Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rifcsstatens sjette hufvudtitel.

1887-02-28 · 76 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 72 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 A:18, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rifcsstatens sjette hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18,

1

$:o 18.

Ank. til] Riksd. kansli den 28 februari 1887, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rifcsstatens

sjette hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Beträffande anslagen under riksstatens sjette hufvudtitel, som omfattar

anslagen under Kongl. Civildepartementet, hafva vid innevarande riksmöte här

nedan omförmälda förändringar ifrågakomma.

Kommerskollegium.

Under anslagstiteln »Kommerskollegium» äro de anslag uppförda, som

utgå till kollegiet sjelft, patentbyrån och bergsstaten; och äro, för hvarje af

dessa, särskilda framställningar gjorda, för hvilka utskottet här nedan får

redogöra.

A) Kommerskollegium.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte dels, på det

Kongl. Maj:t kunde komma i tillfälle tilldela kommerskollegiets ledamöter

Bill. till Riksd. Prof. 18S7. 4 Sami, 1 Afd. 13 Eäfl. 1

Angående

anslag till

kommerskollegium,

m. m.

[!•]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets L Ståtande N:o 18.

samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman, med undantag af fyra

kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1888, på extra stat för år 1888

anvisa 7,640 kronor, dels medgifva, att intill slutet af år 1888, i den mån

sådant vore erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för

beredande åt bemälde embets- och tjensteman af samma aflöningsförmåner,

som andre med dem likstälde tjensteman åtnjöte, af Kongl. Maj:t finge för

ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som vore i kommerskollegiets stat

anvisade ej mindre för en advokatfiskal] enst, än äfven för andra ledigblifna

eller ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning

kunde ega rum eller förändring eljest vidtagas.

Denna framställning är likartad med de förslag, angående ifrågavarande

embetsverk, som Kongl. Maj:t förut under flera år framlagt, dock så att

det nu på extra stat begärda beloppet med 900 kronor understiger hvad för

innevarande år blifvit af Riksdagen anvisadt.

Vid pröfningen af de nu föreliggande förslagen har utskottet fäst sin

uppmärksamhet vid det menliga deri, att kollegiets provisoriska tillstånd ännu

skall behöfva fortfara, men då till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag

hvilar ett af Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag framlagdt förslag till

sådan förändring af 6 § Regeringsformen, att ett nytt landtbruks-, industrioch

handelsdepartement skulle upprättas, samt, om detta förslag vid slutlig

pröfning gillas, utsigt förefinnes, att den sedan länge sväfvande frågan om

kommerskollegiets indragning eller förändrade organisation skall varda afgjord,

så torde, ur nyssnämnda synpunkt, skäl ej finnas att nu besluta

någon afvikelse från hvad Kongl. Maj:t föreslagit.

Beträffande användningen af de medel, som dels enligt kommerskollegiets

stat äro tillgängliga för aflöning åt kollegiets embets- och tjensteman

och dels af Kongl. Maj:t särskild! äskats, framgår af en utskottet under

hand meddelad uppgift, att, äfven med tillägg af det begärda extra anslaget

å 7,640 kronor, de aflöningsbelopp, som kunna tilldelas kommerskollegiets

embets- och tjensteman, understiga de löneinkomster, som tilldelats andre

embets- och tjensteman, hvilka med afseende på tjensteåliggandenas art eller

omfattning äro jemförlige med kommerskollegiets. Förhållandet härmed utvisas

af följande tabell:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

3

Kommerskollegiets embets- och

tjensteman, för hvilka begärts

tillfällig löneförbättring

för år 1888.

Aflöning, in- beräknadt

den begärda

tillfälliga

löneförbätt- ringen.

Aflöning,

som skulle

åtnjutas om

lönereglering

till likhet

med andra

centrala verk

egt rum.

Skilnad.

Anmärkningar.

Kr.

Kr.

Kr.

1

kommerseråd.................

6,000

7,000x)

1,000

*) Ett ålderstillägg in- beräknadt.

1

t. f. d:o .................

6,000

6,400

400

1

d:o d:o ...............

5,400

6,400

1,000

1.

1

1

sekreterare (för bergs- ärenden) ..

d:o ..................

kamrerare......................

4,200

4,200

4,200

4,500

4,500

5,5002)

300

300

1,300

2) Två ålderstillägg in- beräknade.

1

registrator ....................

3,120

4,0003)

880

3) Två ålderstillägg in- beräknade.

1

notarie...........................

2,640

3,000

360

1

1

d:o ...........................

kammarförvandt...........

2,640

2,640

3,000

4,0004)

360

1,360

J) Två ålderstillägg in- beräknade.

Summa skilnad

7,260

Till utlemnande af denna skilnad å 7,260 kronor finnes för närvarande

disponibelt ett belopp af 5,900 kronor, nemligen en advokatfiskalslön, 1,400

kronor, och eu kommerserådslön, 4,500 kronor; till följd hvaraf och dä utsigt

icke finnes att flera eller större aflöningsbelopp skola blifva för ändamålet

tillgängliga, äfven om Kongl. Maj:t erhåller det begärda medgifvandet angående

dispositionen af lediga aflöningsbelopp, de härigenom för löneförbättring

tillgängliga medlen ej förslå för att med afseende på löneförmåner fullt

likställa kommerskollegiets embets- och tjensteman med deras vederlikar vid

jemförliga centrala embetsverk, der lönereglering skett.

Vid anmälan af Riksdagens beslut år 1886 i ifrågavarande ämne

erinrade Riksdagen, att de för år 1887 beviljade lönetillskotten endast finge

betraktas såsom tillfälliga, och att på dem icke finge grundas någon rätt

till högre pension. Under enahanda vilkor och med åberopande af hvad här

ofvan anförts, får utskottet hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

att Riksdagen må:

a) på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med samma

belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförde embets- och tjensteman,

med undantag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring

under år 1888, på extra stat för år 1888 anvisa

7,640 kronor; samt

b) medgifva att intill slutet af är 1888, i den mån sådant

är erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet

eller för beredande åt bemälde embets- och tjensteman af

samma aflöningsförmåner, som andre med dem likstälde

tjensteman åtnjuta, af Kongl. Maj:t må för ändamålet

disponeras de aflöningsbelopp, som äro i kommerskollegiets

stat anvisade ej mindre för en advokatfiskal^ enst än

äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar

inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega

rum eller förändring eljest vidtagas.

B) Patentbyrån.

Angående 2:o. Vidkommande patentbyrån har Kongl. Maj:t ej gjort annan

af ^patent- framställning, än att de under år 1888 inflytande afgifter för patent och för

och varu- registrering af varumärken finge användas till bestridande af de utgifter,

afgifter. hvilka betingades af tillämpning under samma år af förordningen angående

[2.] patent och lagen om skydd för varumärken.

Någon redogörelse för patentbyråns ekonomiska ställning vid 1886 års

slut finnes icke meddelad i statsverkspropositionen, hvadan utskottet under

hand inhemtat de upplysningar härutinnan, som utskottet ansett nödiga för

att kunna yttra sig om förevarande framställning; och har, enligt meddelad

uppgift, byrån år 1886 förutom en från år 1885 inbalanserad behållning

af................................................................................ .............. kronor 40,030: 66

haft följande inkomster: *)

Afgifter för 599 patentansökningar .................................... »

Arsafgifter för patent........................................................... »

Afgifter för 261 registreringsansökningar.......................... »

Transport kronor

29,950: —

10,705: —

10,440: —

91,125: 66

*) Då räkenskaperna för år 1886 ännu icke hunnit att fullständigt afslutas, äro de

flesta sifferuppgifterna angående så väl inkomster som utgifter endast approximativa.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

5

Transport kronor 91,125: 66

För sålda patentbeskrifningar och registreringstidningar » 1,758: 93

Uppburet förskott från statskontoret (enligt kong! brefvet

den 27 augusti 1886) ............................................. » 15,000: —

Summa kronor 107,884: 59.

Enligt den utskottet meddelade uppgiften hafva utgifterna under året

utgjort 103,224 kronor 92 öre. I dessa utgifter ingår ett flertal särskilda

poster, af hvilka de största äro följande:

Inbetalning till statskontoret af 1885 års behållning ...... kronor 40,030: 66

Aflöningar och arfvoden.......................................................... » 29,809: 72

Publikationer............................................................................... » 14,951: 36

Biblioteket ................................................................................. » 3,551: 51

Organisationskostnader............................................................ » 3,985: 95,

o. s. v.

Den till år 1887 balanserade behållningen utgör 4,659 kronor 67 öre.

Af de lemnade upplysningarne framgår sålunda, att inkomsterna, oberäknadt

de 15,000 kronor, som från statskontoret förskjutits, för år 1886 understigit

utgifterna med 10,340 kronor 33 öre, ett resultat, som måste anses ogynsamt.

Utskottet, som vid 1886 års riksdag erinrade, att patentbyråns inkomster,

hvilka under år 1885 hufvudsakligen till följd af särskilda omständigheter

lemna! ett icke obetydligt öfverskott utöfver utgifterna, ej borde anvisas till

användande i vidsträcktare mån, än erforderligt kunde vara, har i det resultat,

som för år 1886 ernåtts, en anledning att jemväl nu framhålla vigten deraf,

att patentbyråns utgifter må varda begränsade till de oundgängligaste, så att

jemvigt mellan utgifter och inkomster må uppnås, intill dess att en fullständig

reglering af byrån kan åstadkommas och underställas Riksdagens

pröfning.

Under uttalande häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen må medgifva, att de under år 1888 inflytande

afgifter för patent och registrering af varumärken

må användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas

af tillämpning under samma år af förordningen

angående patent och lagen om skydd för varumärken.

C) Bergsstaten. . e ,

Angående

3.0. De framställningar, som under denna anslagstitel blifvitafKong!

Maj:t gjorda, kommer utskottet, sedan sig visat, till hvad beslut Kong!, vi/gmf
hartekontoret

m. m.

[3 och 4.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Maj:ts proposition (n:o 2) angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet

mellan kronan och Sala bergslag föranleder, att framdeles upptaga

till behandling; hvilket utskottet här skolat

anmäla.

Rikets ekonomiska kartverk.

Angående 4:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

rikets eko- under hänvisning till statsrådsprotokollet (sid. 6—9) hemställer utskottet,

nomiska

kartverk. att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens sjette hufvud
titel

för rikets ekonomiska kartverk uppförda ordinarie

anslag, 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på extra

stat för år 1888 anvisa till fortsättande af de ekonomiskgeografiska

kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor

och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket

45,000 kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom

medgifva, att möjligen uppstående behållningar å båda

anslagen må användas äfven till bestridande af utgifter

för det topografiska kartverket.

Öfverståthållareembetet.

Angående 5:o. | eu inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 179) har herr A. Hedin

öfvermål- föreslagit, att Riksdagen, vid regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

hållare- hufvudtitel, vide antingen besluta, att de i 1880 års lönereglering för öfvereställa

;öne-"ståthållai''eembetet faststälda löner skulle för de embeten och tjenster vid

reglering, öfverståthällareemhetet, hvilkas innehafvare åtnjöte andel i auktionsprovisionen

för exekutivt försålda fastigheter, från och med nästa år, och så länge detta

missbruk fortfore, indragas, eller ock besluta en framställning till Kongl. Maj:t

med anhållan, att den af Riksdagen år 1880 antagna och af Kongl. Maj:t den

28 maj s. å. utfärdade stat för underståthållaren och öfverståthållareembetets

kansli, som skulle tillämpas från och med år 1881, måtte ofördröjligen blifva

tillämpad till alla delar, således med iakttagande af samtliga vilkoren för

löneförmånernas åtnjutande, samt att Kongl. Maj:t således måtte förständiga

öfverståthållareembetet att icke vidare, till förmån för någon sin embetseller

tjensteman, uppbära den i 1858 års auktionsreglemente påbjudna pro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18. 7

vision för exekutivt försåld fastighet eller någon större eller mindre del af

samma afgift.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Genom den lönereglering för öfverståthållareeembetet, som år 1880

af Riksdagen faststäldes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kong! Maj:ts

förslag, bestämdes underståthållarens aflöning till 7,000 kronor, deraf 5,000

kronors lön och 2,000 kronors tjenstgöringspenningar. »Detta belopp» —

yttrade Riksdagen (skrifv. n:o 34, sid. 12) — »borde uppfylla alla billiga

anspråk, helst om i betraktande tages, att han dessutom af Stockholms stad åtnjuter

2,250 kronor årligen». Medan sålunda underståthållarens aflöning uppgår

till 9,250 kronor, uppbära — såsom Riksdagen erinrade — öfverdirektören

för statistiska byrån, landtmäteridirektören, öfverintendenten och öfverbibliotekarien,

hvilka samtliga äro chefer för sjelfständiga embetsverk, en aflöning

af blott 7,000 kronor.

»Andra jemförelse!’ kunde tilläggas, såsom att underståthållarens aflöning

är 1,250 kronor högre än justitieombudsmannens och justitiekanslerens,

något högre än generaldirektören och chefens för statskontoret, lotsdirektörens

och generaldirektören och chefens för telegrafverket o. s. v.

»Visserligen nedsatte Riksdagen den af Kongl. Maj:t föreslagna aflöningen

från 7,500 till 7,000 kronor, men ökningen i förutvarande löneförmåner

var dock betydlig, nemligen från 4,500 kronor lön och ett å extra

stat beviljadt dyrtidstillägg å 900 kronor.

»I Kongl. Maj:ts proposition förekom ej någon antydan om, att Kongl.

Maj:t hade för afsigt att, vid sidan af den nyreglerade aflöningen, åt underståthållaren

bereda eller bibehålla honom vid andra aflöningsförmåner, än

Riksdagen godkänt och beviljat.

»Riksdagen kunde naturligtvis icke heller föreställa sig, att åt underståthållaren

vore beviljade eller kunde komma att beviljas, utöfver den af Riksdagen

reglerade lönen, extra inkomster i tjensten till vare sig mindre eller

större belopp. En sådan förutsättning skulle ju hafva inneburit en misstanke,

att den i Kongl. Maj:ts proposition förebragta utredning ej vore exakt, och

att Kongl. Maj:t hade för afsigt att kringgå Riksdagens beslut.

»Efter fastställandet af 1880 års lönereglering för öfverståthållareembetet

måste således det Kongl. Maj:ts beslut af år 1869, hvarigenom

Kongl. Maj:t fråntog Stockholms stads auktionsverk och åt öfverståthållareembetet

tills vidare anslog en fjerdedel af auktionsverkets provision för exekutivt

försålda fastigheter, till all kraft och verkan förfalla, emedan det icke

lät sig förenas med den af Riksdagen antagna och af Kongl. Maj:t utfärdade

löneregleringen. Hvem sagda fjerdedel derefter borde tillfalla, är en för

ämnet för min motion likgiltig fråga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

»Genom den nya utsökningslagen af 1877, hvilken trädde i kraft från

och med 1879, befriades stadens auktionsverk från försäljningen af i mät

tagna fastigheter. I samband härmed borde väl, om det icke var sjelfkärt,

hafva förordnats, att de tre fjerdedelarne af auktionsprovisionen ej vidare

tillfölle stadens auktionsverk, liksom efter antagandet af löneregleringen bort

förordnas, derest icke heller detta var sjelf klart, att förutnämnda en fjerdedel

ej vidare tillfölle öfverståthållareembetet, eftersom detta hade till embetspligt,

enligt utsökningslagen, att förrätta alla ifrågavarande bestyr, för hvilka

stadens auktionskammare förut i auktionsprovisionen haft en ersättning, och

eftersom nämnda fjerdedel ej vidare kunde af öfverståthållareembetet åtnjutas

utan kränkning af den faststälda löneregleringen.

»Man kunde således vänta, att, derest Kongl. Maj:t förbisett behofvet

af föreskrifter härom, öfverståthållareembetet skulle hafva fäst Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet derå att, efter det nya utsökningslagen och ny lönereglering

för öfverståthållareembetet trädt i kraft, den förut stadgade auktionsprovisionen

för exekutivt försåld fastighet i hufvudstaden icke vidare,

till någon del, hade någon användning och således borde upphöra att utgå.

»En annan utväg, visserligen besynnerlig, men ej alltför klandervärd

— då Kongl. Maj:t ingenting uttryckligt förordnat, och då öfverståthållareembetet

väl icke, utan Kongl. Maj:ts föreskrift, ansåg sig ega att tillämpa

hvad som blott låg i sakens natur, d. v. s. upphöra att till större eller

mindre del uppbära auktionsprovision -— kunde väl tänkas, nemligen att

embetet uppbure och förvarade provisionen såsom ett slags tills vidare

»herrelöst gods».

»Men öfverståthållareembetet lär hafva funnit en tredje utväg. Icke

blott den fjerdedel af auktionsprovisionen, som 1869 biet tills vidare anslagen

åt öfverståthållareembetet och som åtminstone efter löneregleringens

ikraftträdande icke vidare kunde lagligen tillfalla detsamma, utan ock de

öfriga trefjerdedelarne, som aldrig varit ens provisoriskt åt detsamma anslagna,

lär öfverståthållareembetet hafva bemägtigat sig och på egen hand

anslagit till löneförhöjning åt underståthållaren samt ännu en eller annan

af verkets tjensteman.

»Att detta förfarande, äfven om det vore af Kong!. Maj:t sanktioneradt,

står i uppenbar strid med 1880 års lönereglering, lär knappt behöfva

mer än blott påpekas. Äfven om ej bland löneregleringsvilkoren den

bestämmelsen vore intagen, att innehafvare af någon bland de reglerade

befattningarne skulle vara »underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

och jemkning i åligganden, som kan varda föreskrifven», så skulle

Kongl. Maj:t icke vara berättigad att tillerkänna en eller flere embets- eller

tjensteman inom öfverståthållareembetet någon särskild ersättning för de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

9

bestyr, som nya utsökningslagen ålagt dem. Ty denna lag hade trädt i

kraft före 1880 års lönereglering och har således ej kunnat ålägga dem

några vid löneregleringen okända och ej då i beräkning tagna skyldigheter.

»Öfverträdelsen af den faststälda löneregleringen är den ena sidan

af denna sak. Den andra, ej mindre vigtiga, är att Kongl. Maj:t till

förmån för väl aflönade embetsmän betungar eller tillåter sine underordnade

att betunga rättssökande med extra afgifter, till hvilkas påbjudande, i ett

fall som detta, jag ej inser att Kongl. Maj:t eger någon laglig befogenhet,

lmr vidsträckt tolkning man än må gifva åt Kongl. Maj:ts s. k. ekonomiska

lagstiftningsmagt.

»Enär sålunda Riksdagens löneregleringsbeslut blifvit kränkt, finner

jag det ej längre vara för Riksdagen bindande.»

Under behandlingen af detta ärende har utskottet funnit nödigt inhemta

upplysningar i nedan nämnda afseenden, nemligen:

dels huruvida en eller flere, samt, i sådan händelse, livilka hos öfverståthållareembetet

anstälde embets- och tjensteman uppburit provision vid

de exekutiva försäljningar af fast egendom i Stockholm, som egt rum, sedan

den nya utsökningslagen af den 10 augusti 1877 trädde i kraft;

dels ock — under förutsättning att sådan provision utgått — enligt

hvilka grunder och med stöd af hvilka författningar provisionen under ofvan

angifna tid beräknats och mellan de embets- och tjensteman, som deraf

kommit i åtnjutande, fördelats, samt till hvad belopp inkomsten af provisionen

uppgått under hvart och ett af åren 1884, 1885 och 1886 för en

hvar af de embets- och tjensteman, som erhållit andel uti ifrågavarande

slags sportel.

Med anledning häraf aflat utskottet den 4 februari 1887 skrifvelse

med begäran om upplysning i berörda hänseenden till den af statsrådets

ledamöter, som af Kong!. Maj:t förordnats att vid innevarande riksmöte

utöfva den befattning med riksdagsärender som jemlikt § 46 af riksdagsordningen

tillkommer en ledamot af statsrådet. I skrifvelse samma dag

anbefalde Kongl. Maj:t öfverståthållareembetet att, så fort ske kunde, till

utskottet afgifva de af utskottet äskade upplysningar; och fick utskottet

derefter mottaga följande meddelande från embetet:

»Till Riksdagens statsutskott.

