Sök i Ratio Lex

Betänkande, rörande vissa delar af Kongl. Maj:ts j)roposition n:o 34, med förslag till ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

1887-06-18 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevLU 1887 B:1, Betänkande, rörande vissa delar af Kongl. Maj:ts j)roposition n:o 34, med förslag till ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta BeviUnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

1

N~:a 1.

Ant. till Riksd. kansli den 20 juni 1887, kl. 12 midd.

Betänkande, rörande vissa delar af Kongl. Maj:ts j)roposition

n:o 34, med förslag till ny förordning angående vilkoren

för tillverkning af bränvin.

Sedan uti förenämnda proposition Kong!. Maj:t, under..åberopande

af densamma åtföljande protokoll öfver finansärenden för den 10 december

1886 och den 13 maj 1887 samt med bifogande af ett uti

Kong], Maj:ts högsta domstol den 21 februari 1887 hållet protokoll

öfver lagärenden, föreslagit Riksdagen att antaga ett förslag till ny

förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin, har bevillningsutskottet,

till hvilket omförmälda proposition blifvit hänvisad, ansett

nödigt att i afseende å art. IV och V af författningsförslaget sammanträda

till öfverläggning med lagutskottet; med anledning hvaraf

nämnda delar af ifrågavarande författningsförslag blifvit, i den ordning

47 § riksdagsordningen föreskrifver, behandlade af sammansatt bevillnings-

och lagutskott.

Då utskottet härmed i ärendet afgifver utlåtande, får utskottet —

som vid granskningen af nu ifrågavarande förslag till bestämmelser måst

utgå från den förutsättning, att öfriga dermed sammanhängande delar

af författningsförslaget vinna Riksdagens godkännande — till eu början

erinra, att Riksdagen uti sin underdåniga skrifvelse till Kong]. Magt i

ämnet den 5 april 1886 anfört, bland annat, att den i § 30 mom. 1

af nu gällande förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin

innefattade straffbestämmelse, enligt hvad erfarenheten ådagalagt, ej

varit tillräckligt verksam, i det densamma vore allt för mild i jemförelse

med de straff, som allmänna strafflagen stadgade för förfalskning

och bedrägeri, och ej stode i rimligt förhållande till den stora vinst,

Bill. till Riksd. Brok 1887. B. 5 Sami. 2 Afd. 1 Raft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande Nio 1.

hvilken kunde genom bränvinsförsnillning åtkommas. I öfverensstämmelse

med den sålunda af Riksdagen uttalade åsigt upptager förevarande

förslag uti § 25 mom. 1 betydligt skärpta straffbestämmelser för de

ifrågavarande förbrytelserna, och förslaget innehåller jemväl åtskilliga

andra stadgande!! om straff, Indika i icke oväsentlig man skilja sig

från de nu gällande.

Emot dessa förändringar har utskottet icke funnit skäl till hufvudsaklig

anmärkning, men som den i § 25 mom. 1 först meddelade

straffbestämmelse af böter från och med 500 till och med 5,000 kronor

eller fängelse från och med en månad till och med ett år måste, med

hänsyn till deri förekommande betydliga strafflatitud, vinna tillämpning

äfven då försvårande omständigheter äro för handen, har utskottet

ansett, att straffarbete enligt samma lagrum bör ådömas endast i de

fall, då försnillning skett i större omfattning eller eljest under synnerligen

försvårande omständigheter, i öfverensstämmelse med hvilken åsigt

utskottet föreslår förändring i omförmälda lagrums lydelse.

Enligt en sedan lång tid tillbaka antagen och derefter, med allenast

ett undantag, uti alla utkomna författningar angående b rån vinstillverkningen

tillämpad grundsats, är uti § 31 mom. 1 stadgad skyldighet

för tillverkare att, under angifven förutsättning, ansvara för förbrytelse

mot författningen af hans hustru, barn, tjenstefolk och i bränneriet

anstälde arbetare såsom vore förbrytelsen af honom sjelf begången,

dock endast i sådana fall y>dä bötesansvar eller förlust af redskap

eller tillverkad vara eller kärl, hvari den förvaras, ifrågakomma-.»

