-Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4
1887-06-08 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1887 B:4, -Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4
Dokumentets text
-Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
9
N:o 4.
Ank. till Kiksd. kansli den 9 juni 1887, kl. 10 f. in.
Betänkande, angående hevillningsafgifter jäv särskilda, förmåner
och rättigheter.
§ 5 i kong], förordningen den 16 maj 1884 har följande lydelse:
“D. Bevillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.
§ 5.
Enskild hank, som egen sedelutgifningsrätt, skall, förutom bevillning
af fast egendom samt af inkomst, erlägga en afgift aftvå kronor
för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som
på en gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen; varande
styrelsen för såda-n bank skyldig afl, till upplysning vid denna afgifts
debitering, i början af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf
Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt uppgift
å nyssnämnda sedelbelopp.»
_ ^ motion n:r 14 inom Andra Kammaren hafva herrar O. Erickson
1 Bjersby och 6. J. Petersson i Eksebo — med anmärkning, att bevillningsafgiften
för rättigheten att utgifva sedlar blifvit satt så låg som
2 kronor för hvarje 1,000 kronor af högsta under året utelöpande sedelbelopp,
emedan lagstiftaren under förfluten tid torde hafva ansett de
enskilda bankernas sedelutgifningsrätt gagnelig för landet och af denna
orsak velat gynna dem, men att, då allmänna meningen numera torde
vara den, att ifrågavarande sedelutgifningsrätt vore stridande mot lan
Bdi.
till Riksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2
10
Bevillninasutslcottets Betänkande N:o 4.
dets fördel, afgiften härför borde under den tid af bankernas tillvaro,
som ännu åt.erstode, sättas till belopp, som motsvarade den fördel, de
hade häraf — hemstält,
att de i ofvan intagna § förekommande orden »2 kronor» måtte utbytas
mot orden »20 kronor»;
öfverlemnande dock motionärerna till utskottet att, derest det
skulle finnas lämpligt fastställa annan afgift eller olika afgift för olika
slag af banksedlar, derom framställa förslag.
I fråga om tillkomsten af denna särskilda bevillning tillåter sig
utskottet efter skatteregleringskomitén anföra följande:
»Enligt bevillningsförordningarne af åren 1855 och 1858 hade
de enskilda banker, som egde sedelutgifningsrätt att erlägga bevillning
med 3°/0 af den årliga behållning som icke öfverstege 6° 0, men med
9°/0 af det belopp, hvartill behållningen för året derutöfver uppginge,
allt beräknadt efter hvad af teckningssumman eller grundfonden blifvit
kontant tillskjutet. Då nu i öfverensstämmelse med bevillningskonnténs
betänkande af den 2 juli 1859, för första gången genom bevillningsförordningen
den 17 maj 1861 en lika inkomstbevillning för alla skattekällor
af l°/0 stadgades, var man ock betänkt på att’samtidigt härmed,
på det ej den inkomst, staten tilliörene hatt åt bankerna, måtte
förminskas, införa något nytt stadgande, som kunde i detta hänseende
tjena som korrektiv. Nyssnämnda statsinkomst hade under nästföregående
år utgjort omkring 54,000 kronor. Detta belopp ansåg man
sig fortfarande kunna påräkna, om till den blifvande inkom stbevillningen
å l°/0, hvilken för bankerna ansågs böra uppgå till 10,000
kronor, lades en särskild årlig afgift af 2 per mille åt hvarje banks
utelöpande sedelmaximum under nästföregående året. De anstälda beräkningarne
utvisa sålunda, att man då ansåg sig kunna antaga sedelafgiften
böra uppgå till omkring 5" gånger inkomstbevillningen.»