Till åtlydnad af Kongl. Maj:ts befallning uti i afskrift bilagde, nådiga

bref af den 4 februari 1887 får öfverståthållareembetet till Eder kännedom

meddela:

att vid de exekutiva försäljningar af fast egendom i Stockholm, som

egt rum, sedan nya utsökningslagen af den 10 augusti 1877 trädde i kraft,

provisionen tillfallit öfverståthållareembetets kansli;

Bill. till Bilcsd. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

att intill (ten 1 februari 1886 nio tiondedelar af provisionen uppburits

af underståthållare! och i de fall, då i hans ställe sekreteraren tjenstgjort

såsom ordförande, af den senare samt en tiondedel af den notarie, som vid

auktionsförrättningarne fört protokoll;

att efter den 1 februari 1886 provisionen dels och till belopp af ungefär

niotusen kronor användts till arfvode åt en i anseende till ärendenas mängd

anstäld extra utmätningsman för värdering af fastigheter och två andra extra

ordinarie tjensteman, dels ock i öfrigt tillfallit underståthållaren, sekreteraren

och en af notarierna, Indika åtnjutit, underståthållaren sex tiondedelar, sekreteraren

tre tiondedelar och notarien en tiondedel;

att de grunder, enligt hvilka provisionen beräknats, finnas angifna i

25 § af kong!, reglementet för auktionsverket i Stockholm den 13 april 1858,

93 och 95 §§ utsökningslagen och 1 § i kong!, förordningen den 12 juli

1878, allt på sätt närmare inhemtas af i afskrift bilagde två utslag, meddelade

det ena af Kong!. Maj:t i dess högsta domstol den 1 november 1886

och det andra af Kongl. Maj:ts och rikets svea hofrätt den 31 december 1886;

att provisionens fördelning, i afseende hvarpå någon föreskrift icke

blifvit meddelad, skett enligt öfverenskommelse mellan de personer, hvilka

med auktionernas och liqvidernas förrättande ålegat taga befattning;

samt att provisionen utgjort

99,256 kronor 75 öre för år 1886,

12,644 » 50 » » » 1885,

och 6,989 » 50 » » » 1884,

men för de närmast föregående åren uppgått till

4,808 kronor 93 öre för år 1883,

2,742 » 25 » » » 1882,

2,222 » 75 » » » 1881,

1,982 » 90 » » » 1880,

680 » — » » » 1879.

Stockholm i öfverståthållareembetets kansli den 7 februari 1887.

På öfverståthållareembetets vägnar:

BRÅKENHJELM.

Axel Åkerman.»

Vid denna öfverståthållareembetets skrifvelse voro fogade afskrifter

dels af Kongl. Maj:ts ofvanberörda bref den 4 februari 1887, dels ock af

de i öfverståthållareembetets skrifvelse omförmälda två utslag, hvilkas innehåll

och lydelse inhemtas af Bil. I och II till detta utlåtande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

11

Sedan de nu omförmälda handlingar^ kommit utskottet till banda, har

utskottet erfarit, dels att öfverståthållareembetet i skrifvelse den 4 i samma

månad hos Kongl. Maj:t hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes förordna:

l:o) att för fastigheter i Stockholm, som, vare sig utmätta, i mät

dömda eller till konkurs afträdda, hädanefter exekutivt försåldes, skulle tills

vidare och intill dess annorlunda förordnades erläggas en afgift till belopp af

25 procent utaf den afgift, som enligt för Stockholms stad gällande auktionsreglemente

den 13 april 1858 utginge för försäljning af fastighet; och

2:o) att denna afgift skulle tilldelas öfverståthållareembetets kansli, för

att användas såsom godtgörelse för det med ifrågavarande auktioner och

liqvider förenade arbete, enligt den fördelning och de närmare bestämmelser,

öfverståthållareembetet egde att föreskrifva;

dels ock att statskontoret den 8 innevarande månad erhållit nådig

befallning att skyndsamt häröfver afgifva underdånigt utlåtande.

Af de här ofvan meddelade handlingar erhålles, enligt utskottets uppfattning,

icke någon ledning till bedömande af den nu föreliggande frågan,

huruvida ernbets- och tjensteman vid öfverståthållareembetet ega befogenhet att

komma i åtnjutande af ifrågavarande slags sportelinkomst. Genom de i öfverståthållareembetets

skrifvelse till utskottet åberopade utslag, gifna, det ena

af Kongl. Maj:t, det andra, som numera vunnit laga kraft, af kongl. svea

hofrätt, är nemligen endast afgjordt, att i de fall, som utslagen afse, köparen

af en på exekutiv auktion inropad fastighet ansetts skyldig betala provision

enligt uppgifna författningar, hvaremot hvarken genom det ena eller det

andra utslaget afgjorts, hvilken provisionen rätteligen bör tillfalla.

Till ledning för bedömandet af denna sistnämnda fråga får utskottet

här nedan redogöra för de förhållanden, hvilka för omdömet härutinnan

synas vara af vigt.

Innan nya utsökningslagen med 1879 års början trädde i kraft, förrättades

jemlikt reglementet för auktionsverket i Stockholm den 13 april

1858 auktioner å utmätta fastigheter i Stockholm af stadens auktionsverk.

Med köpeskillingsliqviderna tog, i fråga om utmätta fastigheter, auktionsverket

icke någon befattning, utan ålåg det, jemlikt 13 § i ofvannämnda

reglemente, köparen att till öfverståthållareembetets kansli ofördröjligen ingifva

ansökning om liqvid af köpeskilling för utmätt fastighet. A köpesumman

för såld fastighet skulle enligt 25 § i reglementet utgå afgift till

auktionsverket, beräknad å inropssumman, på följande sätt:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutslcottets Utlåtande N:o 18.

för 15,000 r.dr och derunder ......................................................... I1/* procent

» hvad af inropssumman helöpte från 15,000 r:dr till och med

45.000 r:dr ........................................................................ 1

» hvad af inropssumman belöpte från 45,000 r:dr till och med

100.000 r.dr................................................................................ V2

» hvad af inropssumman öfverstege 100,000 r:dr....................... V* *

Af den sålunda bestämda provisionen åtnjöts icke någon del af auktionsverkets

tjensteman, utan provisionen ingick oafkortad till stadens kassa.

I dessa bestämmelser skedde sedermera den ändring, att Kong!. Maj:t

jemlikt skrifvelse till öfverståthållareembetet den 21 oktober 1869 förklarade

embetet berättigadt att, tills vidare och intill dess förändrade föreskrifter i

förevarande afseende kunde varda meddelade, för fastigheter i Stockholm,

som, vare sig i mät dömda eller till konkurs afträdda, derefter blefve exekutivt

försålda, uppbära en fjerdedel af auktionsprovision, slag- och sportelafgift

deri icke inberäknad, att tilldelas öfverståthållareembetets kansli, för

att användas för det med upprättande af ifrågavarande köpeskillingsliqvider

förenade arbete.

Denna Kong!. Maj:ts skrifvelse är för frågans bedömande synnerligen

upplysande, hvadan utskottet anser sig böra meddela densamma i dess helhet

(se Bil. III)

I enlighet med hvad Kong!. Maj:t sålunda

embetets kansli intill dess att nya utsökningslagen trädde i kraft, uppburit

en fjerdedel af den i Stockholms stad utgående auktionsprovisionen. Med

tillämpningen af denna lag inträdde nya förhållanden, i det att bestyret

med auktioners förrättande å utmätt fäst egendom enligt 93 § i utsökningslagen

öfverflyttades å öfverexekutor, som i Stockholm är öfverståthållareembetet;

och har öfverståthållareembetet från och med 1879 uppburit och

mellan vederbörande embets- och tjensteman fördelat hela den enligt auktionsreglementet

beräknade provisionen. I § 1 af kongl. förordningen angående

ersättning åt förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän

in. in. den 12 juli 1878 stadgas endast, att »om ersättning för

försäljning af utmätt fast egendom galle, intill dess annorlunda kan blifva

förordnadt, hvad nu är i sådant hänseende stadgadt».

Utskottet känner icke Indika särskilda stadganden härmed åsyftas,

men hvad Stockholm angår, finnas veterligen i förevarande afseenden endast

ofvanberörda auktionsreglemente samt kongl. bref af den 21 oktober 1869.

Härmed är dock frågan ingalunda afgjord, ty rättigheten för embetsoch

tjensteman vid öfverståthållareembetet att uppbära sportler af hvad slag

som helst och således äfven provision å köpeskillingen för exekutivt sålda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

13

fastigheter står naturligtvis i det närmaste sammanhang med frågan derom,

huruvida en sådan rättighet är förenlig med den af Riksdagen faststälda löneregleringen.

Denna reglering egde rum vid 1880 års riksdag, då Kongl. Maj:t

framlade förslag till ny stat för under ståthållaren och öfver ståthållareembetets

kansli, ur hvithet förslag utskottet här får meddela följande utdrag. På

öfverståthällareembetets hemställan föreslog Kongl. Maj:t följande aflöning,

nemligen:

till underståthållaren lön 5,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,500

kronor;

till sekreteraren i öfverståthällareembetets kansli lön 4,400 kronor och

tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte ett ålderstillägg efter 5 år af

600 kronor;

till två notarier, hvardera, lön 1,500 kronor och tjenstgöringspenningar

1,000 kronor samt ett ålderstillägg efter tio år med 500 kronor; och

till öfverståthällareembetets förfogande för extra biträden och vikariatsersättning

m. m. 4,000 kronor.

Bland vilkoren för tillgodonjutande af de nya aflöningsförmånerna

torde följande böra här antecknas;

l:o) att innehafvare af någon utaf nu ifrågavarande befattningar skulle

vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet och jemkning i

åligganden, som kunde varda föreskrifven;

2:o) att med några af berörda embeten eller tjenster icke finge förenas

annan tjenst på rikets eller Riksdagens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen

hos öfverståthållareembetet;

3:o) att underståthållaren och sekreteraren icke heller finge mottaga befattning

på kommuns stat.

Enligt skrifvelse den 14 Maj 1880 (n:o 34) biföll Riksdagen allt hvad

Kongl. Maj:t beträffande ifrågavarande lönereglering föreslagit, med undantag

allenast deraf, att aflöningsbeloppen för underståthållaren och sekreteraren

minskades, för den förre med 500 kronor till 7,000 kronor och för den senare

med likaledes 500 kronor till 5,900 kronor.

Af den redogörelse, som nu lemnats, framgår, att hvarken af Kongl.

Maj:t ifrågasatts eller af Riksdagen medgifvits, att underståthållaren och

sekreteraren samt öfrige i den nya staten upptagne embets- och tjensteman skulle

få åtnjuta den slags sportel, som utgår i form af provision å köpeskillingen

för exekutivt sålda fastigheter. Häraf synes utskottet följa, att, om ock

sådan provision åtnjutits under åren 1879 och 1880, densamma efter löneregleringens

tillämpning bort upphöra, väl icke att vid köpeskillingsliqviderna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande ,N:o 18.

beräknas och uttagas, hvarom utskottet icke kan uttala något omdöme, men

att tillfalla och fördelas mellan de å stat uppförde embets- och tjenstemännen,

hvilkas aflöningar af Riksdagen reglerats. Att statens embets- och tjensteman

icke ega att för sin tjensteutöfning uppbära andra eller större inkomster

af tjensten, än Riksdagen bestämt, torde ligga i sakens natur. Rigtigheten

af denna uppfattning vinner, om särskild bevisning härutinnan skulle erfordras,

stöd af hvad vid andra jemförliga löneregleringar egt rum. Sålunda har vid den

år 1878 af Riksdagen faststälda lönereglering för visse tjensteman, hvaribland

landssekreterare och landskamrerare, vid landsstaten af Riksdagen enligt

skrifvelse den 22 maj 1878 (n:o 35) beslutits,

»att med löneregleringens inträdande skulle för deri inbegripne tjensteman

upphöra den nuvarande rättigheten till expeditionslösen, uppbördsprocenter,

provisioner, arfvoden af allmänna bevillningen samt ersättning å allmänna

indragningsstaten och för mistade bötesandelar; dock med det undantag, att

följande sportler komme att till samme tjensteman fortfarande utgå, nemligen:

a) lösen för sådana expeditioner, som part eller annan på egen begäran

erhåller eller eljest icke författningsenligt är pligtig att lösa;

b) andel i böter för försummelse att i behörig tid erlägga påförda utskylder;
c)

åklagareandelar af sakören;

d) arfvode af försäljningsmedel för i beslag taget virke;

e) provisioner för uppbörd och redovisning af kommuners eller enskilda

inrättningars afgifter eller utaf medel af än mera enskild natur; och

f) den särskilda provision, som inom Vester- och Norrbottens län tillkomme

länsmännen för deras befattning med mantalsskrifningarne inom lappmarken;

samt,

tills vidare och intill dess annorlunda kunde vara förordnadt,

g) arfvode för försäljning af utmätt fast egendom.»

Man finner häraf, att vid denna lönereglering noggrant uppgifvits,

hvilka sportler som skulle få af vederbörande landsstatstjenstemän åtnjutas.

Då nu i förslaget till lönereglering för underståthållaren och öfverståthållareembetets

kansli icke uppgifvits, att underståthållaren och öfrige å staten uppförda

embets- och tjensteman skulle ega att tillgodonjuta annan sportelinkomst

än viss expeditionslösen, så synes man vara berättigad till den slutsatsen,

att i och med löneregleringens tillämpning eller från och med 1881

alla slags sportler, utom hvad deraf uttryckligen undantag^, bort upphöra.

Men hvilken verkan än må tillerkännas en af Riksdagen faststäld

lönereglering, så torde i allt fall meningarne icke vara delade derom, att de

för närvarande tillämpade reglerna för provisionens beräknande kunna leda

och i verkligheten ledt till resultat, hvilka måste anses oegentliga. Det kan nem
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

15

ligen icke förnekas, att det ligger något motbjudande deri, att statens embetsoch

tjensteman skola på enskildes ekonomiska obestånd skörda en vinst, som

växer i samma mån detta obestånd drabbar flere, och utmätningarne af fast egendom

tilltaga i antal och omfattning. Detta gäller icke allenast i fråga om

öfverståthållareembetets embete- och tjensteman, utan äfven om de landsstatens

embets- och tjensteman, som, enligt 1878 års lönereglering och Riksdagens dervid

lemnade uttryckliga medgifvande, ega att åtnjuta provision å exekutivt

försålda fastigheter. Äfven för dessa senare embets- och tjensteman hafva,

enligt inom utskottet lemnade upplysningar, inkomsterna af ifrågavarande

slags sportler under de senare åren ökats i stor skala. Visserligen beräknas

provisionen vid exekutiva försäljningar af fast egendom i landsorterna något

lägre än i Stockholm, men till följd af sådana försäljningars stora och vid löne

regleringens fastställande ej förutsedda tillväxt hafva inkomsterna deraf nu

mera nått en mot vederbörandes arbete ingalunda svarande ökning. Härom

kan utskottet nu, då något förslag om ändring i de för provision vid

exekutiva försäljningar af fast egendom i landsorten gällande bestämmelser

icke föreligger, ej närmare uttala sig, men utskottet antager att

äfven frågan härom snarligen måste lösas.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med anledning af Herr Hedins förevarande

motion, må hos Kong!. Maj:t hemställa, att Kongl.

Maj:t må taga i öfvervägande om och i hvad mån ersättningtill

öfverståthållareembetets embets- och tjensteman bör

utgå för exekutiva försäljningar i Stockholms stad af fast

egendom, samt, i händelse sådan ersättning finnes böra utgå,

hos Riksdagen framställa de förslag, som häraf må påkallas.

Landsstaterna i länen.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att landshöfding må berättigas att Angående

från och med innevarande år för resor, som han verkställer till inhemtandQ bekostnadsaf

närmare kännedom om hvad till länets bästa kan lända, erhålla rese- och ersättning

traktamentsersättning enligt gällande resereglemente, dock med högst 1,000hyJands''

kronor för år i hvart och ett af Kopparbergs, Gfefleborgs, Vesternorrlands, ° l^rne"

Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens samt Vermlands län och med högst

500 kronor för år i hvart och ett af de öfriga länen.

Till stöd för denna framställning har i statsrådsprotokollet (sid. 9—11)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

framhållits, att landshöfding, som enligt landshöfdingeinstruktionen den 10

november 1885 hade till åliggande att årligen besöka olika orter af länet

till inhemtande af närmare kännedom om hvad till länets bästa kunde lända,

för sådana resor billigtvis borde åtnjuta ersättning. Så länge det ålåg honom

att förrätta beväringsmönstringarne, hade han vid de deraf föranledda

vidsträckta resor inom länet det bästa tillfälle att på samma gång lära

känna länets förhållanden och behof. Härtill hade ock tagits behörig hänsyn,

när vid 1884 års riksdag Kong!. Maj:t framlade förslag till definitivt

bestämmande af landshöfdingarnes löneförmåner. Då hade nemligen gjorts

framställning, att landshöfding skulle för de årligen återkommande resorna

i anledning af beväringsmönstringarna ega åtnjuta rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente, hvaremot särskild godtgörelse för hans

resor i öfrigt inom länet icke ifrågasattes. Med 1887 års ingång hade dessa

förhållanden förändrats. På grund nemligen af värnpligtslagen den 5 juni

1885, som trädt i kraft den 1 januari 1887, komme landshöfdingarnes resor

för beväringsmönstringar icke vidare i fråga. Skyldigheten för dem att göra

årliga resor till inhemtande af kännedom om länet qvarstode, men möjligheten

att fullgöra denna pligt utan särskild kostnad hade bortfallit.

Enligt utskottets uppfattning kan hvad sålunda och i öfrigt anförts

* till stöd för Kong!. Maj:ts framställning icke anses innefatta tillfyllestgörande

skäl för bifall till denna framställning. Genom bortfallandet af landshöfdingarnes

skyldighet att verkställa beväringsmönstringar och företaga de

resor, för hvilka ersättning hittills åtnjutits, kan icke någon rubbning i de

förhållanden, hvilka vid aflöningarnes bestämmande blifvit beaktade, skäligen

sägas hafva inträda Ty då landshöfdingelön uppgår till minst 13,000 kronor

om året och sålunda till vida högre belopp än i allmänhet lemnas t. ex.

generaldirektörer, med hvilka i statsrådsprotokollet jemförelse gjorts, ° så

torde det vara uppenbart, att denna lön, i förening med de öfriga förmåner

af fri bostad in. m., som landshöfdingarne erhålla, är så tillräcklig, att

det utan obillighet kan fordras, att de skola utan särskild kostnadsersättning

fullgöra äfven nu ifrågavarande del af sina tjensteåligganden.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må

vinna Riksdagens bifall.

Angående 7;o. Under förevarande anslagstitel är af Kongl. Maj:t vidare före
landfistnts-

slaget, att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» måtte höjas med

anslaget till <jet belopp, hvartill sex indragna landsstatsboställens afkastning är i stat beÖ4

^räknad, eller 3,740 kronor.

sex landsstatsboställen.

[7.]

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

11

Ifrågavarande boställen äro, enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 11

och 12) utvisar, följande:

länsmansbostället i Bro, Endre, Dede och Bäls ting jemte Martebo

och Lummelunda socknar i Gotlands län, i mantal Riddare n:o 2;

häradsskrifvarebostället i Ölands södra Mots fögderi af Kalmar län,

t mantal Lilla Viekleby n:is 1, 2, 3;

kronofogdebostället i Sunnervikens fögderi af Göteborgs och Bohus

län, 1 mantal Torp;

kronofogdebostället i Vedbo fögderi af Elfsborgs län, 1 mantal Stommen

n:o 1;

häradsskrifvarebostället i Vester-JSTerikes fögderi af Örebro län, 1

mantal Ybby n:o 2; och

länsmansbostället i Siende härad af Vestmanlands län, 1 mantal

Högby n:o 1.

Denna framställning har ej föranledt någon erinran, hvadan Utskottet

hemställer,

att Riksdagen må höja penninganslaget under »landsstaterna

i länen» med det belopp, hvartill sex indragna

landsstatsboställens afkastning är i stat beräknad, eller

3,740 kronor.

Yäg- och vattenbyggnadsstaten.

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det under anslaget till »väg- Angående

och vattenbyggnadsstaten» å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat till ärfrin9j

»vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman, rit- och skrif- vatfenbyggbiträde»

uppförda belopp, 7,200 kronor, måtte från och med år 1888 höjasnadstyrelsens

till 10,000 kronor och således med 2,800 kronor. fg^''

I händelse af bifall härtill skulle anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten

(deraf tvenne särskilda reservationsanslag, till expenser för allmänna

arbeten och till vägundersökningar, hvartdera ä 30,000 kronor)» ökas frän

126,400 kronor till 129,200 kronor.

Hänvisande till hvad som blifvit till statsrådsprotokollet (sid. 12—19)

anfördt om detta anslagsbehof, får utskottet, som finner den af Kongl. Maj:t

begärda anslagstillökningen betingad af oundgängligt behof, hos Riksdagen

hemställa:

att det under anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten»,

å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat till

»vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjensteman,

Bih. till Biksd. Frot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Raft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

rit- och skrifbiträde» uppförda belopp, 7,200 kronor, må

från och med 1888 höjas med 2,800 kronor till 10,000

kronor; samt

att, under förutsättning af bifall härtill, anslaget till

»väg- och vattenbyggnadsstaten (hvaraf tvenne särskilda

reservationsanslag, till expenser för allmänna arbeten och

till vägundersökningar, hvartdera å 30,000 kronor)» må

ökas från 126,400 "kronor till 129,200 kronor.

