Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition

1887-06-01 · 41 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1887 B:1, Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 1 juni 1887, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition (n:o 4)

angående förlängning af den mellan de förenade rikena

och Spanien den 15 mars 1883 af slutade handelstraktat.

Sedan de underhandlingar, som under sistlidet år inledts mellan

de förenade rikena och Spanien angående förlängning af den i Madrid

den 15 mars 1883 afslutade bandelstraktaten ledt till ingåendet af en

konvention, hvarigenom traktaten förlängts till den 1 februari 1892 eller

samma tid, da den mellan de förenade rikena och Frankrike ingångna

handelstraktaten utlöper, samt derefter intill ett år efter skedd uppsägning,

har Kongl. Maj:t, uti proposition n:o 4 till Riksdagen, med öfverlemnande

af nämnda konvention och under åberopande af hvad i åtskilliga

närlagda statsrådsprotokoll funnes upplyst och utredt, äskat

Riksdagens godkännande af den afslutade konventionen.

M berörda protokoll inhemtas, att, sedan fråga uppstått om förlängning

af den spanska handelstraktaten, såsom önskningsmål från

de förenade rikenas sida framhållits, dels att i en blifvande traktat

måtte. inrymmas förtydligande bestämmelser derom, att rektifikation

af sprit i svensk fabrik utgjorde svensk tillverkning, samt derom att

fisk, som vare sig den fångats från norskt fartyg eller icke införts till

Rorge i rått tillstånd och der torkats och beredts till klippfisk, vore att

anse som norsk produkt, dels att lister och timmer, afsedda till sammansättning

af mindre byggnader, för hvilka artiklar nu erlades en tull

af 18,7 5 pesetas för 100 kilogram, kunde få inbegripas bland sådana

trävaror, som i tariffen upptoges med den lägre tullsatsen af 2 pesetas

Bih. till Riksd. Brok 1887. B. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

per kubikmeter, dels ock att den ifrågasatta traktaten icke måtte ingås

på jemnt fem år utan förklaras utlöpa den 1 februari 1892, hvilken

dag''den franska traktaten upphörde att gälla.

Genom en af Cortes antagen och af Drottningen-regentinnan den

2 augusti 1886 sanktionerad lag erhöll spanska regeringen bemyndigande

att till den 1 februari 1892 samt derefter intill ett år efter

skedd uppsägning förlänga de af Spanien afslutade, under år 1887

utlöpande handelstraktater. Den spanska nationalrepresentationens

godkännande af den ifrågasatta förlängningen af vår traktat var dermed

på förhand gifvet. Vid de underhandlingar, som derefter inleddes,

visade det sig emellertid, att detta godkännande afsåge ett enkelt förlängande

af de bestående aftalen och icke kunde anses sträcka^ sig till

eventuel förändringar i desamma. Vid sådant förhållande ansågs det

af åtskilliga i Kongl. Maj:ts proposition närmare angifna grunder icke

skäligt att från vår sida fasthålla vid öfriga ofvan berörda önskningsmål,

utan då spanska regeringen föreslog att genom en konvention förlänga

vår handelstraktat utan några förändringar eller tillägg, mötte

det intet hinder att derpå ingå.

I fråga om betydelsen för landet af den föreslagna förlängningen

af traktaten, anförde hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

hufvudsakligen följande. Vid afslutandet och godkännandet af 1883

års handelstraktat hade utom hänsynen till de fördelar, som densamma

beredde Sverige sjelft, äfven unionelt politiska skäl gjort sig gällande.

Norge hade då otvifvelaktigt ett större intresse än Sverige att få det

nya aftalet med Spanien till stånd, och medvetandet om detsammas

stora betydelse för broderlandet hade uti icke ringa mån bidragit att

undanrödja den tvekan, som på flera håll visade sig att med uppoffring

af statsinkomster köpa fördelar, hvilka ansågos ännu_ligga i framtidens

sköte. Den förmodan, som af dåvarande utrikesministern uttalats, att,

Sverige efter all sannolikhet hade bättre utsigter än Norge att i Spanien

vinna marknad för sina produkter, och att traktatens betydelse för

hvartdera af de förenade rikena inom en icke aflägsen framtid torde

komma att ställa sig temligen lika, hade väsentligen besannats. Efter

redooflrelse för de svenska officiela uppgifterna rörande värdet i svensk

hamn af till Spanien direkt utförda varor under åren 1880—84,

hvilket värde sistnämnda år utgjorde 3,216,000 kronor, påvisade hans

excellens, hurusom med år 1885 eu högst betydlig stegring af exporten

till Spanien inträdt. Kommerskollegium hade beräknat nämnda export

till något öfver 8 millioner kronor, men dervid upptagit ett för högt

värde å sprit, hvilken artikel då för första gången förekomme på vår

exportlista till Spanien. Berörda stegring ådagalades ock af inkomna

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

uppgifter från spanska tullverket, enligt hvilka värdet af Sveriges utförsel

till Spanien med undantag af sprit beräknats till 7,031,186 pesetas

och för år 1886 till 9,053,133 pesetas samt värdet af spritinförseln till

1,141,421 pesetas år 1885 och 8,110,913 pesetas år 1886. Dervid vore

dock att märka, att uppgifterna från Spanien blott omfattade värdet af

med svenska fartyg införda svenska varor. Ehuru den betydliga tillväxten

i vår utförsel hufvudsakligen folie på artikeln sprit, utvisade

dock äfven andra varor en ganska jemn stigning, särdeles sågade trävaror,

som under år 1886 stigit med 1,100,000 pesetas, hvarjemte till

Spanien börjat införas trävaror i förädladt skick.

Norges export till Spanien hade deremot icke någon sådan tillväxt

att uppvisa. Den svenska exporten hade under år 1886 till och

med öfverstigit den norska med omkring 850,000 pesetas, och för år

1887, under hvilket år en ytterligare betydlig ökning af den svenska

exporten torde vara att emotse, skulle, om vilkoren för densamma förblefve

orubbade, skilnaden efter all sannolikhet komma att blifva ännu

större.

Äfven vår sjöfart på Spanien hade tilltagit i mycket starkare

proportion än Norges. Enligt generalkonsulatets i Barcelona uppgifter

skulle den svenska sjöfartens tontal hafva sedan 1882 stigit med 75

procent, den norska deremot endast med omkring 5 procent.

Härefter yttrade hans excellens: »Vårt intresse på den spanska

varumarknaden torde således för närvarande vara minst lika betydligt

som Norges, men de faror, som, i fall traktaten ej förlängdes, skulle

drabba de förenade rikenas export, hota kanske ännu mera den svenska

handeln, än den norska. Norges förnämsta exportartikel, klippfisk,

intager nemligen på den spanska marknaden en så dominerande ställning,

att den sannolikt äfven utan traktat skulle, ehuru med mindre

förtjenst, kunna hålla sig qvar derstädes, men deremot skulle utan

tvifvel den ojemförligt största delen af den svenska utförseln, om traktaten

ej förlängdes, fullständigt utestängas derifrån. Inga unioneltpolitiska

skäl behöfva numera åberopas till stöd för ett godkännande

af det med Spanien träffade aftalet, men så mycket starkare tala i

stället omsorgen om Sveriges egna näringar och handel och skyldigheten

att ej genom ett uppgifvande af den »mest gynnade behandling»,

hvilken vi sedan 1871 åtnjutit, för våra exportörer omöjliggöra konkurrensen

med England och Ganada, Förenade Staterna och Tyskland,

till hvilka redan farliga medtäflare för Sveriges trävaror och sprit möjligen

snart äfven Finland kommer att räknas.

»Af hvad jag nu anfört torde framgå, att de skäl, som 1883 föranledde

traktatens afslutande, vunnit i styrka under de år, som sedan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

dess förflutit. Då var det fråga om att bana väg för en blifvande export,

nu gäller det att skydda en redan bestående; då beböfde våra

skogsprodukter icke frukta någon konkurrens på ojemna vilkor med

någon större producent af trävaror, nu åter har England sedan sistlidet

år tillförsäkrat sig sjelft och sina kolonier, deribland Canada, den

mest gynnade behandling, och i detta ögonblick äro underhandlingar

redan inledda för att bereda Finland samma fördel; då var Norges vinst

af traktaten den öfvervägande, nu är det Sveriges intresse, som i

främsta rummet betingar förlängningen. Och slutligen synes mig den

omständigheten med synnerlig kraft tala för en sådan åtgärd, att de

obestridliga fördelar, traktaten medför och hvilka 1883 köptes med

någon uppoffring af statsinkomster, nu stå oss till buds utan att någon

rubbning i den bestående tulltaxan behöfver göras.))

Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet framhöll, hurusom

af de genom den spanska traktaten bundna tullsatserna endast de

som anginge artiklarne skuren kork utan beslag, apelsiner, citroner,

vindrufvor, russin och vin egde någon vigt, och att en förhöjning af

dessa tullsatser icke torde från skyddets synpunkt kunna ifrågasättas

ens af dem, som afse att genom tullar i främsta rummet bereda skydd

för inhemska näringar. Från den enda svenska näring, som berördes

af ifrågavarande tullar, nämligen korkskärerierna, hade ingen klagan

hittills försports öfver den traktatbestämda tullsatsen. Den ökade inkomst,

som genom ifrågavarande tullsatsers förhöjning möjligen skulle

kunna beredas statsverket, syntes för närvarande ingalunda af detsammas

tillstånd påkallad, och antagligt syntes icke heller, att någon nämnvärd

fördel skulle kunna dragas af att redan nu återvinna fria händer

i fråga om ett fåtal, i fiskaliskt hänseende obetydande artiklar, då i alla

fall tullen å ett vida öfvervägande flertal vore genom den franska traktaten

bunden ända till den 1 februari 1892, eller samma tidpunkt, då

det nu ifrågavarande aftalet med Spanien skulle utlöpa.

