Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel.

1887-02-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 A:13, Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 21 febr. 1887, kl. 10 f. m.

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens

första hufvudtitel. (l:a U. A.)

I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken tinnes

i nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:

för kongl. hofstaten...................................................... kronor 1,214,900: —

» » slottsstaten ............................................... » 123,100: —

tillsammans kronor 1,338,000: —

har Kongl. Maj:t i enlighet med beslut, som innefattas uti det den

kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och behof bilagda

statsrådsprotokoll öfver finansärenden den 12 januari innevarande år,

föreslagit,

att för en hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland,

Westergötland och Nerike må uppföras ett årligt anslag till belopp af

26,000 kronor;

samt att, under förutsättning af bifall härtill, det för Kongl. Maj:ts

hofhållning anvisade anslag, 800,000 kronor, må nedsättas med motsvarande

belopp, 78,000 kronor, eller till 722,000 kronor.

Till omförmälda statsrådsprotokoll har herr statsrådet och chefen

för finansdepartementet anfört, att han, vid det förhållande att de af

Bill. till Riksd. Prat. 1887. 4 Sami. 1 Afl. 10 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

sistlidne Riksdag för afslag å den kong], propositionen angående

apanage åt H. K. H. Hertigen af Gotland anförda skäl fortfarande kunde

af Riksdagen åberopas, väl ej funne någon framgång vara att påräkna

för en förnyad framställning i oförändrad form. Men då Hans Maj:t

Konungen erbjudit en sådan anordning, hvarigenom utan höjande af

första hufvudtitelns slutsumma tillfälle i allt fall kunde beredas att, i

staten uppföra personliga apanager åt Deras Kongl. Högheter Hertigarne

af Gotland, Westergötland och Nerike, ville statsrådet så mycket

hellre förorda frågans lösning på dylikt sätt, som statsrådet erkände

det principielt rigtiga deri, att Konungens till mogen ålder komne söner

erhölle särskilda apanager åt sig anvisade; och hemstälde statsrådet

derför, att hos Riksdagen måtte äskas uppförande å riksstatens

första hufvudtitel af ett årligt anslag till belopp af tjugusex tusen

kronor för en hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland,

Westergötland och Nerike, samt att, under förutsättning af Riksdagens

bifall härtill, det för Kongl. Map.ts hofhållning anvisade anslag, 800,000

kronor, måtte nedsättas med motsvarande belopp, 78,000 kronor, eller

till 722,000 kronor.

Då Kongl. Maj :ts förevarande förslag ej innebär någon ökning

utan blott en fördelning af det till Kongl. _ Maj:ts hofhållning nu utgående

anslag, finner utskottet, utan att ingå i någon pröfning af

ofvan berörda principfråga, sig böra pa sadant sätt tillstyrka bifall

till Kongl. Maj:ts framställning, att utskottet hemställer,

a) att det för Kongl. Maj:ts hofhållning anvisade

årliga anslag, 800,000 kronor, må nedsättas till 722,000

kronor, samt att, så länge detta anslag icke höjes,

ett årligt anslag af 26,000 kronor till hvardera af

Deras Kongl. Högheter Hertigarne af Gotland, Westergötland

och Nerike må i riksstaten uppföras; samt

b) att de öfriga anslagen under denna hufvudtitel

må i riksstaten för år 1888 uppföras med oförändrade

belopp.

Stockholm den 18 februari 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

3

Reservationer:

Af herrar grefve G. Sparre, JST. Foster, grefve W. G. Hamilton, grefve

E. C. A. Piper, friherre F. von Essen, friherre R. von Krcemer, E. Sederholm,

H. P. P. Tamm, C. E. Casparsson, G. V. Schotte och J. S. Nisser,

hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag beträffande första

hufvudtiteln bort hafva följande lydelse och innehåll:

»Då Kongl. Maj:ts förevarande förslag ej innebär någon ökning,

utan blott en fördelning af det till Kongl. Maj:ts hofhållning nu utgående

anslag, finner utskottet, utan att ingå i någon pröfning af den

af statsrådet och chefen för finansdepartementet omförmälda principfråga,

sig böra på sådant sätt tillstyrka bifall till Kongl. Majits framställning,

att utskottet hemställer,

a) att af det till Kongl. Majrts hofhållning nu

utgående anslag må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

till en hvar af Deras Kongl. Högheter Hertigarne af

Gotland, Westergötland och Nerike anvisas ett årligt

anslag af 26,000 kronor och följaktligen anslaget till

Kongl. Maj ds hofhållning bestämmas till 722,000

kronor; samt

b) att de öfriga anslagen under denna hufvudtitel

må i riksstaten för år 1888 uppföras med oförändrade

belopp.»

