Sök i Ratio Lex

-Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4

1887-06-08 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1887 B:4, -Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

-Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

9

N:o 4.

Ank. till Kiksd. kansli den 9 juni 1887, kl. 10 f. in.

Betänkande, angående hevillningsafgifter jäv särskilda, förmåner

och rättigheter.

§ 5 i kong], förordningen den 16 maj 1884 har följande lydelse:

“D. Bevillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.

§ 5.

Enskild hank, som egen sedelutgifningsrätt, skall, förutom bevillning

af fast egendom samt af inkomst, erlägga en afgift aftvå kronor

för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som

på en gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen; varande

styrelsen för såda-n bank skyldig afl, till upplysning vid denna afgifts

debitering, i början af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf

Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt uppgift

å nyssnämnda sedelbelopp.»

_ ^ motion n:r 14 inom Andra Kammaren hafva herrar O. Erickson

1 Bjersby och 6. J. Petersson i Eksebo — med anmärkning, att bevillningsafgiften

för rättigheten att utgifva sedlar blifvit satt så låg som

2 kronor för hvarje 1,000 kronor af högsta under året utelöpande sedelbelopp,

emedan lagstiftaren under förfluten tid torde hafva ansett de

enskilda bankernas sedelutgifningsrätt gagnelig för landet och af denna

orsak velat gynna dem, men att, då allmänna meningen numera torde

vara den, att ifrågavarande sedelutgifningsrätt vore stridande mot lan
Bdi.

till Riksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillninasutslcottets Betänkande N:o 4.

dets fördel, afgiften härför borde under den tid af bankernas tillvaro,

som ännu åt.erstode, sättas till belopp, som motsvarade den fördel, de

hade häraf — hemstält,

att de i ofvan intagna § förekommande orden »2 kronor» måtte utbytas

mot orden »20 kronor»;

öfverlemnande dock motionärerna till utskottet att, derest det

skulle finnas lämpligt fastställa annan afgift eller olika afgift för olika

slag af banksedlar, derom framställa förslag.

I fråga om tillkomsten af denna särskilda bevillning tillåter sig

utskottet efter skatteregleringskomitén anföra följande:

»Enligt bevillningsförordningarne af åren 1855 och 1858 hade

de enskilda banker, som egde sedelutgifningsrätt att erlägga bevillning

med 3°/0 af den årliga behållning som icke öfverstege 6° 0, men med

9°/0 af det belopp, hvartill behållningen för året derutöfver uppginge,

allt beräknadt efter hvad af teckningssumman eller grundfonden blifvit

kontant tillskjutet. Då nu i öfverensstämmelse med bevillningskonnténs

betänkande af den 2 juli 1859, för första gången genom bevillningsförordningen

den 17 maj 1861 en lika inkomstbevillning för alla skattekällor

af l°/0 stadgades, var man ock betänkt på att’samtidigt härmed,

på det ej den inkomst, staten tilliörene hatt åt bankerna, måtte

förminskas, införa något nytt stadgande, som kunde i detta hänseende

tjena som korrektiv. Nyssnämnda statsinkomst hade under nästföregående

år utgjort omkring 54,000 kronor. Detta belopp ansåg man

sig fortfarande kunna påräkna, om till den blifvande inkom stbevillningen

å l°/0, hvilken för bankerna ansågs böra uppgå till 10,000

kronor, lades en särskild årlig afgift af 2 per mille åt hvarje banks

utelöpande sedelmaximum under nästföregående året. De anstälda beräkningarne

utvisa sålunda, att man då ansåg sig kunna antaga sedelafgiften

böra uppgå till omkring 5" gånger inkomstbevillningen.»

Utskottet har, för utrönande af den beskattning, de sedelutgifvande

bankerna äro underkastade, låtit utarbeta en statistisk tabell, (bil. I.)

hvilken, jemte en till utskottets förfogande stäld tabell, (bil. II.) öfver de

särskilda bankernas under år 1886 högsta utelöpande sedelbelopp,

hvarå bevillningen beräknas, och dess förhållande till medeltalet deraf,

vidfogas detta betänkande. Hvilken nettovinst bankerna haftafsedelutgifningen,

har dock af utskottet icke kunnat utrönas, då vid beräkningen

deraf ingå så många och till eu del så obestämbara faktorer,

att icke ens bankernas egna styrelser och tjenstemän, enligt hvad såväl

bankinspektören som andra med bankförhållanden förtrogna personer

upplyst, kunna annat än tillnärmelsevis uträkna densamma. Så mycket

har dock genom granskning af inlemnade uppgifter blifvit utskottet

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

uppenbart, att nämnda vinst, långt ifrån att vara så betydlig, som

motionärerna och många med dem synas förmoda, utgör ett så obetydligt

belopp, att troligen alla de sedelutgifvande bankerna, derest den af

motionärerna föreslagna bevillning komme att läggas å sedelutgifningen,

nödgades helt och hållet indraga sin utelöpande sedelstock och i följd

deraf äfven de för sedlarnes spridning här och hvar underhållna afdélningskontoren,