1 sammanhang med propositionen hafva till utskottet öfverlemnats

dels en skrifvelse från de förenade rikenas minister i Madrid,

deruti han tillkännagifver, att värdet af de under år 1886 från Sverige

till Spanien utförda varor af spanska tullstyrelsen numera exakt beräknats

till 17,191,751 pesetas, deraf ensamt sprit värderats till 8,110,913

pesetas, dels ock två särskilda till Kongl. Maj:t inkomna framställningar,

den ena från åtskilliga idkare af exporthandel och rederirörelse

i Göteborg och den andra från 101 å femton spanska handelsplatser

bosatte svenskar och norrmän, framhållande önskvärdheten af den ifrågasatta

förlängningen af handelstraktaten med Spanien, hufvudsakligen .

på den grund, att i annat fall den svenska och norska exportindustrien

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5

och sjöfarten skulle komma att lida väsentligt afbräck, hvarförutom allt

det arbete, som nitiske och kraftfulle representanter för svensk och

norsk industri under senaste tiden nedlagt på införandet af våra exportartiklar

på den spanska marknaden, till största delen blefve fruktlöst,

derest den nu gällande traktaten komme att upphöra under innevarande

år. Finge deremot exporten af svenska och norska produkter fortgå i

skydd af traktaten under några få år af ostörd utveckling, skulle densamma

efter all sannolikhet, särdeles under gynsammare ekonomiska

förhållanden än de nu rådande, antaga en omfattning, som komme att

ådagalägga fulla betydelsen och värdet af traktaten.

För vinnande af ett så vidt möjligt tillförlitligt underlag för bedömandet

af den nu gällande handelstraktatens verkningar i afseende

på. handelsförhållandena emellan Sverige och Spanien, har utskottet

låtit uti tabellbilagorna I—VI sammanföra tillgängliga officiela statistiska

uppgifter lör åren 1880 till och med 1885 och, der sådant

låtit sig göra, jemväl för år 1886. Uti tabb. I och II upptagas qvantitet

och värde för hvarje särskild af de hufvudsakliga varor, som införts

till Sverige* från Spanien eller utförts från Sverige till Spanien

under åren 1880—85. För år 1886 har uppgift kunnat vinnas allenast

om qvantiteten af varuutbytet, emedan på börsmedelpriseu för

året grundade värdeuppgifter för de särskilda artiklarne ännu icke äro

tillgängliga. Uti särskilda kolumner hafva vid de olika varorna angifvits,

huru stor procent införseln från eller utförseln till Spanien af

denna vara utgör af Sveriges hela import eller export af samma vara.

Tab. III angifver sammanlagda värdet af varuutbytet under åren 1880

1885 såväl mellan Sverige och Spanien som mellan Norge och Spanien,

dervid för jemförelses skull meddelats värdet af samma varuutbyte enligt

spanska officiela uppgifter, reduceradt, till kronor. Dylika uppgifter

från Spaniens sida för åren 1880, 1882 och 1884 hafva dock

icke varit för utskottet tillgängliga. Tab. IV innehåller uppgifter enligt

kommerskollegii berättelser å Sveriges tullinkomster af de vigtigaste

från Spanien till Sverige införda varor, under det att tab. V angifver

rikets tullinkomster å hela införseln från samtliga länder af sådana

^ varor, å hvilka tullsatsen blifvit faststäld genom traktaten med

Spanien. Uti tab. . VI meddelas slutligen uppgifter rörande sjöfarten

mellan Spanien och Sverige samt öfrig sjöfart på Spanien med svenska

fartyg.

Vid begagnandet af dessa tabeller för jemförande af handelsförhållandena

före och efter traktatens införande har utskottet ansett

sig böra lemna ur beräkningen de båda åren 1882 och 1883. Under

båda dessa år tillämpades nemligen olika tulltaxor under olika delar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

af året, i det att den nya tulltaxan af den 12 maj 1882 började

tillämpas den 16 i samma månad, och de genom traktaten faststälda

tarifferna trädde i kraft den 11 juli 1883. Hvad särskildt beträffar

året 1882, lämpar sig detsamma föga för jemförelse med andra

år, emedan införseln af vin under detta års första tredjedel, tydligen

af fruktan för de högre tullsatser som i årets tulltaxa infördes, stegrades

till en sådan grad, att tullinkomsterna för hela importen af vin

från årets början till den 16 maj belöpte sig till 496,785 kronor, under

det att högsta beräknade tullinkomsten å vin för något af de öfriga

åren uppgått till allenast 461,800 kronor för hela året, nemligen

år 1884. Utskottet har derföre ansett den mest tillförlitliga och upplysande

jemförelse vinnas genom att sammanställa åren 1880 och 1881

å ena sidan med åren 1884 och 1885 å andra sidan.

Hvad då först beträffar införseln till Sverige från Spanien under

nu ifrågavarande år, visar jemförelsen med afseende på de hufvudsakligaste

importartiklarne följande resultat:

1880—81 1884—85 .

Anis ................................

i medeltal

kronor

.......... 6,320

i medeltal

kronor

11,474

+

ökning eller

minskning

kronor

5,154.

Citroner...........................

........... 3,103

2,800

—

303.

Fikon .............................

.......... 60,050

46,730

—

13,320.

Fjäder, ospritad..............

........... 9,412

15,514

+

6,102.

Korkbark .........................

61,705

30,042

—

31,663.

Oljor, feta........................

........... 299,610

594,059

+

294,449.

Russin..............................

........... 277,267

242,003

—

35,264.

Rör.....................................

........... 2,292

6,592

+

4,300.

Salt.....................................

........... 489,233

305,456

—

183,737.

Vin, på fat......................

........... 416,380

592,658

+

186,278.

,, å buteljer..............

........... 5,537

8,738

+

3,201.

Vindrufvor ......................

.......... 17,903

3,751

—

14,152.

Värdet af den totala importen från Spanien utgjorde åren 1880 —

1881 i medeltal 1,750,609 kronor samt under åren 1884—85 i medeltal

1,904,409 kronor, hvilket utvisar ett öfverskott till förmån för de

senare åren af 153,800 kronor om året. Det visar sig således, att

med afseende på varu införseln i det hela från Spanien genom traktaten

icke åstadkommits någon särdeles beaktansvärd förändring. Synbar

minskning har egt rum i importen af de tullfria artiklarne korkbark

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

och salt samt af fikon, russin och vindrufvor, under det att väsentlig

ökning visat sig i fråga om oljor och, såsom var att vänta, jemväl

uti importen af vin, särdeles på fat.

Jemförelse^ mellan Sveriges export till Spanien under de olika

åren visar sig i fråga om de hufvudsakligaste artiklarne på följande

satt \

Stångjern, Platt- och Bandjern samt)

Stål .........................................................f

Bjelkar och Sparrar.........................

Bräder och Plankor.......................

1880—81

i medeltal

kronor

50,450

164,107

2,099,766

1884-85

i medeltal ökning

kronor kronor

189,626 + 139,176

228,559 + 64,452

2,928,658 + 828,892.

Af öfriga vigtigare artiklar har exporten icke fortgått så regelbundet,

att ofvanberörda jemförelse kunnat i fråga om dessa artiklar

användas. Så utfördes a i plåtar under åren 1880—81 i medeltal för

8,307 kronor, under det att samma utförsel år 1885 värderades till

7,931 kronor. Trämassa exporterades till Spanien under åren 1880

—81 i. medeltal för 16,628 kronor men år 1885 för 34,638 kronor.

Det visar sig ock, att nagra nya svenska artiklar under de senare

åren sökt sig marknad i Spanien, såsom maskinerier samt i synnerhet

■papper och tjära, deraf någon nämnvärd export till Spanien icke egt

rum förr än under år 1885.

Utskottet har härvid med afsigt förbigått den numera högst

betydliga exporten till Spanien af artikeln bränvin och sprit af anledning,

för hvilken utskottet i det följande skall redogöra. Värdet af den

totala exporten från Sverige till Spanien utgjorde för åren 1880—81

i medeltal 2,343,778 kronor och för åren 1884—85, med undantag af

spritexporten, i medeltal 3,483,251 kronor, hvadan under de två sista

aien exporterats varor till Spanien för i medeltal 1,139,473 kronor

mer än under åren 1880—81. Såsom af det föregående synes, belöper sig

denna efter traktatens antagande inträdda tillökning af öfver en million

kronor om året på våra hufvudsakligaste exportartiklar trä och jern.

Då, såsom kändt är, de nedsättningar i tullsatser, vi genom traktaten

beviljat Spanien, i och med detsamma kommit alla länder till

godo,. som med oss drifva handel, är det för utrönande af traktatens

verkningar i fiskaliskt hänseende af vigt att undersöka förändringarne i

rikets tullinkomster för totala införseln från alla länder af de varor, å

hvilka tullsatser faststälts genom traktaten. Af tab. V inhemtas, att

dessa tullinkomster i medeltal för åren 1879—81 utgjort 751,626 kronor

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

och i medeltal för åren 1884—85 uppgått till 660,646 kronor, utvisande

således en minskning i tullinkomst af i medeltal 90,980 kronor. Verkliga

betydelsen af denna minskning af 90,980 kronor om året framstår

tydligast vid jemförelse med de beräkningar öfver den antagliga

minskningen i tullinkomster på grund af traktaten, som förekomma

bland bilagorna till Kong!. Maj:ts proposition (n:o 41) till 1883 års

Riksdag angående den nu gällande traktaten. Till grund för dessa beräkningar

lades medelimporten under åren 1879 — 81 af de varor som i

traktatens tariff B beröras. Medeltullinkomsten för dessa varor uppgick

1879—81 till 751,626 kronor. Beräknad enligt de i tulltaxan den

12 maj 1882 angifna tullsatser, skulle samma medelimport, hafva medfört

en tullinkomst af 877,454 kronor, och enligt traktatens tariff B

skulle tullinkomsten för samma import belöpt sig till allenast 557,373

kronor. Skilnaden emellan tullinkomsten enligt traktatens tariff B

och inkomsten enligt 1882 års tulltaxa utgjorde således 320,081 kronor,

och skilnaden emellan nämnda inkomst enligt tariff B samt den verkliga

medeltullinkomsten åren 1879—81 uppgick till 194,253 kronor.

