om val af styrelse.

20 §.

Hvad i 19 § är stadgadt angående anmälan af aktiebolags firma

gälle äfven i tillämpliga delar om anmälan af firma för rörelse, som i 9

§ 4 mom. sägs.

§ 21.

Kongl. May.ts förslag.

1. Sker ändring i något förhållande,

hvarom inskrifning skett

i handelsregistret, eller inträffar

något af de i 15 § omtalade fall,

skall anmälan derom genast göras

i den ordning, som stadgats för

anmälan om firma; dock att ändring:

af hemvist icke behöfver anmälas.

Har i andra fall, än nu är

sagdt, ändring skett i bolagsordning,

som afses i 19 eller 20 §, skall

jemväl dagen för beslutet härom

samt för Konungens stadfästelse

anmälas och ett exemplar af ändringen

och stadfästelse!! bifogas.

2. Då rörelse upphör, åligge

anmälningsskyldigheten den, som

vid den tiden utöfvade rörelsen

eller var delegare i densamma, eller,

då fråga är om aktiebolag eller

annat med särskild styrelse försedt

bolag, var ledamot i bolagets styrelse.

Vid enskild näringsidkares

död åligge anmälningsskyldigheten

sterbhusdelegarne. Upphör liandels
-

Utskottets förslag.

1. Sker ändring i något förhållande,

hvarom inskrifning skett

i handelsregistret, eller inträffar

något af de i 15 § omtalade fall,

skall anmälan derom sä fort ske

kan göras i den ordning, som stadgats

för anmälan om firma; dock

att ändring af hemvist icke behöfver

anmälas. Har i andra fall, än nu

är sagd!, ändring skett i bolagsordning,

som afses i 19 eller 20 §,

skall jemväl dagen för beslutet

härom samt för Konungens stadfästelse

anmälas och ett exemplar

af ändringen och stadfästelse!! bifogas.

2. Då rörelse upphör, åligge

anmälningsskyldigheten den, som

vid den tiden utöfvade rörelsen

eller var delegare i densamma, eller,

då fråga är om aktiebolag eller

annat med särskild styrelse försedt

bolag, var ledamot i bolagets styrelse.

Vid enskild näringsidkares

död åligge anmälningsskyldigheten

sterbhusdelegarne. Upphör handels
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag.

bolag i följd af delegares död, åligge

anmälningsskyldigheten, utom de

öfrige bolagsmännen, jemväl den

aflidnes sterbhusdelegare. I fråga

om annan ändring än rörelsens upphörande

åligge anmälningsskyldigheten

en hvar, som efter ändringen

utöfvar eller är delegare i rörelsen,

eller, då fråga är om aktiebolag

eller annat med särskild styrelse

försedt bolag, är ledamot i bolagets

styrelse.

3. Flyttas rörelse från en kommun

till en annan, eller sker ändring i

sjelfva firman, skall tillika fullständig

firmaanmälan göras.

4. Har genom lagakraftvunnen

dom blifvit förklarad^ att anmälan

icke bort intagas i registret eller

att något förhållande, hvarom inskrifning

sketf, ändrats eller upphört,

skall på begäran af någondera

parten anteckning derom ske

i registret. Underrättelse om sådan

anteckning skall så kungöras,

som i 4 § sägs.

5. Inträffar konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen

samtidigt med kungörelsen

derom genom rättens eller domarens

försorg afsändas till registreringsmyndigheten

för att inskrifvas

i handelsregistret. Sådan anteckning

skall afföras, då gäldenären visar

alt han eger få den afträdda egendomen

till sig återstod, eller att

konkursen eljest är att anse för

afslutad.

Utskottets förslag.

bolag i följd af delegares död, åligge

anmälningsskyldigheten, utom de

öfriga bolagsmännen, jemväl den

aflidnes sterbhusdelegare. I fråga

om annan ändring än rörelsens upphörande

åligge anmälningsskyldigheten

en hvar, som efter ändringen

utöfvar eller är delegare i rörelsen,

eller, då fråga är om aktiebolag

eller annat med särskild styrelse

försedt bolag, är ledamot i bolagets

styrelse.