åtgärder, som i närvarande stund vore en för hela landet

känbar olycka. En följd af afdelningskontorens indragning blefve

äfven, att större delen af de genom dem åt jordbrukarne förmedlade

lånen måste iudrifvas.

Att genom motionen afses all enskild sedelutgifnings upphörande

är tydligt. Detta mål, hvartill vår tids banklagstiftning syftar, kan

dock icke nås på ett brådstörtad! sätt, utan att landets ekonomiska

ställning blifver rubbad, en följd, hvars säkra inträffande skulle kunna

tyckas nog ofta hafva blifvit framhållen och styrkt. Att vid nuvarande

tidpunkt vidtaga en så omstörtande åtgärd, vore oklokt äfven från den

synpunkten, att inom få år eu genomgripande förändring i våra bankförhållanden

kan vara att förvänta. Det bör härvid ock anmärkas, att

ett fullständigt bifall till motionärernas framställning skulle innebära,

att Riksdagen använde sin beskattningsrätt till omintetgörande af en

verksamhet, som på grund af eu lagstiftningsåtgärd tillkommit och som

således allenast genom lagändring borde upphäfvas, i den händelse

sådant befunnes lämpligt.

Att dock vinst, om än icke på långt när så betydlig, som motionärerna

tyckas föreställa sig, uppstår af sedelutgifningen, torde icke

kunna förnekas, och skulle, derest det varit möjligt att exakt beräkna

denna, det måhända med hänsyn till den särskilda förmån, som sedelutgifningsrätten,

äfven i den mån den icke begagnas, innebär, varit

skäl föreslå, att hälften af den deraf uppkommande vinst skulle såsom

bevillning hafva tillfallit statsverket. Som förhållandena nu äro, och

med afseende fästadt äfven vid den risk, den solidariska ansvarigheten

innebär, och den vid betraktande af denna ansvarighet relativt ringa

vinst, ifrågavarande bolag haft af hela sin rörelse, kan ej utskottet,

utan att frånträda rättvisans och billighetens grundsatser, våga föreslå

en högre bevillning än 3 kronor för hvarje 1,000 kronor af högsta

under året utelöpande sedelbelopp.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

Do.

att ifrågavarande § må erhålla följande lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

»D. Bevillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.

§ 5-

Enskild bank, som eger sedelutgifningsrätt, skall,

förutom bevillning af fast egendom samt af inkomst

erlägga en afgift af tre kronor för hvarje tusen kronor

af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en

gång under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen;

varande styrelsen för sådan bank skyldig att,

till upplysning vid denna afgifts debitering, i början

af hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf Kongl.

Majrts befallningshafvande förordnade ombud bestyrkt

uppgift å nyssnämda sedelbelopp.))

6 och 7 §§ af i frågavarande förordning lyda i hithörande delar:

»E. Bevillningsafgift af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne

handlande och handelsexpediter.

§ 6.

(Jtländing eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och

skattskrifven svensk undersåte, som reser omkring i landet och för egen

eller, såsom utskickad, för annans räkning till inledande af handel samt

med eller utan varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska

varor att framdeles från utlandet levereras, skall, vid ankomsten till

riket, till närmaste kronouppbördsman i stad aflemna skriftlig uppgift,

huru länge han ämnar här qvarstanna, samt dervid erlägga etthundra

kronor för rättigheten att under en tid af högst tre manader idka dylik

handel; åliggande det honom att, derest han efter nämnda tid vill

samma rättighet utöfva, förskottsvis betala ytterligare fyratio kronor i

månaden, hvilken afgift skall antingen för längre tid på en gång eller

för minst eu månad om sänder, men alltid för full månad, inbetalas till

kronans uppbördsman i stad inom det län, der lian vid betalningstiden

sig uppehåller;

Hvad här ofvan i denna paragaf är stadgadt rörande särskild bevillningsafgift

af utländing, som utbjuder och försäljer utländska varor,

gäller icke för norrman, som idkar handel med norska produkter.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

13

»F. Bevillningsafgift af utländingar för konserter och dramatiska eller andra

föreställningar.