Utskottet har, för utrönande af den beskattning, de sedelutgifvande
bankerna äro underkastade, låtit utarbeta en statistisk tabell, (bil. I.)
hvilken, jemte en till utskottets förfogande stäld tabell, (bil. II.) öfver de
särskilda bankernas under år 1886 högsta utelöpande sedelbelopp,
hvarå bevillningen beräknas, och dess förhållande till medeltalet deraf,
vidfogas detta betänkande. Hvilken nettovinst bankerna haftafsedelutgifningen,
har dock af utskottet icke kunnat utrönas, då vid beräkningen
deraf ingå så många och till eu del så obestämbara faktorer,
att icke ens bankernas egna styrelser och tjenstemän, enligt hvad såväl
bankinspektören som andra med bankförhållanden förtrogna personer
upplyst, kunna annat än tillnärmelsevis uträkna densamma. Så mycket
har dock genom granskning af inlemnade uppgifter blifvit utskottet
11
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
uppenbart, att nämnda vinst, långt ifrån att vara så betydlig, som
motionärerna och många med dem synas förmoda, utgör ett så obetydligt
belopp, att troligen alla de sedelutgifvande bankerna, derest den af
motionärerna föreslagna bevillning komme att läggas å sedelutgifningen,
nödgades helt och hållet indraga sin utelöpande sedelstock och i följd
deraf äfven de för sedlarnes spridning här och hvar underhållna afdélningskontoren,
åtgärder, som i närvarande stund vore en för hela landet
känbar olycka. En följd af afdelningskontorens indragning blefve
äfven, att större delen af de genom dem åt jordbrukarne förmedlade
lånen måste iudrifvas.
Att genom motionen afses all enskild sedelutgifnings upphörande
är tydligt. Detta mål, hvartill vår tids banklagstiftning syftar, kan
dock icke nås på ett brådstörtad! sätt, utan att landets ekonomiska
ställning blifver rubbad, en följd, hvars säkra inträffande skulle kunna
tyckas nog ofta hafva blifvit framhållen och styrkt. Att vid nuvarande
tidpunkt vidtaga en så omstörtande åtgärd, vore oklokt äfven från den
synpunkten, att inom få år eu genomgripande förändring i våra bankförhållanden
kan vara att förvänta. Det bör härvid ock anmärkas, att
ett fullständigt bifall till motionärernas framställning skulle innebära,
att Riksdagen använde sin beskattningsrätt till omintetgörande af en
verksamhet, som på grund af eu lagstiftningsåtgärd tillkommit och som
således allenast genom lagändring borde upphäfvas, i den händelse
sådant befunnes lämpligt.
Att dock vinst, om än icke på långt när så betydlig, som motionärerna
tyckas föreställa sig, uppstår af sedelutgifningen, torde icke
kunna förnekas, och skulle, derest det varit möjligt att exakt beräkna
denna, det måhända med hänsyn till den särskilda förmån, som sedelutgifningsrätten,
äfven i den mån den icke begagnas, innebär, varit
skäl föreslå, att hälften af den deraf uppkommande vinst skulle såsom
bevillning hafva tillfallit statsverket. Som förhållandena nu äro, och
med afseende fästadt äfven vid den risk, den solidariska ansvarigheten
innebär, och den vid betraktande af denna ansvarighet relativt ringa
vinst, ifrågavarande bolag haft af hela sin rörelse, kan ej utskottet,
utan att frånträda rättvisans och billighetens grundsatser, våga föreslå
en högre bevillning än 3 kronor för hvarje 1,000 kronor af högsta
under året utelöpande sedelbelopp.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
Do.
att ifrågavarande § må erhålla följande lydelse:
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
»D. Bevillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.
§ 5-
Enskild bank, som eger sedelutgifningsrätt, skall,
förutom bevillning af fast egendom samt af inkomst
erlägga en afgift af tre kronor för hvarje tusen kronor
af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en
gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen;
varande styrelsen för sådan bank skyldig att,
till upplysning vid denna afgifts debitering, i början
af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf Kongl.
Majrts befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt
uppgift å nyssnämda sedelbelopp.))
6 och 7 §§ af i frågavarande förordning lyda i hithörande delar:
»E. Bevillningsafgift af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne
handlande och handelsexpediter.
§ 6.