Med denna senare bestämmelse åsyftas uppenbarligen, att tillverkare

icke må kunna dömas till urbota bestraffning endast på grund af presumtion

om brottslighet, Om emellertid, till följd af de säregna förhållandena

i afseende å bränvinstillverkning, eu så beskaffad presumtion

anses rätteligen böra i lag medgifvas, så kan utskottet icke finna

annat än, att denna presumtion följdrigtigt bör ega rum lika väl då

urbota bestraffning — hvilken enligt förevarande förslag icke kan

öfverstiga två års straffarbete — som då endast bötesansvar samt förlust

af redskap och vara skall ådömas.

Dessutom bör anmärkas, att alla uti författningsförslaget omförmälda

förbrytelser äro belagda med bötesansvar, äfven sådana, hvilka

under mer eller mindre försvårande omständigheter kunna medföra

frihetsstraff, hvaraf följer, att vid hvarje åtal för förbrytelse bötesansvar

kan »ifrågakomma». En strängt formel tolkning af omförmälda

bestämmelse skulle således kunna leda dertill, att domaren ansnge sig

kunna och böra på grund af presumtion om brottslighet förklara tillverkare

ansvarsskyldig, äfven om domaren derefter vid bestämmande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1. 3

af straffmåttet funne urbota bestraffning böra ådömas. A andra sidan

måste oftanämnda inskränkande bestämmelse, rätt tolkad, medföra den

påföljd, att i alla de fall, då förbrytelses beskaffenhet anses betinga

urbota bestraffning, tillverkaren blifver straff-fri, äfven om han öfverbevisas

att hafva varit medveten om samma förbrytelse.

Utskottet har derför ansett, att ifrågavarande bestämmelse bör

utgå, och får för sin del förorda, att § 31 mom. 1 erhåller samma lydelse,

som gifvits åt detta lagrum uti det inom kongl. finansdepartementet

utarbetade, till högsta domstolen öfverlemnade författningsförslag,

och hvilken lydelse af högsta domstolens fleste ledamöter lemnats utan

anmärkning. Faran att till följd af sålunda medgifven presumtion tillverkare

skulle kunna, ehuru oskyldig, drabbas af urbota bestraffning, synes

ej vara synnerligen stor, enär tillverkaren ju måste frikännas, så

snart omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans

vetskap och vilja.

I öfrigt har ifrågavarande af utskottet behandlade förslag, hvitheti

flera delar är alldeles lika lydande med nu gällande författning i

ämnet, endast gifvit anledning till följande mindre väsentliga erinringar.

Uti mom. 2 af förutnämnda § 25 stadgas ansvar för det fall,

att den, som begagnar nederlagsrätt, varder beträdd med att olofligen

bortföra bränvin från nederlaget eller bryter kronans lås, som blifvit

satt å nederlagsmagasin, och derefter meddelas uti ett särskildt med

3 betecknadt moment den föreskrift att, i fall det olofligen bortförda

bränvinet återfinnes, detsamma skall vara förverkadt men att, om det

ej kan t-illrättaskaffas, tillverkaren skall gälda dess värde. Denna senare

föreskrift står i så nära sammanhang med den i mom. 2 förekommande

bestämmelse, att båda lämpligen böra uti ett moment sammanföras;

och utskottet har desto hellre ansett sig böra härom väcka

förslag, som derigenom vinnes öfverensstämmelse med det förfaringssätt,

hvilket för likartade fall iakttagits vid affattandet af mom. 1 i

samma §.