Gästgifvares friheter.

Angående 9:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslagstitel

utbyte af föreslagit, och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 19—22)

ersättningar derom anförts, hemställer utskottet:

mot bestämda

anf^- att Riksdagen, med bifall till dels de i statsrådsproto
kollet

öfver civilärenden den 12 januari 1887 under förevarande

anslagstitel föreslagna utbyten af ränteersättningar

mot bestämda årliga belopp och dels den i protokollet

omnämnda förenkling i afseende å ersättningarne till

gästgifverierna i Elfsborgs län, må höja penninganslaget

under »gästgifvares friheter», utgörande 6,880 kronor,

med ett till 292 kronor jemnadt belopp, eller till 7,172

kronor, samt,

vid bifall härtill, minska det i kolumnen »indelning och

dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar» under

nyssnämnda anslag uppförda belopp, 6,060 kronor, med

292 kronor till 5,768 kronor.

Färjor och färjekarlar.

Angående 10:o. Likaledes med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna

utbyte af anslagstitel föreslagit, och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet

ersättningar (sid. 22 och 23) derom anförts, hemställer utskottet:

mot bestämda att Riksdagen, med bifall till det i statsrådsprotokollet

[10j '' öfver civilärenden den 12 januari 1887 under förevarande

anslagstitel omnämnda utbyte af indelningsersättningar

mot bestämdt belopp, må höja penninganslaget under an
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

19

slaget till »färjor och färjekarlar», nu utgörande 152

kronor, med ett jemnadt belopp af 202 kronor till 354

kronor, samt,

vid bifall härtill, utesluta från riksstaten det i kolumnen

»indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag:

ersättningar» nu uppförda belopp af 208 kronor, hvarigenom

anslaget till »färjor och färjekarlar» minskas med

6 kronor från 385 kronor till 379 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

ll:o. Kong! Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte dels på ordi- Angående

narie stat från och med år 1888 bevilja till understöd åt anstalter för lägre anslag för

landtbruksundervisning med hufvudsakligt ändamål att befrämja elevernas iandtbruksteoretiska

utbildning ett förslagsanslag å 15,000 kronor, att efter Kong!, nnderMaj:ts

bepröfvande med högst 3,000 kronor årligen tilldelas sådana anstalter, llb™wnunder

vilkor:

att vederbörande hushållningssällskap vitsordade behofvet inom orten

af dylik undervisning;

att inom orten tillskötes lika belopp, elevafgifter inberäknade;

att en frielev för hvarje fullt 1,000 kronor af statsbidraget skulle ega

att vid anstalten åtnjuta undervisning;

att anstalten underkastade sig den kontroll, Kongl. Maj:t i hvarje

särskildt fall funne skäl föreskrifva; samt

att anstalten årligen afgåfve berättelse om sin verksamhet för landtbruksundervisningen;
dels

och medgifva, att, i den mån nuvarande anslag för lägre landtbruksskolor

icke toges i anspråk för dylika skolor, äfven sålunda tillgängliga

medel finge användas till understöd åt undervisningsanstalter af förstnämnda

slag med belopp af högst 4,000 kronor åt anstalt inom län, der landtbruksskola

ej funnes, som åtnjöte statsanslag till enahanda belopp, och med högst

3,000 kronor åt andra dylika anstalter, allt på enahanda vilkor, som ofvan

angifvits, dock att inom län, der landtbruksskola, som åtnjöte bidrag af statsmedel,

ej funnes, statsunderstöd måtte lemnas, ehvad bidrag inom orten tillskötes

eller icke.

A sid. 23—32 i statsrådsprotokollet redogöres för så väl det förslag

till ordnande af den lägre landtbruksundervisningen, som framlagts af den

år 1882 tillsatta komitén för afgifvande af förslag till den lämpligaste organisationen

af rikets landtbruksläroverk som ock för de yttranden, som afgifvits

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande JS:o 18.

öfver ^ samma förslag i hvad det angår den lägre landtbruksundervisningen;

och får utskottet till denna redogörelse hänvisa.

Vid ärendets föredragning i statsrådet yttrade föredragande departementschefen

följande:

»Af den redogörelse, jag nu klimat, torde Eders Kongl. Maj:t finna,

hurusom åsigterna om den lämpligaste organisationen af den lägre landtbruksundervisningen

inom riket äro i hög grad vexlande. Under det några lägga

hufvudsaklig vigt vid undervisningens anordnande på en företrädesvis praktisk

basis, vilja andra anse behofvet af en uteslutande teoretisk undervisning vara

af öfvervägande betydelse. 1 ett land med så olika kulturförhållanden som

Sveriges, torde det också vara helt naturligt, att behofven i ifrågavarande

afseende skola på olika sätt göra sig gällande. I de orter, der den lägre

landtbruksskolan, den må nu kallas landtmannaskola eller landtbruksskola,

företrädesvis söker sine alumner bland sjelfegande jordbrukares söner, måste

undervisningen och skolans organisation ordnas efter deras förhållanden och

åskådningssätt, då den deremot i de län, der skolan hufvudsakligast besökes af

dem, hvilka vilja såsom rättare eller i andra dylika beställningar vinna sin

framtida bergning, måste, för att de må kunna blifva delaktige af undervisningen,

inrättas med särskild hänsyn till deras vilkor. Jag antager följaktligen,

att det icke är möjligt att för vårt land utfinna en form för undervisningen

och en organisation af skolan i öfrigt, som är af den allmänna

nytta för landet, att den bör anses framför andra gagna och vara förtjent

af statens understöd. Emellertid torde dock kunna med temlig säkerhet

påstås, att landtbruksskolan, sådan den nu är genom 1877 års reglemente

faststäld, visat sig gagnelig, men med lika visshet kan sägas, att nya kraf

på undervisning uppstå, som icke kunna af nämnda skola tillfredsställas.

Detta har också redan af olika orsaker visat sig i vidt skilda delar af landet.

Jemtland har ej längre ansett sig kunna begagna den genom nämnda reglemente

faststälda form för landtbruksskolan, icke heller Gotland, och å andra

ställen inom riket hafva uppstått skolor eller afdelningar deraf, der, likasom

i de båda nämnda länens, undervisningen är byggd på grunder, som mera

tillmötesgå anspråken på teoretisk utbildning. Vid sådant förhållande synes

mig icke lämpligt, att staten med understöd gynnar uteslutande sådana skolor

som äro inrättade i öfverensstämmelse med nämnda reglemente, äfven om de

modifierades på sätt förvaltningskomitén föreslagit, och hvilket i vissa afseenden

skulle medföra beaktansvärda fördelar. I hvilken form behofvet af

lägre landtbruksundervisning ter sig, synes det vara lika berättigadt till

biträde af staten, blott trygghet förefinnes, att behofvet är verkligt, och att

dess tillfredsställande bör kunna vinnas i den form, som är ifrågasatt. Dessa

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

21

omständigheter synas böra utgöra föremål för Eders Kong!. Maj:ts bepröfvande

i hvarje särskildt fall.

Af hvad jag nu yttrat följer, att de bidrag, staten anser sig kunna

lemna till den lägre landtbruksundervisningens befrämjande, ej böra uteslutande

tillgodokomma de lägre landtbruksskolorna. Att beröfva dem det understöd

de redan åtnjuta kan naturligtvis ej komma i fråga, men i händelse

en eller annan af dem upphör med sin verksamhet, torde bidraget till densamma

höra få på annat håll disponeras. Det har hittills ansetts, att staten

borde understödja en skola för den lägre landtbruksundervisningen inom

hvarje län med ett anslag af 4,000 kronor, mot skyldighet för skolan att

mottaga 12 frilärlingar, men att, der en skola redan funnes, som åtnjöte

understöd till nämnda belopp, staten till andra dylika skolor ej borde lemna

högre bidrag än 2,000 kronor, och detta under vilkor derjemte, att inom orten

tillskötes motsvarande belopp. Enahanda princip synes böra vinna tilllämpning

äfven om man ville understödja läroanstalter, som skulle uteslutande

afse teoretisk utbildning, så att i län, cler lägre landtbruksskola ej finnes med

statsunderstöd af 4,000 kronor, till följd deraf ledigblifvet anslagsbelopp i

stället må kunna tilldelas anstalt för lägre teoretisk landtbruksundervisning

och detta, i likhet med hvad som gäller för lägre landtbruksskolor, utan

vilkor om tillskott inom orten af ett lika belopp, men att i län, der eu för

landtbruksundervisningen afsedd anstalt redan tinnes, som åtnjuter det högre

statsanslaget, understödet till de öfriga anstalterna må sättas något lägre

och såsom vilkor för dylikt understöds erhållande stadgas, att motsvarande

bidrag inom orten tillskjutes. Då de lägre landtbruksskolorna, förutom de

statsunderstöd i penningar, som tilldelas dem, ega tillgodogöra sig lärlingarnes

arbetskrafter, men detta ej kan blifva fallet vid skolor, hvilka icke

äro stälda i förbindelse med jordbruk, torde det senare slaget af läroanstalter

ej i allmänhet kunna ega bestånd, derest de icke kunna påräkna ett statsunderstöd

af 3,000 kronor. Utan att det kan anses betungande, torde dock

för samtliga läroanstalter för uteslutande teoretisk utbildning, på sätt så väl

landtbruksläroverkskomitén som förvaltningskomitén föreslagit, kunna föreskrifvas

att de, om statsunderstöd erhålles, böra lemna kostnadsfri undervisning

åt en lärjunge för hvarje fullt ett tusen kronor deraf.

Att höja anslaget till lägre landtbruksskolor, såsom förvaltningskomitén

och två hushållningssällskap ifrågasatt, synes mig icke för närvarande

af behofvet påkalladt, men, för att de teoretiska undervisningsanstalterna

må kunna hafva att påräkna något verksamt understöd från statens

sida, torde vara nödvändigt att, förutom vidtagande af ofvan angifna ändringar

i afseende å dispositionsrätten af de till lägre landtbruksskolor anvisade

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

anslag, som för närvarande uppgå till 104,000 kronor, ett förslagsanslag, hvars

belopp torde kunna bestämmas till 15,000 kronor, ställes till Eders Kongl.

Maj:ts förfogande.»

Lika med föredragande departementschefen finner utskottet det icke

vara möjligt att utfinna en enda form och organisation för de nu ifrågavarande

undervisningsanstalterna — hvilka utskottet finner lämpligen kunna,

på sätt komitén föreslagit, benämnas »landtmannaskolor» till skilnad från

de redan befintliga lägre landtbruksskolorna — af beskaffenhet att särskiltböra

af staten omhuldas.

Till detta uttalande har utskottet så mycket större anledning, som

komiténs förslag i fråga om kompetensvilkor för inträde i landtmannaskolorna,

om undervisningstidens längd, om läroämnenas antal, om kursernas omfång

o. s. v., såsom det synes, föranledt åtskilliga anmärkningar af dem, som

öfver komitéförslaget i denna del yttrat sig, samt förslaget i dessa hänseenden

äfven hos utskottet väckt betänkligheter. Då hushållningssällskapen

i alla dessa afseenden emellertid bäst lära kunna bedöma hvad som för hvarje

ort är lämpligast, synes man genom att ställa de nu ifrågavarande undervisningsanstalterna

(landtmannaskolorna) i än närmare beroende af hushållningssällskapen,

än Kongl. Maj:t föreslagit, böra vinna trygghet, att den för

hvarje ort tjenligaste anordning af desamma ernås; och anser utskottet derför

ett tillägg i denna rigtning böra göras till de vilkor för erhållande af

statsunderstöd, som af Kongl. Maj:t ifrågasatts. Härigenom skulle hushållningssällskapen

erhålla frihet att anordna landtmannaskolorna såsom vare

sig fristående eller förenade med andra undervisningsanstalter; och då i allt

fall de af hushållningssällskapen antagna grunderna för skolornas organisation

och plan af Kongl. Maj:t pröfvas och godkännas, innan anslag beviljas,

vinnes derigenom tillräcklig trygghet för undervisningens ändamålsenliga ordnande.

Hvad slutligen angår senare delen af Kongl. Maj:ts föreliggande framställning,

eller det begärda medgifvandet angående viss dispositionsrätt öfver

besparingar å nuvarande anslag till lägre landtbruksskolor, så har denna

del af framställningen icke föranledt annan erinran, än att dels ett förtydligande

funnits böra ske, dels ock bestämmelse synts böra meddelas derom,

att i län, der med statsmedel understödd lägre landtbruksskola ej finnes, endast

en landtmannaskola må erhålla anslag af statsmedel utan anspråk på bidraginom

orten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

23

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Riksdagen må:

a) på ordinarie stat från och med 1888 bevilja till understöd

åt sådana landtmannaskolor (anstalter för lägre landtbruksundervisning

med hufvudsakligt ändamål att befrämja elevernas

teoretiska utbildning), för hvilka stadgar blifvit af

Kongl. Maj:t godkända, ett förslagsanslag å 15,000 kronor,

att efter Kongl. Maj:ts bepröfvande med högst 3,000 kronor

årligen tilldelas sådana landtmannaskolor; under vilkor

att vederbörande hushållningssällskap vitsordar behofvet

inom orten af dylik skola samt antingen afgifver förslag

till såväl skolans organisation i allmänhet, vare sig att

den anordnas fristående eller förenad med annan lämplig

undervisningsanstalt, som särskildt inträdesfordringar, undervisningsämnen

och undervisningsplan, eller ock, der skolan

af enskilde personer grundas, förordar det af dessa i berörda

hänseenden uppgjorda förslag;

att inom orten tillskjutes lika belopp, elevafgifter inberäknade

;

att eu frielev för hvarje 1,000 kronor af statsbidraget

eger att vid skolan åtnjuta undervisning;

att skolan underkastar sig den kontroll, Kongl. Maj:t i

hvarje särskildt fall finner skäl föreskrifva; och

att skolan årligen afgifver berättelse om sin verksamhet

för landtbruksundervisningen; samt

b) medgifva, att besparingar å de nuvarande anslagen till

lägre lantbruksskolor få användas till understöd åt ofvannämnda

landtmannaskolor med belopp af högst 4,000 kronor

åt landtmannaskola, som är belägen i län, der med

statsmedel till samma belopp understödd lägre landtbruksskola

ej finnes, och med högst 3,000 kronor åt öfriga

landtmannaskolor; allt på enahanda vilkor, som i mom. a

föreslagits, dock att i län, der med statsmedel understödd

lägre landtbruksskola ej finnes, statsanslag till en landtmannaskola

må utgå, ehvad bidrag inom orten tillskjutes

eller icke.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Länsveterinärer.

Angående 12:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 91) har Herr

ifrågasatt S. Nilsson i Efveröd föreslagit, att Riksdagen måtte på ordinarie stat från

Wf(!fCmny nästa års början bevilja ett årligt anslag af 1,500 kronor som lön till ytterläns-''

ligare en länsveterinär i Kristianstads län, med station i Brösarp, under

Vetjenst samma vilkor som äro gällande för länsveterinärer i allmänhet,

i den ifrågavarande motionen anföres följande:

»Liksom frågan om ett bättre ordnande af sjukvården för menniskan

allt mer och mer trängt fram på dagordningen inom vårt land, likaså måste

äfven frågan om sjukvården för våra husdjur snart komma att intaga ett

mera framstående rum än för närvarande, särskildt med afseende derpå, att

något måste göras för att bereda hjelp åt den jordbrukande befolkningens

tryckta belägenhet i finansielt hänseende, hvilkens största tillgångar ofta

utgöras af deras husdjur. Att ett allt för ringa antal veterinärer för närvarande

är att tillgå på landsbygden, torde af de många klagomål, som från

skilda delar af landet låta förnimma sig, vara obestridligt. De uti mänga

fäll långa afstånden till veterinärläkaren göra det rent af omöjligt, ensamt

från kostnadens synpunkt, att för husdjuren anskaffa läkare. Ett allmänt

ordnande af denna fråga till ett bättre, genom statens mellankomst, torde

derföre snart komma att så allvarsamt framställas inför Riksdagen, att en

lösning måste ega rum. Jag vågar likväl icke nu upptaga hela denna stora

fråga till Riksdagens begrundande, då så många frågor af framstående vigt

i år komma att föreläggas densamma. En utredning från regeringens sida

torde äfven vara nödig i frågan, innan Riksdagen skrider till afgörande.

Men innan frågan i sin helhet kommer att ordnas, torde det vara en pligt

för staten att komma de mest vanlottade orterna till hjelp, och då jag

känner en sådan ort, som fordom varit nästan utan all läkarehjelp för ortens

befolkning, men med stora uppoffringar för några år sedan fått denna brist

afhulpen, uppoffringar, som under dessa svåra tider äro ganska känbara,

men oundvikliga, och dä denna ort för närvarande är på samma sätt lidande

i fråga om läkarhjelp för dess husdjur, oaktadt till afhjelpande deraf allvarliga

framställningar åtskilliga gånger blifvit gjorda hos så väl länets

landsting som hushållningssällskap, vägar jag föreslå Riksdagen, att staten

räcker detta samhälle en hjelpsam hand. Till denna framställning föranledes

jag dels af den kännedom jag eger i förevararande fall, dels af den begäran

derom, som genom ombud från samtliga kommunerna inom Albo härad af

Kristianstads län till mig blifvit gjord. Ett bifall till en af rättvisa och billighet

framkallad framställning kan ju icke förhindra frågans upptagande i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

25

allmänhet för hela landet, om Riksdagen dertill skulle finna sig föranlåten.

Då bland rikets 24 län åtta redan äro på statens bekostnad försedda med

två länsveterinärer, torde detta vara ett ytterligare skäl för min framställning.»

Då, såsom stundom inträffat, enskilde motionärer ifrågasatt att upprätta

nya tjenstebefattningar på ordinarie stat, har utskottet i allmänhet

afstyrkt sådana förslag, under uttalande, att, innan beslut härutinnan af Riksdagen

fattades, utredning genom Kongl. Maj:ts försorg borde föregå. Upprätthållandet

af denna grundsats synes utskottet vara af vigt; och utskottet

kan derför icke tillstyrka förslaget, helst upplysning inhemtats, att i staden

Kristianstad tre veterinärläkare äro bosatte, och förflyttning af en af dem

till den af motionären angifna station möjligen skulle kunna ske, om framställning

derom göres hos vederbörande.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion ej må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

13:o. Kongl. Maj:t har af skäl, som finnas anförda till statsrådsprotokollet

(sid. 35—37), föreslagit, att det under anslagstiteln »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» särskild! till reseunderstod åt fabriks- och handtverksarbetare

anvisade anslag måtte höjas med 8,000 kronor, eller från 12,000

kronor till 20,000 kronor.

Vidare har beträffande samma särskilda anslag herr Ernst Beckman,

i en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 89) på anförda skäl föreslagit,

att det till reseunderstod åt fabriks- och handtverksarbetare utgående

anslag måtte höjas till 30,000 kronor.

Utskottet har funnit det genom den i förevarande fråga åvägabragta

utredning vara ådagalagdt, att en höjning af anslaget till omförmälda reseunderstöd

kan vara påkallad. Hvad åter angår beloppet af den ökning, som

bör beviljas, anser utskottet detta böra stanna vid den i statsverkspropositionen

begärda summan; helst hela anslaget till befrämjande i allmänhet af

slöjderna liksom alla öfriga under rubriken »jordbruket, handeln och näringarna»

uppförda anslag, har karakteren af reservationsanslag. De besparingar

(reservationer), som årligen göras å samtliga dessa anslag, öfverföras till en

särskild besparingsfond samt få, enligt Riksdagens medgifvande, användas till

hvilket af de ändamål som helst, hvilkas främjande afses med något af de

särskilda anslagen.

Bih. till Riksd. Prot. 1887. 4 Sami, 1 Afd. 13 Häft.

Angående

höjning af

anslaget

>reseunderstöd

åt

fabriks- och

handtverksarbetare>.

[12.]

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

I statsutskottets utlåtande n:o 10 vid 1886 års riksdag lemnades en

utförlig redogörelse för ofvanberörda besparingars belopp under åren 1878—1885,

hvilken redogörelse utskottet anser böra fullständigas med motsvarande uppgifter

för 1886; och då, hvad 1885 års besparingar angår, desamma angifvits

med stöd af räkenskaper, som vid tiden för afgifvandet af utskottets utlåtande

år 1886 icke afslutats, får utskottet här å nyo meddela uppgift å besparingarna

för 1885, med iakttagande af de obetydliga rättelser, hvartill numera er
-

hållna upplysningar föranleda.