(Jtländing eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och
skattskrifven svensk undersåte, som reser omkring i landet och för egen
eller, såsom utskickad, för annans räkning till inledande af handel samt
med eller utan varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska
varor att framdeles från utlandet levereras, skall, vid ankomsten till
riket, till närmaste kronouppbördsman i stad aflemna skriftlig uppgift,
huru länge han ämnar här qvarstanna, samt dervid erlägga etthundra
kronor för rättigheten att under en tid af högst tre manader idka dylik
handel; åliggande det honom att, derest han efter nämnda tid vill
samma rättighet utöfva, förskottsvis betala ytterligare fyratio kronor i
månaden, hvilken afgift skall antingen för längre tid på en gång eller
för minst eu månad om sänder, men alltid för full månad, inbetalas till
kronans uppbördsman i stad inom det län, der lian vid betalningstiden
sig uppehåller;
Hvad här ofvan i denna paragaf är stadgadt rörande särskild bevillningsafgift
af utländing, som utbjuder och försäljer utländska varor,
gäller icke för norrman, som idkar handel med norska produkter.»
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
13
»F. Bevillningsafgift af utländingar för konserter och dramatiska eller andra
föreställningar.
§ 7-
Utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt tillstånd, mot
inträdesafgift, för egen räkning gifver konsert eller annan musikalisk
tillställning, uppförer skådespel, förevisar konstridning, lindansning,
mekaniska eller andra konster, kosmoramor, panoramor och andra optiska
konststycken, vaxkabinetter, samlingar af djur och naturalier m. m.,
erlägger för hvarje särskild konsert eller hvarje dag, då skådespel eller
annan föreställning gifves, i Stockholm och Göteborg tre kronor och å
annan ort inom riket eu krona 50 öre»;
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:r 73, har herr A. M.
Lundbery anmärkt, att i förestående §§ vore stadgadt, att af dels »utländing
eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och skattskrifven,
svensk undersåte, som bjuder ut eller slutar handel om utländska
varor», dels ock »utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt
tillstånd mot inträdesafgift gifver konsert eller uppförer skådespel
eller annan föreställning», skola erläggas bestämda bevillningsafgifter;
men då tvifvel uppstått, om härutinnan med »utländing» eller
»utländsk man eller qvinna» må afses norsk man eller qvinna, beträffande
hvilkas rättighet till idkande af handel eller annat näringsyrke här i
i riket är särskildt förordnadt, hemställer herr Lundberg på grund
häraf, att Riksdagen måtte meddela förklarande, huruvida i afseende å
jemväl dem bör tillämpas hvad genom förenämnda §§ om bevillningsafgifter
stadgats.
För sin del finner utskottet det i sig sjelf! vara klart, att under
de i förestående paragrafer använda orden »utländing» och »utländsk man
eller qvinna» äfven inbegripas norske undersåtar. Skulle någon tvekan
dock härutinnan uppstå, borttages den helt och hållet deraf, att i sista
punkten af 6 § norrmän för ett visst särskildt fall befrias från den öfriga
utländingar åliggande bevillningsafgift. Denna deras egenskap af utländingar
kan icke rubbas deraf, att i bestämda, i lag stadgade fall norske
undersåtar, som här i riket idka handel eller näring, hafva större förmåner
och rättigheter än andre utländingar.
Då således af ofvanberörda paragrafers lydelse tydligt framgår,
att under de i desamma använda orden »utländing» samt »utländsk
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
man eller qvinna» äfven innefattas norske undersåtar, hvadan någon
ytterligare förklaring, på sätt motionären yrkat, icke är nödig, får
utskottet hemställa,
2:o.
att herr Lundbergs ifrågavarande motion icke
må till något Riksdagens yttrande föranleda.
Stockholm den 8 juni 1887.
På utskottets vägnar:
F. BARNEKOW.
Reservation
mot punkten l:o: af herr Nyström.
Herr Lothigius har anhållit få antecknadt, att han icke deltagit
uti behandlingen af detta betänkande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. i.