Nu har det emellertid visat sig, att den verkliga medeltullinkomsten

enligt traktatens tariff B under åren 1884—85 uppgått till 660,646

kronor och således med 103,273 kronor öfverstiger den af Kongl. Maj:t

beräknade tullinkomsten på grund af traktaten. Skilnaden mellan den

verkliga medelinkomsten 1884 — 85 och medelinkomsten 1879 — 81 utgör

som nämndt 90,980 kronor i stället för den beräknade skilnaden 194,253

kronor, och skilnaden mellan nämnda medelinkomst 1884—85 samt den

beräknade tullinkomsten enligt 1882 års tulltaxa utgör 216,808 kronor

i stället för motsvarande beräknade belopp 320,081 kronor. Dessa båda

belopp 90,980 kronor och 216,808 kronor uttrycka således från olika

synpunkter den minskning i tullinkomster, som genom spanska traktaten

förorsakats riket. Dock anser utskottet för sin del, att beloppet

90,980 kronor i sjelfva verket är det enda rigtiga uttrycket för den

ifrågavarande minskningen, ty då 1882 års tulltaxa tillkom efter det

den förut gällande traktaten med Spanien blifvit uppsagd och i dessa

delar åter upphörde att gälla, så snart den nya traktaten trädde i kraft,

samt således icke haft annan betydelse än att den lättat underhandlingarne

om den nya traktatens antagande, bör synnerligt afseende icke

fästas vid de verkningar, denna tulltaxa skulle hafva kunnat mediöra,

om densamma fortfarande blifvit tillämpad i afseende å de i traktattariffen

berörda artiklar. Beloppet 90,980 kronor utvisar deremot minskningen

från den verkliga medeltullinkomsten åren 1879—81 till den

verkliga medeltullinkomsten åren 1884—85, allt med hänsyn till de af

traktaten berörda exportartiklarne.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

För utrönande af de tullnedsättningar, som i utbyte tillkommer

våra exportartiklar i Spanien, anser utskottet det vara tillräckligt att

hänvisa till den uti bilagda tab. VII utarbetade förteckning öfver de

i den gällande spanska tulltaxan förekommande artiklar, som synts

vara af intresse för vår export, med angifvande af de tullsatser, som

upptagas i nämnda tulltaxas allmänna och utomordentliga tariffer, äfvensom

af de tullsatser, som genom vissa af Spaniens traktater med andra

länder fastslagits eller blifvit ytterligare nedsatta. Enligt traktatens

7:de artikel tillgodonjuta vi nemligen såväl deri utomordentliga tariffens

bestämmelser som ock alla de förmåner, som kunna medgifvas en

tredje magt. Huruvida genom traktaten ådragits Spanien tullminskningar,

som motsvara de nedsättningar i tullinkomster Sverige fått vidkännas,

anser utskottet gagnlöst att söka utreda, men utskottet anser

sig böra påvisa, hurusom den för jern och stål i stänger medgifva

nedsättningen från 13 pesetas till 8,6 5 pesetas per 100 kg motsvarar

för 1885 års export ett tullbelopp af 61,839 pesetas, och eu nedsättning

i tullen för oarbetade trävaror med allenast 0,7 5 pesetas per

kubikmeter bildar för samma år eu minskning i Spaniens tullinkomster

af icke mindre än 113,170 pesetas.

Slutligen är det visserligen icke för närvarande fråga om den

emellan de förenade rikena och Spanien ingångna sjöfartstraktat, hvilken

fastställa att gälla intill den 1 Februari 1892'', men då sjöfarten

och utrikes handeln stå i det närmaste samband med hvarandra, har

utskottet icke velat underlåta att enligt tab. VI meddela följande

upplysningar angående Sveriges sjöfart på Spanien. Under'' åren

1880—81 afgingo från Sverige till Spanien och ankommo från Spanien

till Sverige i medeltal sammanlagdt 203 fartyg om 66,100 tons drägtighet,

hvaremot under åren 1884—85 i medeltal afgingo och ankommo

sammanlagdt 206 fartyg om 95,814 tons drägtighet. Under åren

1880—81 ankommo och afgingo svenska fartyg i fraktfart till och från

spanska hamnar till ett antal af i medeltal 274 stycken om 105,333

tons drägtighet. Åren 1884—85 hade antalet ökats till 329 fartyg

om 161,754 tons. De inseglade bruttofrakterna för svenska fartyg i

sjöfart på Spanien utgjorde i medeltal under åren 1880—81 1,155,334

kronor och under åren 1884—85 1,241,504 kronor, utvisande således

ett öfverskott för de senare åren af 86,170 kronor, hvilket öfverskott

förtjenar beaktande med afseende å de oerhörda nedsättningar i frakter,

som under de senaste åren egt rum. Till upplysning om fraktnedsättningens

betydelse kan exempelvis från konsulsrapporterna anföras, att

frakterna för den storartade jernmalmsexporten från Bilbao till EngBih.

till Riksd. Prot. 1887. B. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

lands ostkust åren 1881—82 noterades till 8 å 9 shillings per ton,

men redan år 1883 nedgått till 5 å 6 shillings per ton.

Af det hittills anförda synes framgå, att resultaten af traktatens

antagande, så vidt desamma kunnat medelst statistiska beräkningar

utrönas, icke varit synnerligen stora, men att i alla fall gynsamma verkningar

af traktaten börjat visa sig särdeles deruti, att två af landets

hufvudsakliga exportartiklar, nämligen trä och jern, vunnit ökad terräng

å den spanska marknaden, äfvensom derutinnan, att den beräknade

minskningen i Sveriges tullinkomster visat sig betydligt mindre än

man vågat antaga. .

Men resultatens jemförelsevis obetydliga beskaffenhet har gifvit

ett ytterligare stöd åt några inom utskottet framstälda invändningar

emot det äskade medgifvandet af traktatens förlängning.

Så har till en början anmärkts, att dylika traktater, som i sig

innehålla särskilda tulltariffer, i allmänhet äro för landet skadliga, enär

man derigenom för en följd af år binder landets sjelfbestämningsrätt

öfver tullbevillningen och hindrar representationen från att för hvarje

särskild finansperiod afpassa denna vigtiga del af beskattningen efter

tidernas vexlande kraf och vidtaga de förändringar i tullagstiftningen,

som med hänsyn till statsverkets eller näringarnes behof visa sig erforderliga,

samt emedan de genom sådana tarifftraktater åt vissa länder

inedgifua förmåner omedelbart komma alla de länder till godo, hvilka

ined oss ingått aftal om ömsesidig behandling såsom de mest gynnade

nationer. Utskottet vill icke förneka, att tarifftraktater i allmänhet

äro olämpliga, särdeles för länder, hvilka icke genom s. k. differentialtullsystem

äro skyddade emot den senare olägenheten; men då landets

handlingsfrihet i afseende å tullagstiftningen, äfven om spanska traktaten

upphäfdes, fortfarande skulle vara i nästan lika hög grad som

förut inskränkt på grund af de många tariffbestämmelser, som förekomma

i den med Frankrike ingångna handelstraktaten, hvilken upphör

att gälla den 1 februari 1892, och då möjlighet är beredd att samma

dag bringa den spanska traktaten ur gällande kraft, måste det anses

i det anmärkta afseendet vara föga vunnet genom upphäfvande redan

nu af traktaten med Spanien. Dessutom är att märka, att de genom

traktaten med Spanien fastslagna tullsatser i allmänhet i det närmaste

öfverensstämma med de motsvarande tullsatser, som under långa tider

här i landet ansetts lämpliga, innan 1871 års Riksdag af fiskalisk

hänsyn höjde desamma, äfvensom att, på sätt ofvan framhållits, den

minskning i rikets tullinkomster, som vållats deraf, att traktatens bestämmelser

skola tillämpas till förmån för alla de af oss såsom de mest

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11

gynnade nationer behandlade länder, icke uppgått till något synnerligt

stort belopp.

Vidare har emot traktatens förlängning anmärkts, att den gräns

emellan högre och lägre beskattadt vin, som blifvit faststäld genom

den spanska traktaten och den i detta afseende derpå grundade handelstraktaten

med Portugal, vore synnerligen olämplig samt rent af orättvis

emot inhemske tillverkare af spritvaror. En tull af allenast 15 öre

för liter vin om 20 å 21 procent alkohol motsvarar nemligen allenast

omkring 37 öre för liter om 50 procent alkohol, under det att tillverkningsafgiften

för bränvin inom landet belöper sig till 40 öre för

liter om 50 procent alkohol. Dessutom utgör det i traktatens öde

artikel intagna förbud, att till förmån för staten eller kommunerna

belägga spanska viner med konsumtionsskatt, ett hinder för att med

lämplig försäljningsafgift i förhållande till bränvinsförsäljningsafgiften

belägga jemväl de sprithaltiga vinerna. Den förra af dessa anmärkningar

skulle vara afsevärd så till vida, som det vore tänkbart, att på

den berörda skilnaden i alkoholens beskattning skulle kunna grundas

en spekulation, som blefve till skada för den inhemska tillverkningen.

Men erfarenheten har åtminstone icke hittills visat, att några försök i

den antydda rigtningen blifvit gjorda, och tilläfventyrs är den nuvarande

differensen alltför obetydlig för att locka till dylika experimenter.

Utskottet antager också för gifvet, att ett företag, som ginge ut på

att under namn af spanskt vin införa en spritblandning, som hölie

20 å 21 procent alkohol, skulle kunna af tullmyndigheterna förhindras

äfven under den nu gällande traktaten, som i denna del allenast afser

vin.

Utskottet måste för sin del anse det ganska naturligt, att resultatet

af jemförelse!! mellan handelsförhållandena närmast före och närmast

efter traktatens antagande icke visar sig i någon särdeles hög

grad fördelaktigt. Det är efter utskottets uppfattning nog, att det af

undersökningen såsom otvifvelaktigt framgår, att traktaten redan på den

korta tiden varit till verkligt gagn för den svenska exporthandeln.

Om traktaten nu uppphäfves, upphör dermed vår rätt att i Spanien

behandlas såsom den mest gynnade nation och dermed ock all möjlighet

för oss att på den spanska marknaden täfla med England, Frankrike

och Tyskland, hvilka alla med Spanien hafva traktater, som utlöpa

den 1 februari 1892, eller samtidigt med den oss nu erbjudna

traktaten. Men handelstraktaten i och för sig är icke i stånd att skapa

ökade handelsförbindelser. Den utgör allenast det nödvändiga vilkoret

för att våra artiklar under nuvarande tullförhållanden skola kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

qvarhålla sig och vinna ytterligare insteg på den spanska marknaden.