Besparingarna hafva uppgått till:

1885. 1886.

0 , Kronor, öre. Kronor, öre.

a anslaget till:

Vägar och kommunikationer ....................................... 7,359: 06. 1,059: 06.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna
näringar

................................................................. 5,400: — 12,800: —

Landtbruksingeniörer och deras biträden ................. 4,253: 83. 2,000: —

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt
mannanäringar.

........................................................ 1,436: 93.--—

Länsveterinärer ............................................................... 1,022: 44. 2,109: 95.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................ 15,300: — 9,863: 81.

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart...... 18,800: — 9,400: —-

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.................. 3,000: — 5,250: —

Fiskerinäringens understöd ............................................— 3,086: 90.

Summa kronor 56,572: 26. 45,569: 72.

Under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen — med bifall till hvad Kong!. Maj:t

föreslagit, men med afslag å herr Beckmans förevarande

motion — må från och med år 1888 höja det under anslagstiteln

»befrämjande i allmänhet af slöjderna» särskild!

till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare anvisade

anslag från 12,000 kronor till 20,000 kronor, eller med

8.000 kronor.

Angående 14:o. Vidare och med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda fram
}anslag

till ställning samt under hänvisning till de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid.

husslöjden. 37—39) anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja det under anslagstiteln »befrämjande

i allmänhet af slöjderna» särskild! till befrämjande

af husslöjden uppförda belopp, 20,000 kronor, med

5.000 kronor till 25,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

27

Skiften och afyittringar.

15:o. Under åberopande af de skäl, som blifvit anförda till statsråds- Angående

protokollet (sid. 39—42), får utskottet hemställa, skiftesverket

att Riksdagen — med bifall till Kong! Maj:ts derom t14 och 15.]

gjorda framställningar och i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad förut under flera år skett — må:

a) dels för år 1888 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400

kronor till hvarje storskifteslandtmätare i Kopparbergs län,

som icke kommer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i

styresmannens för storskiftesverket årsarfvode likaledes

med 400 kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed

inkomsterna af tjensten under år 1888 för afvittringslandtmätare

i Yesterbottens och Norrbottens län och de

storskifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta

arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500

kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000

kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta

arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godtgöras af anslagen

till storskiftes- och afvittringsverken; dels för år

1888 åt föredragandena af afvittringsärendena i Yesterbottens

och Norrbottens län samt till skrifbiträde åt dem

bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af

dem anslagna belopp, dels ock bevilja tillfällig förhöjning

i styresmannens för afvittringsverket i Yesterbottens län

årsarfvode för år 1888 med 200 kronor, samt,

b) till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1888, för samma år, utöfver ordinarie

anslaget, 63,000 kronor, på extra stat anvisa 123,000

kronor.

Sala bergslag.

16:o. Under förutsättning att Kongl. Maj:ts proposition af den 17 Angående

december 1886 angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet uteslutande

mellan kronan och Sala bergslag in. in. bifölles, har Kong]. Maj:t föreslagit, anslag.

att anslaget »Sala bergslag» å 6,320 kronor måtte från riksstaten uteslutas. [16.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Angående

utbyten af

ersättninqar

[17.]

Angående

förändrad

benämning

af en

anslaqstitel.

[18.]

Angående

öfriga ordinarie

anslag

[18.]

Utskottet kommer framdeles att afgifva utlåtande med anledning af

förenämnda proposition och skall derefter yttra sig jemväl om nyssnämnda

anslags uteslutande ur riksstaten; hvilket härmed hos Riksdagen

anmäles.

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.

17:o. Under åberopande af de skäl, som anförts till statsrådsprotokollet

(sid. 43—47), hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till inlösen och utbyten af

ersättningar, på sätt i statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 12 januari 1887 blifvit ifrågasatt, må minska det

å förslagsanslaget till »jordförluster genom kanal- och

väganläggningar» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig

anvisning på förslag, ersättningar» uppförda belopp,

6,000 kronor, med 788 kronor, eller till 5,212 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

l8:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

med stöd af de derför till statsrådsprotokollet (sid. 47) anförda skäl hemställer

utskottet,

att anslagstiteln »statistiska tabellkommissionen» må utbytas

mot anslagstiteln »statistiska centralbyrån».

19:o. I fråga om de öfriga, här ofvan ej särskildt nämnda ordinarie

anslagen å sjette hufvudtiteln har Kongl. Maj:t ej föreslagit annan ändring,

än att anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. måtte, för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma, minskas från 118,663 kronor till 118,394

kronor, eller med 269 kronor.

Beträffande anslagstiteln »Bergsstaten» samt anslaget »Sala bergslag»

är utskottet, på sätt i punkterna 3:o och 16:o här ofvan förmäles, ännu ej

i tillfälle att afgifva yttrande; och får utskottet hemställa,

att, med undantag af anslagstiteln »Bergsstaten» samt

anslaget Sala bergslag», samtliga öfriga under sjette huf
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

29

vudtiteln uppförda ordinarie anslag, i Indika utskottet

icke här ofvan föreslagit förändring, må för år 1888 fastställas

till samma belopp som i 1887 års riksstat; dock

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

må få göras den jemkning, som till jemnande af hufvudtitelns

slutsumma kan erfordras.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, hafva, utom

redan nämnda, följande framställningar gjorts.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Majrts kansli.

20:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och under Angående

hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 48 och 49) derom anförts kmtrollen^å

hemställer Utskottet, försäkrings
att

Riksdagen må för handhafvande af kontroll å för- ans^^rsäkring

sanstalterna för år 1888, i likhet med hvad för år

1887 egt rum, på extra stat anvisa till Kongl. Maj:ts

disposition ett belopp af 4,500 kronor.

Statistiska centralbyrån.

21:o. Till ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensions- Angående

statistiken har Kongl. Maj:t för år 1888 äskat ett extra anslag af 5,000

kronor, eller samma belopp, som för enahanda ändamål beviljats för hvarför pensionsdera

af åren 1886 och 1887. stafMiken.

I ett den 12 februari 1887 dagtecknadt meddelande från statistiska

centralbyrån har utskottet erhållit uppgift å hvad dittills utgifvits af aflönings-

och pensionsstatistiken samt å de förarbeten, som vidtagits för dess

fortsättande och fullbordande; och får utskottet här meddela denna uppgifts

innehåll:

»P. M.

angående aflönings- och pensionsstatistiken.

Hittills äro offentliggjorda trenne afdelningar, redogörande för statsrådet,

högsta domstolen och de centrala embetsverken samt Riksdagen och dess

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

embetsverk, äfvensom för de till justitie-, utrikes-, landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

hörande stater och corpser.

I afseende å de till öfriga departement hörande stater och corpser har

arbetet fortskridit sålunda:

Civildepartementet.

Af hithörande tabeller äro 8 ark färdigtryckta, 5 ark föreligga uppsatta

i korrektur, och återstoden, vid pass 3 ark, är under sättning.

Sättningen af texten, 3 högst 4 ark, är påbörjad.

Redogörelsen för hela departementet kommer således att utgöra vid

pass 19 å 20 ark, hvaruti då ej ingå några uppgifter om magistrater och

städernas öfriga förvaltning, ej heller om andra kommunala förvaltningsgrenar,

som kunde räknas under civildepartementet, men komma att blifva föremål

för särskild redogörelse.

Den nu påbörjade redogörelsen bör kunna offentliggöras inom 5 å 6

veckor.

Finansdepartementet.

Manuskriptet till samtliga tabeller är utarbetadt, med undantag af

hithörande anmärkningar, som äro endast till vid pass hälften färdiga.

Häraf är manuskriptet till omkring 3 ark aflemnadt till tryckeriet för

sättning.

Denna berättelse bör blifva färdig under instundande sommars lopp.

Ecklesiastikdepartementet.

Formulär för infordrande af uppgifter rörande presterskap, kyrkobetjening,

kyrkoförvaltning, folkundervisning och högre undervisning äro i

statistiska centralbyrån utarbetade och granskade af samtliga konsistorier

samt komma att i dessa dagar utsändas till rikets samtliga kyrkoherdar,

högre undervisningsanstalter m. fl., med begäran om uppgifters insändande

inom juni månads utgång innevarande år. Med stöd af erfarenhet kan man

antaga, att uppgifterna efter vederbörlig granskning komma att föreligga i

statistiska centralbyrån uti fullständigt skick för vidare åtgärder först inom

ett år.

För den till ecklesiastikdepartementet äfven hörande medicinalstaten

äro inga åtgärder ännu vidtagna.

Redogörelsen för hela ecklesiastikdepartementet kommer antagligen att

blifva mycket svår att åstadkomma och vidlyftig till omfånget.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

31

För afsittande af aflönings- och pensionsstatistiken återstå slutligen

redogörelser om hela den kommunala förvaltningen, eller angående:

magistrater och städernas öfriga styrelser och tjensteman;

landstingens tjenstemän;

häradens tjenstemän;

2,383 landtkommuners tjenstemän.

Äfven dessa redogörelser komma antagligen att kräfva mycket arbete

och blifva mycket vidlyftiga.»

Af hvad sålunda meddelats framgår, att de nu pågående arbetena å

aflönings- och pensionsstatistiken uteslutande afse att bringa densamma till

fullbordan i hvad den angår statens verk och inrättningar. Detta måste

ock anses vara rigtigt, då nemligen känbara praktiska behof, hvilka yppas

vid de så godt som vid hvarje riksdag ifrågakommande löneregleringarna

inom olika grenar af statsförvaltningen, göra det önskligt, att man må kunna

med ledning af statistiken jemföra föreslagna nya löneregleringar med redan

beslutade.

I ett afseende är den meddelade uppgiften mindre tillfredsställande,

nemligen derutinnan, att den gifver anledning till tvifvel, att statistiken verkligen

skall kunna fullbordas inom utgången af år 1888, såsom i statsrådsprotokollet

angående det för år 1887 begärda anslaget till skyndsammare

bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken antydts vara möjligt.

Då emellertid utskottet icke har anledning till annan förmodan, än

att arbetena bedrifvas med all den skyndsamhet, som är möjlig, så hyser

utskottet icke någon betänklighet vid att tillstyrka beviljandet af de för år

1888 begärda anslagsmedlen.

Såsom bekant, har nu mera med afseende på utdelningen af det statistiska

trycket den förändring vidtagits, att riksdagsman, i stället för att

förut erhålla hela det statistiska trycket, endast eger att på anmälan hos

statistiska centralbyrån i mån af tillgång kostnadsfritt erhålla en eller flera

af publikationerna af serien »Bidrag till Sveriges officiella statistik.»

Från denna regel — om hvars lämplighet i sin helhet utskottet icke

här vill uttala något omdöme — anser utskottet nödigt, att undantag åtminstone

göres i fråga om aflönings- och pensionsstatistiken med hänsyn till

detta arbetes stora praktiska betydelse.

Under uttalande häraf samt af den förhoppning att, om också icke

den nu ifrågavarande statistiken kan fullbordas å förut antydd tid, arbetena

må oafbrutet fortgå å hvad som hörer till statsförvaltningen, så att, sä

länge hithörande delar af statistiken icke fullbordats, arbetskrafterna icke

s. 32 Kontrollera mot PDF

Angående

anslag till

utgifvande

af > polisunderrättelser.

>

[21.]

Angående

anslag till

en häradsskrifvaretjenst.

[22.]

Angående

anslag till

särskild

polisstyrka

å landet.

[23.]

32 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

splittras på andra enligt planen till arbetet hörande områden, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må, för ett skyndsammare bearbetande

af aflönings- och pensionsstatistiken, på extra stat för år

1888 anvisa 5,000 kronor, eller samma belopp som för

innevarande år dertill beviljats.

Öfverståthållareembetet.

22:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen på extra stat för år 1888 till utgifvande

under samma är af »polisunderrättelser» må anvisa enahanda

belopp, som dertill för år 1887 beviljats, eller

15,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

23:o. Under åberopande af de skäl, som till statsrådsprotokollet (sid.

50) anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning och i likhet med hvad äfven för år 1887

egt rum, må för upprätthållande af en häradsskrifvaretjenst

inom Jemtlands län på extra stat för år 1888

anvisa 2,500 kronor.

24:o. Vidare hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t äskat

och i likhet med hvad för år 1887 egt rum, må på extra

stat för år 1888 anvisa till Kongl. Maj:ts förfogande ett

anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och

underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan

af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för

gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

33

eller gripande, allt enligt förut tillämpade, i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden den 12 januari 1887 angifna

grunder.

Tåg- och vattenbyggnadsstaten.

25:o. Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställningar Angående

får utskottet hemställa, anslag för

’ tillsynen

å statens

att Riksdagen — i likhet med hvad förut under flera l^gnadlr

år egt rum -— må på extra stat för år 1888 anvisa och m. m.

ställa till Kong!. Maj:ts förfogande följande anslag: £24 och 25.]

a) 20,000 kronor, att användas till anordnande under år

1888 af tillsynen öfver statens jernväg sbyggnader; och

b) 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt den för granskning

af vattenaflednings- och odlingsplaner hos väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anstälde extra byråingeniören.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

26:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t föreslagit och under hän- Ang^ende

visning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 51) derom anförts, hemställer anslag för

utskottet, högre

att Riksdagen, för anordnande af högre undervisning i undervisning

mejerihushållning vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut, hushållning.

må för år 1888 anvisa å extra stat ett anslag till ena- [2G.]

hända belopp, som för år 1887 beviljats, eller 10,000

kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

27:o. Såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt- Angående

bruksmöten, har Kongl. Maj:t för år 1888 äskat samma belopp, som förut unstag till

under flera år beviljats, eller 5,000 kronor. landtbruks
Då

erfarenheten från de i senare tider hållna allmänna landtbruks- möten.

möten utan tvifvel gifvit vid handen, att kostnaderna för dessa möten nu f27^

Bih. till Biksd. Prof. 1887- 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bi

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

mera och på grund af nya förhållanden och stegrade anspråk så tillväxt,

att den summa, som för ifrågavarande ändamål alltsedan år 1878 och sedermera

årligen uppförts bland sjette hufvud titelns extra anslag, svårligen kan

anses vara större än det oundgängligaste behofvet klöfver, så torde icke

någon betänklighet förefinnas att bifalla Kong! Maj:ts framställning; och

utskottet får derför hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts förevarande

framställning må bevilja såsom bidrag till bestridande af

kostnaderna för allmänna landtbruksmöten ett extra anslag

för år 1888 af 5,000 kronor.

Angående 28:0.

anslag till framställning

pris- °

belöningar

vid allmänna

landtbruksmöten.

[28.1

Vidare och med anledning af Kong! Maj:ts derom gjorda

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten

för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter,

sädesslag'' och andra jordbruksalster, anvisa

på extra stat för år 1888 enahanda belopp, som

förut under flere år för samma ändamål beviljats, eller

10,000 kronor.

Angående. 29:o. För bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jord
ansiag

till brukets och näringarnas behof har Kong!. Maj:t äskat ett anslag för år

a\kemiska" 1888 af 28,000 kronor, hvilket belopp med 7,000 kronor öfverstiger hvad

stationer, för samma ändamål beviljats för åren 1886 och 1887.

[29.] Agrikulturkemiska stationer, som åtnjuta statsunderstöd, äro, enligt

hvad af statsrådsprotokollet (sid 52—55) inhemtas, för närvarande i verksamhet

i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro, Vesterås, Jönköping och Hernösand

samt åtnjuta af statsmedel understöd till belopp af 3,000 kronor för hvarje

station. Af de sålunda understödda stationerna hafva de 5 förstnämnda,

eller de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Vesterås inrättade, i flere

år åtnjutit statsunderstöd, hvaremot de två sistnämnda först med år 1886

erhållit statsbidrag.

Af skäl, för hvilka i statsrådsprotokollet närmare redogöres, ifrågasättes

nu anslagets förhöjning med 7,000 kronor, på det att bidraget till

hvarje station må kunna höjas från nu utgående 3,000 kronor till 4,000

kronor, men af samma protokoll inhemtas äfven, att endast beträffande de

5 äldre stationerna utredning om verkligt behof af förhöjdt bidrag föreligger;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

35

och anser utskottet af sådan anledning, att för de öfriga båda stationerna

någon tillökning i bidrag från statens sida nu icke bör beviljas.

Vidkommande de äldre stationerna, så lärer frågan, om åt desamma

bör beviljas förhöjda bidrag, väsentligen bero på den nytta, de göra eller

med andra ord, om de uppfylla sitt ändamål. Upplysande härutinnan äro

de af landtbruksakademiens förvaltningskomité till chefen för civildepartementet

afgifna berättelser angående de agrikulturkemiska stationernas verksamhet;

och får utskottet ur berättelsen för år 1885 meddela följande i

någon mån för omdömet vägledande uppgift:

»Vid de med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationerna i

Skara, Halmstad, Kalmar, Vesterås och Örebro voro under år 1885 tillsammans

6,582 särskilda artiklar föremål för behandling, såsom efterföljande

tabell, der de fördelats på vissa grupper, närmare utvisar:

Skara. Halmstad. Kalmar. Yesterås. Örebro. Summa.

1. Jordarter och jordförbättrings
-

medel.......

44

36

31

25

16

152

2.

Grödningsämnen

145

170

61

44

53

473

3.

Fodermedel

70

32

43

35

49

229

4.

Vatten . .

10

—

9

15

27

61

5.

Närings- och njutningsmedel...

67

38

24

724

606

1,459

6.

Prof å arsenik, och andra gifter

344

697

137

896

577

2,651

7.

Diverse undersökningar

35

27

42

33

97

234

8.

Fröundersökningar .

46

155

119

118

885

1,323

Summa

o>

761

1,155

466

1,890

2,310

6,582.

Visserligen lärer väl en del af de undersökningar, som verkställas å

de agrikulturkemiska stationerna — enligt hvad ofvan meddelade förteckning

ock synes gifva vid handen — mindre afse jordbrukets eller näringarnas

behof än andra intressen, såsom kan antagas vara fallet med åtminstone

några af profven å arsenik och andra gifter, men då dylika undersökningar

i och för sig måste anses vara gagneliga och icke lära inkräkta på stationernas

öfriga och mot deras benämning »agrikulturkemiska» stationer mera svarande

verksamhet, samt, enligt vunna upplysningar, den jordbrukande och näringsidkande

befolkningen småningom lärt sig att mer och mer värdera stationernas

verksamhet, så, och'' i betraktande af hvad till statsrådsprotokollet om

dem anförts, finner utskottet sig ega giltiga skäl att tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, i hvad den afser ökadt bidrag till

förutnämnda 5 äldre stationer; hemställande utskottet alltså,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

att Riksdagen må såsom bidrag till underhåll af sju

kemiska stationer för jordbrukets och näringarnes behof —

inom de orter, der landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta

laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och

hyresmedel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen

till dessa och laboratorier enaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker

och inventarier för stationens behof — på extra stat för

år 1888 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för en hvar

af de i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro och Yesterås

upprättade stationerna samt 3,000 kronor för hvardera af

stationerna i Jönköping och Hernösand, eller tillhopa 26,000

kronor.

i

Angående _ 30:o. Med anledning af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning och

f7ökontroil''nnder åberopande af de skäl, som anförts till stöd derför i statsrådsprotoanstaiter.

kollet (sid. 55 och 56), hemställer Utskottet,

[30.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för år 1887 egt rum,

må anvisa på extra stat för år 1888 till Kongl. Maj:ts

förfogande ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst

1,000 kronor för hvarje anstalt användas till understöd

åt sådana frökontrollanstalter, som af landsting eller hushållningssällskap,

hvart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget, och

h vilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter

i afseende på analysmetoder och öfriga förhållanden,

som af Kongl. Maj:t fastställas.

Angående 31;0. Till de geologiska undersökningarna har Kongl. Maj:t äskat ett

dTglologiskcfi*tra anslag af 87,500 kronor.

under- Utgifterna för dessa undersökningar hafva, enligt hvad statsrådsproto
sokmngarna.

k0net (sj(p 5g—58) utvisar, blifvit på följande sätt beräknade:

Aflöningen.

Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden ......... kronor 51,725.

Transport kronor 51,725.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

37

Transport kronor 51,725*

Fältarbetena.

Rese- och traktamentsersättning, inköp af verktyg,

tioner m. m..................................................................

Undersökningar och redogörelser bekostade genom

särskilda anslag............................................................

repara-

19,000

1,500

20,500.

Byråafdelningen.

Inventarier, arbetsmateriel m. m....................

»

2,000.

Biblioteket och samlingarna.

Inköp och underhåll af böcker, kartor och samlingar, frakt- kostnad in. in........................ ...................... ..................... »

2,000.

Kart- och boktrycket.