Uti § 37 mom. 2 stadgas, att, efter anmälan af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande eller chefen för finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå, må på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning bero, huruvida i något

fall åklagare eller annan för ådagalagdt nit vid efterspanande och helgande

af förbrytelser mot förordningen gjort- sig förtjent af någon

belöning utöfver honom möjligen tillkommande andel i ådömda böter

samt redskap eller annat förbrutet gods. Detta stadgande är hemtadt

från nu gällande författnings § 41 mom. 2 och i hufvudsak lika lydande

med undantag deraf, att orden »eller chefen för finansdeparte
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

mentets kontroll- och justeringsbyrå» blifvit inskjutna. Då emellertid

utöfriingen af deri Kongl. Maj:t sålunda tillerkända rätt uppenbarligen

icke bör vara beroende deraf, att framställning i ämnet göres af viss

myndighet eller embetsman, samt ej heller torde vara behöfligt att uti

författningen gifva Kongl. Maj:ts befallningshafvande och bemälde byråchef

särskild anvisning att då belöning bör ifrågakomma, derom i

vederbörlig ordning göra anmälan, har utskottet ansett lydelsen af nu

ifrågavarande lagrum böra ändras så, att orden »efter anmälan af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande eller chefen för finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå» uteslutas.

Bestämmelsen i § 40, att innehafvare af hvad i beslag tages eller

i hans frånvaro hans ombud på stället eller någon af hans husfolk

skall förut tillsägas om beslaget, bör icke så förstås, att den, som

ämnar göra beslag, skulle vara pligtig derom på förhand underrätta

vederbörande, enär en sådan skyldighet i många fall kunde föranleda

dertill, att ändamålet med beslagsåtgärden blefve i större eller mindre

mån förfeladt. För att likväl förekomma möjligheten af origtig uppfattning

rörande den ifrågavarande bestämmelsens mening, har utskottet

ansett ordet »förut» böra utgå. Bestämmelsen torde äfven efter detta

ords uteslutande med erforderlig tydlighet utmärka, att beslag ej får

verkställas, med mindre vederbörande blifver vid förrättningen derom

underrättad.

Slutligen har utskottet ansett § 41 böra erhålla en i någon mån

förändrad lydelse, på det densammas innehåll må bringas till öfverensstämmelse

med stadgandena i § 25 inom. 1.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med förklarande att Kongl.- Maj:ts

förslag till art. IV och V i förordning angående vilkoren

för tillverkning af bränvin icke kunnat oförändradt

bifallas, måtte för sin del antaga följande

Förordning, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Art. 1.

Art. IT.

Art. III.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

Art, IV.

5

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

§ 23.

1. Den, som tillverkar bränvin utan dertill erhållet behörigt tillstånd

. eller under tid, då på grund af Kong!. Maj:ts nådiga beslut

bränvinstillverkning blifvit instäld, gälde den i § 10 stadgade tillverkningsskatt

och böte för lönbränning från och med 100 till och med

2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och med

sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld

drifven redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,

som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans

rymd. Kan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter

500 liters tillverkning under dygn.

År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelstånga

drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter hvad

utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I begge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn; men

bär tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres

skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

§ 24.

Då lönbränning skett, vare de vid förbrytelsen nyttjade redskap,

det vid beslagstillfället å stället befintliga bränvin och de kärl, hvari det

förvaras, förbrutna.

§ 25.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

I. Den, som vid bränvinstillverkning

från beskattning undansnillar

något af det bränvin, som

tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare

med dold öppning eller afledning,

hvarigenom bränvin kan

lönligen uttagas, eller olofligen

bryter försegling eller öppnar eller

(Utskottets förslag.)

