Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lagstiftning i fråga om borgen.

1887-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 A:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lagstiftning i fråga om borgen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

varande fallet förklarats hafva mött redan mot erhållande af lysning, en

förberedande åtgärd af rent borgerlig betydelse.

På de grunder, utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 15 februari 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

tf:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 15 febr. 1887, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad

lagstiftning i fråga om borgen.

Från Andra Kammaren har lagutskottet fått emottaga en inom nämnda

kammare af herrar O. W. Redelius och J. Petersson i Boestad afgifven

motion (n:o 40), så lydande:

»Ingen lärer vara okunnig om de förderfliga följderna af nu rådande

borgenssystem. Alla veta vi, huru personer, i följd af ingången borgen för

annans gäld, nödgats offra all sin egendom eller tillgångar, hvaraf deras och

deras familjers ekonomiska välfärd och framtida bergning bero; och huru

personer genom den lätthet, hvarmed lån kunna göras, om man blott lyckas

erhålla några hederliga och medgörliga vänners och grannars namnteckning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 9.

5

å ett papper, förledas att kasta sig in i ovissa och tvifvelaktiga spekulationer

eller att föra ett öfverdådigt lefnadssätt på andras penningar, samt huru

långifvaren ändå alltid är oviss om att till fullo återfå de medel, han försträckt.

-— Under sådana förhållanden kan skäligen sättas i fråga, om ej

sjelfva lagstiftningen angående borgen är ohelsosam och följaktligen borde

förändras till ett bättre. Såsom exempel tillåta vi oss i förbigående antyda,

att, om 9 § 10 kap. handelsbalken helt och hållet upphäfdes och en ny §

i dess ställe antoges af följande lydelse: Går någon i korgen för annans gäld

till sammanlagdt högre belopp, än löftesmäns tillgångar medgifva, vare lian

förfallen till ansvar såsom oredlig borgenär, och om 11 § samma kapitel

finge följande förändrade lydelse: Hafva två eller flere i borgen gått, soaré

hvar för sin del, vore derigenom mycket vunnet till inskränkning af borgensrättigheten

och borgensskyldigheten med dess olyckliga följder. — Men ej

nog härmed. Såsom önskemål föresväfvar oss upphörande af all borgen för

annans gäld; hvadan alla bestämmelser derom borde utgå ur vår lagstiftning.

Lånesäkerheten borde i stället grundas på pant och hypotek eller hvars och

ens egen kredit. — Men då emot hvarje som helst förslag i sådan rigtning

utan tvifvel möta betydande svårigheter, och då det dessutom är''1 vida lättare

att känna ett ondt än råda bot derför, skola vi ej tillåta oss framkomma

med några bestämda lagförslag i ämnet, men åtnöja oss med att väcka uppmärksamheten

härpå och gifva anledning till diskussion härom till frågans

framtida lösning. Men så mycket torde dock redan nu få anses tillåtligt att

anhålla om utredning af denna vigtiga fråga. Vördsammast hemställa vi

alltså, att Riksdagen, derest syftet af denna motion gillas, ville besluta en

skrifvelse till Kongl. Maj:t af innehåll, att Kongl. Maj:t täcktes låta omarbeta

alla lagstadganden om borgen och efter frågans utredning framlägga

förslag till ny lagstiftning i ämnet.»

Under nu rådande tryckta förhållanden inom näringslifvet har det nog

ofta inträffat, att ett alltför uppdrifvet anlitande af krediten framkallat ett

till sina verkningar förderfligt system af ömsesidiga borgensförbindelser.

Men då borgensinstitutet i de former, hvarunder det nu i vår rätt förekommer,

äfven visat sig vara ett verksamt och godt hjelpmedel för ett normalt

ekonomiskt lif, och då kreditlagstiftningen, äfven om nämnda institut

helt och hållet afskaffades eller till sin verkan inskränktes, erbjuder mångfaldiga

utvägar att med ringa omgång åstadkomma en rättsverkan af ungefär

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

samma art som borgen, Indika utvägar stundom torde vara af vida farligare

beskaffenhet än denna, får utskottet hemställa,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 15 februari 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation

af herr G. II. Stråle mot den af utskottet använda motivering.

K:o 10.

Anis. till Riksd. kansli den 15 febr. 1887, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning väckta motioner om ändringar

i strafflagen den 16 februqri 1864.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat tre särskilda

inom nämnda kammare väckta motioner, i Indika föreslås ändringar i

strafflagen den 16 februari 1864. Dessa motioner hafva afgifvits

l:o) af herr A. Törngren (n:o 59), hvilken på anförda skäl föreslår,

att Riksdagen för sin del beslutar, att straffbestämmelsen »förlust af medborgerligt

förtroende utöfver strafftiden» ur strafflagens paragrafer utgår;

2;o) af herr P. Zimdahl (n:o 80), som, med framhållande hufvudsakligen

af det djurplågeri, som ofta förekommer vid nedslagtning af husdjur,

hemställer, att Riksdagen måtte besluta aflåtande af eu skrifvelse till

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.