Tryckning af geologiska kartblad och öfriga kartor, beskrif- ningar och uppsatser, ritning af diverse originalkartor

in. m........................................................................................... »

12,100.

Värme och diverse utgifter.

Omkostnad

»

1,775.

Summa kronor

90,100.

Till bestridande af dessa utgifter är, enligt hvad samma protokoll

vidare utvisar, endast att påräkna en summa af tillsammans 2,600 kronor,

hvadan det belopp, som derutöfver erfordras, utgör 87,500 kronor eller

l,5u0 kronor mer än för år 1887 anvisats.

Tillökningen beror derpå att, enligt den lönereglering, som den 16 juni

1875 faststälts, tre geologer komma att uppflyttas i högre lönegrad med

ålderstillägg af 500 kronor för dem hvar.

Vid utgifternas beräkning har, såsom statsrådet och chefen för civildepartementet

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrat, hänsyn icke tagits

till den i Riksdagens skrifvelse den 7 maj 1886 (n:o 43) punkten 26:o omnämnda

frågan om förändring i skalan för utgifningen af vissa geologiska

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

kartor. Denna fråga är nemligen fortfarande beroende på yttrande från

kommissionen för de allmänna kartarbetena, som ansett, att med dess yttrande

borde anstå, till dess resultaten förelåge af åtskilliga försöksarbeten, som

chefen för geologiska undersökningen anstalt och livilka ännu icke hunnit

afslutas.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kongl. Maj:ts

framställning, hemställer derför,

att Riksdagen må för fortsättande under år 1888 af

de geologiska undersökningarna och utgifvande af derpå

grundade kartor, afhandlingar och uppsatser, bevilja ett

extra anslag för samma år till belopp af 87,500 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Angående

anslag till

en andre

undervisare

i husslöjd

och en elev.

[82.]

Angående

anslag till

väf skolan i

Borås m. m.

[83.]

dels såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås, — med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller

eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften af

statsanslaget, — 3,800 kronor; och

dels såsom bidrag till aflönande afl en andre, lärare vid

samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda

belopp varder för ändamålet från nämnda läns landsting

eller eljest tillskjutet.

32:o. Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må på extra stat för år 1888 anvisa

ett anslag af 3,500 kronor till anställande afl en andre

undervisare i husslöjd och en elev, hvilken bör åtfölja en

af undervisarne i husslöjd för att af denne handledas och

utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd

användas.

33;o. Vidare hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må på extra stat för år 1888 anvisa

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

39

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.

34:o. I en inom Första Kammaren väckt motion (n:o 5) har herr Angående

P. A. Tf. Stjernspetz föreslagit att Riksdagen måtte bevilja och ställa till ™4.a9 m

Kong! Majrts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor för utsändande If ZiTska

och understödjande af handelsagenter i främmande länder. produkters

Innan utskottet yttrar sig om den nu till behandling föreliggande mo- i utlandet.

tionen, torde utskottet böra erinra derom, att vid 1886 års riksdag förekommo

två särskilda förslag i likartad! syfte med ofvannämda motion. Det ena af

dessa förslag var framstäldt af Kong!. Maj:t och gick derpå ut, att för anställande

af kommersiella attachéer måtte beviljas ett extra anslag af 20,000

kronor att användas såsom arfvoden eller stipendier åt personer, hvilka af

ministern för utrikes ärendena efter samråd med chefen för civildepartementet

anstäldes vid beskickning eller konsulat för utredning af frågor om beredande

af afsättning åt den inhemska industrien eller för utbildning till konsulstjenst.

Enligt det andra, af ofvanbemälde motionär framstälda förslaget, yrkades,

att Riksdagen måtte bevilja och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett

extra anslag af 15,000 kronor för utsändande och understödjande af handelsagenter

i utom Europa belägna länder.

Med anledning af dessa två förslag, hvilka af utskottet behandlades i

ett sammanhang (se utskottets utlåtande n:o 7 a vid 1886 års riksdag) hemstälde

utskottet, att Riksdagen måtte — under vilkor att här ifrågavarande

kommersiella attachéer jemväl finge till åliggande att till Kongl. Maj:t afgifva

redogörelser öfver sin verksamhet, och att denna redogörelse genom Kongl.

Maj:ts försorg delgåfves Riksdagen och i öfrigt på lämpligt sätt offentliggjordes

på extra stat för ar 1887 under tredje hufvudtiteln anvisa ett

belopp af 20,000 kronor, att i man af behof användas till anställande af

kommersiella attachéer.

Då ärendet behandlades i Kamrarne, stannade dessa i olika beslut, i

det att Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men ogillade motiveringen,

hvaremot Andra Kammaren afslog utskottets förslag. Vid den med

anledning häraf anstälda gemensamma omröstningen mellan Kamrarne, beslöt

Riksdagen att afsla Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning samt den

väckta motionen.

Den nu föreliggande motionen skiljer sig från den af samma motionär

vid sistlidet års riksdag väckta deri, att motionären föreslagit, att de ifrågavarande

agenterna skulle hafva att verka icke allenast i utom-europeiska

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

länder, utan äfven inom Europa, samt att anslagssumman måtte bestämmas

till 20,000 i stället för 15,000 kronor. Särskilt den förra af dessa förändringar

synes utskottet innefatta en väsentlig förbättring. Visserligen lära

väl vigtiga afsättningsorter för våra produkter kunna uppletas äfven utom

Europa, men de mera närbelägna, inom Europa, synas i lika mån böra eftersträfväs
I

fråga om det lämpligaste sättet att främja det vigtiga ändamålet

är det naturligtvis svårt att nu uppställa några mer eller mindre detaljerade

regler, men utskottet får såsom sin mening uttala, att motionären synes hafva

rätt angifvit den rigtning, hvari de ifrågavarande agenterna borde arbeta, då

han såsom exempel åberopat den verksamhet, som utöfvats af den på statens

bekostnad till England utsände fiskeriagenten. Vidare torde det kunna antagas,

att det kan varda lämpligt, att staten sätter sig i förbindelse med

enskilda affärsmän, närings- och industriidkare eller andra, som sluta sig

tillsammans för att gemensamt verka för det ifrågavarande ändamålet, och

att staten sålunda samverkar med enskilda genom att understödja dessas

sträfvanden i förevarande afseende. En sådan samverkan torde kunna

kraftigt bidraga till dessa sträfvandens framgång, kanske icke så mycket

genom beloppet af de statsmedel som lemnas, utan mer genom det uppdrag,

vederbörande person erhållit, och de intressen, han representerar.

Valet åt för ändamålet lämpliga personer, hvilka synas böra vara

affärskunniga och ega praktisk vana vid handelsförbindelsers^ inledande och

afslutande, torde ock väsentligt underlättas, om förslag å sådane personer

inhemtas af affärsmän, som sysslat med export af våra produkter.

Att, såsom af utskottet vid sistlidet års riksdag föreslogs, uttryckligen

stadga, att berättelser skola afgifvas och offentliggöras, torde, i den

förändrade form, hvari frågan nu föreligger, icke vara lämpligt eller behöflig!,

då det väl får antagas ligga i sakens egen naturrätt allt hvad som

lämpar sig att komma till allmänhetens kännedom utan någon särskild föreskrift

derom erhåller så stor offentlighet som möjligt. Deremot skulle det

kunna hända, att för tidigt offentliggörande af allt hvad i berättelserna

komme att meddelas om inledda underhandlingar kunde verka skadligt och

förlamande på sådana underhandlingars gång och lyckliga afslutande.

Af hvad nu anförts framgår, att utskottet anser motionärens förslag

till sitt syfte värdt framgång, samt att utskottet för sin del vill tillstyrka

Riksdagen att bevilja nödiga anslagsmedel, i hvilket afseende den summa,

motionären föreslagit, ej kan anses för hög.

Om man också icke genast kan vänta att få se stora resultat af

detta försök att bereda större afsättning för våra produkter i utlandet,

hyser utskottet dock den öfvertygelsen, att giltiga skäl föreligga, att för
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

41

söket må göras, och att det är angeläget, att detta må ske så snart som

möjligt; och får utskottet derför hemställa,

att Riksdagen •— med anledning af Herr Stjernspetz’

förevarande motion — må anvisa för år 1888 ett extra

anslag af 20,000 kronor, att af Kongl. Maj:t användas

för att åt alster af svensk industri och svenska näringar

bereda afsättning i främmande länder.

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket,

35:o. Utskottet hemställer, Angående

anslag till

att Riksdagen — under vilkor att bergsskolorna i Filip-loma i Filipstad

och Falun med dertill hörande skolor för bergsarbetare

komma att jemväl under år 1888 fortsätta sin verk- ’

samhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills

och underkasta sig den inspektion, Kongl. Maj:t finner

skäligt bestämma — må, i likhet med hvad förut för

flera år egt rum, på extra stat för år 1888 anvisa

14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige utbetalas.

Fiskerinäringens understöd

36:o. Till telefonledningar med stationer i bohuslänska skärgården för Angående

fiskebedriftens främjande har Kong!. Maj:t begärt ett extra anslag af 21,900

kronoi. ningar i Bo
Till

behandling i sammanhang med denna framställning föreligger Qr

jemväl en af herr A. W. Ljungman i Andra Kammaren väckt motion främjande.

(n:o 154), hvari på anförda skäl föreslagits, att Riksdagen måtte, för an- t35*!

läggande i bohuslänska skärgården af för fiskerinäringens främjande nödiga

telefonledningar med tillhörande stationer ställa till Kongl. Maj:ts förfogande

ett extra anslag för 1888 af 41,900 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 59—64) redogöres för skälen till Kongl.

Maj:ts framställning; och får utskottet hänvisa till nämnda protokoll och ur

detsamma endast meddela följande historik.

Med anledning af en vid 1885 års riksdag väckt motion om anslag

Bih. till Likså. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

för anläggning af telegraf- eller telefonledningar med tillhörande stationer i

bohuslänska skärgården för sillfiskebedriftens främjande, anvisade Riksdagen

för detta ändamål såsom extra anslag att utgå under år 1885 till Kongl.

Maj:ts förfogande ett belopp af högst 24,000 kronor, under vilkor att hushållningssällskap,

landsting, kommuner eller enskilde bidroge med minst en

fjerdedel af anläggningskostnaden. Sedan Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

och landsting derpå såsom bidrag anslagit ett belopp af 8,000

kronor, och således sammanlagda 32,000 kronor funnos för utförande af

ifrågavarande anläggningar att tillgå, blefvo genom telegrafstyrelsens försorg

telefonledningar med tillhörande stationer före utgången af år 1885 anordnade

mellan Strömstad och Bossö, Grebbestad och Hafstensund, Fjell))neka och

Bovallstrand, Lysekil och Grafvarne samt Grafvarne och Smögen, och under

år 1886 mellan Varekil, Ileberg och Ellös, Varekil, Höga och Stockevik,

Yarekil och Stenungsund samt Varekil, Nösund och Mollösund, hvarjemte

telefonstation inrättades i Qville på linien mellan Fjellbacka och Bovallstrand.

Vidare har Kongl. Maj:t den 10 december 1886 förordnat om upprättande

af telefonförbindelse mellan Ellös och Hällevikstrand och om anordnande vid

Svanesund af en mellanstation å telefonlinien Varekil—Stenungsund. Till

förenämnda anläggningar har åtgått eller kommer att åtgå hela det af 1885

års Riksdag anvisade anslag äfvensom ofvanberörda af hushållningssällskap

och landsting tillskjutna bidrag.

De nya ledningar, för hvilka Kongl. Maj:t begärt anslag, äro

följande:

Grafvarne—Malmön, som beräknats kosta

Stockevik—Klädesholmen

Stockevik—Hättan......

............... kronor

3,450: —

i........... »

14,900: —

»

3,850: —

»

7,000: —

Summa kronor

29,200: —

Den del af kostnaden, som ej betäcktes af det äskade anslaget, skulle

enligt Kongl. Maj:ts förslag erhållas derigenom, att såsom vilkor för att

statsunderstöd skulle kunna meddelas borde, i likhet med hvad år 1885 skedde,

stadgas, att inom orten för anläggningen tillskötes minst en fjerdedel af

kostnaden, hvilken fjerdedel alltså motsvarar 7,300 kronor.

Motionärens förslag skiljer sig från Kong!. Maj:ts dels deri, att

motionären ifrågasätter ett större an slagsbelopp för åstadkommande af andra

och flera telefonledningar än Kong!. Maj:t föreslagit, och dels deri, att han

önskar det ofvan antydda vilkorets bortfallande.

Enligt motionärens förslag borde staten, särskilt med hänsyn till

utomskärs fiskets behof, ensam bekosta följande ledningar:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

43

Kalfsund—Göteborg,

Hättan—Stockevik,

Klädesholmen—Stockevik,

Käringön—Hälleviksstrand,

Gullholmen—Grundsund,

Grundsund—Ellos,

Malmön—Grafvarne,

beräknad kosta ...

»

.................. kronor 7,700

................ » 7,000

—

»

.................. » 3,850

_

................ » 9*000

_

»

................. » 4.200

_

»

.................. » 6,700

__

»

.................. » 3,450

—

Summa kronor 41,900

-.

Då i förevarande fråga flera olika förslag föreligga, och utskottet icke

är i tillfälle att pröfva det företräde, olika ledningar sinsemellan kunna ega,

anser sig utskottet sakna tillräcklig anledning att blott på grund af enskild

motionärs förslag föreslå afvikelse från Kongl. Maj:ts på telegrafstyrelsens

yttrande grundade framställning i förevarande ämne. Härmed är dock icke

sagdt, att den föreliggande motionen icke bör erhålla något afseende, med

hänsyn till ledningarnes rigtning, helst härutinnan de myndigheter, som

yttrat sig, icke varit fullt ense; och föreställer sig utskottet att den lämpligaste

utväg härutinnan vore, att åt Kongl. Maj:t lemna frihet att använda

de anslagsmedel, som för ifrågavarande telefonledningar kunna anvisas, utan

att vara ovilkorligen bunden vid anläggandet af just de ledningar, som i

statsrådsprotokollet angifvas vara afsedda att bringas till utförande.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande

framställning och herr Ljungmans motion, må

anvisa på extra stat för år 1888, för anläggande i bohuslänska

skärgården af för fiskebedriftens främjande nödiga

telefonledningar ■med tillhörande stationer, ett anslag af

21,900 kronor, under vilkor att hushållningssällskap,

landsting, kommuner eller enskilde till de anläggningar,

som med detta anslag utföras, bidraga med minst en

fjerdedel af anläggningskostnaden.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

37:o. Enligt den vid statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd

och behof fogade förteckning å förskott, hvilka böra hos Riksdagen anmälas

till ersättande, har statskontoret under är 1886 förskjutit:

Angående

anslag till

ersättning

för af

statskontoret

till godtgörelse åt Kristianstads läns ränteri för derifrån till innehafvaren af gjorda

förskott.

[36.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

länsmansbostället Öllsjö n:o 7, 1/2 mantal, förskjuten ränta å ett belopp,

som till länets ränteri inbetalts såsom ersättning'' för jord, som från bostället

exproprierats för Gärds härads jernväg kronor 126: 57,

till tryckning och bindning af underdåniga utlåtanden

öfver komiterades betänkande med förslag till ny

fiskeristadga ..................................................................... » 1,522: 63.

Summa kronor 1,649: 20.

Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må anvisa på extra stat för år 1888

ett anslag i jemt krontal af 1,649 kronor, till betäckande

af omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter.

Statens jernvägstraflk.

Angående

anslag till

statens

jernvägstrajik.

[42,43o.44.]

38:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t äskat följande

anslag:

1) till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik

400,000 kronor.

2) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade jern

vägar af det utaf Riksdagen år 1886 beviljade anslag ä 1,500,000 kronor

ett belopp af 500,000 kronor; samt

3) till anskaffande af dylik materiel uteslutande för de norrländska

statsbanelinierna ett särskilt anslagsbelopp af 250,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 71—79) redogöres närmare för dessa anslagsbehof,

hvilka utskottet nu skall företaga till behandling.

1. Anslaget till nya byggnader och anläggningar.

I skrifvelse den 18 december 1886 har kongl.'' trafikstyrelsen föreslagit,

att hos Riksdagen måtte begäras ett anslag å 500,000 kronor till

ifrågavarande ändamål; och har styrelsen till stöd anfört följande:

»De nyanläggningar, som under 1888 böra verkställas, äro följande,

för hvilka vid hvarje post den beräknade kostnaden är angifven, nemligen

vid:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

45

Storlien: uppförandet af en matsalsbyggnad............''........... kronor

Å denna på fjellryggen i en obefolkad trakt

belägna station uppfördes vid banans anläggning för

resandes inhysande och bespisning ett herberge, innehållande

8 för resande afsedda rum och 2 matsalar.

Byggnaden är uppförd invid stationshuset och den

öfvertäckta hanhallen och likasom dessa af trä.

Det utrymme, den erbjuder, har under sommartiden,

då talrika resande begagna jernvägen i denna landsdel,

visat sig vara alldeles otillräckligt i afseende

på både det antal rum, som kan upplåtas, och lokalerna

för måltidernas intagande, och det är angeläget

att de olägenheter, som häraf uppstå, blifva

afhjelpta, på det att icke svårigheterna för inqvartering

och förplägning skola verka till inskränkning

i persontrafiken eller åtminstone till hinder för dess

ytterligare utveckling I detta ändamål är den

ofvannämnda nybyggnaden föreslagen, och är den

på grund af den eldfara, som är förknippad med

stora komplexer af trähus, afsedd att förläggas afskild

för sig samt byggas af sten i två våningar,

den undre innehållande de nya matsalarne och den

öfre gästrum, hvilka böra med säkerhet kunna uthyras

till pris, som lemna tillfredsställande ränta å

kostnaden.

Viskan: uppförande af en vaktstuga med uthus och källare

vid de utanför stationen befintliga grindar för

en banvakt, som nu saknar boställe........................... »

Sundsvall: tillbyggnad af lokomotivstallet med 2:ne stallrum

för inrymmande af ökadt antal å Sundsvall—

Ånge-linien behöfliga lokomotiv.................................... »

Uppförande af ett lamphus af tegel till förvaring

och skötsel af stationens och bantågens belys
ningsapparater.

............................................................... »

Linien Bollnäs—Ange: anläggning af en ny Morsetelegrafledning

mellan Bollnäs och Ange, hvilken påkallas

af den ökade telegrafering, som blifvit en

följd af att stambanenätet utsträckts till Sollefteå,

Sundsvall och Hudiksvall ........................................... »

Transport kronor

27,800: —

3,500: —

19,000: —

3,300: —

11,000: —

64,600: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Transport kronor

Bollnäs: uppförande af en mindre reparationsverkstad

för vagnar med tillhörande spårläggning, hvilken är

behöflig, emedan för vagnsreparationer inom 5:te

trafikdistriktet endast finnes en provisorisk byggnad

vid Storvik, som hlifvit för ändamålet otillräcklig;

och är ifrågavarande nya verkstad afsedd att uppföras

i samband med den vid Bollnäs redan befintliga

lokomotiv-reparationsverkstaden, hvarigenom

jemväl någon besparing i förvaltningskostnad vinnes »

Kilafors: uppförande af ett boställshus med uthus och

källare för 2: ne stationskarlar, som ej kunna erhålla

hostad i stationens närhet ................................. »

Järbo: omläggning af landsvägen vid södra ändan af

stationen och uppförandet af en vägbro öfver banan,

för att sedan kunna borttaga den nuvarande vägöfvergången

i banans plan och sålunda dels inbespara

kostnaden för grindbevakningen derstädes, dels

aflägsna de faror, som äro förknippade med att

sjelfva banan passeras af personer och djur............ »

Stockholms östra: förlängning af spårsystemet för åstadkommande

af omlastnings- och vagnafställningsspår,

som nu saknas .................................................................. »

Stockholms central och norra: utvidgning af spårsystemet »

För anordnandet af elektrisk belysning å bangårdarne

samt inom stationshuset och godsmagasinen,

till hvilket arbetes påbörjande anvisats ett belopp

af 30,000 kronor, ytterligare ...................................... »

Anläggningen, sådan den för närvarande afses,

omfattar uppförande af ett maskinhus, anskaffning

och uppsättning af 3 dynamo-maskiner och 32 båglampor

för den yttre belysningen å central- och

norra bangårdarne samt af 3 dynamo-maskiner och

400 glödlampor för belysning inomhus i offentliga

tjenstelokaler äfvensom af tillhörande trådledningar.