Af herr friherre B. A Leijonhufvud, som yttrat:

»För min del hade jag helst sett, att Kongl. Maj:ts förslag blifvit

bifallet utan vilkor eller tillägg. Dock anser jag den af utskottet föreslagna

formuleringen temligen oskadlig och har hellre låtit den passera

än jag velat sätta frågan på sin spets.»

Af herr N~. Petersson i Runtorp, som anfört:

»Då hvarken Kongl. Maj ds eller utskottets förslag afser någon

ökning eller minskning af första hufvudtitelns slutsumma och utskottet

icke funnit sig böra ingå i pröfning af principfrågan, huruvida

söner af Konung då de uppnått myndig ålder böra tillerkännas personliga

apanager, så och då denna principfråga synes mig vara hufvudsaken

med framställningen i fråga och genom ett bifall till utskottets

förslag att i detta fall uppföra särskilda apanager den afsedda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

principen hufvudsakligen blefve derigenom afgjord; så har jag ansett

att Kongl. Maj ris ifrågavarande framställning icke måtte vinna Riksdagens

bifall, utan må den föreslagna fördelningen af anslaget till

Hans Majris hofhållning vara en familjeangelägenhet, som lika väl kan

ske af kongl. hofförvaltningen, och bero på Hans Maj ris egen önskan,

huru mycket Han af sitt hofhållningsanslag årligen vill tilldela sina söner.

Jag hemställer således att Riksdagen, med afslag å Kongl. Majris

framställning och utskottets hemställan under punkterna a och b, beslutar

att anslagen under första hufvudtiteln skola i riksstaten för år

1888 uppföras med oförändrade belopp».

Af herr P. Pehrsson i Törneryd, hvilken andragit:

»Då statsutskottet med godkännande af den ifrågasatta nedsättningen

i anslaget till Konungens hofhållning icke allenast i ekonomiskt

hänseende lemnat bifall till det vilkor, som blifvit förknippadt med

detta förslag, utan äfven, efter mitt förmenande, derigenom gifvit stöd

åt det principiella uttalande, som dervid varit förenad!, så finner jag

mig föranlåten att mot utskottets beslut anmäla min reservation. Det

heter visserligen i utskottets utlåtande att man lemnar det principiella

i anslagsfrågan derhän; men ett sådant förbehåll torde icke komma

att väga mycket vid sidan af det faktiska i sjelfva anslagsbeviljandet,

hvaruti, om än på ett mera doldt sätt, man ändock säkerligen skall

komma att finna ett erkännande af den grundsats, som ligger under

och som i den Kongl. propositionen blifvit uttalad.

Det torde icke kunna bestridas att, näst ett anslag till Konungens

hofhållning som medgifver ett fullt värdigt uppträdande i det yttre af

statens öfverhufvud, utan att uppmuntra till någon onödig eller skadlig

statslyx, ett särskild! anslag äfvenväl till tronföljaren har skäl för sig

uti grundlagen. Den konstitutionella ställning, i hvilken han genom

bestämmelserna i 39, 40 och 43 §§ regeringsformen befinner sig,

måste anses gifva honom ett sådant berättigande, oafsedt den utan

tvifvel ur flere synpunkter politiskt kloka omtanken att bereda en

tronföljare en sjelfständig ekonomisk ställning.

Hvad deremot öfriga medlemmar af Konungafamiljen beträffar är

förhållandet väsentligen olika. Regeringsformen gifver åt prinsar af

det kungliga huset, med undantag af tronföljaren, ingen som helst

politisk magtställning. Icke en gång 93 § regeringsformen, som handlar

om förmynderskap för omyndig Konung, ger den ringaste antydan om

att till förmyndare qvalificerad arffurste skulle i det fallet hafva något

företräde eller böra komma i fråga. Och ehuru 43 § regeringsformen

visserligen stadgar att under vissa uppgifna förhållanden en kunglig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

5

prins må utses till ordförande i statsrådet, så beror likväl detta uteslutande

på Konungs eller regents förtroende, hvilket grundlagsenlig^

lika val kan lemnas åt någon statsrådets ledamot, i följd hvaraf något

anspråk på apanage svårligen lärer kunna grundas på denna omständighet.