Tabell, utvisande de enskilda sedelutgifvande bankernas beskattning år 1885.
N:o
Bankens
Hamn.
Bankens
kapital
år 1884.
Nettobehåll- ning af rörel- | sen år 1884.
1 Behåll- ningens
j förhål- lande til
j kapitalet
i procent
{ Högsta under
i året utelöpande
1 sedelbelopp, be- jräknadt vid taxe- ringen 1885!efter
i förhållandet
| under år 1884.
1
1 Särskild be- villning för
j sedelutgif- | ningsrätten.
år 1885.
1
i Allmän be- villning för
år 1885.1%
1 af netto- behållningen
1 år 1884.
1
i
Summa
bevillning.
I
Hela bevill- ningens för- I hållande til
nettobehåll- 1 ningen i
procent.
N:o
1
Skånes..............
'' 1 1
enskilda bank 11.219.304 06
1 i
'' 880,727 53
1
7,9
|
9,381,290
; 18,762 58
8,807
28
j
27,569 86
3,1
1
2
Vermlands .......
......... d:o ......
2,049.024; 90
190,081
! 9
9,3
1,523,670
j-
3.047
34
1,900 81
4,948
! I 5
2,6
2
3
Kopparbergs.....
......... d:o .....
2,220,258 40
200,828 19
9,0
2,365,545
;-
4.731
09
2,008 28
6,739 3 7
! 3,4
3
4
Östergötlands
........ d:o ......
1,712,906
89
126,858
71
7,3
1,731,000
-
3,462
—
1,268
59
4,730
i 59
3,7
4
5
Smålands..........
......... d:o .....
3,949,533 97
274,19505
6.9
1,821,075
—
3,642
1 5
! 2,741
95
6,384
10
2,3
5
6
Örebro .............
......... eko ......
2,740,855
7 5
228,710 40
8,3
1,909,000
—
3.818
—
2.287
10
6.105
10
2,6
6
7
Mälareprovinsernas... eko ....
3,918,696
39
300,884
37
7,7
2.933,765
—
5,867153
34)08184
8.876 37
2,9
7
8
Göteborgs ........
........ d:o ......
3,883,898
64
363,056
25
9,3
4,205,430
—
8,410
86
3,630
56
12,041
42
3,3
8
9
Stockholms......
....... d:o .....
3,609,491
94
128,104
6 9
3,5
3,253,400
—
6,506
SO
1,281
05
7,787 85
6,1
9
10
Norrköpings ......
......... d:o .....
2,325,960| 6 5
142,018
14
''61
2,077,175
—
4,154
35
1,420
18
5,574:53
3,9
10
11
Hallands...........
......... d:o ......
1,384,048 69
115,897
64
8,4
1,165,000
—
2.330
—
1,158:98
3.488198
3,0
11
12
Sundsvalls .........
......... (1:0 .....
5,602,285
13
412,928 19
7,4
4,026,740
—
8,053 48
4,129
28
12,182
76
2;9
12
! 13
Kristianstads . ...
...... d:o .....
3,519,805
3 7
231,409 62
8,0
3,491.000
_
6,982
_
2,814 10
9,796
10
3,4
13
i 14
Enskilda banken
i Venersborg
1,488,450 79
86,634 3 7
5,8
855,130
—
1,710
26
866 34
2.576 60
2,9
14
15
Skaraborgs läns
enskilda bank
2,429,740
8 5
195,382
21
8,0
1,697,000
—
3,394
_
1.953 82
5,347
82
2,7
15
16
Gefie borgs .........
......... d:o ......
1,900,317 60
149,827 46
7,9
2,021,000
—
4,042
—
1,498
2 7
5 540
27
3,7
16
17
Uplands ............
........ d:o ......
3,055,933
96
290,170
68
9,5
2,524,585
_
5,049
1 7
2,901
71
7.950188
2,7
17
18
Vesterbottens ...
........ d:o .....
2,554,880 43
274,183
01
10,7
2,227,460
—
4,454
92
2.741
83
7,196
75
2.7
18
i 19
Kristinehamns
........ d:o . .