Linien Tumba—-Södertelje öfre: anläggning af en mötesplats

i närheten åt Bönninge, hvilken, emedan afståndet

emellan Tumba och Södertelje öfre stationer

uppgår till 14 kilometer och rubbningar i bantågens

64,600: —

50,500: —

6,700: —

4,600: —

8,000: —

5,000: —

75,000: —

Transport kronor 214,400:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

47

Transport kronor

gång föranleda en betydande tidsförlust, här är behöflig

för anordnandet af tågmöten........................... »

Linien Sparreholrn—Flen: anläggning af en mötesplats

vid Skefbo qvarn till afdelande af och för tågmötens

möjliggörande å den 15 kilometer långa linien

emellan nämnda stationer ........................................ »

Flen: tillbyggnad af stationshuset för vinnande af be
höfligt

större utrymme i expeditionslokalerna............ »

Wingåker: tillbyggnad af godsmagasinet.............................. »

Åby: uppförande af boställsstuga med uthus för en sta
tionskarl,

som nu saknar bostad »

Lamhult: utvidgning af spårsystemet.................................»

Lund: anläggning af en ny lastkaj samt påbörjande af

spårsystemets utvidgning norrut å ett af Lund—

Kjeflinge jern vägsaktiebolag anskaffadt och upplåtet

område......................................................... »

Arlof: uppförande af en betjeningsboställsbyggnad med uthus

och källare för 4 hushåll, enär stationskarlarne

vid denna lifligt trafikerade station hafva stor svårighet

att i närheten erhålla bostäder...................... »

Vartofta: uppförande af en boställsbyggnad med uthus

och källare för 4 betjente............................................. »

Skof de: tillbyggnad af lokomotivstallet med ett behöfligt

stallrum .............................................................................. »

Motala verkstad: tillbyggnad af lokomotivstallet med ett

stallrum ......................................... »

Laxå: anläggning af ett oljegasverk för stationens belysning

och personvagnarnes i tågen förseende med

gas .......................................................................................

Ölme: utvidgning af spårsystemet jemte inköp af derför

behöflig mark.................................................................... »

Kil: tillbyggnad af godsmagasinet......................................... >

Med afseende derpå att, såsom erfarenheten

visat, omständigheterna torde under tiden intill den,

då de af Riksdagen beviljade medel varda tillgängliga,

komma att ådagalägga behofvet af åtskilliga

nya byggnader och anläggningar, hvilka här ej

kunnat annat än i allmänhet uppgifvas, hemställes,

Transport kronor

214,400: —

20,000: —

15,000: —

9,000: —

1,600: —

2,500: —

2,500: —

10,000: —

8,000: —

8,000: —

6,000: —

6,000: —

35,000: —

2,000: —

1,700: —

341,700: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Transport kronor 341,700: —

att styrelsen finge under år 1888 disponera för tillbyggnad

af lokomotivstall 32,000 kronor, för tillbyggnad

af verkstäder 16,000 kronor, för spårutvidgningar,

lastkajer, mindre husbyggnader in. m.

60,000 kronor, samt eventuel! för kompletteringsarbeten

vid Söderhamns, Stugsunds, Landa, Myskje

och Kinstaby stationer vid linien Kilafors—Stugsund

samt en mellan de två första stationerna belägen

timmerlossningsbrygga, hvilka arbeten egentligen

tillhöra dem, som borde bestridas med de till nämnda

handels ny- och ombyggnad anvisade medel, men

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig

villig låta utföra endast, om och i den mån bandelens

tillgångar sådant medgåfve, livilket senare

icke nu kunde utredas såsom beroende bland annat

på hvad realisationen af i köpet af Söderhamnsbanan

ingående äldre materiel, räler och andra effekter

kunde inbringa, 50,000 kronor;

hvadan här till vinnande af afrundad slutsumma

för diverse nybyggnader och anläggningar utföres » 158,300: —

Summa kronor 500,000: —

2. Anslaget till ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar.

Detta anslagsbehof är i sjelfva verket redan förut af Riksdagen pröfvadt,

i det att nu äskade beloppet, 500,000 kronor, blott utgör en del af den

summa af 1,500,000 kronor, Riksdagen år 1886 för ändamålet redan beviljat.

Någon närmare redogörelse för detta anslagsbehof synes derför icke vara

erforderlig, utan får utskottet beträffande detsamma hänvisa till den i statsverkspropositionen

vid 1886 års riksdag lemnade utredning.

3. Anslaget till ny rörlig materiel för de norrländska statsbanelinierna.

I sin ofvanberörda skrifvelse af den 18 december 1886 har trafikstyrelsen

beträffande ifrågavarande anslagsbehof anfört följande:

»G-enom det extra anslag af 1,550,000 kronor, som år 1884 beviljades

till de trafikerade statsbanorna för åren 1885 och 1886, kan de äldre bandelarnes

behof af rörlig materiel anses vara för någon tid åtminstone till

det allra nödvändigaste tillgodosedt; men sådant är icke förhållandet beträf
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

49

fande de nya norrländska banor, som dels tillkommit under sagda år och dels

öppnas under år 1888, enär å dessa, att döma sä väl efter erfarenheten om

den rörelse, som förut egt ruin å dem af dessa banor, hvilka tillhört enskilde

egare, som ock af de förfrågningar om vilkoren för transporter från nya

produktionsorter, styrelsen fått mottaga, en betydlig trävarubefordring kan

väntas, hvilken, då den måste utföras under endast den för sjöfarten öppna

delen af året, krafvel'' en relativt stor uppsättning af transportmedel. Dessa

banor, nemligen linierna Torpshammar—Sundsvall, Kilafors—Söderhamn—

Stugsund, nässjö—Sollefteå och Ljusdal—Hudiksvall, hvilka alla förbinda

statsbanornas hufvudlinier med hafvet, hafva tillsammans en längd af 233

kilometer, och för deras utrustning med materiel äro följande belopp beviljade,

nemligen:

andelar af byggnadsanslag:

för linien Torpshammar—Sundsvall........................................ 50,000 kronor

» » Kilafors—Stugsund................................................... 300,000 »

» » Håssjö—Sollefteå........................................................ 412,500 »

» » Ljusdal—Hudiksvall................................................ 500,000 »

hvilka andelar tillsammans utgöra ...................................... 1,262,500 kronor,

samt det af 1886 års Riksdag beviljade extra anslaget af 1,500,000

kronor, hvaraf första tredjedelen, 500,000 kronor, anvisats att utgå under

år 1887; uppgående således den för anskaffning af materiel till sagda linier

beviljade summan till 2,762,500 kronor. Derjemte äro för samma ändamål

afsedda de belopp, som kunna erhållas genom realisering af den med de

inköpta Sundsvalls, Söderhamns och Hudiksvalls jernvägarne öfvertagna

materielen, och som uppskattats till resp. 300,000, 330,000 och 100,000

kronor, eller tillsammans 730,000 kronor.

Beträffande storleken af den materieluppsättning ifrågavarande bandelar

behöfva för att kunna motsvara de kraf, som ställas på deras transportförmåga,

kan man sluta, att den bör vara ganska betydlig, äfven i fall

man dervid blott tager hänsyn till de enskilda banors utrustning, i hvilkas

ställe en del af de nya statsbanelinierna träda. A två af dessa enskilda

banor, Söderhamns- och Hudiksvallsbanorna, utgjordes transportmaterielen af

10 lokomotiv och 350 vagnar, oaktadt banornas längd icke är större än 31

kilometer, och medtager man den jemförelsevis svagt utrustade förra Sundsvallsbanan,

finner man å en väglängd af 93 kilometer en park af 16 lokomotiv

och 532 vagnar, eller, per längdenhet räknadt, O.n lokomotiv och

5.72 vagnar per kilometer, samt en lastdryghet hos godsvagnarne af 41.4

ton per kilometer. Jemför man härmed de motsvarande måtten på utrustBih.

till Biksd. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Käft- 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

ningen hos statsbanorna, O.14 lokomotiv, 3.74 vagnar och 31.07 ton per kilometer,

framträder öfverlägsenheten hos den nämnda gruppen af enskilda banor

i materielens antal och lastdryghet, och är dertill att bemärka, att denna

större materiel varit, efter livad statistiken visar, ganska strängt använd

och nätt upp tillräcklig för de godsmängder, som skolat framföras. Betänker

man nu, att en del af dessa godsmängder, som förut förts till hamnar, der

nämnda jernvägar utmynna, kommer att transporteras på längre sträckor

än tillförene, och att med utvidgning af trafikområden följer tillökning i

transportmängder, blir det uppenbart, att åtminstone de nya linier, som skola

ersätta eller utgöra eu förlängning af tidigare enskilda jernvägar, böra för

att kunna tjena den trafik, som redan i början erbjuder sig, förses med

rörlig materiel i samma proportion som dessa senare. Efter sådan grund

skulle för de 155 kilometer, hvartill längderna af de nya bandelarne till

Sundsvall, Söderhamn och Hudiksvall uppgå, erfordras 27 lokomotiv och

907 vagnar. Den 78 kilometer långa linien Håssjö—Sollefteå är härvid

lemnad ur sigte, men medtager man denna och utgår man vid beräkningen

af samtliga liniernas materielbehof från ofvan anförda utrustningssiffror för

statsbanorna i sin helhet, hvilka siffror af skäl, som nyss angifvits, måste

betraktas såsom minima, visar sig beliofvet af materiel vara 32 lokomotiv

och 870 vagnar. Den tillökning af fem lokomotiv denna beräkning gifver,

utöfver hvad som beräknats för de förut nämnda linierna med starkare

trafik, är — äfven om man icke afser någon särskild maskinkraft för linien

Håssjö—Sollefteå, utan anser, att trafiken derstädes kan betjenas af lokomotiv,

som användas å angränsande bansträckor — behöflig till reserv, som

oundgängligen måste finnas att tillgå dels vid tidpunkter, då trafiken hopar

sig, dels derför att de lokomotiv, som begagnas i dessa trakter, äro underkastade

en starkare förslitning till följd af matarevattnets skadliga inverkan

på deras ångpannor. Hvad vagnarne beträffar, så är väl det för samtliga

nya bandelarne beräknade antalet mindre än det, som beräknades efter de

enskilda banornas vagnparker, men skilnaden uppväges dels af den förstärkning,

som kan påräknas från andra bandelar, dels af att statsbanans vagnar

förmå inrymma större last än smalspåriga jernvägars.

I det uppgifna antalet, 870 vagnar, äro inräknade 70 personvagnar,

efter det allmänna medeltalet 0.3 per kilometer, hvilket, ehuru persontrafiken

på ifrågavarande linier icke kan blifva så stor som å öfriga delar af bannätet,

äfven här åtminstone icke får underskridas af det skäl, att personvagnarna

i de nordliga trakterna starkt lida af det hårdare klimatet och

behöfva oftare repareras än i sydligare landsdelar, hvadan ock för dem en

större reserv är af nöden, och äro för varutransporterna afsedda 800 gods
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

51

vägnar, hvilka i bärighet kunna anses motsvara omkring 975 smalspåriga

vagnar.

De medel, som, på sätt ofvan nämnts, blifvit beviljade till materielanskaffning,

2,762,500 kronor, har styrelsen dels användt, dels i den mån,

anslagen utfalla, afsett till inköp af

29 lokomotiv............................................. 1,370,000 kronor

70 personvagnar....................................... 536,500 »

295 bagage- och godsvagnar.................. 713,500 »

samt axlar, hjul och reservdelar............ 142,500_»_

Summa 2,762,500 kronor.

Det återstår således att före den tid, då Ljusdal—Hudiksvalls-banan

öppnas, hvilket kommer att ega rum under loppet af år 1888, ytterligare

anskaffa 3 lokomotiv och 505 godsvagnar, för hvilket ändamål, med afseende

på det billigare slag af vagnar här hufvudsakligen ifrågakommer, eller

virkesvagnar, en summa af 1,100,000 kronor erfordras.

Till bestridande af en del af denna kostnad finnes en tillgång i den

materiel, som inköpts med de ofvannämnda smalspåriga jernvägarne. Men

denna materiel har hittills endast kunnat tillgodogöras genom ombyggnad

till bredt spår af två mindre lokomotiv och 90 vagnar, som tillhört Söderhamnsbanan

och på det sättet gjorts användbara för virkesforslingen mellan

Söderhamn och Stugsund. Något tillfälle till försäljning har ännu icke

yppat sig, och i alla händelser kan man icke påräkna att genom afyttring

erhålla hela det för denna materiel beräknade värdet, enär alla metalleffekter

och maskiner betydligt fallit i pris sedan den tid, då uppskattningen gjordes.

Dock har på sista tiden utsigt öppnats till att en partiel realisering skulle

kunna åvägabringas, ehuru nu ej är möjligt att uppgifva, huru mycket den

kan komma att inbringa.

Antager man som gynsammaste fall, att realiseringen inbringar 600,000

kronor, återstår dock en summa af 500,000 kronor för att kunna till en

början nödtorfteligen utrusta ifrågavarande lini er, och det är derföre styrelsens

pligt att anmäla behofvet af extra anslag till detta belopp utöfver

hvad som redan är beviljadt.»

Af trafikstyrelsens skrifvelse framgår, att densamma beräknat de nya

anslagsbehofven för år 1888 till vida högre summor än Kongl. Maj:t på

föredragande departementschefens tillstyrkan funnit skäl att af Riksdagen

äska. Med hänsyn nemligen till de andra kraf, som för år 1888 stäldes

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

på statsverket, tillstyrkte föredraganden, att anslaget till nya byggnader

in. in. måtte inskränkas till 400,000 kronor från begärda 500,000 kronor,

samt anslaget till rörlig materiel vid de norrländska banorna till 250,000

kronor från 500 000 kronor.

Hvad nybyggnadsanslaget angår, så borde det enligt föredragandens

yttrande användas till sådana bland de af styrelsen ifrågasatta nya byggnader

och anläggningar, som Kong! Magt, på styrelsens förslag, kunde

finna företrädesvis vara af ett angelägnare behof påkallade. Då nu styrelsen

icke antydt, hvilken eller hvilka af de nya byggnader och anläggningar,

som i dess skrifvelse den 18 december 1886 omförmälas, äro företrädesvis

behöflig^, samt någon antydan ej heller förekommer derom i statsrådsprotokollet,

så är det för utskottet förenadt med stor vansklighet att pröfva de

uppgillra anslagsbehofven i denna del, enär visshet saknas om hvilka arbeten

som i verkligheten kunna komma till utförande.

Utskottet kan likväl icke undgå att här omförmäla de byggnader och

anläggningar, hvilka efter utskottets uppfattning kunna dels alldeles undvikas

och dels uppskjutas. Det förra är, synes det utskottet, fallet med

den ifrågasatta matsalsbyggnaden vid Storlien, i hvilken, förutom matsalar,

jemväl åtskilliga rum för hotellrörelses idkande skola inredas. Det är

egentligen denna anordning, som utskottet finner olämplig, i det att det vill

synas som om, i eu trakt med så liflig persontrafik under sommarmånaderna

som den ifrågavarande, uppförande af de för hotellrörelse erforderliga byggnader

samt deras inredning väl borde kunna upplåtas helt och hållet åt den

enskilda företagsamheten, så att staten kunde bespara sig utgifterna för

byggnader, helt och hållet eller delvis afsedda för detta ändamål. — Särskild!

i förevarande fall synes sådan besparing vara möjlig, då, enligt under

hand meddelad upplysning, i närheten af jern vägsstationen vid Storlien finnes

ett af enskild person uppfördt hotell med omkring 30 rum för resande. —

Till sådana anläggningar åter, som torde kunna uppskjutas, räknar utskottet

anläggningen af de byggnader och ledningar, som erfordras för införande af

elektrisk belysning vid Stockholms central och norra station. Den nuvarande

gasbelysningen lärer, enligt hvad utskottet inhemtat, kosta staten omkring

24,000 kronor årligen, men driftkostnaderna för det elektriska ljuset hafva,

likaledes enligt utskottet meddelad uppgift, beräknats komma att uppgå till

minst 25,000 kronor årligen. Utskottet underkänner ingalunda de företräden,

som det elektriska ljuset i vissa fall eger, särskild! med afseende på belysningen

af lokaler, der många personer skola samtidigt arbeta och der, vid

användande af gasljus, luftförskämning och öfverdrifven hetta lätt uppstår,

men utskottet håller likväl före, att åtminstone ett uppskof med anläggningarna

för den elektriska belysningen kan ske. På detta område fortgå nem
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

53

ligen uppfinningarna alltjemt, och det synes ingalunda vara en oberättigad

förmodan, att man småningom skall komma derhän, att de stora kostnader,

ifrågavarande anläggningar nu kräfva, skola kunna nedbringas.

Enligt de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för trafikstyrelsens

förslag och som varit för utskottet tillgängliga, bar för en del byggnader

arbetskostnaden blifvit högt beräknad.

Med hänsyn härtill, och då dels de för kompletteringsarbeten vid Söderhamns,

Stugsunds m. fl. stationer af trafik styrelsen beräknade 50,000 kronor

icke med säkerhet visats blifva behöfliga, och dels den summa af 158,300

kronor, som samma styrelse utfört till vinnande af afrundad slutsumma för

diverse nybyggnader och anläggningar, förefaller att vara väl hög, torde det

vara möjligt att, utöfver hvad Kongl. Maj:t ansett lämpligt, ytterligare nedsätta

nybyggnadsanslaget, så att detsamma bestämmes till endast 350,000

kronor.

I öfrigt hafva de nu föreliggande förslagen icke föranledt någon utskottets

erinran.

Af 39 § riksdagsordningen framgår, att statsutskottet har till pligt

att vid sina förslag om hvad till fyllande af statsverkets behof kan erfordras

jemväl tillse, att nödiga indragningar och besparingar blifva iakttagna; och

har utskottet, särskild^ vid pröfningen af anslagsbehofven för statens jernvägstrafik,

i ett af Riksdagens revisorer för granskning af 1885 års statsräkenskaper

gjordt uttalande, funnit anledning att om detta sitt åliggande

erinra.

I revisorernas den 30 november 1886 afgifna berättelse anföres nemligen

(sid. 130) följande:

»Revisorerne, som besökt jernvägstrafikstyrelsens i centralstationens

hufvudbyggnad och den derinvid uppförda annexbyggnaden inrymda embetslokaler,

hafva med anledning deraf velat anföra, att, sedan tillkomsten af

samtrafikföreningen kraft nya, ursprungligen icke beräknade lokaler, sådana

emellertid anskaffats dels i annexet och dels genom förhyrande af fyra vid

Mäster-Samuelsgatan belägna rum för en årlig hyra af 1,200 kronor; men

ehuruväl sålunda de till embetsrum upplåtna jemte de för ändamålet förhyrda

lägenheterna synas för närvarande vara tillräckliga, torde dock inom

kort behof af ökadt utrymme uppstå och då böra tillgodoses genom användning

till expeditionslokaler af en eller annan till boställe hittills upplåten

våning.»

Utskottet får, med anledning häraf, i minnet återkalla de förhandlingar

och beslut, på grund af hvilka de af revisorerne omförmälda boställsvåningarna

tillkommit.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Sedan Riksdagens revisorer af år 1876, i fråga om en noggrannare

bestämning af jern vägspersonalens förseende med inqvarteringsersättningar

eller bostäder, fäst Riksdagens uppmärksamhet på önskvärdheten deraf, att

angående dessa förhållanden bestämdare föreskrifter lemnades, så anhöll Riksdagen

i skrifvelse den 28 april 1877 (n:o 29), att Kong!. Maj: t täcktes taga

i öfvervägande, om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid

statens jern vägstrafik borde vara med fördelen af fri bostad, vare sig i

statens egna eller förhyrda lokaler, förenade, samt derefter så väl i berörda

hänseende som i de med denna fråga sammanhängande öfriga omständigheter

meddela de föreskrifter, Kongl. Maj:t kunde finna vara för ändamålet tjenliga.

Efter det sedermera trafikstyrelsen för en summa af 240,000 kronor

inköpt tre invid centralstationen belägna tomter, äskade Kong). Maj:t vid

1879 års riksdag ett belopp af 400,000 kronor för uppförande å nämnda

tomter af en byggnad, innehållande behöflig^ expeditions- och tjenstelokaler

jemte åtskilliga bostadslägenheter för befattningsinnehafvare vid statens jernvägstrafik,

men enligt skrifvelse den 13 maj 1879 (n:o 45) förklarade Riksdagen

— som af statsrådsprotokollet inhemtat, dels att den nya byggnaden

vore afsedd att, bland annat, inrymma 12 särskilda boställsvåningar för jernvägstjenstemän,

bland hvilka voro generaldirektören samt öfverdirektören för

maskinafdelningen, och dels att, ehuru trafikstyrelsen den 17 december 1877

afgifvit memorial med anledning af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse den

28 april 1877, departementschefen likväl, under för handen varande förhållanden

icke ansett sig dittills böra till slutlig pröfning anmäla den sålunda

i förevarande hänseende af Riksdagen väckta frågan — att, då alltså frågan,

om och till hvilken utsträckning embets- och tjenstemän vid statens jern vägstrafik

borde vara med fri bostad försedde, icke ännu blifvit slutligen pröfvad,

Riksdagen varit i saknad af ledning för bedömandet af det utrymme, som

för sådant ändamål kunde i staten tillhöriga byggnader erfordras, och således''

icke heller kunnat pröfva lämpligheten af det föreliggande förslaget till

bebyggande af ofvan omförmälda, nyinköpta tomter. Vid sådant förhållande,

och då kostnaden för den tillämnade byggnadens uppförande vore i väsentlig

mån beroende af det utrymme, som der behöfde afses till nämnda slag af

lägenheter, hade Riksdagen funnit sig icke böra för det dåvarande bevilja

några medel för nu ifrågavarande ändamål.