1. Den, som vid bränvinstillverkning

från beskattning undansnillar

något af det bränvin, som

tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare

med dold öppning eller afledning,

hvarigenom bränvin kan

lönligen uttagas, eller olofligen

bryter försegling eller öppnar eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

borttager las, som öfverkontrollör

eller kontrollör i bränneri åsatt,

eller gör åverkan å den i bränneriet

uppsatta kontrollapparaten,

straffes med böter från och med

500 till och med 5,000 kronor

eller dömes till fängelse från och

med eu månad till och med ett

år; dock att, der försnillning skett

i större omfattning eller eljest

under försvårande omständigheter,

må dömas till straffarbete från och

med två månader till och med två

år. Den, som efter detta lagrum

dömes, skall ock utgifva den skatt,

som belöper sig för det undansnillade

bränvinet, samt hafva förbrutit

redskapen, det i bränneriet

med dertill hörande förvaringsrum

och nederlagsmagasin vid beslagstillfället

befintliga bränvin och de

kärl, i hvilka det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar

nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra bränvin från nederlaget

eller bryter han kronans

lås, som blifvit satt å nederlagsmagasin,

dömes till böter från och

med 100 till och med 2,000 kronor

eller fängelse från och med en till

och med sex månader. Aro omständigheterna

synnerligen försvårande,

dömes till straffarbete från

och med två månader till och med

ett år.

3. I fall det olofligen bortförda

bränvinet, hvarom i mom. 2

sägs, återfinnes, vare det förverkad

t; kan det ej tillrättaskaffas,

ffälde tillverkaren dess värde.

O

(Utskottets förslag.)

borttager lås, som öfverkontrollör

eller kontrollör i bränneri åsatt,

eller gör åverkan å den i bränneriet

uppsatta kontrollapparaten,

straffes med böter från och med

500 till och med 5,000 kronor

eller dömes till fängelse från och

med en månad till och med ett

år; dock ma, der försnillning skett

i större omfattning eller omständigheterna

eljest äro synnerligen försvårande.

, dömas till straffarbete från

och med två månader till och med

två år. Den, som efter detta lagrum

dömes, skall ock utgifva den

skatt, som belöper sig för det undansnillade

bränvinet, samt hafva förbrutit

redskapen, det i bränneriet

med dertill hörande förvaringsrum

och nederlagsmagasin vid beslagstillfället

befintliga bränvin och de

kärl, i hvilka det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar

nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra bränvin från nederlaget

eller bryter han kronans

lås, som blifvit satt å nederlagsmagasin,

dömes till böter från och

med 100 till och med 2,000 kronor

eller fängelse från och med en till

och med sex månader. Åro omständigheterna

synnerligen försvårande,

dömes till straffarbete från

och med två månader till och med

ett år. I fall det olofligen bortförda

bränvinet återfinnes, vare det

förverkadt; kan det ej tillrättaskaffas,

gälde tillverkaren dess

värde.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

7

§ 26.

År tvist om beloppet af undansnilladt bränvin, eger domstol att

i frågan infordra yttrande från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

§ 27.

Till redskap, som enligt § 24 eller § 25 mom. 1 är förbruten,

räknas hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning eller bränning

inrättad redskap, sprithållare, äfvensom ångmaskin med tillbehör.

§ 28.

1. Öfverträder bränvinstillverkare det förbud, som är gifvet i

§ 2 mom. 2, böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20 till

och med 200 kronor.

2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete, utom tillsyn vid

malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan

5 om aftonen å sön- eller helgdag, böte bränvinstillverkare från och

med 5 till och med 50 kronor.

§ 29.

1. Underlåter bränvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse vare

sig af Kong]. Maj:t utfärdade särskilda bestämmelser angående denna

förordnings tillämpning eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden,

öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet med denna förordning

eller förenämnda nådiga bestämmelser meddelar, vare ansvaret böter

från och med 20 till och med 200 kronor.

2; Den, som tillverkar bränvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kong!. Maj:t bestämda minsta utbyte

åt jäst i medeltal erhålles, eller underlåter att, på sätt i § 9 inom. 1

är föreskrifvet, hos öfverkontrollör göra anmälan om destillering af

bränvin, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

3. . Den, som vid bränvinstillverkning använder majs,''ris eller

annat otillåtet ämne, straffes med böter från och med 500 till och med

1,500 kronor samt erlägge särskild afgift af 5 öre för hvarje kilogram

af det olofligen använda råämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

§ 30.