För att åstadkomma det åsyftade resultatet erfordras nitiskt arbete och

kraftiga ansträngningar af de enskilde för att göra våra varor kända

och bereda dem en regelbunden afsättning. Sådant arbete krafvel’ tid,

allra helst när det måste ega rum under så ogynsamma ekonomiska

förhållanden som de i Spanien under 1884 och närmast följande år

rådande. Förutom den allmänna ekonomiska verldskrisen hemsöktes

Spanien under denna tid af öfversvämningar. jordbäfningar och kolera,

hvilket allt verkade i hög grad hämmande på alla affärsförhållanden i

Spanien och betydligt nedsatte landets både produktions- och konsumtionsförmåga,

såsom af en jemförelse mellan Spaniens varuutbyte med

utlandet åren 1883 och 1884 kan inhemtas. År 1883 infördes varor

till Spanien för i rundt tal 638,000,000 pesetas, men år 1884 för allenast

553,000,000 pesetas. Utförseln värderades 1883 till 639,000,000

pesetas och 1884 till 548,000,000 pesetas. Ytterligare är att bemärka,

att åtskillig tid åtgår, innan de svenska tillverkarne hinna göra sig

fullt förtrogna med den spanska marknadens kraf såväl med afseende

på varornas qvalitet som aptering. Denna omständighet lärer särskild!

hafva utgjort en af de svårigheter, mot Indika exportörer af byggnadssnickeri

haft att kämpa. För att kunna åstadkomma en ökad export

till Spanien af de svenska fabriksalster, som mest lämpa sig för export,

är vidare en direkt och regelbunden trafik ett oundgängligt vilkor,

emedan endast på detta sätt prisen kunna på förhand noga beräknas.

Men möjlighet till sådan kommunikation har icke kunnat åstadkommas

förrän under den senaste tiden genom den storartade exporten af sprit,

vid hvilken utskottet nu måste uppehålla sig något.

Vid de föregående beräkuingarne har utskottet alldeles lemnat

å sido denna export, emedan densamma, som uteslutande bedrifves af

Karlshamns'' spritförädlingsaktiebolag, helt och hållet grundas på utländsk,

särdeles rysk, importerad råvara. Men det vore ur flere synpunkter

oriktigt att i fråga om den spanska traktatens verkningar icke

uppmärksamma denna exportnäring. Ty äfven om man bortser från

den omedelbara nyttan af en fabrik, som i fullfärdigt skick énligt tillförlitliga

uppgifter kan sysselsätta ett tusental arbetare och derjemte

gifvit upphof till en storartad industri för tillverkning af fat, samt är

i stånd exportera eu årlig produktion af 80 till 100 millioner liter sprit,

men som, i händelse traktaten skulle upphöra att gälla, sannolikt icke

kan bestå, måste man likvisst fasthålla, att tillvaron af ett så storartadt

spritförädlingsetablissement i hög grad bidrager till möjligheten att

kunna börja export jemväl af svensk sprittillverkning, hvilken export

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 13

skulle blifva en i högsta grad behöflig afledare för den närvarande inhemska

öfverproduktionen af spritvaror. Den del af ifrågavarande

fabriks tillverkning, som gått till Spanien, utgjordes år 1885 af 8,636,380

liter om 50 procent och år 1886 af ända till'' 23,865,858 liter.

Då en så stor export måste föranleda en regulier sjöfartsförbindelse

med Spanien, och då derjemte, enligt ofvan berörda till Kong].

Maj:t ingifva skrifvelser, ett omfattande och energiskt arbete synes

hafva blifvit nedlagdt på att gifva vår exporthandel på Spanien en sund

och kraftig utveckling, samt då vi, i samma mån allt flere länder genom

tullar utestänga oss från sina marknader, med desto större omsorg

måste söka utvidga vår export på de länder, som ännu mottaga

våra produkter, Isynes det utskottet föga klokt att afbryta en befintlig

handelsförbindelse med ett främmande land just vid den tidpunkt, då

de gynsamma verkningarne af densamma efter all beräkning skola börja

göra sig gällande uti allt högre grad, och genom ett sådant afbrytande

beröfva vårt land all möjlighet att skörda frukterna af de uppoffringar,

såväl statsverket som enskilde underkastat sig för det i sådant fall

förfelade ändamålet.

Slutligen och ehuruväl herr ministern för utrikes ärendena betonat,

att inga unionelt politiska skäl numera behöfde åberopas till stöd

för det med Spanien träffade aftalet, och att svenska Riksdagen icke

vid denna frågas afgörande behöfde taga någon hänsyn till annat än

Sveriges egna intressen, anser sig likväl utskottet böra framhålla, att,

enligt hvad norska Stortingets Toldkomites Indstilling i samma ärende

gifver vid handen, hänsynen till den för Norge så vigtiga exporten af

klippfisk gjort det nödvändigt för Norge att trots åtskilliga betänkligheter

ingå på traktatens förlängning, och att således Riksdagen genom

att icke antaga traktaten skulle tillfoga broderlandet en skada,

som i alla händelser icke skulle motiveras af något motsvarande gagn

för det egna landet.

Med hänvisande till hvad utskottet sålunda anfört, och hvaraf,

enligt utskottets tanke, otvetydigt framgår, att ett afbrytande för närvarande

af den traktatbestämda handelsförbindelsen med Spanien skulle

lända riket till skada, hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte meddela det af Kongl. Maj:t

äskade godkännande af den i Madrid den 18 januari

innevarande år ingångna konvention om förlängning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande Ako 1-

af den mellan de förenade rikena och Spanien den

15 mars 1883 afslutade handelstraktat.

Stockholm den 1 Juni 1887.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservationer:

af herrar Dahl, Fock, Reuterswärd, L. M. Carlsson, Nyström och

W. Tham:

»Temligen allmänt medgifves numera, äfven af dem, som i öfrigt

bekänna sig till doktrinär frihandel, att tarifftraktater medföra, både

med hänsyn till upprätthållande af nödigt samband mellan särskilda

delar af skattelagstiftningen och ett statsklokt beaktande af näringslifvets

skiftande förhållanden, mycket betydliga olägenheter af flera

slag. I utskottets betänkande återfinnes också ett oförbehållsamt erkännande

häraf. Endast de starkast vägande skäl höra således kunna

förmå svenska Riksdagen att nu gifva sitt samtycke till ett förlängande

för flera år af den med Spanien år 1883 afslutade handelstraktaten,

från hvilken vårt land i annat fall skulle med utgången af innevarande

Juni månad hafva befriats.

För fyra år sedan var det med hänsyn till Norges kommersiella

intressen, hvilka med mycken styrka af svenska regeringen gjordes

gällande, knappast, möjligt för svenska representationen att tillbakavisa

de framlagda träktatsvilkoren, huru ofördelaktiga de än måste

förekomma, sedan Norge för sin del skyndat att acceptera desamma.

Denna gång deremot finnes, såsom af utrikesministern framhålles i

hans anförande till statsrådsprotokollet den 10 februari detta år, inga

unionelt-politiska skäl att åberopa till stöd för ett godkännnande af det

med Spanien träffade aftalet, och svenska Riksdagen har således lyckligtvis

blott att bedöma traktatsfrågan ur synpunkten af vårt eget

lands intressen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Af lätt förklarliga skäl kafva våra kommersiella förbindelser med

Spanien aldrig kunnat utvecklas till någon betydenhet. Man uttalade

dock 1883 de mest öfverspända förhoppningar, att såväl för våra råvaror

af trä och jern som för åtskilliga industriella arbetsalster, hufvudsakligen

landtbruksredskap, en stor marknad skulle i Spanien kunna

öppnas till följd af de traktatsenliga tullindringarne, oaktadt dessa för

exempelvis jern blefvo så obetydliga, att dåvarande finansministern

erkände de qvarstående spanska jerntullarne vara så godt som prohibitiva.

För arbetadt trä medgafs ej större nedsättning än omkring 6

procent, och för åkerbruksredskap beskärdes den nästan löjligt obetydliga

förmånen af knappa två öre per centner.

Att de fördelar, som för fyra år sedan förespeglades, icke sedermera

under traktatsåren vunnits, torde väl få erkännas af en hvar,

som med någon uppmärksamhet tager del af de vid betänkandet fogade

statistiska bilagorna. I fråga om trävaruexporten visar sig, att af såväl

Timmer som Bjelkar och Sparvar utförseln nedgått efter 1883 mycket

betydligt. Af Bräder, Plankor och Battens var, enligt den af trävaruexportföreningens

styrelse framlagda berättelse för 1886 — hvilken i

viss mån kompletterar den vid betänkandet fogade tabellen — utförseln

1883 redan 37,725 standards, men 1884 blott 25,402 samt 1885 ännu

endast 29,213 stds, således under dessa båda år väsentligen mindre än

första traktatsåret, Visserligen höjer sig 1886 denna utförsel till

38,323 stds, men de dåliga konjunkturerna med ovanligt tryckta pris

föranleda styrelsen till det allmänna omdömet, att året 1886 utan

tvifvel varit det för trävaruhandteringen i ekonomiskt afseende ogynsamrnaste

sedan år 1879. Huru föga en traktat förmår, i jemförelse

med konjunkturen på verldsmarknaden, utöfva ett bestämmande inflytande

på afsättningen af våra arbetade trävaror, torde dessutom

ganska tydligt framgå deraf, att utförseln t, ex. till Holland, som

år 1883 blott uppgick till 15,877 stds, sedermera höjt sig under de

två följande åren till 20,498 och 24,373 stds samt 1886 ända till

37,363 stds. Hela vår trävaruexport till Spanien torde aldrig hafva

representerat 5 procent af totalexporten. De arbetade trävarorna hade

1883 ett utförselvärde af 17,478 kronor, men 1886 af endast 2,035 kronor.

När nu England för sina ^producerande kolonier, hufvudsakligen

Canada, under förra året beredt sig den mest gynnade behandling, och

Finland är inbegripet i underhandlingar med samma syftning, så torde

de oss genom traktaten beredda fördelarne vara nu mindre än någonsin

värda att köpas till dyrt pris.

Ej heller bör någon, med vår kommersiella statistik för ögonen,

kunna vidare låta intala sig, att utförseln af jern till Spanien genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

sådana obetydliga tullnedsättningar, som de i traktaten medgifva, skall

någonsin kunna synnerligen utvecklas. Af smältstycken, för hvilka

bebådades »mångfaldigad afsättning», har ett enda år, 1884, en utförsel

egt rum till värde af inemot 30,000 kronor. Af platt- och bandjern,

äfvensom af plåt har utförseln blifvit mindre är förr, och stångjern, hvaraf

utförseln till Spanien år 1885 representerade åtta hundradels procent af

vår totala utförsel — således just ingen qvantitet att tala om — visar

1886 äfvenledes ett nedgående med inemot en half million kilogram.