§ 7-

Utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt tillstånd, mot

inträdesafgift, för egen räkning gifver konsert eller annan musikalisk

tillställning, uppförer skådespel, förevisar konstridning, lindansning,

mekaniska eller andra konster, kosmoramor, panoramor och andra optiska

konststycken, vaxkabinetter, samlingar af djur och naturalier m. m.,

erlägger för hvarje särskild konsert eller hvarje dag, då skådespel eller

annan föreställning gifves, i Stockholm och Göteborg tre kronor och å

annan ort inom riket eu krona 50 öre»;

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:r 73, har herr A. M.

Lundbery anmärkt, att i förestående §§ vore stadgadt, att af dels »utländing

eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och skattskrifven,

svensk undersåte, som bjuder ut eller slutar handel om utländska

varor», dels ock »utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt

tillstånd mot inträdesafgift gifver konsert eller uppförer skådespel

eller annan föreställning», skola erläggas bestämda bevillningsafgifter;

men då tvifvel uppstått, om härutinnan med »utländing» eller

»utländsk man eller qvinna» må afses norsk man eller qvinna, beträffande

hvilkas rättighet till idkande af handel eller annat näringsyrke här i

i riket är särskildt förordnadt, hemställer herr Lundberg på grund

häraf, att Riksdagen måtte meddela förklarande, huruvida i afseende å

jemväl dem bör tillämpas hvad genom förenämnda §§ om bevillningsafgifter

stadgats.

För sin del finner utskottet det i sig sjelf! vara klart, att under

de i förestående paragrafer använda orden »utländing» och »utländsk man

eller qvinna» äfven inbegripas norske undersåtar. Skulle någon tvekan

dock härutinnan uppstå, borttages den helt och hållet deraf, att i sista

punkten af 6 § norrmän för ett visst särskildt fall befrias från den öfriga

utländingar åliggande bevillningsafgift. Denna deras egenskap af utländingar

kan icke rubbas deraf, att i bestämda, i lag stadgade fall norske

undersåtar, som här i riket idka handel eller näring, hafva större förmåner

och rättigheter än andre utländingar.

Då således af ofvanberörda paragrafers lydelse tydligt framgår,

att under de i desamma använda orden »utländing» samt »utländsk

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.

man eller qvinna» äfven innefattas norske undersåtar, hvadan någon

ytterligare förklaring, på sätt motionären yrkat, icke är nödig, får

utskottet hemställa,

2:o.

att herr Lundbergs ifrågavarande motion icke

må till något Riksdagens yttrande föranleda.

Stockholm den 8 juni 1887.

På utskottets vägnar:

F. BARNEKOW.

Reservation

mot punkten l:o: af herr Nyström.

Herr Lothigius har anhållit få antecknadt, att han icke deltagit

uti behandlingen af detta betänkande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. i.

Tabell, utvisande de enskilda sedelutgifvande bankernas beskattning år 1885.

N:o

Bankens

Hamn.

Bankens

kapital

år 1884.

Nettobehåll- ning af rörel- | sen år 1884.

1 Behåll- ningens

j förhål- lande til

j kapitalet

i procent

{ Högsta under

i året utelöpande

1 sedelbelopp, be- jräknadt vid taxe- ringen 1885!efter

i förhållandet

| under år 1884.

1

1 Särskild be- villning för

j sedelutgif- | ningsrätten.

år 1885.

1

i Allmän be- villning för

år 1885.1%

1 af netto- behållningen

1 år 1884.

1

i

Summa

bevillning.

I

Hela bevill- ningens för- I hållande til

nettobehåll- 1 ningen i

procent.

N:o

1

Skånes..............

'' 1 1

enskilda bank 11.219.304 06

1 i

'' 880,727 53

1

7,9

|

9,381,290

; 18,762 58

8,807

28

j

27,569 86

3,1

1

2

Vermlands .......

......... d:o ......

2,049.024; 90

190,081

! 9

9,3

1,523,670

j-

3.047

34

1,900 81

4,948

! I 5

2,6

2

3

Kopparbergs.....

......... d:o .....

2,220,258 40

200,828 19

9,0

2,365,545

;-

4.731

09

2,008 28

6,739 3 7

! 3,4

3

4

Östergötlands

........ d:o ......

1,712,906

89

126,858

71

7,3

1,731,000

-

3,462

—

1,268

59

4,730

i 59

3,7

4

5

Smålands..........