1,792.818
3 7
122?35b|43
6,8
800,000
—
1,600
—
1,223:5 6
2,823
56
2,3
19
20
Borås...............
........ eko .....
1,340,425 69
121,324 so
V
565,265
-
1,130 53
1,213
25
2,343
78
1,9
20
21
Södermanlands...
........ d:o .....
1,162,803 10
117.198
20
10,1
1,030,240
_
2,060 48
1,171
98
3,232
46
2,7
21
22
Kalmar...........
....... d:o .....
2.866.144 85
182,699
77
6,4
1.340,190
—
2,680 38
1,827
_
4,507
38
2,4 ;
22
23
Gotlands ..........
......... (ko .....
1,164,643 08
81,105
55
7,0
535,000
—
1,070
_
811
06
1,881
06
2,S
23
24
Bohusläns ........
......... d:o ......
1,091.399 07
103,600 93
9,5
744,090
—
1.488 18
1,036 01
2,524
19
2,4 !
24
25
Hernösands ......
........ »ko .....
2,811,206 49
302,163 33
10,7
3,149,160
_
6,298132
3,021
63
9,319
95
3,1
25
26
Helsinglands.....
........ (ko .....|
1,765,263 16
165,431
55
9,4
1,974,385
3,948
77
1,654
32
5,608
09
3^4
26
27
Oskarshamns......
........ eko ......i
1,372,183
70
109,612150
7,9
638,665
1,277 33
1,096:
12
2,373
45
2,1
27
Summa
74,932,286
3 S
5,947,39076
7,9
59,986,260
-1
119,972
52
59,473 90
179,446
42
3,o
år 1884............
74,00 7.018; 8 5
3,273,378 541
8,4
60,880,555
—
121,761
11
62,733
79
184,494
90
2,9
.. 1883.............
73,234,638192
5,849,859 08
7,9 j
59,801,895
— ;
119,603
69
58,498
59
178,102
28
3 o
.. 1882 ............
71,698,083:
16
5,614,89767
7,8 i
58,187,440
-j
116,374
88
56,148
98
172,523
86
£1
„ 1881............
1
71,530,275
41
5,055,675 65;
7,0 1
57,945,145
—
115,890
39
50,556
76
166,447
15
3,3
„ 1886 ...........
75,563,788
99
3,152,849 60''
6,8
57,754,010
115,508
02
51,528
50
167,036
52
3,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. II.
Sammanställning af de solidariska enskilda bankernas sedelutgifning enligt bankinspektörens månatliga
rapporter för år 1886.
IT t
e 1 ö p
ande e
n s k i 1
d
a b a n
k
sedlar.
1
----------- :
Jtelöpande sedlar
110 kronors valör
förhållande till
Lägsta belopp.
1
1
Högsta belopp.
. 1
|
Medeltal för |
tolf månader. 1
Skilnaden mellan högsta!
jeloppet och medeltalet.!
hela sedelutgif- j
ningen den 31 De- cember år 1886.1
Datum.
Kronor.
Ö.
Datum, i
Kronor.
ö.!
Kronor.
Ö.
Kronor. | ö.
I 0|„ af
högsta
beloppet,
°!o
1
Skånes ..................
enskilda bank
31 Aug.
6,321,612 25
31 Okt.
9,120,037
2 6
7,620,387
66
1,499,649 59!
16,4 i
54,1
9,
Vermlands............
d:o ......
31 Jan.
1,232,6851 so!
30 April
1,527,115
50
1,386,019
66
141,095 84
9,2
53,5
3
Kopparbergs .........
Östergötlands ......
d:o .....
30 Nov.
1,341,759
—
31 Mars
1,999,099
—
1,689,011
9 2
310,0871 o s
15,5
;>2,o
4
d:0 ......
31 Jan.
1,088,281
--
31 Okt.
1,366,346
1,206,216
42
160,129 58
11,7
51,7
5
Smålands.............
d:o .......