Afsättning^! af landtbniksredskap, hvilken äfven spåddes skola

mångdubblas genom traktaten, synes nästan på det hårdaste sättet

hafva gäckat förhoppningarne, ty från 10,305 kronor år 1883 visar sig

utförselvärdet hafva successivt gått ned till allenast 470 kronor år 1886.

Den största betydelsen, som en förlängning af traktaten nu skulle

kunna anses innebära, gäller således visserligen ej de exportvaror, för

hvilkas skull traktaten ingicks för fyra år sedan, utan egentligen en

annan, sedermera tillkommen, men åt hvilken både i den kongl. propositionen

och i utskottets betänkande inrymmes en mycket dominerande

ställning. Hit infördt ryskt bränvin, på en i Sverige belägen plats

»förädladt», har hittills fått åtnjuta i Spanien den traktatsenliga tulllindringen

från 20 pesetas till 17,35 per hektoliter, hvilken förmån är

nekad direkt från Ryssland exporteradt bränvin. Trots kostnader för

omlastning m. m. har dock tullskilnaden, uppgående till omkring lo

procent, möjliggjort en sådan affär, hvilken antagligen likväl måste i

kolossal omfattning bedrifvas, om någon vinst deraf skall påräknas.

Den till Spanien under senaste året utförda qvantiteten angifves till

inemot 24 millioner liter å 50 procent, och bränvinet är hufvudsakligen

afsedt att blandas med de viner, som sedermera åt alla håll i

verlden exporteras. Tyskland åtnjuter visserligen också traktatsenligt

sådan tullindring för bränvin, men är pligtig! att låta det exporterade

vara åtföljdfe af så kallade drawbacksbevis, för att derigenom ådagalägga,

det varan är i Tyskland producerad, ej blott i större eller mindre

grad förädlad. Då nu traktatens 4:de artikel ovederlägglig^! stadgar,

att de nedsatta tariffsatserna endast få gälla »i Sverige eller Norge

producerade eller tillverkade varor», och ingen exportvara mera än den norska

klippfisken är i samma artikel fritagen från skyldigheten att vara åtföljd

af ursprungsbevis, så finnes i traktaten alls ingen garanti för en

fortsatt gynsammare behandling af det rysk-svenska bränvinet än af

det tyska. Man finner nog af bilagorna till den kongl. propositionen,

att försök från svensk sida nu gjorts att få »rektifikation af sprit i

svensk fabrik» uttryckligen i 4:de artikeln inbegripen i uttrycket »svensk

tillverkning», men att sådant ej lyckats.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 17

.brågon export af här i Sverige producera^ bränvin kan, trots den

medgifva tullnedsättningen, knappast vara att påräkna, då till följd af

många kända omständigheter det svenska bränvinets pris ställer sig

vida högre än tyskt eller ryskt, hvilket senare lärer kunna, här aflemnadfc,

fås till pris af 19 a 20 öre per svensk kanna. Dessutom kan

med. skäl sägas, att exporten af svensk sprit, om än tidtals kanske

möjhg med någon liten behållning för exportören, alltid skall medföra

förlust för svenska statskassan, i så måtto nemligen, att staten vid

bränvinsskattens uträknande medgifver ett afdrag af 2 procent »för afdunstning»,

så att för en liter bränvin af normalstyrka betalas i sjelfva

verket blott 39,2 öre i skatt, under det att vid export af samma till

normalstyrka beräknade mängd erhålles en restitution af fulla 40 öre,

i händelse alkoholhalten är under 93 procent, men af 40,8 öre, om alkoholhalten

är högre och spriten i det fall anses vara renad. Vid förvaringen

på jernkärl, såsom nu mera allmänt sker, kan någon afdunstning

af betydenhet väl ej befaras, och förlusten vid reningsprocessen

utjemnas nog väsentligen derigenom, att äfven för den frånskilda

finkeloljan, som får f behålla nagra volymprocent bränvin, medgifves

vid export den för bränvin vanliga skatterestitutionen.

När man vill för sig göra klart, hvilka uppoffringar och olägenheter

en sådan traktatsaffär, gent emot de förväntade fördelarne, bör

antagas kunna föranleda, så fäster sig helt naturligt tanken i främsta

rummet vid de direkta förluster i statsinkomst, hvilka de medgifna

tullnedsättningarne komma att vålla. Vid traktatens afsilande 1883

beräknades förlusten till årligt belopp af minst 320,000 kronor, men

man har nu, med utelemnande af all jemförelse med införselqvantiteterna

år 1882, ansett sig kunna med ledning af medelsiffrorna å ena

sidan för åren 1879—81 och å andra sidan för 1885 få denna förlust

bragt ned till det mindre beloppet af 95,140 kronor årligen. Om åter

till utgångspunkt för jemförelsen tagas förhållandena under år 1882

och år 1885, så uppkommer en eventuel förlust för svenska statsverket

af ej mindre än 413,253 kronor årligen. Äfven om man vore för

öfngt böjd att låta här det mindre beloppet få gälla såsom det sannolikast

rigtiga, så är klart, att utom den i alla hänseenden gifna förlusten

— hvilken, ju endast minskats i mån af ökad införsel antitet —

just den omständigheten måste verka mest nedslående på hvarje statsekonom

med fosterländskt. sinnelag, att det är uteslutande öfverftödsvaror,

som ^på dylikt sätt i ständigt växande myckenhet oss tillföras,

och det. må väl kunna ur synpunkten af en klok och för vårt folks

sedliga intressen nitälskande statshushållning sättas i fråga, huruvida

Bill. till lliksä. Prot. 1S87. B. 5 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 Bevillningsutskottet Betänkande N:o 1.

det ej till och med vore bättre att gorå en större direkt årlig förlust

i penningar, än att se denna påföljd af tullnedsättningarne utjemnad

genom en hos nationen stegrad benägenhet för _ “konsumtion" af varuartiklar,

bland hvilka åtminstone några måste till följd.af sm beskaffenhet

betraktas lika menliga för helsan som för ekonomien.

Det måste nemligen noga beaktas, att ej blott Spanien, utan alla

andra stater, hvilka fördragsenlig! hafva till oss ställning såsom ‘ mest

gynnad nation^, vinna genom denna traktat ett berättigande åt i

samma låga tull sända oss en hop öfverflödsvaror, äfven om dessa

stater genom sin tullagstiftning lägga de svåraste hinder i vagen för

oss i fråga om export af våra hufvudsakligaste utförselartiklar, och de

bilagda tabellerna utvisa nogsamt, att med afseende på några varor,

exempelvis just syd frukter och vin, införseln från traktatslandet spanien

utgör endast en bråkdel af den import, som strömmar till oss från

andra delar af verlden. Detta förhållande påkallar uppmärksamhet

i synnerhet med afseende på vissa spritstarka »vmer», som levereras

oss från länder, hvilka icke mera än vårt eget land . ega någon

naturlig vinproduktion, men fabricera allehanda alkoholhaltiga drycker,

som under det förnämligare namnet af »viner» endast på ett mer

eller mindre lyckligt sätt maskera sträfvande! att på det° sättet åstadkomma

en bränvinsexport. Man har nog fått höra, från antagligen

den mest kompetenta personligheten, försäkras i Riksdagen, att det

otvifvelaktigt står i tullverkets makt »att skilja mellan vin och

»spritblandningar», samt att detta upplysta och utan tvifvel mycket

vaksamma verk aldrig låter »lura sig af något så enfaldigt, som a

spritblandning är detsamma som vin». Men lika säkert som vart ti

konsumtion . tillåtna bränvin å 4G procent intet annat är än en »spiinblandning»,

naturligtvis med vatten och stundom något kryddadt extrakt,

lika visst är också, att konstgjordt vin både ur synpunkten af språkligt

berättigande och med stöd af analysers gifna resultat ej bor annorledes

benämnas eller betraktas än såsom en »spritblandning». P™

tiken är och förblifver det en omöjlighet att vid tullbehandling skilja

emellan naturliga och artificiella »viner», så framt den använda spriten

varit ren, och först vid en analys är det möjligt konstatera, att s. .

»fint Portvin» — med minutpris af 50 öre per helbutelj — med 1J,5

procent alkoholhalt för öfrigt är tillagadt med brändt socker och något

främmande extraktivämne, och att »Old Sherry», med lika pris ^i minu - försäljning, jemte 19,7 volymprocent alkohol för öfrigt bjuder pa brandt

socker och vatten. Hvad beträffar åtskilliga andra »viner» med fantastiska

benämningar, såsom »Liberté» med 18,7 volymprocent alkohol och tor

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 19

öfrigt socker, fruktsafter, vatten och något vanilj, eller »Cascarinette»

med 19,8 volymprocent alkohol samt för öfrigt socker och en konstgjord

eterart, så torde man böra beklaga, att försäljningen både i städerna

och hos landthandlare af så beskaffade drycker tagit ökad fart, då det

ju alltid kan föregifvas åtminstone, att den låga införseltullen sätter

vederbörande försäljare i tillfälle att för så »billigt pris» hålla sina kunder

dessa »äkta importerade» viner till hända.

I hvad mån en så ytterst låg införselafgift som 15 öre per liter

för ända till 21-procentiga alkoholblandade drycker kan anses stå väl

tillsammans med »rättvisa och billighet i skattelagstiftningen», är vidare

en fråga åt allvarsammaste beskaffenhet. Införselafgiften för den på

sådant sätt oss påtvingade utländska alkoholen uppgår ej ens till lagstadgade

tillverkningsafgiften för den här i vårt eget land producerade,

utan kan per liter beräknas, vid jemförelse med 50-procentigt bränvin,

vara inemot 3 öre lägre. Den lagstadgade surtaxen, som eljest till skydd

för den inhemska spritproduktionen skall utgå vid införsel af utländsk

sprit med 50 procent af här gällande tillverkningsafgifter, bortfaller nu

således helt och hållet. Det mål, som vår svenska bränvinslagstiftning

för sig uppstält att genom sprithaltiga dryckers fördyrande verka i sedligt

intresse, varder på den traktatsenliga vägen — ehuru visserligen en

föga bemärkt omväg — helt och hållet förfeladt. Yi hafva ju, utom

tillverkningsafgifter, särskildt sökt att genom utminuterings- och utskänkningsafgifter

ytterligare lägga band på begärelsen hos vårt folk

att i öfvermått njuta rusdrycker. Men ej ens en sådan utväg skall, i

händelse den kunde befinnas nödig i fråga om öfverflöd på »Liberté»

hos utskänkare, stå oss öppen, enär traktatens 5:te artikel uti sitt andra

moment förbjuder att »vare sig till förmån för staten eller för kommunen»

belägga de starka vinerna med någon slags konsumtionsafgift.