Den närvarande tidpunkten är synnerligen egnad för ett allvarligt

begrundande af den föreliggande principfrågan. Den lineala arfsföljden

inom Konungafamiljen synes för det närvarande vara mer än någonsin

väl betryggad, i följd hvaraf de nuvarande arffurstarne, ehuru

den regerande Konungens söner och således närmaste, likväl befinna

sig å ett ganska betydligt afstånd hvad sannolikheten för tronföljd beträffar.

Om nu under sådant förhållande de icke desto mindre få sig

apanager tillerkända, vare sig med ett mera direkt eller, på sätt jag

förut antydt, indirekt godkännande af sjelfva principen, så skall derigenom

ett prejudikat vara gifvet, hvilket lätt kan leda till apanagers

gifvande i en utsträckning, som statsutskottets herrar ledamöter måhända

icke tänkt sig. Då jag för min del anser sådant icke kunna

lända hvarken det allmänna eller ens dynastien till någon fördel, så

har jag icke kunnat underlåta att reservationsvis, på sätt här skett,

uttala mina åsigter i ämnet.

Med stöd häraf får jag hemställa, att hvarken Kongl. Maj:ts ifrågavarande

proposition eller statsutskottets förevarande förslag må vinna

Riksdagens bifall».

Af herr J. Jonsson i Fröstorp, som yttrat:

»Ehuru utskottet undandragit sig att ingå i pröfning af ofvanberörda

principfråga, om personliga apanager åt Deras Kongl. Högheter

Hertigarne af Gotland, Westergötland och Nerike, så har utskottet,

enligt min åsigt, indirekt erkänt principfrågan genom att på förenämnda

sätt tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts nådiga proposition i detta hänseende;

och då jag deremot haft en från utskottets pluralitet afvikande

mening, så får jag härigenom afgifva min reservation.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 13.

Bil. Lift. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

första Imf Midt! tel.

1887 års

Förslag till

riksstat

blifvando

anslår:

riksstat:

Anvisning

kontant:

i

Kong!. Hot- och Slottsstaterna.

Anvisning i

kontant:

Kronor.

ö-

Kongl. liofstatsanslagen.

Kronor.

Ö.

800,000

—

Kong].. Maj:ts hofhållning.

.Nuvarande belopp.............................. 800,000: —

Minskas med .................................... 78,000: —

722,000

192,000

—

Hans Kongl. Höghet Kronprinsens hofhållning och

handpenningar för Hennes Kong!. Höghet Kron- prinsessan ...........................................................

192,000

_

Hans Kong!. Höghet Hertigen af (rofland...............

26,000

—

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Vestergötland.........

26,000

—

Hans Kongl. Höghet Hertigen af Nerike..................

26,000

—

28,000

—

Hennes Kongl. Höghet Hertiginnan af Dalarne......

28,000

—

18,000

56,400

—

Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugenie ............

För underhåll och vård af möbler samt andra staten

18,000

—

tillhöriga inventarier i de kongl. slotten .........

56,400

—

45,000

—

Kongl. hofstallets utfodring .......................................

45,000

—

22,500

—

Polis-, lys- och renhållning vid kongl. slottet och

Arfprinsens palats ................................................

22,500

—

3,000

—

Eosersbergs slott ........................................................

3,000

—

50,000

—

Yed och kol för de kongl. hofven ...........................

50,000

—

1,214,900

—

S:gr

1,214,900

—

Kongl. slotten.

63,000

__

Reparationer å Stockholms slott med flere för de

kongl. hofven upplåtna byggnader .....................

63,000

—

1,277,900

—

Transport

1,277,900

-1

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 13

7

1887 åra

Förslag till

riksstat

blifvande

anslår:

riksstat:

Anvisning

Anvisning

kontant.

kontant:

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

T:pt

1,277,900

—

Transport

1,277,900

—

11,250

—

JBrandväsendet och yttre lyshållningen vid kong!.

slottet och Arfprinsens palats..............................

11,250

—

24,600

—

Drottningholms och Svartsjö slott.............................

24,600

—

5,000

—

Glripsholms slott............................................................

5,000

—

8,250

—

Ulriksdals slott ...........................................................

8,250

—

8,000

—

Haga lustslott och park ...........................................

8,000

—

3,000

—

Strömsholms slott.........................................................

3,000

—

S:gr

123,100

S:gr

123,100

—

S:a

1,338,000

—

Summa

1,338,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.