Vägrar man den, som eger anställa undersökning i afseende å

förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, der,

enligt § 39, undersökning får ske, bete från och med 100 till och med

1,000 kronor.

§

(Kongl. Maj:ts förslag.)

1. För förbrytelse mot denna

förordning af bränvinstillverkares

hustru, barn, tjenstefolk och i bränneriet

anstälde arbetare skall, då

bötesansvar eller förlust af redskap

eller tillverkad vara eller kärl, hvari

den förvaras, ifrågakommer, tillverkaren

ansvara såsom vore förbrytelsen

af honom sjelf begången,

derest icke omständigheterna göra

sannolikt, att förbrytelsen skett

utan hans vetskap och vilja. Begagnar

tillverkaren ombud vidbrännerirörelsens

utöfvande, ansvare

dock ombudet jemte tillverkaren

och lika med denne för sådan förbrytelse.

2. Redskap, tillverkad vara

och kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän bränvinstillverkare icke är

egare deraf, dömas förbrutna, när

förbrytelse, som medför sådan påföljd,

är begången.

§

Bränvinstillverkare, som åt

trollör eller tillsyningsman såsom

bote från och med 20 till och me

syningsmän, som gålvan mottagei

miste derjemte befattningen.

31.

(Utskottets förslag.)

1. För förbrytelse mot denna

förordning af bränvinstillverkares

hustru, barn, tjenstefolk och i bränneriet

anstälde arbetare ansvare

tillverkare såsom vore förbrytelsen af

honom sjelf begången, derest icke

omständigheterna göra sannolikt,

att förbrytelsen skett utan hans

vetskap och vilja. Begagnar tillverkaren

ombud vid bränneriröreisens

utöfvande, ansvare dock ombudet

jemte tillverkaren och lika

med denne för sådan förbrytelse.

2. Redskap, tillverkad vara och

kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän bränvinstillverkare icke är

egare deraf, dömas förbrutna, när

förbrytelse, som medför sådan påföljd,

är begången.

32.

en vid hans bränneri anstälde kongåfva

något gifver eller erbjuder,

d 200 kronor. Kontrollör eller til 1- r, vare lika ansvar underkastad och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

9

§ 33.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri

eller vid nederlag, eller den, hvilken har till tjensteåliggande att åtala

förbrytelser mot denna förordning, sjelf beträdas med oloflig bränvinstillverkning

eller att hafva främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse,

som omförmäles i § 25, varde dömd till fängelse eller straffarbete från

och med sex månader till och med två år.

§ 34.

Om undersökning, hvarom i § 39 sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse

ej upptäckes, böte förrättningsmannen från och med 5 till och med

50 kronor, der han ej haft giltig anledning till undersökningen.

§ 35.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

§ 36.

Då tillverkningsskatt jemte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, der tillgång saknas till skatten eller någon del deraf,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfälde i

stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.

§

(Kongl. Maj:ts förslag.)

1. Böter, som enligt denna förordning

ådömas, äfvensom värdet af

bränneriredskap och annan egendom,

som anses förbrutne, tillfälle

med en tredjedel kronan och med

två tredjedelar åklagaren. Finnes

särskild angifvare, tage han hälften

af åklagarens andel.

Bih. till Ri/csd. Prof. 1887. B, 5 St

37.

(Utskottets förslag.)

1. Böter, som enligt denna

förordning ådömas, äfvensom värdet

af bränneriredskap och annan

egendom, som anses förbrutne'', tillfälle

med en tredjedel kronan och

med två tredjedelar åklagaren.