Våra statsfinansers tillstånd torde snart nog bjuda att förverkliga

den afsigt, som redan 1883 från regeringens sida uttalades, att nemligen

höja bränvinstillverkniugsafgiften från 40 öre till 50 öre per liter,

och vid innevarande riksdag föreligger redan motion att höja nämnda

afgift ända till 60 öre. Då naturligtvis tullen för utländsk alkohol

måste i sådant fall höjas i proportion till den beslutade tillverkningsafgiften,

blefve ett förlängande af spanska traktaten ju detsamma som

att åt den utländska bränvinstillverkaren gifva ett alldeles oerhördt

stort premium till förfång för den inhemska spritproduktionen.

Om än det får medgifvas, att ur tullskyddsvänlig synpunkt de i

allmänhet genom traktaten fixerade tullsatserna ej kunna anses medföra

direkt förfång för mer än en industri, korkfabrikationen, så vore dock

orätt att ej påpeka eu våda, af till och med synnerligen betänklig vidd,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

som i händelse af traktatens godkännande med nu bestämd ordalydelse

i tariffen kan för oss i en nära framtid uppstå. Det heter nemligen i

tariffen, omedelbart efter »Bly i tackor, fritt», att andra metaller, oarbetade,

skola under traktatsåren äfven vara till införsel fria. Det

lärer ej kunna bortresoneras, att jern är att hänföra till andra metaller.

Det bekymmersamma läge, hvari hela vårt näringslif på senaste

tid varit försatt, har ju tvingat fram tanken på utvägar att komma

synnerligen våra två hufvudnäringar, jordbruk och bergshandtering,

på verksamt sätt till hjelp i deras betryck, och då detta onekligen

till väsentlig del haft sitt upphof uti den städse växande konkurrensen

med hit ingående obeskattade arbetsalster inom nämnda för

oss sjelfva vigtiga tillverkningsområden, så har en allt starkare

opinion rundt om i landet fordrat åtgärders vidtagande för att åtminstone

i någon mån moderera det från utlandet kända trycket.

Om nu i eu större eller mindre mån det skulle, kanske snart nog,

befinnas angeläget ur jemväl rent statsfinansiel synpunkt att lyssna

till de enträgna fordringarna, så kräfva rättvisa och billighet, att

ej den ena hufvudnäringen skyddas till uppenbart förfång för den andra.

Möjligheten att förunna åt jordbruksalster, till och med endast

»förädlade» sådana, ett väl beräknadt tullskydd skulle nödvändigtvis

vara afskuren, såframt ej samtidigt äfven åt bergsbrukets idkare liknande

förmån kunde beskäras. Att noga uppdraga en gräns emellan

hvad som skall hänföras under »oarbetade» eller under »arbetade» metaller

torde befinnas med synnerligen stora svårigheter förknippadt.

Den brist på bestämdhet, som i detta fall traktatstariffen skulle vara

underkastad, kan verkligen, så obetydlig den synes i och för sig.vara,

för möjligheten att röra oss fritt på tullagstiftningens område framträda

ytterst hinderlig. •

Då således intet öfvervägande norskt handelsintresse denna gång

påkallar med nödvändighet en tarifftraktat, men, enligt hvad här ofvan

framhållits, ej blott direkt förlust i statsinkomst vållas, utan — hvad

svårare må anses — stora hinder läggas oss i vägen för ett fortgående

i nykterhetens intresse på den besinningsfulla väg, som vår bränvinslagstifthing

hittills med framgång följt, och då dertill kommer, att

bjudande statsfinansiella skäl mana oss att på alla områden bevara

åt oss utvägarne att genom lämplig indirekt beskattning kunna lindra

de hardt tryckande direkta skattebördorna, så har det synts oss vara

i hög grad olämpligt att ytterligare på en tid af fem år förlänga en

tarifftraktat, hvarigenom obetydliga och högst ovissa fördelar skulle

köpas med fullt vissa och dertill mycket besvärande uppoffringar och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

olägenheter, och vi hafva ansett det vara vår pligt att så utförligt

tiden det kunnat medgifva framlägga de hufvudsakliga skäl, hvarpå

vi inom utskottet sökt stödja vår afvikande uppfattning.

Rättelser:

Sid. 6 råd 11 nedifrån står: 183,737 läs: 183,777.

» » » 10 » >» 186,278 » 176,278.

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd. 1 Hiift.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af

Kongl. Maj:ts “proposition (n:o 4) angående förlängning

af den mellan de förenade rikena och Spanien den 15

mars 1883 af slutade handelstraktat.

På sidan 16 i reservationen till bevillningsutskottets betänkande

n.o 1 rättas derstädes på 6 raden ofvanifrån förekommande uppgift

rörande utförseln till Spanien särskild! af stångjern år 1885 på sådant

satt, att, i öfverensstämmelse med angifna resultatet i betänkandet vidlogade

tabell II, den till 0,8 procent af totala exporten upptagna qvantiteten

innefattar nämnda års utförsel af såväl stål som stångjern samt

platt- och bandjern.

Bih. till Rikad. Prot. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Tab. I. Införsel till Sverige från

Anis.

Apelsiner.

Citroner.

År.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

impor- ten.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

impor- ten.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

impor- ten.

1880

10,758

10,113

_

22,98

__ __

_ _

—

---

8,236

2,904

—

15,96

1881

2,529

2,529

—

7,3 5

9,066

4,533

—

2,70

8,254

3,302

—

13,27

1882

19,475

19,475

—

50,4 4

103

51

—

0,03

9,362

3,745

.....

15,92

1883

8,821

8,821

—

23,16

1,559

779

—

0,38

8,819

3,528

_

13,36

1884

12,100

12,100

—

37,06

6,724

3,026

—

1,2 6

7,272

2,909

—

9,26

1885

10,849

10,849

—

32,02

5,207

2,083

''-f

0,8 6

6,732

2,693

—

7,97

1886

5,880

y

1,392

y

— —

6,904

y

Mandel.

Oljor, fota.

Pomeransknoppar och skal.

År.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

impor- ten.

Kg-

Värde.

Procent

af totala

impor- ten.

Kg.

Värde.

Procent|

af totala

impor- ten.

1880

11,285

19,890

_

4,13

166,176

136,680

_

3,72

47,929

39,422

_

81,9

1881

4,688

7,032

—

1,78

633,618

462,541

12,95

47,382

37,906

—

75,9 2

1882

4,166

5,208

—

1,43

299,230

190,561

6,0 4

40,242

32,194

—

60,77

1883

6,603

8,584

2,6 5

444,311

324,370

—

8,61

55,147

44,118

—

78,23

1884

5,989

9,283

—

1,84

501,992

432,344

—

9,76

3.3,749

26,999

—

70,15

1885

5,889

9,128

2,01

866,682

745,775

16,39

15,970

12,766

—

24,60

1886

5,939

y

— —

214,147

y

—■ —

’ 27,577

y

opaginerad Kontrollera mot PDF

•y

JU

Spanien åren 1880—1886.

Fikon.

Fjäder, ospritad.

Korkbark.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

importen

Kg.

Värde.

Procent

af totala

importen

Kg.

Värde.

Procent

af totala

importen.

132,122

1

46,574

—

69,2 2

14,042

16,500

-

3,51

94,297

66,480

7,17

147,053

73,527

67,94

3,100

2,325

■-

0,70

81,329

56,930

—

5,66

144,526

72,263

—

71,46

8,580

6,435

1,96

845

507

—

0,06

229,167

114,584

80,41

28,497

21,373

8,9 6

94

56

—

0,007

92,743

46,372

47,41

17,807

13,355

-4-

6,5 8

81,186

55,216

—

6,78

94,179

47,089

....

53,7 8

25,248

17,674

7,11

7,157

4,869

—

0,6

111,441

?

['' 1 rrt —

18,838

9

T-

9,100

?

__ .-l, ■:

Russin.

Rör.

Salt

Kok-,

Berg-.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

importen.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

importen.

in.

Värde.

Procent 1

af totala

importen.

485,571

251,043

52,90

1,435

168,149

385,499

25,12

466,908 I

1

303,491

—

53,8 6

3,150

—

247,070

592,968

—

31,87

462,943

309,619

—

57,8 7

6,228

—■

179,680

449,200

—

22,53

656,109

282,817

J

62,61

4,130

—

157,990

347,578

—

18,25

492,820

300,620

-

50,76

6,515

—

161,490

322,980

—

22,36

300,634

183,386

1

29,7 7

•

6,650

—

143,966

287,932

—

18,39

372,106 |

v

— —

?

58,336

?

- -

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

Tab. I. Införsel till Sverige från

V

n

o

på fat.

på buteljer.

År.

Liter.

Kg-

Summa

Liter *.

Värde.

Procent

af totala

importen.

Liter.

Värde.

Procent

af totala

importen.

1880

574,268

585,988

378,488

_

25,61

2,345

6,082

—

0,46

1881

—

616,952

629,543

454,272

—

25,29

1,810

4,992

—

0,36

1882

20,148

1,100,764

1,143,374

1,002,426

—

30,4 4

1,071

4,531

—

0,18

1883

214,132

97,195

313,311

236,645

—

17,27

2,041

5,647

—

0,3 7

1884

612,667

'' 20,776

633,867

548,815

—

27,41

1,716

5,104

—

0,27

1885

625,991

7,074

633,209

636,502

—

27,88

6,186

12,372

—

1,02

1886

514,993

1,376

516,397

v

—

2,295

v

Vid reduktion af kilogram till liter har en liter vin beräknats väga 0,8 8 kilogram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

V

Spanien åren 1880—1886. (Forte.)

Vindrufvor.

Öfrig» varor.

Kg.

Värde.

Procent af

totala importen.

Värde.