3. Flyttas rörelse från en kommun

till en annan, eller sker ändring i

sjelfva firman, skall tillika fullständig

firmaanmälan göras.

4. Har genom lagakraftvunnen

dom blifvit förklaradt, att anmälan

icke bort intagas i registret eller

att något förhållande, hvarom inskrifning

skett, ändrats eller upphört,

skall på begäran af någondera

parten anteckning derom ske

i registret. Underrättelse om sådan

anteckning skall så kungöras,

som i 4 § sägs.

5. Inträffar konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen

samtidigt med kungörelsen

derom genom rättens eller domarens

försorg afsändas till registreringsmyndigheten

för att inskrifvas

i handelsregistret. Sådan anteckning

skall afföras då gäldenären visar

att han eger få den afträdda egendomen

till sig återstäld, eller att

konkursen eljest är att anse för

afslutad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

22 §.

Då firma anmäles, skall en hvar, som är berättigad att teckna

firman, på samma-gång egenhändigt inskrifva firmateckningen i handelsregistret

eller i ett särskildt bihang till detta, så vida icke teckningen

verkstälts å anmälningsskriften och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda

sätt skall förfaras, då anmälan sker derom, att någon blifvit

berättigad att teckna förut anmäld firma.

23

Kongl. May.ts förslag.

Försummas anmälan, som ofvan

föreskrifves, eller har, efter det

registrering af firma vägrats eller

upphäfts, den anmälningsskyldige

försummat göra ny anmälan, då

skall enskild näringsidkare, bolagsman,

ledamot i bolagsstyrelse eller

annan, som till sådan förseelse gjort

sig skyldig, straffas med böter från

och med fem till och med femhundra

kronor.

24

Kongl. Maj:ts förslag.

Förseelse, som i föregående §

är med ansvar belagd, skall åtalas

hos polisdomstol i den ort, der den

ifrågavarande rörelsen drifves, om

särskild sådan domstol är der inrättad,

men eljest hos poliskammare

eller, om poliskammare icke

finnes, vid allmän domstol; och

gälle i fråga om klagan öfver

domstols eller poliskammares beslut

i dessa mål hvad i allmänhet

§■

Utskottets förslag.

Försummas anmälan, som ofvan

föreskrifves, eller har, efter det

registrering af firma vägrats eller

upphäfts, den anmälningsskyldige

försummat göra ny anmälan, då

skall enskild näringsidkare, bolagsman,

ledamot i bolagsstyrelse eller

annan, som till sådan förseelse gjort

sig skyldig, straffas med böter från

och med fem till och med etthundra

kronor.

§•

Utskottets förslag.

Förseelse, som i föregående §

är med ansvar belagd, skall åtalas

hos polisdomstol i den ort, der den

ifrågavarande rörelsen drifves, om

särskild sådan domstol är der inrättad,

men eljest hos poliskammare

eller, om poliskammare icke

finnes, vid allmän domstol; och

gälle i fråga om klagan öfver

domstols eller poliskammares beslut

i dessa mål hvad i allmänhet

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag.

är angående besvär i brottmål

stadgadt.

Böter, som ådömas enligt 23 §,

fördelas lika mellan kronan och åklagaren.

Saknas tillgång till böternas

falla gäldande, förvandlas

de enligt allmän strafflag.

Utskottets förslag.

är angående besvär i brottmål

stadgadt.

Böter, som ådömas enligt 23 §,

tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas fulla gäldande, förvandlas

de enligt allmän strafflag.

3 Kap.

Om prokura.

25 §.