Kongl. Maj:ts framställning i denna del vann alltså icke Riksdagens

bifall.

Vid 1881 års riksdag förnyades framställningen om beviljande af

400,000 kronor till bär ofvan omförmälda nybyggnad; och hade då mera

den nyssnämnda pröfningen egt rum, derigenom att Kongl. Maj:t enligt

skrifvelse till trafikstyrelsen den 23 december 1880 bestämt, bland annat,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

55

att ej mindre generaldirektören och. chefen än äfven samtliga öfverdirektörer

i styrelsen för statens jern vägstrafik hädanefter skulle med hostad förses,

samt tillika faststält de grunder, efter hvilka de tjensteman vid statens järnvägstrafik,

som tillerkänts förmånen af fri bostad, borde med sådan tillgodoses;

och ansågs härigenom det hinder för pröfning af den föreliggande byggnadsfrågan

vara undanröjdt, som 1879 års Riksdag ansett förefinnas.

Statsutskottet tillstyrkte ock, att begärda anslagsbeloppet måtte beviljas,

men då ärendet förekom i Kamrarne fattades skiljaktiga beslut, i det

Första Kammaren biföll, men Andra Kammaren afslog utskottets hemställan.

Yid den gemensamma voteringen segrade emellertid, med några få

rösters öfvervigt, deras mening, som ville bevilja anslaget.

Den tolkning, som Kong], Maj:t gifvit åt 1877 års skrifvelse, torde,

såsom ock särskildt i Andra Kammaren betonades, väl icke, strängt formelt

sedt, stå i strid med de något sväfvande ordalagen i samma skrifvelse, men

det torde få antagas, att, om denna tolkning af skrifvelsen kunnat af Riksdagen

förutses, skrifvelsen icke så affattats som skett. Det har emellertid

icke stannat endast vid upplåtande af fri bostad i stor skala åt trafikstyrelsens

ofvannämnda ledamöter, utan ännu en förmån, nemligen fri vedbrand,

har tillagts dem enligt ofvan omförmälda kongl. skrifvelse, af hvilken

utskottet vid detta utlåtande fogar en afskrift. (Se bil. I).

Till följd af Kongl. Maj:ts ifrågavarande beslut har inträffat, att

trafikstyrelsens chef och ledamöter, om värdet af de dem nu tillagda naturaförmånerna

beräknas, i sjelfva verket erhålla väsentligt större aflöningsförmåner

än andre med dem till embetsställning och löneinkomster jemförlige embetsoch

tjensteman. De kontanta aflöningsbelopp, som utgå till trafikstyrelsens

ledamöter, utgöra nemligen 10,000 kronor till generaldirektören och, inberäknadt

ålderstillägg, 7,000 kronor till en hvar af de fyra öfverdirektörerne,

af hvilka tre åtnjuta boställsvåning och vedbrand.

Det nu anmärkta förhållandet torde innefatta en oegentlighet, hvilken

faller så mycket mer i ögonen, som, enligt hvad 1886 års revisorer antydt

och utskottet vidare inhemtat, de tjenstelokaler, som erhållits i den nya

annexbyggnaden till centralstationen, redan nu, fastän knappt två år förflutit

efter byggnadens fullbordan, visat sig för nu befintliga behof otillräckliga,

så att rum till ytterligare nya tjenstelokaler måst förhyras. Härtill

kommer, att, enligt hvad utskottet ock inhemtat, inom kort sannolikt skall

uppstå behof att hyra än flera lägenheter till dylika lokaler.

Med hänsyn härtill anser utskottet skäl finnas att taga i öfvervägande,

huruvida icke eu förändring i nuvarande förhållanden må böra vidtagas, väl

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

icke genom fullständig indragning af boställsvåningarna, hvilka såsom inredda

för detta ändamål, sannolikt icke fullt lämpa sig till tjenstelokaler, åtminstone

icke utan mer eller mindre kostsamma förändringar, utan derigenom att

ungefärliga värdet af de åt tralikstyrelsens ledamöter medgifna naturaförmånerna

afdrages å de kontanta aflöningsbeloppen. För närvarande lärer

icke böra ifrågasättas att vidtaga någon förändring i de förmåner, som tillerkänts

trafikstyrelsens nuvarande chef och ledamöter, men då, vare sig förr

eller senare, ombyte af tjensteinnehafvare inträffar, synas förändrade bestämmelser

lämpligen kunna träda i tillämpning.

Då emellertid för genomförandet af den nu åsyftade förändringen erfordras

utredning om det belopp, som skäligen bör å de kontanta atlöningarna

afdragas i ersättning för ifrågavarande naturaförmåner, samt sådan utredningbäst

kan genom Kongl. Maj:ts försorg åstadkommas, så lärer frågan i denna

del böra underställas Kongl. Maj:ts pröfning, innan den varder föremål för

Riksdagens afgörande.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må dels anvisa för år 1888 följande anslag

för statens jernvägstrafik:

a) till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik på extra stat under sjette hufvudtiteln

350,000 kronor;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar på extra stat utom hufvudtitlarne

500,000 kronor af för ändamålet redan beviljade l,500,0u0

kronor; och

c) till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för

de norrländska statsbanelinierna 250,000 kronor;

dels ock besluta;

d) att hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, om och i hvad mån blifvande ny

chef och nye ledamöter i styrelsen för statens jernvägstrafik

böra bibehållas vid de åt nuvarande ledamöter i

samma styrelse medgifna förmåner af fri bostad och vedbrand

samt derefter afgifva förslag till Riksdagen om de

belopp, med hvilka, derest nämnda förmåner bibehållas, de

kontanta aflöningarne böra minskas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande No 18.

57

Om sättet för anskaffande af det i mom. c. omförmälda belopp kommer

utskottet framdeles att afgifva förslag.

Stockholm den 28 februari 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 6:o (angående ifrågasatt resekostnadsersättning åt landshöfdingarne):
af

herrar friherre F. von Essen och IL P. P. Tamm, livilka ansett,

att Iandshöfdingarne i de norra länen och de i förevarande hänseende med

dem likstälda Kopparbergs och Vermlands län borde, för sådana resor inom

länet, livilka de företaga till sammanträden, till hvilka menighet blifvit

medelst kungörelse af landshöfdingen kallad, erhålla rese- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente, dock med högst 500 kronor för år

i hvart och ett af dessa län; samt

af herr friherre B. A. Leijonhufvud.

vid punkten ll:o (angående anslag för den lägre landtbruksundervisningen):
af

herr G. B. F. von Baumgarten.

vid punkten 12:o (angående ifrågasatt upprättande af en ny länsveterinärtjenst):
af

herr Sven Nilsson.

vid punkten 21:o (angående anslag till aflönings- och pensionsstatistiken):

af herr C. E. Casparsson, i fråga om motiveringen; samt

af herr Sven Nilsson, likaledes i fråga om motiveringen.

Bill. till Biksd. Prof. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

vid punkten 38:o (angående anslag till statens jern vägs träd k),

vid mom. a), betagande anslaget till utförande af nya byggnader och

anläggningar vid statens jern vägstrafik;

af herrar friherre F. von Essen, E. Sederholm och C. E. Gaspar sson;

af herr N. Petersson, som yttrat: »Enär jag anser, att Riksdagens

beslut i fråga om de i mom. d. omförmälda förmånerna af fri bostad och

vedbrand lämpligen kan meddelas under formen af vilkor för anvisandet af

det anslag, utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att för år 1888

bevilja till nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägstrafik, så

får jag anmäla reservation mot utskottets förslag till »kläm» under yrkande,

att Riksdagen i stället må bifalla följande af mig inom utskottet förordade

förslag:

att Riksdagen må anvisa för år 1888 följande anslag

till statens jernvägstrafik:

a) till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens jernvägstrafik på extra stat under sjette hufvudtiteln

350,000 kronor; dock under vilkor, att vid

skeende afgång af nuvarande innehafvare af generaldirektörs-

och öfverdirektörsbefattningarna i styrelsen för statens

jernvägstrafik nye innehafvare af dessa befattningar, som

efter 1887 års början tillsättas, skola vidkännas afdrag

å den kontanta aflöningen för värdet af de naturaförmåner,

som enligt kongl. brefvet den 23 december 1880

bestämts, blifvande ny generaldirektör med 1,200 kronor

för boställsvåningen och 400 kronor för veden, samt öfverdirektör

er med belopp, som framdeles varda af Riksdagen

bestämda;

b) till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

trafikerade jernvägar på extra stat utom hufvudtitlarne

500,000 kronor af för ändamålet redan beviljade 1,500,000

kronor;

c) till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de

norrländska statsbanelinierna 250,000 kronor.

Derest detta mitt förslag vinner bifall, torde, i fråga om mom. d.

i utskottets hemställan, Riksdagen förklara hvad utskottet i nämnda mom.

föreslagit vara besvaradt genom Riksdagens beslut vid mom. a i min reservation.

»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

59

vid mom. d), beträffande en skrifvelses aflåtande till Kongl. Maj:t i

fråga om de åt vissa embets- och tjensteman vid statens jernvägstraflk upplåtna

bostadslägenheter in. in.:

af herrar grefve G. Sparre, N. Fosser, grefve TF. G. Hamilton, O. TF.

0 delberg, grefve E. C. A. Piper, friherre F. von Essen, friherre B. von

Krcemer, E. Sederliolm, II. P. P. Tamm, friherre B. A. Leijonhufvud, A.

F. O. Gederberg och F. A. Boström: samt

af herr N. Petersson, på sätt af hans ofvan intagna yttrande framgår.

Herr C. E. Casparsson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit

1 behandling inom utskottet af de ärenden, som omförmälas i punkten 5:o,

angående öfverståthållareembetet, och punkten 38:o mom. d), angående de åt

vissa embets- och tjensteman vid statens jernvägstraflk upplåtna bostadslägenheter

m. in.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1887 års

riksstat anslår

Anvisning i

kontant.

Indelning och

förlig åt

på f''o

Friheter.

dermed jem- lvisning,

rslag.

Ersättningar.

Summa,

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Civil-

6,500

36,000

—

—

—

—

6,500

36,000

—

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ...

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor......

17.000

76,700

86.000

—

-

—

17.000

76,700

86.000

—

Departementschefen..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli...

Kommerskollegium *) ................................................

59,900

59,900

Statistiska tabellkommissionen. Rubriken å anslage

Statistiska centralbyrån.

Aflöningsmedel för statistiska centralbyrån ........

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande..........................

» arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vi

» officiella statistiska trycket.........................

» en statistisk tidskrift..................................

» utarbetande af en allönings- och pensions

108,800

6,000

—

—

—

—

108,800

—

Landtmäteristaten ..................................................

—

---

—

—

—

6,000

—

Rikets ekonomiska kartverk, reservationsanslag .....

87,422

—

—

—

87,422

—

Ofverståthållareembetet .............................................

2,637,309

2,637,309

Landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reserva

Tillkommer det belopp, hvartill sex indragna lands

räknad...................................................................

3,121,631

I

—

—

3,121,631

1-

*) Rörande det under kommerskollegium stående anslaget till bergsstaten kommer utskottet att framdeles afgifv

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

61

Litt. A.

riksstafens Sjette klifva dtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

.......

.....................................................................................

ändras till:

6,500

36.000

17.000

76,700

86.000

—

—

—

—

—

6,500

36.000

17.000

76,700

86.000

—

................................................................. 28,400: —

........................................... 1,500: —

kariatsersättningar .............. 12,200: —

................................................ 15.800: -

............................................... lJOOO: -

statistik ................... 1,000: — 31,500: —

59,900

59,900

.....................................................................................

108,800

6,000

87,422

—

—

—

—

108,800

6,000

87,422

—

tionsanslag). Nuvarande belopp ......... 2,637,309: —

statsboställens utkastning är i stat be- ................................................................ 3,740: —

2,641,049

2,641,049

Transport

3,125,371 —

1

—

| 3,125,371

—

utlåtande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

1887 års riksstat anslår:

Anvisning i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Summa.

T:pt

S:gr

S:gr

T:pt

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,121,631

_

_

_

_

3,121,631

_

126,400

126,400

239,000

239,000

O

CO

CO

CD

—

6,635

—

6,060

—

19,575

—

250,000

_

_

_

250,000

_

152

25

208

385

3,744,063

—

6,660

—

6,268

—

3,756,991

—

12,000

12,000

175,400

—

—

—

175,400

—

47,500

_

_

___

_

''47,500

45,450

—

—

—

45,450

—

48,500

—

—

—

—

—

48,500

—

50,500

50,500

—

11,500

11,500

8,700

—

—

—

8,700

_

17,600

—

—

—

—

17,600

—

417,150 —

- |—

——

—| 417,150

—

4,161,213

—

6,660

—

6,268

—

4,174,141

—

Väg- och vattenbyggnadsstaten, (deraf tvenne särför

allmänna arbeten och till vägundersökningar,

.. belopp....................................................................

Okas å anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden

skrifbiträde» med ..............................................

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................................

Gästgifvares friheter:

Penningeanslaget höjes med 292 kronor och an
Bidrag

till skjutsentreprenader, förslagsanslag .......

Färjor och färjekarlar:

Penningeanslaget liöjes med 202 kronor, hvaremot

uteslutes.................................................................

Jordbruket, handeln

Beservations
Vägar

och kommunikationer..................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannaTillJcommer:

till understödjande af landtmanna
Landtbruksingeniörer

och deras biträden................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Länsveterinärer

.........................................................

Befrämjande < i allmänhet af slöjderna. Nuvarande

Tillkommer: förhöjning i anslaget till reseunder
arbetare

......................................

förhöjning i anslaget till befrämjande

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart ......

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket .................

Fiskerinäringens understöd........................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

63

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

Indelning och dermed jemförlig

anvisning,

på förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,125,371

_

___

_

__

_

3,125,371

_

skilda reservationsanslag, till expenser

hvardera å 30,000 kronor.) Nuvarande

.......................................................... 126,400: —

åt extra ordinarie tjensteman, rit- och

................................................................. 2,800: —

129,200

—

—

—

129,200

—

239,000

—

—

—

239,000

—

slaget »ersättningar» minskas med samma belopp ..

7,172

—

6,635

—

5,768

—

19,575

_

250,000

—

—

—

250,000

—

det under »ersättningar» upptagna belopp, 208 kronor,

354

_

25

—

—

379

—

S:gr

3,751,097

—

6,660

—-

5,768

—

3,763,525

—

och näringarne.

i

.

anslag.

12,000

—

—

—

—

12,000

_

näringar. Nuvarande belopp .................. 175,400: —

skolor, förslagsanslag............................... 15,000: —

190,400

190,400

1

47^500

—

—

—

47^500

—

bäringar..........................................................................

45,450

—

—

—

45,450

—

...............................................................

48,500

—

—

—

—

48,500

—

belopp....................................................... 50,500: —

stöd åt fabriks- och handtverks-

....................... 8,000: -

af husslöjden ........................... 5,000: — 13,000: —

63,500

_

_

_

_

63,500

_

1

11,500

—

--

—

11,500

—

8,700

—

—

—

—

8,700

—

17,600

—

—

—-

17,600

—

S:gr

445,150

—

—

445,150

—

Transport

4,196,247

—

6,660

—

5,768

—

4,208,675|—

Summa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o iS.

1887 års

riksstat anslår

Indelning och dermed jern-

förlig

anvisning,

Anvisning

i

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

4,161,213

—

6,660

—

6,268

—

4,174,141

—

63,000

63,000

50,000

—

—

—

50,000

—

—

—

—

6,320

—

6,320

—

4,500

—

.—

4,500

—

2,700

—

1,560

—

6,000

—

10,260

-

93,550

_

1,070

_

_

94,620

_

30,000

—

—

—

30,000

—

15,850

—

—

—

15,850

—

26,500

—

—

—

26,500

—

43,000

—

—

—

—

43,000

—

118,663

—

—

—■

——

—•

118,663

—

12,000

—

—

—

12,000

—

459,763

—

2,630

—

12,320

—

474,713

—

4,620,976

9,290

—

18,588

-

4,648,854 —

Diverse

Skiften och afvittringar, reservationsanslag..............

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag............

Sala bergslag *)......................................................

Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag.....

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,

Anslaget »ersättningar» minskas med 788 kronor

Hästafvelns förbättrande, reservationsanslag (deraf

Till förekommande och hämmande af smittosammä

Kärantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag,

Aflösning af Scheldetulleu, förslagsanslag ...............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. in., förslagsMinskas

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

’) Rörande detta anslag kommer utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

65

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning

på, förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

4,196,247

—

6,660

—

5,768

—

4,208,675

—

anslag.

63,000

_

_

_

63,000

_

50,000

—

—

—

—

50,000

—

—

—

—

6,320

—

6,320

—

4,500

—

—

—

—

4,500

—

örslagsanslag:

2,700

—

1,560

—

5,212

—

9,472

—

ärskildt 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar)

93,550

—

1,070

—

—

—

94,620

—

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag ...............

30,000

—

—

—

30,000

—

ögst................................................................................

15,850

—

—

—

15,850

—

26,500

—

—

--

—

26,500

—

43,000

—

—

—

43,000

—

slag. Nuvarande belopp ................... 118,663: —

ed .......................................................... 269: —

118,394

—

—

—

118,394

—

12,000

—

--

—

—

12,000

—

S:gr

459,494

—

2,630

—

11,532 —

473,656

—

Summa

4,655,741

_

9,290

17,300

4,682,331

Bill. till liiksd. Prot. 1887. 4 Sami. 1 Afd. 13 Käft.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

6fi

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Kronor.

ö.

Till handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna.......................

Tillfällig löneförbättring:

4,500

För kommerskollegium ..........................................................................

Statistiska centralbyrån:

7,640

För ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken

Rikets ekonomiska kartverk:

För de ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000: —■

5,000

» de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket ...... 45.000: —

Öfver ståthållareembetet:

76,000

Till fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser»..................................

Landsstaterna i länen:

För upprätthållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemt-

lands län................................................................. 2,500: —

15,000

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet ........ 50,000; —

52,500

—

Transport

160,640

—

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

67

Kronor.

ö.

Transport

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

160,640

—

För anordnande af tillsynen öfver statens jern vägs byggnader 20,000: —

Till arfvode åt en extra byråingeniör hos väg- och vatten- byggnadsstyrelsen ..................................................... 3,000: —

23,000

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar:

För anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima

och Alnarps landtbruksinstitut .....................................................

10,000

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar:

''

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten.......................................................... 5,000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus- djur, redskap, maskiner m. m.................................. 10,000: —

Bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnes behof.............................................. 26,000: —

Till understöd åt frökontrollanstalter...................................... 10,000: —

För de geologiska undersökningarne................... 87,500: —

138,500

:

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en

elev ..................................................... ....................... 3,500: —

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola....... 4,800: —

8,300

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart:

Till främjande af svenska produkters afsättning i utlandet ..................

20,000

—

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun .............................................

14,000

—

Fiskerinäringens understöd:

Till telefonledningar med stationer i Bohuslänska skärgården för

fiskebedriftens främjande ..............................................................

21,900

_

Transport

396,340

—

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Kronor.

ö.

Transport

Skiften och afvittringar:

396,340

—

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena.......................

123,000

—

Statskontoret:

Ersättning för af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter ...............

1,649

—

Diverse anslag:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jern- vägstrafik......................................................................................

350,000

—

Anslag af Kongl. Maj:t föreslaget att utgå från riksgäldskontor et:

Till anskaffande af rörlig materiel uteslutande för de norrländska

statsbanelinierna .......................................................................

250,000

_

Summa

1,120,989

—

Bil. Litt. C,

Tabell öfver extra ordinarie anslag utom hufvudtitlarne.

Kronor.

ö.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade

jernvägar .........................................................................................

500,000

—

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

69

Afskrift. Bil. I.

