Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet.

1887-02-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 A:23, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 23,

N:o 23.

Atik. till Eiksd. kansli den 27 februari 1887, kl. 12 mudd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts ''proposition angående

upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad belägen

kronolägenhet. (I. A.)

Enligt hvad en af till Riksdagen aflåten proposition (n:o 8) af den 3

december 1886 inhexntas, hade af den landshöfdingen i Jemtlands län

förr anslagna vretlotten n:o 153 vid Östersunds stad enligt kongl. brefvet

den 8 januari 1846 ett mindre område blifvit upplåtet till tomtplats

för länets lasarettsbyggnader. samt återstoden sedermera indragits till

statsverket och utarrenderats till den 14 mars 1894. Allmänna landsvägen

delade vretlotten i två delar, af hvilka den öster om landsvägen

belägna sträckte sig fram till den utmed länsfängelset löpande gatan och,

utöfver omförmälda tomtplats, innehölle en areal af 49,980 qvadratfot.

Längst i öster å samma del af vretlotten och nära intill nämnda gata

vore eu tull länsfängelse fordom använd byggnad qvarstående, hvilken

efter öfverlåtelse numera egdes "af Östersunds stad, som anordnat densamma

tull epidemiskt sjukhus samt i följd af öfverenskommelse med

vretlottems arrendator innehade den plats, derå byggnaden vore belägen,

jemte ett inhägnadt område, tillhopa innefattande 6,612 qvadratfot.

Nu hade Jemtlands läns landsting hos Kongl. Maj:t anhållit, att som

den to mtplats, hvilken för länets lasarettsbyggnader upplåtits från berörda

vretlott, befunnits otillräcklig, i det att nödigt område saknades

såväl för anläggning invid sjukhuset af en promenadplats med planteringar

för konvalescenter som ock för uppförande af de ytterligare bygg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

7

nåder, hvilka i följd af den ökade folkmängden förr eller senare otvifvelaktigt

koinme att erfordras, samt den östligaste mellan nuvarande

sjukhustomten och den utmed länsfängelset löpande gatan belägna delen

af omförmälda vretlott, derifrån undantaget det område om 6,612 qvadratfot,

hvarå det till epidemiskt sjukhus numera inrättade gamla länsfängelset

funnes uppfördt, lämpligen kunde med nuvarande sjukhustomten

förenas och för ofvanberörda ändamål anordnas, Kongl. Maj:t måtte

till Riksdagen göra framställning derom, att ifrågavarande område, 43,368

qvadratfot, af vretlotten n:o 153 måtte under de vilkor, Kongl. Maj:t

kunde finna skäligt med afseende å det allmännyttiga ändamålet med

jordupplåtelsen föreskrifva, från och med den 14 mars 1894, då tiden

för nu gällande arrendekontrakt om vretlotten tilländaginge, till landstinget

med full. eganderätt öfverlåtas, att till ökadt tomtutrymme för

länets sjukvårdsinrättningar användas. *

Vidare hade Östersunds stadsfullmägtige i en till Kongl. Maj:t stäld

skrift förmält, att det af staden för flera år sedan inköpta gamla länsfängelset,