Finnes särskild angifvare, tage han

hälften af åklagarens andel.

il. 2 Afd. 1 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansätta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

2. Efter anmälan af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande eller

chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå kommer

att på Kongl. Maj:ts nådiga

pröfning bero, huruvida i något

fall åklagare eller annan för ådagalagdt

nit vid efterspanande och

hedrande af förbrytelse mot denna

förordning gjort sig förtjent af någon

belöning utöfver honom möjligen

tillkommande andel i ådömda

böter samt redskap eller annat

förbrutet gods.

(Utskottets förslag.)

2. På Kongl. Maj:ts nådiga pröfning

må bero, huruvida i något fall

åklagare eller annan för ådagalagdt

nit vid efterspanande och beifrande

af förbrytelse mot denna förordning

gjort sig förtjent af någon belöning

utöfver honom möjligen tillkommande

andel i ådömda böter

samt redskap eller annat förbrutet

gods.

Art. V.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

I 38.

1. Lands- och stadsfiskaler, krono-, stads- och polisbetjente samt

de personer, hvilka särskildt förordnas vaka öfver denna förordnings

efterlefnad, åligger att åtala förbrytelser emot densamma.

2. I öfrigt eger en hvar rättighet att för sådana förbrytelser

anställa åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter

kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller

tjenare mot liusbondefolk, under den tid de äro i tjensten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i

mom. 1, gifve han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att

denne må kunna öfvervara målets utförande.

§ 39.

1. De i § 38 mom. 1 omförmälde allmänna åklagare ega att anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att

verkställa beslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Btvillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

2. Den, som förrättar undersökningen, bör för att tillgodonjuta

det skydd, honom dervid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig

synbart bära påbjudet tjenstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa full magt eller förordnande. I orten boende eller känd kronoeller

stadsbetjent vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda

styrka sin behörighet.

3. Undersökningen må anställas i ■ bränneri, så ock i annat rum

eller byggnad, som kan begagnas för bränvinstillverkning eller förvaring

af bränvin.

§ 4o
(Kongl.

Majds förslag.)

Beslag skall göras i två vittnens

närvaro. Innehafvare af hvad i beslag

tages eller i hans frånvaro

hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall förut tillsägas

om beslaget.

(Utskottets förslag.)

Beslag skall göras i två vittnens

närvaro. Innehafvare af hvad i beslag

tages eller i hans frånvaro

hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om

beslaget.

§ 41.

Sker beslag å bränneri under

den tid, då tillverkningsrätt der

gäller, må ej panna utbrytas eller

någon del af tillverkningsredskapen

borttagas eller tillverkningens fortsättande

hindras, innan första domstol

i målet dömt redskapen förbruten,

der ej vid tillverkningen

redskap eller sprithållare med dold

öppning begagnats eller afledning

varit anbragt för bränvins lönliga

uttagande eller åverkan skett å

kontrollapparaten.

Sker beslag å bränneri under

den tid, då tillverkningsrätt der

gäller, må ej panna utbrytas eller

någon del af tillverkningsredskapen

borttagas eller tillverkningens fortsättande

hindras, innan första domstol

i målet dömt redskapen förbruten,

der ej vid tillverkningen begagnats

redskap, ledningsrör eller

sprithållare med dold öppning eller

afledning, hvarigenom bränvin kunnat

Vänligen uttagas, eller åverkan skett

å kontrollapparaten.

§ 42.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess

utbyte mot annan, af beslagare!! utmärkas med särskild stämpel, der

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta VevUlnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1.

ej redskapen vid beslaget fråntages egaren, i hvilket fall den skall

sättas i allmänt förvar.

Stockholm den 18 juni 1887.

På sammansatta bevillnings- och lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖGRÖN A.

.Reservation:

af herr Sjöcrona: »Nu gällande förordning angående vilkoren för

tillverkning af bränvin innehåller uti § 28 bestämmelse om ansvar för

lönbränning. Der stadgas äfven, att den, som andra gången beträdes med

sådan förbrytelse, derjemte skall hafva förverkat rättighet att tillverka

bränvin. Enligt nu föreliggande författningsförslag skulle denna straffpåföljd

ifrågakomma redan för den, som första gången blifvit, dömd

till ansvar för lönbränning, samt derjemte vinna tillämpning i de fall,

då någon fälles till ansvar för brott, som omförmälas i förslagets § 25.