......... d:o .....

3,949,533 97

274,19505

6.9

1,821,075

—

3,642

1 5

! 2,741

95

6,384

10

2,3

5

6

Örebro .............

......... eko ......

2,740,855

7 5

228,710 40

8,3

1,909,000

—

3.818

—

2.287

10

6.105

10

2,6

6

7

Mälareprovinsernas... eko ....

3,918,696

39

300,884

37

7,7

2.933,765

—

5,867153

34)08184

8.876 37

2,9

7

8

Göteborgs ........

........ d:o ......

3,883,898

64

363,056

25

9,3

4,205,430

—

8,410

86

3,630

56

12,041

42

3,3

8

9

Stockholms......

....... d:o .....

3,609,491

94

128,104

6 9

3,5

3,253,400

—

6,506

SO

1,281

05

7,787 85

6,1

9

10

Norrköpings ......

......... d:o .....

2,325,960| 6 5

142,018

14

''61

2,077,175

—

4,154

35

1,420

18

5,574:53

3,9

10

11

Hallands...........

......... d:o ......

1,384,048 69

115,897

64

8,4

1,165,000

—

2.330

—

1,158:98

3.488198

3,0

11

12

Sundsvalls .........

......... (1:0 .....

5,602,285

13

412,928 19

7,4

4,026,740

—

8,053 48

4,129

28

12,182

76

2;9

12

! 13

Kristianstads . ...

...... d:o .....

3,519,805

3 7

231,409 62

8,0

3,491.000

_

6,982

_

2,814 10

9,796

10

3,4

13

i 14

Enskilda banken

i Venersborg

1,488,450 79

86,634 3 7

5,8

855,130

—

1,710

26

866 34

2.576 60

2,9

14

15

Skaraborgs läns

enskilda bank

2,429,740

8 5

195,382

21

8,0

1,697,000

—

3,394

_

1.953 82

5,347

82

2,7

15

16

Gefie borgs .........

......... d:o ......

1,900,317 60

149,827 46

7,9

2,021,000

—

4,042

—

1,498

2 7

5 540

27

3,7

16

17

Uplands ............

........ d:o ......

3,055,933

96

290,170

68

9,5

2,524,585

_

5,049

1 7

2,901

71

7.950188

2,7

17

18

Vesterbottens ...

........ d:o .....

2,554,880 43

274,183

01

10,7

2,227,460

—

4,454

92

2.741

83

7,196

75

2.7

18

i 19

Kristinehamns

........ d:o . .

1,792.818

3 7

122?35b|43

6,8

800,000

—

1,600

—

1,223:5 6

2,823

56

2,3

19

20

Borås...............

........ eko .....

1,340,425 69

121,324 so

V

565,265

-

1,130 53

1,213

25

2,343

78

1,9

20

21

Södermanlands...

........ d:o .....

1,162,803 10

117.198

20

10,1

1,030,240

_

2,060 48

1,171

98

3,232

46

2,7

21

22

Kalmar...........

....... d:o .....

2.866.144 85

182,699

77

6,4

1.340,190

—

2,680 38

1,827

_

4,507

38

2,4 ;

22

23

Gotlands ..........

......... (ko .....

1,164,643 08

81,105

55

7,0

535,000

—

1,070

_

811

06

1,881

06

2,S

23

24

Bohusläns ........

......... d:o ......

1,091.399 07

103,600 93

9,5

744,090

—

1.488 18

1,036 01

2,524

19

2,4 !

24

25

Hernösands ......

........ »ko .....

2,811,206 49

302,163 33

10,7

3,149,160

_

6,298132

3,021

63

9,319

95

3,1

25

26

Helsinglands.....

........ (ko .....|

1,765,263 16

165,431

55

9,4

1,974,385

3,948

77

1,654

32

5,608

09

3^4

26

27

Oskarshamns......

........ eko ......i

1,372,183

70

109,612150

7,9

638,665

1,277 33

1,096:

12

2,373

45

2,1

27

Summa

74,932,286

3 S

5,947,39076

7,9

59,986,260

-1

119,972

52

59,473 90

179,446

42

3,o

år 1884............

74,00 7.018; 8 5

3,273,378 541

8,4

60,880,555

—

121,761

11

62,733

79

184,494

90

2,9

.. 1883.............

73,234,638192

5,849,859 08

7,9 j

59,801,895

— ;

119,603

69

58,498

59

178,102

28

3 o

.. 1882 ............