hvilket till en början användts till fattighus, sedan 1879 stått

disponibelt såsom epidemiskt sjukhus; att det vore angeläget för staden,

som med icke obetydliga kostnader anordnat byggnaden för bei’örda

ändamål och jemväl invid densamma uppfört en uthusbyggnad, att förvärfva

eganderätt till den lilla jordrymd, hvarå byggnaderna vore uppförda,

jemte det derintill inhägnade område; samt att dessutom önskvärdt

vore, om en något större gårdsplan kunde vinnas, så att utrymme

funnes för i framtiden möjligen behöfliga tillbyggnader eller för anläggande

af en mindre park med blomsterplantering. På grund häraf hade

stadsfullmägtige anhållit, att Kongl. Maj: t måtte medgifva, att, sedan

arrenderätten till meranämnda vretlott den 14 mars 1894 upphört, åt

staden Östersund måtte till tomt för dess epidemiska sjukhus få med

full eganderätt upplåtas de 19,750 qvadratfot af vretlottens östligaste

del, hvilka å en ansökningen bifogad karta begränsades i vester af eu

röd linie, eller, derest så stor jordrymd icke kunde afstås, åtminstone de

6,612 qvadratfot, som läge inom den nuvarande inhägnaden; hvarjemte

stadsfullmägtige förklarat, att, derest ej den nödig ansedda jordrymden

med afseende å det dermed afsedda allmännyttiga ändamål kunde kostnadsfritt

tilldelas staden, denna vore villig erlägga den ersättning, som

af Kongl. Maj:t kunde anses böra derför skäligen utgå.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 11 december 1885 hade Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i länet, med öfverlemnande af ifrågavarande

ansökningar jemte utdrag af magistratens i Östersund protokoll, enligt

hvilket magistraten tillstyrkt bifall till stadsfullmägtiges ansökning, för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

egen del tillkärmagifvit, att Kong!. Maj:ts befallningshafvande ansåge

länets allmänna sjukvårdsanstalt i yttersta behof af vidgadt utrymme,

men stadens epidemiska sjukhus i sagda hänseende fullt tillgodosedt

med hvad det för närvarande besutte. Kongl. domänstyrelsen, hvars

utlåtande i ärendet infordrats, hade anfört, att, enligt meddelad upplysning

från Kongl. Maj:ts befallningshafvande, det i ansökningarna afsedda

området hvarken nu vore eller, såvidt förutses kunde, ansåges komma

att blifva för något statsverkets ändamål behöfligt; att då, såsom ett

ansökningshandlingarne i transsumt bifogadt arrendekontrakt utvisade,

ifrågavarande vretlott och två andra lägenheter vore på gemensamt

arrende upplåtna mot ett årligt arrendebelopp af tillsammans endast

etthundra kronor, vretlotten följaktligen borde enligt kongl. brefvet den

6 juni 1879 vid arrendetidens slut föryttras, derest ej dess bibehållande

åt kronan af särskild anledning påkallades; samt att domänstyrelsen

hade så mycket mindre något att anmärka deremot, att det i ansökningarne

afsedda område blefve till sökandena upplåtet, som samma

område, hvilket genom nuvarande lasarettstomten och en väg vore skildt

från öfriga delen af vretlotten, icke lämpligen kunde afyttras tillsammans

med denna del; och ansåge styrelsen, om upplåtelsen beviljades, företrädesrätten

till den mark, innehållande 13,138 qvadratfot, som landstinget

och stadsfullmägtige hvar för sig önskat förvärfva, böra, med

hänsyn till hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande i detta hänseende

anfört, lernnas landstinget framför stadsfullmägtige. Beträffande vilkoren

för upplåtelsen hade domänstyrelsen, som förklarat sig sakna anledning

att tillstyrka den ifrågavarande markens öfverlemnande till sökandena

utan ersättning, hemstält, att köpesumman måtte bestämmas i den ordning,

som i kongl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves.

På grund af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t nu föreslagit

Riksdagen att medgifva,

att Jemtlands läns landsting och Östersunds stadsfullmägtige måtte

berättigas att den 14 mars 1894 mot ersättning, som skulle bestämmas

i enlighet med sistberörda kongl. förordning, från ifrågavarande vretlott

till sig lösa, landstinget det af detta begärda området, 43,368 qvadratfot,

och stadsfullmägtige den till förra länsfängelset hörande inhägnade

jordrymd om 6,612 qvadratfot;

äfvensom att den härför inflytande köpeskillingen skulle få användas

på enahanda sätt, som vore bestämdt i fråga om köpeskillingarne för

de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning egde rum jemlikt kongl.

brefvet den 29 maj 1874.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 23.

9

Efter erhållen remiss har statsutskottet detta ärende till behandling

förehaft; och får utskottet, som emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande

hänseende föreslagit, icke haft något att erinra, hemställa,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 februari 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1881. 4 Sami.

1 Afd.

11 Haft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.