Häremot har jag lika med utskottets öfrige ledamöter intet att erinra.

Men deremot har jag icke för min del kunnat godkänna det sätt,

hvarpå den sålunda antydda tanken funnit sitt uttryck. Uti författningsförslagets

Art. IV, som handlar »om ansvar för öfverträdelse af förordningens

föreskrifter», förekommer nemligen intet rörande nämnda straffpåföljd,

utan är i stället uti förslagets § 4, som handlar om utfärdande

af bevis om tillstånd till bränvinstillverkning, införd den föreskrift,

att sådant bevis »icke må utfärdas för den, hvilken blifvit dömd till

ansvar för brott, som omförmälas i §§ 23 och 25 i denna förordning.»

En sådan anordning af lagens bestämmelse uti ifrågakomna hänseendet

leder dertill, att omförmälda under vissa förhållanden ganska betun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 1. 18

gande straffpåföljd, hvilken vidlåder den dömde under hela hans återstående

lifstid, icke skulle komma att i sammanhang med straffet af

domstolen bestämmas, och att den dömde måhända icke ens skulle

ega kännedom om en sådan honom vidlådande straffpåföljd, förr än

han, efter att hafva vidtagit erforderliga åtgärder för tillämnad bränvmstillverkning,

hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anmälde sig för

erhållande af tillstånd dertill. Dessutom synes mig i hög grad oegen thgt,

att en bestämmelse om straffpåföljd uttryckes annorledes än genom

ett positivt lagbud; och anser jag ett sådant lagbud ovilkorligen böra

halva sm plats bland de stadgande!:), som handla om straff för öfverträdelse

af förordningens föreskrifter.

.På grund häraf, och då stadgandet i förlattningsförslagets § 24

lämpligen bör sammanföras med bestämmelserna i § 23, tillåter jag

mig härigenom föreslå: '' ''

att § 23 erhåller följande lydelse:

§ 23.

o *1- ^en5 som tillverkar bränvin utan dertill erhållet behörigt

tillstånd eller under tid, då på grund af Kongl. Maj:ts nådiga beslut

brän vinstillverkning blifvit iustäld, gälde den i § 10 ''stadgade tillverkmngsskatt

och böte för lönbränning från och med 100 till och med

2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och med

sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld

drifven redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,

som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans

rymd. Kan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter

500 liters tillverkning under dygn.

tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst

ånga drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter

hvad utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I begge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn; men

har tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres

skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

3. Då lönbränning skett, vare de vid förbrytelsen nyttjade redskap,

det vid beslagstillfället å stället befintliga bränvin och de kärl, hvari

det förvaras, förbrutna.»

att § 24 affattas lika lydande med § 25 enligt utskottets förslag; samt

att en ny § införes, så lydande:

Bih. till Biksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 2 Afd. 1 Raft, 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N.o 1.

§ 25.

»Den, som beträdes med någon af de i §§ 23 och 24 omförmälda

förbrytelser, hafve förverkat rättighet att tillverka bränvin.»

1 händelse af bifall härtill erfordras icke någon ändring i efterföljande

§§:s ordningsnummer, hvaremot hänvisningarne i §§ 27 och

33 till §§ 24 och 25 böra ändras så, att siffran 24 utbytes mot 23

samt siffran 25 mot 24; och torde i sammanhang härmed få erinras,

att uti förut omförmälda § 4 förekommer hänvisning till § 25, hvilken

hänvisning bör på enahanda sätt ändras, så vida icke hela den punkt,

hvari denna hänvisning förekommer, på grund af det nu framstalda

ändringsförslaget varder utesluten.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.