Kong! Maj:ts utslag uppå de besvär, handlanden C. Gr. Kjerman

i underdånighet anfört deröfver, att,

sedan öfverståthållareembetet vid den 7 Januari 1886 verkstähl

fördelning af köpeskillingen för den å exekutiv auktion den

25 november 1885 försålda fasta egendomen n:o 4, efter 1810 års

nummer-ordning i qvartett Ingemar å norrmalm i Stockholm å

köpeskillingen etthundratrettio tusen kronor beräknat auktionsprovision

enligt 25 § i reglementet för auktionsverket i Stockholm

den 13 april 1858 med åttahundrasjuttiofem kronor,

samt klaganden hos Kongl. Maj ds och Rikets Svea hofrätt

anfört besvär och yrkat, att, som berörda provision bort beräknas i

enlighet med föreskriften i förordningen den 30 november 1855

till allenast sjuhundratretton kronor 75 öre; klaganden, som hade

i fastigheten intecknad fordran, som der ej kunnat af köpeskillingen

till fullo gäldas, måtte förklaras berättigad att i afbetalning å sin

nämnda fordran bekomma skilnaden emellan berörda båda belopp

etthundra sextioen kronor 25 öre,

så har höfrötten i utslag den 19 april 1886, med stöd af

93 och 95 §§ utsökningslagen samt 1 § i förordningen angående

ersättning till förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt

till stämningsmän, med mera den 12 juli 1878, funnit ej skäl att

göra ändring i köpeskillingsliqviden så vidt den blifvit öfverklagad;

Deruti klaganden i underdånighet sökt ändring; hvaröfver

öfverståthållareembetet afgifvit underdånig förklaring; med Kongl.

Maj:ts Högsta Domstol beslutet; gifvet Stockholms slott den 1

november 1886.

Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas ofvanberörde underdåniga

besvär; och finner skäl icke vara anfördt som kan verka ändring i hofrättens

öfverklagade utslag. Det vederbörande till underdånig efterrättelse

länder.

Under Hans Kongl. Maj:t Sekret.

(Sigill.)

Karl Lindbäck.

Vidimeras:

ex officio

Axel Åkerman.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Afskrift af afskrift. Bil. II.

Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätts utslag på de besvär,

handlanden C. Gr. Kjerman anfört deröfver att öfverståthållareembetet

vid den 8 juni 1886 verkstad fördelning af köpeskillingen

för den å exekutiv auktion den 27 april samma år försålda fasta

egendomen n:o 29 efter 1810 års nummerordning i qvarteret Mullvaden

andra inom Maria församling här i staden skall utan laga

rätt å köpeskillingen etthundratusen kronor beräknat och innehållit

auktionsprovision med åttahundra kronor; i anseende hvartill Kj erman

yrkat, att öfverståthållareembetet måtte förpligtas att till

Kjerman, som innehade i fastigheten intecknad fordran, för hvilken

betalning endast till en del erhållits, återbära hela det innehållna

beloppet, eller, om detta yrkande icke vunne afseende, att, då öfverståthållareembetet

i allt fall icke egt att upptaga provision för

ifrågavarande exekutiva försäljning efter högre beräkningsgrund än

Kongl. förordningen den 30 november 1855 stadgade, eller en half

procent af köpeskillingen, Kjerman måtte förklaras berättigad att

utbekomma derutöfver i provision beräknade trehundra kronor; i

anledning af hvilka besvär öfverståthållareembetet afgifvit utlåtande,

hvarefter Kjerman inkommit med påminnelser; gifvet i Stockholm

den 31 december 1886.

Kongl. hofrätten bär tagit målet i öfvervägande och finner med stöd

af 25 § i Kongl. Maj:ts förnyade reglemente för auktionsverket i Stockholm

den 13 april 1858 samt 1 § i Kongl. förordningen angående ersättning

till förrättningsmän för utmätning i enskilda mål samt till stämningsmän med

mera den 12 juli 1878, ej skäl att göra ändring i öfverklagade köpeskillingsliqviden.

Rätt afskrifvet; betygar Stockholm och Kongl. Svea hofrätts arkivariekontor

den 7 februari 1887.

Ex officio

Carl Joll. Sjölander.

Amanuens.

vidimeras: Axel Åkerman.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

71

Afskrift.

Bil. 111.

CARL etc. Vår ynnest etc. Uti underdånig skrifvelse den 31 mars

1868 hafven I, under förmälan, att antalet så väl af de, enligt 13 § i nådiga

reglementet för auktionsverket i Stockholm den 13 april 1858, till eder

handläggning hörande ärenden angående upprättande af köpeskillingsliqvider

för utmätningsvis försålda fastigheter i hufvudstaden, som äfven af de fall,

der fastigheter, som blifvit, till konkurs afladda, skolat, på grund af stadgandet

i 51 § konkurslagen, i exekutiv ordning försäljas, under de sednare

åren betydligt tillväxt, samt att i följd deraf och då inom rättsskipningen

den åsigt börjat allt mera göra sig gällande, att köpeskillingsliqviderne äfven

i sistnämnda fall, dermed I hittills icke tagit befattning, borde af exekutor

upprättas, anledning vore att befara en sådan tillökning af göromålen i edert

kansli, att de ej längre kunde med nu tillgängliga arbetskrafter uppehållas,

fästat Vår nådiga uppmärksamhet derpå, huruvida ej edert kansli lämpligen

kunde befrias från åliggandet att i första hand taga befattning med upprättandet

af köpeskillingsliqviderne för så väl det ena som det andra slaget af

exekutivt försålda fastigheter och denna förrättning i stället pålägges stadens

auktionsverk, i hvilket hänsende I vidare andragit, att, dä nämnda auktionsverk,

som icke lyder under eder, utan står under stadens drätselnämnds

styrelse, vore, enligt åberopade nådiga reglemente, uteslutande berättigadt

att inom hufvudstaden besörja försäljning genom offentligt utrop af

allt slags enskild egendom, äfven den utmätta, och för all sådan försäljning

uppbure provision med viss procent af köpeskillingen, hvilken provision tillfölle

ensamt auktionsverket eller Stockholms stad, det syntes icke vara obilligt

att staden för det betydliga arfvode den sålunda af ifrågavarande fastighets

försäljningar tillgodonjöte, också droge försorg om allt hvad till försäljningen

hörde, således äfven köpeskillingsliqvidernes upprättande, samt att detta torde

lättast kunna verkställas af den auktionskommissarie, som förrättat auktionen

och redan dervid erhållit kännedom om inteckningshafvarne och deras fordringshandlingar,

hvarefter de upprättade liqviderne kunde få hos edert kansli öfverklagas,

likasom hittills klagan fått der föras öfver auktionsförrättningen i öfrig!,

ehuru sådant ej funnes i reglementet särskildt föreskrifvet; och hafven I på

grund häraf i underdånighet anhållit om sådan förändring i 13 § af förutnämnda

nådiga reglemente, att edert kansli befriades från åliggandet att,

annorlunda än i följd af anförda besvär, taga befattning med upprättande af

köpeskillingsliqviderne för exekutivt försålda fastigheter i hufvudstaden, så

väl de i mät dömda som de till konkurs afträdda; hvarjemte I, för den

händelse, att Ti ej funne skäl härtill lemna bifall, i underdånighet hemstält,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

huruvida icke i stället kunde föreskrifvas, att någon viss andel, af eder

föreslagen till en fjerdedel, af auktionsprovisionen för ifrågavarande fastigheter

skulle tilldelas edert kansli eller den tjensteman, som derstädes verkstälde

liqviden, hvarigenom I blefven i tillfälle att, i den mån förut tillgängliga

arbetskrafter ej försloge, utan statsverkets betungande med särskild

aflöning anskaffa det biträde, som kunde erfordras för dessa måls handläggning.

Sedan Yårt justitiekanslersembete häröfver afgifvit infordradt underdånigt

utlåtande, och dervid förklarat, att, ehuru önskligt vore, att den

svårighet kunde afhjelpas, som, efter hvad anmäldt blifvit, för närvarande

förefunnes att utan menligt hinder för de eder tillhörande öfriga göromålens

jemna gång medhinna de ofta vidlyftiga köpeskillingsliqviderne, justitiekanslersembetet

dock för sin del hyste betänklighet att förorda den af eder i

detta hänseende föreslagna utväg, att anförtro upprättandet af dessa liqvider

åt vederbörande auktionskommissarie, enär, om äfven ifrågavarande ärenden

ofta vore sådana, att deras behandling ej toge någon juridisk skicklighet i

anspråk, stundom ganska invecklade fall kunde förekomma, der för bedömandet

af borgenärernes stridiga påståenden fordrades ej ringa insigter i

gällande lag oeh juridisk erfarenhet, hvarföre det, till vinnande af behöflig

garanti för att dessa liqvider skola blifva med tillräcklig sakkännedom upprättade,

vore nödigt, att den person, åt hvilken detta göromål uppdrages,

ådagalagt sig ega de kunskaper och den skicklighet, som dertill erfordras,

men sådan garanti skulle komma att saknas, om liqvidernes upprättande an

förtroddes åt någon bland auktionskommissarierne, då för erhållande af dessa

tjenster några aflagda kunskapsprof eller särskilda qvalifikationer icke finnas

föreskrifna; så hafven I, till följd af Vår genom nådig remiss den 8 juli

sistlidna år eder gifna befallning att infordra och till Oss insända vederbörande

stadsmyndighets underdåniga utlåtande i anledning af eder alternativt

gjorda hemställan om föreskrift, att viss del af auktionsprovisionen

för exekutivt försåld fastighet borde tilldelas edert kansli, uti underdånig

skrifvelse af den 20 februari innevarande år, jemte vidare yttrande för egen

del, öfverlemnat Stockholms stadsfullmägtiges i omförmälda hänseende afgifna

utlåtande, .hvaruti stadsfullmägtige, under erinran hurusom I ända till

är 1851 verkstält alla liqvider af köpeskillingen för så väl exekutivt som

för konkursmassors räkning å auktion försålda fastigheter, och att, ehuru I

sedermera förklarat eder icke vilja taga befattning med sistnämnde köpeskillingsliqvider,

skyldigheten för eder att dem förrätta dock torde hafva

qvarstått, hvilken åsigt äfven i flera särskilda mål blifvit af Svea hofrätt

uttalad, i underdånighet anfört, att, då alltså edert kansli genom att återtaga

befattningen med dylika köpeskillingsliqvider icke skulle blifva betungadt med

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

73

något nytt bestyr samt det icke tillkomme staden att bidraga till bemälda

kanslis aflönade, fullmägtige ansåge hvarken den omständighet, att kansliet

under en följd af år icke förrättat köpeskillingsliqvider för under konkurs

försåld fastighet, eller det uppgifna förhållandet, att dess göromål i afseende

på liqviderne för utmätt fastighet under sednare åren tillväxt, böra föranleda

dertill, att staden skulle för befordrande af ärendenas behöriga gång inom

edert kansli afstå någon del af den inkomst, som blifvit staden tillförsäkrad

och som den af ålder åtnjutit.

I afseende härå har åter justitiekanslersembetet, uti afgifvet ytterligare

underdånigt utlåtande, hufvudsakligen anmärkt, att embetet ansåge sig lika

med eder kunna antaga, att, när staden tillförsäkrades och sedan bibehållits

vid rättigheten att inom dess område ensamt genom sitt auktionsverk förrätta

auktioner å allt slags enskild egendom, äfven den i mät tagne, med

den staden på samma gång förlänade rätt att för nämnde försäljningar uppbära

provision i väsentlig mån afsetts att sålunda bereda medel för bestridande

af de utgifter, som med försäljningarnes verkställande och hvad dertill

hörde vore förenade, och att den omständighet att, ehuru skyldigheten att

upprätta liqvider öfver influtna köpeskillingar ej ålegat staden, hela den bestämda

auktionsprovisionen fått af staden uppbäras, haft sin grund deri, att

nämnda göromål i äldre tider dels så sällan förekommit och dels varit af så

litet besvärlig beskaffenhet, att särskild godtgörelse för desamma ej ifrågasats.

Då i alla fäll auktionsprovisionen åtminstone för närvarande måste,

efter justitiekanslersembetets åsigt, innefatta godtgörelse för så väl försäljningens

verkställande som för köpeskillingsliqvidens uppgörande, helst sådant

vore förhållandet i öfriga delar af riket, samt ostridigt vore, att köpeskillingsliqviderne

på senare tider både till sitt antal förökats, och i följd af

deras mera invecklade beskaffenhet försvårats, ansåge justitiekanslersembetet

skäl ingalunda saknas för bifall till edert anspråk att komma i åtnjutande

af någon del af meranämnde provisioner, och detta så mycket heldre, som

de af eder meddelade uppgifter rörande de belopp, hvartill provisionen på

senare tider uppgått, gåfve vid handen, att staden, äfven om den ålades att,

såsom I föreslagit, afstå en fjerdedel af provisionen för exekutivt försålda

fastigheter derstädes, dock skulle kunna med öfriga för auktionsverket inflytande

medel ej allenast upprätthålla nämnda verk, utan ock fortfarande

påräkna ej obetydlig behållning. En väsentlig betänklighet mot bifall till

edert förslag ansåge väl justitiekanslersembetet kunna förefinnas, derest den

staden tillkommande rätt att uppbära auktionsprovisioner skulle finnas staden

förlänad under sådana vilkor och förhållanden, att ändring deri till förminskande

af stadens inkomster ej lagligen kunde ega rum utan samtycke

af stadens målsmän; men då stadsfullmäktige, på hvilka det ankommit att

Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. å Sami. 1 Afd. 13 Raft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

härutinnan bevaka stadens rätt, sjelfva icke kunnat visa något sådant, och

de ändringar, hvilka, efter hvad fullmägtige uppgifvit, egt ruin i bestämmelserne

om provisionens belopp, hvarom äfven till någon del vunnes upplysning

vid jemförelse mellan nu gällande auktionsreglemente och det äldre af år

1830, syntes utvisa, att Kong!. Maj:t vid åtskilliga föregående tillfällen ej

funnit sig förhindrad af någon staden tillkommande ovilkorlig rättighet, att

i detta afseende förordna efter hvad som pröfvats lämpligt, funne justitiekanslersembefet

ej heller i detta hänseende något hinder för bifall till edert

förslag.

Vid öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit och anfördt

blifvit, hafve Vi, som, på grund af hvad justitiekanslersembetet yttrat, funnit

edert kansli icke böra befrias från den detsamma åliggande skyldigheten att

upprätta köpeskillingsliqviderne för exekutivt försålda fastigheter i hufvudstaden,

pröfvat skäligt att, i öfverensstämmelse med hvad bemälda embete

uti sitt senare utlåtande i ämnet hemstält, i nåder förklara eder berättigade

att tillsvidare och intilldess förändrade föreskrifter i förevarande afseende

kunna varda meddelade, för fastigheter i Stockholm, som vare sig i mät

dömda, eller till konkurs afträdda, hädanefter varda exekutivt försålda, uppbära

en fjerdedel af auktionsprovisionen, slag- och sportelafgift derå icke

inberäknad, att tilldelas edert kansli, för att användas såsom godtgörelse

för det med upprättande af ifrågavarande liqvider förenade arbete. Hvilket

Vi eder till svar samt vederbörandes meddelande härigenom i nåder tillkännagifve;

befallande Yi eder etc.

Stockholms slott den 21 oktober 1869.

CARL.

Axel Adlercreutz.

Bil. IV.

OSCAR etc. Yår ynnest etc. Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse

af den 28 april 1877 anhållit, det Oss täcktes taga i öfvervägande,

om och till hvilken utsträckning tjenstebefattningar vid statens jernvägstrafik

borde vara med fördelen af fri bostad, vare sig i statens egna eller förhyrda

lokaler, förenade, samt derefter såväl i berörda hänseende, som i de med

denna fråga sammanhängande öfriga omständigheter, i nåder meddela de

föreskrifter, Yi kunde finna vara för ändamålet tj enliga,

samt I dels uti häröfver infordradt, den 17 december 1877 afgifvet,

underdånigt utlåtande med förslag i berörda hänseenden till Oss inkommit,

dels ock, på dertill genom förnyad nådig remiss den 4 juni innevarande år

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

75

gifven anledning, förklarat Eder icke hafva skäl att föreslå några ändringar

i eller tillägg till nämnda förslag,

hafve Vi i nåder låtit detta ärende Oss föredragas och dervid, i fråga

om bostad och inqvarteringsersättning för embets- och tjensteman samt betjente

vid statens jernvägstrafik, funnit godt att, med upphäfvande af § 11

i nådiga aflöningsreglementet för embets- och tjensteman samt betjente vid

statens jernvägstrafik den 23 oktober 1874, i nåder meddela följande bestämmelser

att lända till efterrättelse från och med början af år 1881:

1. Fri bostad, vare sig uti styrelsen för statens jernvägstrafik tillhörig

eller uti någon i närheten af Stockholms centralstation belägen, för

ändamålet förhyrd lägenhet, tillkommer chefen för styrelsen för statens jernvägstrafik

samt öfverdirektör i bemälda styrelse.

2. Enahanda förmån af fri bostad uti jernvägens egna eller i närheten

deraf belägna, för ändamålet förhyrda, lägenheter må ock, der styrelsen

finner sådant vara för jern vägstrafiken nödvändigt eller fördelaktigt, tillkomma

vaktmästare i styrelse samt följande tjensteman och betjente vid

distrikten, nemligen: afdelningsföreståndare och hans assistent; baningeniör;

maskiningeniör; stationsinspektor; telegrafinspektor; verkmästare; stationsskrifvare;

öfverbanmästare; lokomotivförareförman; vagnmästare; stationsmästare;

vaktmästare; banmästare; lokomotivförare; vagnförman; öfverkonduktör;

konduktör; packmästare samt betjente af lägre grad än de nu

nämnda.

3. Bostadens storlek bestämmes af styrelsen, dock med iakttagande

att ej större lägenhet må tilldelas åt

chefen ................................................................... än högst 9 ruin med eldstad,

öfverdirektör.......................................................... » 7 » » » .

afdelningsföreståndare och hans assistent, baningeniör,

maskiningeniör, stationsinspektor

vid Stockholms centralstation samt i Göte
-

borg och Malmö ................................................ »

annan stationsinspektor.......................................... »

telegrafinspektor, verkmästare ......................... »

stationsskrifvare, öfverbanmästare, lokomotivförareförman,

vagnmästare, stationsmästare »

vaktmästare, banmästare, lokomotivförare, vagnförman,

öfverkonduktör, konduktör, packmästare

................................................................ »

betjent af lägre grad än ofvan nämnde ......... »

allt med tillhörande kök, källare och skafferi m. m.

6 » »

5 » »

4 » »

3 » »

2 » »

1 » »

»

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

Ruin med större golfyta än 50 qvadratmeter räknas såsom 2 rum,

men rum med mindre golfyta än 10 qvadratmeter inberäknas ej.

4. Med fri bostad förenas förmånen af fri vedbrand.

5. Bostadsinnebafvare är pligtig att till den omfattning, som styrelsen

bestämmer, uti bostaden upplåta nödigt utrymme åt vikarie.

6. Varder bostadsinnehafvare från jernvägstraflkens tjenst entledigad,

må lian ej åtnjuta bostaden längre än till och med den dag han upphör att

tjenstgöra.

7. Aflider bostadsinnehafvare, ankomme på styrelsen att bestämma,

huruvida bostaden skall genast afträdas eller om den aflidnes sterbliusdelegare

må behålla bostaden till nästa fardag med skyldighet att till nye tjenstinnehafvaren

uti bostaden upplåta utrymme till så stor omfattning, som styrelsen

kan finna skäligt.

8. Mom. 1. Embete- och tjensteman samt betjente vid distrikten,

hvilka ej åtnjuta fri bostad, ega uppbära inqvarteringsersättning, utgörande

tjugu procent af årliga arfvodet, tjenstgöringspenningar deri inbegripna, för

dem, som äro stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, och femton

procent för dem, som äro annorstädes stationerade; dock att lokomotivförare,

eldare, smörj are, konduktörer och packmästare ega bekomma tjugu procent,

oberoende af de orter, der de äro tidtals kommenderade och hafva sin bostad.

Mom. 2. Varder någon, hvilken förmånen af inqvarteringsersättning

tillkommer, från jern vägstrafikens tjenst entledigad, må han ej åtnjuta

samma ersättning längre än till och med den dag, han upphör att tjenstgöra.

Mom. 3. Vid beviljande af begrafningshjelp enligt § 10 af ofvan

omförmälda aflöningsreglemente, skall till månadsaflöning räknas den inqvarteringsersättning,

som den aflidne, om han lefvat, må hafva egt att för

samma månad uppbära.

Hvilket Vi Eder till svar och efterrättelse härmed i nåder tillkännagifve.

Stockholms slott den 23 december 1880.

OSCAR.

Fredrik Hederstierna.

Stockholm, Associations Boktryckeriet, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.