31 Aug.
1,366,388 so
31 Okt, i
1,653,798
5 0
1,528,180
66
125,617 s 4!
7,5
56,9
6
Örebro..................
d:o ......
31 Juli
1,443,603
—
30 April
1,800,038
1,619,143
_
180,895 —
10,0
o 2,8
7
Mälareprovinsernas
d:o ......
31 Juli
2,138,670
—
30 Sept.
2,605,575
—
2,372,996
66
232,578 34
8,9
50,o
8
Göteborgs ............
d:o .. ...
31 Aug.
2,382,800
--
30 Juni
2,888,905
—
2,666,423
33
222,481 67
7,7
48,7
9
Stockholms............
d:o ......
31 Aug.
2,423,250
—
31 Dec.
3,378,540
—
2,757,962
OS
620,577192
18,3
37,7
10
Norrköpings .........
d:o ......
31 Aug.
1,364,600
—
31 Mars
1,914,955
—
1,636,872
SO
278,082.5 0
14,5
06,2
1]
Hallands..............
d:o ......
31 Aug.
708,010
—
31 Okt.
1,074,850
—
892,599
16
182,250:84
16,9
57,o
12
Sundsvalls ............
d:o ......
31 Jan.
2,885,925
—
30 Juni
3,767,560
—
3,312,737
6 0
454,822 so
12,0
64,3
13
Kristianstads.........
d:o ......
31 Juli
2,626,725
_
30 Nov.
3,173,010
—
2,897,955
8 3
275,054 17
8,6
59,0
14
Enskilda banken i
Yenersborg...
31 Aug.
730,235
—
31 Mars
879,160
—
831,296
2 5
47,86345
0,4
o0,3
15
Skaraborgs läns enskilda bank...
31 Aug.
1,231,490
—
31 Mars
1,696,955
—
1,436,639
58
260,31o 42
1 0,3
50,4
16
Gefieborgs ............
d:o ......
30 Nov.
1,415,465
—
30 April
1,832,780
—
1,638,859
1 6
193,920(84
10,5
55,0
17
U plands ..............
d:o ......
31 Juli
1,509,815
—
28 Febr.
1,948,375
—
1,744,085
—
204,290 —
10,4
57,6
18
Vesterbottens .....
d:o ......
31 Dec.
1,405,555
—
31 Juli
1,836,965
—
1,592,377
91
244,587 0 9
13,3
64,5
19
Kristinehamns ......
d:o *......
31 Dec.
545,560
—
31 Mars
674,315
—
612,382
91
61,932!o9
9,1
70,2
20
Borås ..................
d:o ......
31 Aug.
373,245
—
31 Okt.
500,740
—
432,848
76
67,891 26
13,5
56,1
21
Södermanlands......
d:o ......
31 Aug.
693,560
—
31 Dec.
935,615
—
823,067
91
112,547 09
12,o
54,8
22
Kalmar..................
d:o ......
28 Febr.
971,755
—
31 Okt,
1,360,575
—
1,142,670
83
217,904 17
16,o
o9,2
23
Gotlands...............
d:o ......
31 Juli
317,715
—
31 Okt.
558,750
—
399,955
41
158,794 59
28,4
64,2
24
Bohusläns ............
d:o ......
30 Sept.
547,910
—
30 April
702,690
—
606,418
75
96,271 25
13,7
76,2
25 Hernösands...........
d:o .....
30 Nov.
2,170,550
—
30 Sept.
2,635,730
—
2,401,472
10 8
234,257 92
8,8
64,6
26 Helsinglands .........
d:o .....
31 Dec.
1,565,135
—
31 Maj
|2,112,930
—
1,792,093
33
i 320,836167
15,1
64,4
27|Oskarshamns.........
d:o .....
28 Febr.
507,580
—
30 Sept.
| 627,885
565,441
j 2 5
62,443 75
9,9
65,1
STOCKHOLM, ISAAC .MARCIJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1887 B:49 Skrifvelse till Konungen angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. s. 1 i texten