Har innehafvaren af en i handelsregister införd firma meddelat

viss man fullmagt, som uttryckligen förklaras vara prokura, eller bar

lian annorledes utmärkt någon såsom sin prokurist, ege denne att, i allt

hvad till bedrifvande af hufvudmarmens rörelse hörer, handla å hans

vägnar och teckna hans firma; dock må prokuristen ej afhända hufvudmarmén

hans fasta egendom eller medgifva inteckning deri, med mindre

han blifvit dertill uttryckligen bemyndigad.

Skriftlig prokura innefattar behörighet för prokuristen att sjelf

eller genom ombud föra hufvudmannens talan inför domstolar och andra

myndigheter, så ock att å hans vägnar ingå förlikning.

26 §.

Prokura må meddelas flera personer på sådant sätt, att den endast

kan begagnas af dem gemensamt (kollektivprokura).

27 §.

Den behörighet, som jemlikt 25 § tillkommer prokurist, kan icke

med laga verkan mot tredje man, som är i god tro, inskränkas till

viss tid eller annorledes begränsas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

28 §.

Prokurist bör vid firmans tecknande dertill foga ett tillägg, som

utmärker prokurauppdraget (per procura, p. p. eller annan förkortning

af dessa ord) och derjemte underskrifva sitt namn. I afseende å

kollektivprokura skall iakttagas livad angående antalet underskrifter

blifvit vid prokurans meddelande bestämdt.

29 §.

Prokurist må icke öfverlåta prokuran å annan person.

30 §.

Prokura kan när som helst återkallas. Hufvudmannens död medför

ej prokurans upphörande.

31

Kongl. Maj:ts förslag.

Prokura må, om deri ej förekommer

begränsning eller förbehåll, som

icke medgifvits i 25 eller 26 §, af

hufvudmannen anmälas till det handelsregister,

i hvilket firman inskrifvits.

Då prokura anmäles, skall prokuristen

på samma gång egenhändigt

teckna firman och sin underskrift

i handelsregistret eller i ett

särskilt bihang till detta, så vida

ej teckningen verkstälts å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen

styrkt.

§•

Utskottets förslag.

Prokura må, om den ej innehåller

annan begränsning eller annat

förbehåll än som medgifvits i 25 eller

26 <£, af hufvudmannen anmälas

till det handelsregister, i livilket

firman inskrifvits.

Då prokura anmäles, skall prokuristen

på samma gång egenhändigt

teckna firman och sin underskrift

i handelsregistret eller i ett

särskildt bihang till detta, så vida

ej teckningen verkstälts å anmälninffsskriften

och blifvit af vittnen

styrkt.

32 §.

Ändring eller återkallelse af anmäld prokura skall anmälas till

handelsregistret.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

33 §.

Genom denna lag upphäfva^:

förordningen den 28 Juni 1798 angående livad bolag iakttaga

böra, som under så kallad firma eller särskildt antagen handteckning

vilja handels- och fabriksrörelse idka;

förordningen den 30 Maj 1879 angående tillägg till gällande

föreskrifter om aktiebolag;

5 och 21 §§ i lagen angående bankaktiebolag den 19 November

1886, så ock hvad i 39 § af samma lag stadgas om anmälan hos rätten

af förändring i bankaktiebolags ordning och förändringens kungörande;

samt

hvad i 1 § af förordningen angående aktiebolag den 6 Oktober

1848 föreskrifves om anmälan hos rätten af bolagsordning och Konungens

beslut om fastställelse derå äfvensom af förändring i bolagsordningen.

Af Konungen stadfäst bolagsordnings anmälande till handelsregistret

skall medföra enahanda verkan som anmälan hos rätten enligt

10 § i förordningen angående aktiebolag och 14 § i lagen angående

bankaktiebolag.