18,287

30,083

36,01

5,124

__

3,365

5,721

—

5,76

79,138

—

6 491

11 035

11 1 7

5 072

16,725

28,434

'' -

25,tt

7,810

—

2,038

3,465

—

4,02

9,422

—

2,375

4,038

4,87

26,377

—

13,558

?

■

?

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI

Tab. II.

Utförsel från Sverige till

J e r n.

År.

Tackjern.

Smältstycken.

Stål. ''

Kg.

!* Värde.

Procent

af totala

expor- ten.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

expor- ten.

Kg.

Värde.

Procent

af totala

expor- ten.

1880

1881

—

—

—

— —

—

—

9,182

5,876

0,13

1882

—

— —

—

----

—

— —

—

— —

7,005

1,611

—

0,07

1883

76,200

5,384

—

0,14

— —

—

—

—

68,344

15,719

—

0,63

1884

— —

—

—

—

271,486

29,863

—

3,21

82,555

41,278

—

0,84

1885

—

—

—

- —

— —

__

-- —

1886

—

— .....

—

—

—

— —

T —

r —

di*

O a

r-

År.

Timmer.

Bjelkar och s parrar.

Svl-

20

cm. och deröfver.

Under 20 cm.

Kbm.

Värde.

Procent

af totala

exporten.

Kbm.

Värde.

Procent

af totala

expor- ten.

Kbm.

Värde.

Procent

af totala

expor- ten.

Kbm.

:

Värde.

.

1880

142

2,726

_

0,08

6,011

126,325

__

2,03

597

7,762

_

0,3

_ _

_ _

1S81

35

1,101

—

0,01

7,438

168,693

—

3,82

2,386

25,435

—

1,29

—

—

i

1882

55

1,256

—

0,02

11,143

229,769

—

4,82

5,496

71,228

—

2,67

1883

56

1,697

—

0,02

14,064

292,672

—

6,81

10,198

126,863

—

5,4 3

— —

—

—

1884

21

622

—

0,01

10,014

197,276

—

4,71

2,238

25,849

—

1,44

— —

—

8185

— —

—

—

—

8,490

188,308

—

6,09

3,649

45,686

—

1,73

583

5,539

-

1886

?

10,136

v

— —

2,437

?

—

- -

— —

—i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Spanien åren 1880—1886.

VII

J e r n.

Stångjern.

Platt-

och bandjern.

Plåtar.

Kg.

i

Värde.

Procent

åt totala

expor- ten.

Kg.

Värde.

Procent

åt totala

expor- ten.

Kg.

Värde.

Procent

åt totala

expor- ten.

72,553

12.788

—

0,05

—: —

__

19,234

4,520

0,87

535,462

80,319

—

0,39

11,275

1,917

—

0,02

50,390

12,094

—

2,49:

393,325

59,000

—

0,25

— —

- -

—

- -

- -

_ _

00 ''

O

00

88,057

—

0,44

119,125

20,250

—

0,19

'' ---

- -

684,475

102,672

—

0,54

122,590

22,066

0,17

_ _

1,421,582

213,237

—

0,8

19,853

7,941

0,59

984,705

?

—

— —

—

—

v — a, — r — o — r.

betade.

1 a r,

Grufstolpar.

Bräder och plankor.

Brädstump.

1

Arbetade.

Procent

åt totala

expor- ten.

Khan

Värde.

Procent

laf totala

expor- 1 ten.

Kbm.

Värde.

Procent

åt totala

expor- ten.

Kbm.

i

Värde.

Procent

[af totala

i expor- ten.

Värde.

—-

Procent j

laf totala

t expor- ten.

—

— —

—

_

50,118

1,340,539

_

1,83

— —

— —

—

—

108,914 2,858,993

—-

3,81

136

952

—

0,0 7

- -

—

— —

—

—

—

122,666 3,216:302

—

3,63

473

3,320

—

0,2 4

6,950

—

0,2 3

- -

— --

—

—

—

166,905

3,837:146

4,83

812

4,539

0,3 3

17,478

—

0,54

—

—

—

—

—

118.679 2,717,749

'' 1

3,71

390

2,496

—

0,1 7

14,840

0,4 7

5,6 9

674

5,203

—

0,1 6

136,470

3,139,568

_

4,02

168

1,027

—

0,0 6

1,600

—

0,05

13

?

__ _

176,743

—

103

?

—

2,035

—

-- -

opaginerad Kontrollera mot PDF

vrri

Tab. II. Utförsel från Sverige till

År.

Bränvin och sprit.

Maskinerier.

Papper.

J

Liter it 50

procent.

Värde.

Procent

af totala

expor- ten.

Värde.

Procent af

totala exporten.

Kg.

Värde,

Procent

af totala

expor- ten.

1880

, _

_ _

___ .

_ ___

- -

- -

—

- -

1881

2,264

1,313

—

0,03

— —

—

—

—

— —

—

—

1882

—

— —

—

— —

—

—

—

—

—

—

—

1883

—

—

—

—

10,305

—

0,41

—

—

—

—

j 1884

— —

—

—

— ■—

6,600

—

0,28

— —

—

—

—

11885

8,636,380

4,318,190

—

94,96

4,824

—

0,25

11,184

16,776

—

0,99

1886

23,865,858

?

—-

470

—

—

1,130

?

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX

Spanien åren 1880—1886. (Forts)

Tjära.

Trämassa.

Ö fr i g a

varor.

Kg-

Värde.

Procent

af totala

expor- ten.

Kg-

Värde.

Procent

af totala

exporten.

Värde.

—

—

__

30,000

7,050

_

0,32

1,705

*_

—

— —

—

104,825

26,206

—

1,16

2,194

—

—

—

—

— —

—

—

—

— —

1,154

—

—

—

—

—

25,000

6,250

—

0,24

17,361

—

—

—

—

—

—

—

55,486

—

413,878

02,082

—

16,2

340,383

34,638

—

2,18

23,698

—

G,035

?

—

— —

1,041,879

9

—

—

9

—

ii

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. III. Varuutbytet mellan Sverige-Norge samt Spanien enligt svensk-norsk och

spansk statistik.

x

År.

Införsel i kr

o 1

O

Utfö

rsel i kronor

till Sverige.

till Norge.

Summa.

från Sverige.

från Norge.

Summa.

a) enligt svensk-norsk statistik:

: 1880 ........................................................

1,396,317

928,700

2,325,017

1,503,415

9,437,200

10,940,615

1881........................................................

2,104,902

2,953,400

5,058,302

3,184,141

12,266,700

15,450,841

1882 ............................................................

2,117,992

812,800

2,930,792

3,594,739

12,854,100

16,448,839

1883 ............................................................

1,438,439

660,100

2,098,539

4,443,671

11,974,500

16,418,171

1884 .........................................................

1,798,525

518,300

2,316,825

3,216,375

11,327,900

14,544,275

i 1885 ............................................................

2,010,293

403,500

2,413,793

8,068,317

10,087,900

18,156,217

b) enligt spansk statistik:

1881............................................................

—

---

4,056,226

_ _

—

15,406,593

1883 .........................................................

2,368,523

481,146

2,849,669

6,400,954

12,172,278

18,573,232

1885..........................................................

2,955,261

274,961

3,230,222

5,860,817

13,029,021

18,889,838

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. IV. Tullinkomster af de vigtigaste från Spanien åren 1880—1885 införda varor.

18S0.

1881.

1882.

1883.

1884.

1885.

''

Anis......................................

2,528

20

3,268

so

4,868

75

2,205

25

1,815

—

2,712

25

Apelsiner ..............................

—

—

2,266

50

—

—

—

—

672

40

520

70

Citroner.................................

1,935

50

2,063

50

2,340

50

881

90

727

20

673

20

Fikon..................................

31,048

70

36,763

25

36,121

50

57,291

75

23,185

75

23,544

7 5

Gräs, färgadt .....................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

422

59;

Kaffe ....................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

302

64

Mandel ................................

3,978

—

1,640

80

1,458

10

2,311

05

2,096

15

2,061

j

15

Oljor, feta..............................

3,905

14

12,672

36

5,984

60

8,886

22

10,039

84

17,333

64

Pomeransknoppar och skal ...

11,263

so

11,845

50

10,060

50

13,786

75

8,437

25

3,992

50

Russin...................................

114,109

30

116,727

—

140,735

75

91,855

26

68,994

80

42,088

76

Rör ................................... ...

—

—

—

—

—

—

—

98

—

—

-|

Vin*.......................................

95,000

—

102,000

—

190,000

—

64,000

—

100,000

—

96,948

75

Vindrufvor ..........................

.............

—

—

—

1,622

75

1,672

50

203

08

237

60

Summa kronor

263,768

34

289,247

41

393,192

46

242,890

68

216,269

1

47

190,838

43

*'') I brist på fullständiga uppgifter bar den för vin under åren 1880—1884 influtna tull icke kunnat exakt uträknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

XII

Tab. V. Tullinkomst för totala införseln af de varor, å livilka tullsatsen

förändrats genom handelstraktaten med Spanien.

Varans namn.

I medeltal

1879-81.

1882.

1883.

1884.

1885.

Korkar, skurna, utan beslag.......

5,866

3,530

3,631

675

712

| Apelsiner.......................................

69,468

89,835

82,678

53,458

60,225

Citroner .....................................

13,875

14,708

11,695

7,856

8,444

i Vindrufvor..................................

—

14,001

7,618

5,068

4,863

! Russin .....................................

206,635

243,132

181,647

135,950

141,344

Vin............................................

366,282

704,533

433,254

461,800

440,898

Summa kronor

751,626

1,069,739

720,523

664,807

656,486

Skilnaden mellan 1879—81 samt 1884

86,819 kronor.

n ii

95,140

j)

1885

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIV

Tab. VI.

Sjöfart på

År

Svenska ock främmande

fartyg med last.

Svenska fartyg med last ock i barlast

Afgångna från Spanien.

Ankomna till

Afgångna till

Spanien.

Ankomna från

Spanien.

Hela antalet.

Deraf i utländsk

fraktfart.

Hela antalet.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

Ant.

Tons.

1880

97

30,316

50

16,796

135

51,652

113

43,205

134

51,447

1881

188

61,812

73

23,277

140

54,704

94

38,263

139

53,864

1882

201

73,218

54

20,873

139

56,099

no

45,029

152

62,332

1888

214

94,429

45

19,687

176

80,547

145

65,945

170

77,221

1884

144

69,586

ri

Öl

20,796

165

79,266

131

62,354

166

80,920

1885

172

81,793

46

19,454

164

82,132

121

58,346

164

81,190

opaginerad Kontrollera mot PDF

XV

S p a ii i e n.