Hvad i 6 § af lagen angående bankaktiebolag föreskrifves om

styrkande att kungörelse om bolaget skett och att uppgift å de personer,

hvilka utgöra bolagets styrelse, äfvensom å dem, hvilka ega att

underskrifva bolagets förbindelser, blifvit i allmänna tidningarna införd,

skall anses fullgjordt, då styrkt blifvit, att kungörelse om bolagsordningens

och uppgifternas anmälan till handelsregistret skett i öfverensstämmelse

med 4 § i denna lag.

34 §.

Kongl. Maj:ts förslag.

Denna lag skall vara till efterlefnad

gällande från och med den

1 Januari 1888.

Föreskrifterna i lagen afse jemväl

näring, som utöfvas då lagen

träder i kraft; dock att firma för

dylik näring må, om den brukats

före lagens utfärdande, intagas i

handelsregistret, ändå att den icke

Bih. till Riksd. Prof. 1887. 7 Sami.

Utskottets förslag.

Denna lag skall vara till efterlefnad

gällande från och med den

1 Januari 1888.

Föreskrifterna i lagen afse jemväl

näring, som utöfvas då lagen

träder i kraft; dock att firma för

dylik näring må, om den brukats

före lagens utfärdande, intagas i

handelsregistret, ändå att den icke

12 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

Kongl. Maj:ts förslag.

är så beskaffad, som i 9 och 10 §§

föreskrifves. Den i 8 § stadgade

anmälningsskyldighet skall för sådan

näring, vid bot som i 23 §

sägs, fullgöras inom sex månader

sedan lagen trädt i kraft, oberoende

af anmälan, som förut kan

hafva egt rum på grund af förordningarna

den 28 Juni 1798, den 6

Oktober 1848. eller den 30 Maj

1879 eller lagen den 19 November

1886.

Utskottets förslag.

är så beskaffad, som i 9 och 10 §§

föreskrifves. Den i 8 § stadgade

anmälningsskyldighet skall för sådan

näring, vid bot som i 23 §

sägs, fullgöras inom sex månader

sedan lagen trädt i kraft, oberoende

af anmälan, som förut kan

hafva egt rum på grund af förordningen

den 28 Juni 1798, den

6 Oktober 1848 eller den 30 Maj

1879 eller lagen den 19 November

1886.

samt

2) att Riksdagen i fråga om förslaget till lag

angående tillägg till 15 kap. handelsbalken ville, med

bifall till den kongl. propositionen i denna del, antaga

följande

Lag

angående tillägg till 15 kap. Handelsbalken.

Härigenom förordnas som följer:

Hafva delegare i bolag, hvarom i 15 kap. Handelsbalken sägs,

sins emellan öfverenskommit, att endast någon eller några af dem,

eller endast några eller alla i förening, må handla å bolagets vägnar;

och sluter någon, med vetskap derom, aftal med bolagsman, som icke

är behörig att för bolaget handla, vare det aftal ej för bolaget bindande.

Stockholm den 25 februari 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 18.

19

Reservation

af herr J. Anderson i Tenhult: »I fråga om innehållet uti 2 och

5 §§ har jag ansett att Riksdagen borde få yttra sig om storleken af

de belopp, som förskottsvis skola erläggas för registreringen och för

kungörelsekostnaderna.

Uti 3 § borde, derest registrering vägras, sökanden återfå så

mycket af de inlemnade penningaime, som svarar mot kungörelsekostnaderna,

enär, om registrering icke bifalles, kungörelsekostnad icke kan

ifrågakomma.

Då jag anser att den mindre industrien icke bör betungas med

obehöfliga utgifter, anser jag att 8 § 3 mom. bör få följande tillägg:

»så ock enskild näringsidkare, som idkar rörelse i eget namn».

23 § bör vara så uppstäld, att, om sterbhusdelegare försumma

göra anmälan, endast den af delegarne, som vållat försummelsen, må

ådömas böter och icke, der flera sterbhusdelegare finnas, hvarje delegare

blifva bötfäld.»

Herr F. Andersson i Helgesta har begärt få här antecknadt, att

han icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.