För svenska fartyg i sjöfart på Spanien influtna bruttofrakter

Spanien.

i fart emellan Sverige och

utrikes orter.

I fart mellan

utrikes orter

ankomna till

Svenska konsul- stationer.

Summa.

i Deraf i utländsk

fraktfart.

För fartyg

ankomna

frän Sverige.

För fartyg

afgångna

till Sverige.

Tillsammans.

Ant.

Tons.

99

40,509

287,183

133,480

420,003

095,249

1,115,912

00

35,791

401,031

229,009

090,100

504,656

1,194,756

81

40,349

591,775

204,040

795,815

583,527

1,379,342

j 94

57,302

780,555

200,032

987,187

683,672

1,070,859

105

1

57,874

500,902

144,780

045,742

653,205

1,298,947

101

59,120

399,240

144,000

543,240

640,816

1,184,062

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVI

Tab. VII.

Tullsatser, faststälda genom den spanska tulltaxan af den 23 juli 1882 eller

genom handeistraktater med Spanien, af intresse för Sveriges och

Norges export.

Nio i tulltaxan.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsatser i spanska

tulltaxan för

i

Tullsatser bundna genom

Spaniens handeistraktater med

länder <

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

Tyskland.

pesetas.

pesetas.

pesetas. i

pesetas.

pesetas.

l:a klassen. Stengods, Ceramik m. m.

4

Sten- och jordrudimaterier ej speci-

fierade för byggnader ..................

100 kg.

0,0 G

0,06

—

0,06

6

Tjära, hartser, kåda, asfalt och jord-

beck ..........................................

0,41

0,41

0,41

10

Glas, (flaskor o. s. v.) .....................

8

G,50

6,50

6,50

11

och kristall med eller utan för-

gyllning ......................................

„

45

34,65

—

34,65

! 12

Fönster- och spegelglas ..................

,,

17,50

16,04

—

16,04

! 14

Lera i tegelform för byggnader och

ugnar m. m.................................

71

0,06

0,06

15

Lera som golftegel, glaceradt d:o,

rörtegel ......................................

)7

1,50

1,50

16

Fayence- och stonegods ..................

37,50

26,50

—

26,50

17

Porslin ..........................................

n

52,50

37,50

- •

37,50

2:a klassen. Metaller och manu-

faktorer deraf.

t 21

Tackjern i tackor och tackjernsskrot

}•> .

2,50

2

1 22

i

„ i rör, alla slag.................

in

4,70

3,50

3,50

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVII

N:o i tulltaxan.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsatser i spanska

tulltaxan för

Tullsatser bundna genom

Spaniens liandelstraktater med

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

Tyskland.

I

■

pesetas.

| pesetas.

i pesetas.

pesetas.

! pesetas.

23

Jern, gjutet i gröfre manufakturer...

100 kg.

7,50

6, i 0

—

6,14

24

„ „ i finare eko.................

17,50

11,80

—

11.82

1 25

„ smidt- och stål-jernvägsskenor

s

4,55

—

_

4,5 5

26

Jern och stål, i plåtar af 6 millim.

tjocklek eller derutöfver samt nit-

naglar ...................................

9

6,70

6,70

27

Jern och stål, i stänger af alla for-

- mer, i plåtar intill 6 millimeter i

tjocklek, axlar, hjulband, skifvor,

vagnsfjedrar och tunnband .........

13

8.65

8,65

27

Smältstycken......................

13

8,65

3,50

i

| 28

Jern i större sammansatta eller nitade

stycken för byggnader eller broar

m. m.....................

16,90

11,25

29

Jern- och ståltråd...................

8

6.5 5

6,55

__

6,55

30

Spik och skrufvar af jern, äfven ten-

likör ...................

20

14,85

14,85

31

Jern (ej tackjern) i rör ........

13

8,50

| 32

Jerntrådsväfnad .................

16

15

■ j

j 33

Jern i alla slags manufakturer, ej

|

specifierade med eller utan för-

hydning ....................

24

19,84 :

19,84

I-

1 34

Jern och stål i oandvändbara, kasse-

i

1

rade stycken..............

5

2,50 !

35 1

Jernbleck...............

5*

20

13.85

i 36

„ förarbetadt...................

M

62,5o

50,95 i

50,97

37

Nålar, pennor och öfriga mindre stål-

•

arbeten...........................

1 kg.

3

3

38

Knifvar, alla slag, af jern och stål

» i

1

1

1

i

III

opaginerad Kontrollera mot PDF

XVIII

£

E o

Tullsatser

i spanska

Tullsatser bundna

genom

c- P

(T> B

>-i e+-

tulltaxan för

Spaniens handelstraktater med

c

P:

B. CD

länder

länder

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

p

c

B -s

Cg Mj

2 o?

B >i

utan

traktat.

med

traktat.

Tyskland.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

39

Skräddarsaxar .................................

l kg.

2,25

2,25

40

Vapen, blanka och delar deraf ......

W

2,05

2,05

„ eld-, kanoner och delar deraf

J?

5

4,60

3:e klassen. Farmaceutiska och

kemiska produkter.

91

Farmaceutiska produkter, icke speci-

lierade (som aseptin).....................

J?

1

0,90

99

Krut, sprängämnen och stubintråd...

tf

0,47

0,47

4:e, 5:e, 6:e och 7:e klasserna.

Respektive bomulls-, linne-, ull-

och sådana industri-föremål.

8:e klassen. Papper och dess an-

vändningar.

162

Papper i långa banor, olimmadt eller

halflimmadt (till tryckning) .........

100 kg.

10,50

10,50

10

—

—

163

Papper, skrif- och litografi ............

30

27,50

—

27,50

—

164

„ skuret för hand gjordt eller

linieradt .............................

56,25

48,75

—

49,76

168

Papperstapeter med guld och silfver

tf

200

130

—

130,02

169

„ andra slag.............

27,50

23,84

—

23,84

170

Karduspapper, ordinärt ..................

-

12,50

10,85

10,85

9:e klassen. Trä-industrien.

174

Stäfver .............................................

1000 st.

15

15

—

175

Yanliga trävaror: bräder, äfven af-

opaginerad Kontrollera mot PDF

XIX

N:o i tulltaxan.

Qvantitet för

tullberäkningen.

Tullsatser i spanska

tulltaxan för

Tullsatser bundna genom

Spaniens handelstraktater med

länder

utan

traktat.

länder

med

traktat.

Sverige-

Norge.

Frank-

rike.

| Tyskland.

I

pesetas.

pesetas.

pesetas.

[ pesetas.

! pesetas.

skurna, hyllade, med eller utan

spåntning, till lådor eller golf, van-

liga dörrar, jalusier, spjelluckor,

plank, bjelkar, stockar, master

samt skepps virke ........................

1 kbm.

2,75

2,60

2

178

Tomkärl, beslagna eller ej..............

100 kg.

10

9,15

179

Vanliga träarbeten: alla slag, skurna

eller icke, målade eller fernissade

eller beredde till förgyllning, möbler

af böjdt trä, äfven målade eller

fernissade, tändstickor af trä ......

??

20

18,75

18,75

18,75

184

Tunnband ..................

n

1,25

1,25

185

Trämassa, för papperstillverkning ...

jj

0,25

0,20

0,20

I0:de klassen. (Lefvande djur,

hudar m. m )

i

194

Hudar och skinn, ogarfvade............

”

12,60

10,15

197

Maskinremmar ........................

1 kg.

1

'' 1

200

Handskar..............................

„

32

18,33

—

18,33

Il:te klassen. (Instrumenter och

maskiner.)

210

Pianon ....................

per st.

250

174,14

_

174,14

216

Vågar och vågskålar.......................

100 kg.

27,50

22,95

217

Åkerbruksmaskiner.........................

»

1

0,95

0,95

_

0,95

D:o motorer.........................

r>

2,50

2,40

2

_

2

224 1

Jern- och spårvägsvagnar .............

37,90

37,90

230

Jernfartyg ...........

per ton

12,50 :

12,50

opaginerad Kontrollera mot PDF

XX

-------

Tullsatser

i spanska

Tullsatser bundna genom

ö

M-

u

tulltaxan för

Spaniens handelstraktater med

g

länder

Frank- rike 1 Tyskland.

*

P

’

11

utan

traktat.

med

traktat.

Sverige-

Norge.

pesetas.

pesetas.

pesetas.

pesetas. pesetas.

!2:te klassen. (Födoämnen.)

235

Smör.........................................

100 kg.

56

52.50

—

52,50 |

236

Klippfisk och stockfisk...................

n

1 7,50

12,70

)

! 18.70

“transitorisk" afgift

r, ,

3

3

“municipal*'' „

77

3

o

O

)

238

Fisk, andra slag, saltad, rökt eller

marinerad ................................

12

5

11

244

Andra sädesslag än hvete ..............

;?

3.20

3,10

— ! 17,35

259

Bränvin............................................

1 hktlr

20

17,35

1 / ,3 5

“transitorisk" afgift

>7

3,75

3,75

3,75

— 3,75

260

Likörer (punsch) .............................

1 liter

1

0,76

261

Öl och cider..................................

1 hktlr

12,50

9,75

9,75

0,92

266

Konserver .....................................

1 kg.

1

0,90

271

Ost................................................

?>

0,36

0,3 5

—

Torsk- och hvaltran samt andra slag

•

af djurfett...................................

100 kg.

V

y

1,70

—

Fiskrom och andra djurprodukter...

77

y

9

0,50

a

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af

Kongl. Mag ds proposition (n:o 4) angående förlängning

af den mellan de förenade rikena och Spanien den 15

mars 1883 afslutade handelstraktat.

Sid. XII Tall. V rad. 10 uppifrån:

står: Vin .................................................. 366,282

läs: ;> .................................................. 456,282.

Anm. Slutsumman i denna kolumn blifver i allt fall 751,626 kronor, i öfverensstämmelse

med den vid Kong!. Maj:ts proposition, n:o 41, till 1883 års Riksdag fogade

tabell.

t>

Bih. till Rihd. Prot. 1887. B. 5 Samt. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:17 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förlängning af den mellan de förenade rikena och Spanien den 15 mars 1883 afslutade s. 12 i texten