71,698,083:

16

5,614,89767

7,8 i

58,187,440

-j

116,374

88

56,148

98

172,523

86

£1

„ 1881............

1

71,530,275

41

5,055,675 65;

7,0 1

57,945,145

—

115,890

39

50,556

76

166,447

15

3,3

„ 1886 ...........

75,563,788

99

3,152,849 60''

6,8

57,754,010

115,508

02

51,528

50

167,036

52

3,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. II.

Sammanställning af de solidariska enskilda bankernas sedelutgifning enligt bankinspektörens månatliga

rapporter för år 1886.

IT t

e 1 ö p

ande e

n s k i 1

d

a b a n

k

sedlar.

1

----------- :

Jtelöpande sedlar

110 kronors valör

förhållande till

Lägsta belopp.

1

1

Högsta belopp.

. 1

|

Medeltal för |

tolf månader. 1

Skilnaden mellan högsta!

jeloppet och medeltalet.!

hela sedelutgif- j

ningen den 31 De- cember år 1886.1

Datum.

Kronor.

Ö.

Datum, i

Kronor.

ö.!

Kronor.

Ö.

Kronor. | ö.

I 0|„ af

högsta

beloppet,

°!o

1

Skånes ..................

enskilda bank

31 Aug.

6,321,612 25

31 Okt.

9,120,037

2 6

7,620,387

66

1,499,649 59!

16,4 i

54,1

9,

Vermlands............

d:o ......

31 Jan.

1,232,6851 so!

30 April

1,527,115

50

1,386,019

66

141,095 84

9,2

53,5

3

Kopparbergs .........

Östergötlands ......

d:o .....

30 Nov.

1,341,759

—

31 Mars

1,999,099

—

1,689,011

9 2

310,0871 o s

15,5

;>2,o

4

d:0 ......

31 Jan.

1,088,281

--

31 Okt.

1,366,346

1,206,216

42

160,129 58

11,7

51,7

5

Smålands.............

d:o .......

31 Aug.

1,366,388 so

31 Okt, i

1,653,798

5 0

1,528,180

66

125,617 s 4!

7,5

56,9

6

Örebro..................

d:o ......

31 Juli

1,443,603

—

30 April

1,800,038

1,619,143

_

180,895 —

10,0

o 2,8

7

Mälareprovinsernas

d:o ......

31 Juli

2,138,670

—

30 Sept.

2,605,575

—

2,372,996

66

232,578 34

8,9

50,o

8

Göteborgs ............

d:o .. ...

31 Aug.

2,382,800

--

30 Juni

2,888,905

—

2,666,423

33

222,481 67

7,7

48,7

9

Stockholms............

d:o ......

31 Aug.

2,423,250

—

31 Dec.

3,378,540

—

2,757,962

OS

620,577192

18,3

37,7

10

Norrköpings .........

d:o ......

31 Aug.

1,364,600

—

31 Mars

1,914,955

—

1,636,872

SO

278,082.5 0

14,5

06,2

1]

Hallands..............

d:o ......

31 Aug.

708,010

—

31 Okt.

1,074,850

—

892,599

16

182,250:84

16,9

57,o

12

Sundsvalls ............

d:o ......

31 Jan.

2,885,925

—

30 Juni

3,767,560

—

3,312,737

6 0

454,822 so

12,0

64,3

13

Kristianstads.........

d:o ......

31 Juli

2,626,725

_

30 Nov.

3,173,010

—

2,897,955

8 3

275,054 17

8,6

59,0

14

Enskilda banken i

Yenersborg...

31 Aug.

730,235

—

31 Mars

879,160

—

831,296

2 5

47,86345

0,4

o0,3

15

Skaraborgs läns enskilda bank...

31 Aug.

1,231,490

—

31 Mars

1,696,955

—

1,436,639

58

260,31o 42

1 0,3

50,4

16

Gefieborgs ............

d:o ......

30 Nov.

1,415,465

—

30 April

1,832,780

—

1,638,859

1 6

193,920(84

10,5

55,0

17

U plands ..............

d:o ......

31 Juli

1,509,815

—

28 Febr.

1,948,375

—

1,744,085

—

204,290 —

10,4

57,6

18

Vesterbottens .....

d:o ......

31 Dec.

1,405,555

—

31 Juli

1,836,965

—

1,592,377

91

244,587 0 9

13,3

64,5

19

Kristinehamns ......

d:o *......

31 Dec.

545,560

—

31 Mars

674,315

—

612,382

91

61,932!o9

9,1

70,2

20

Borås ..................

d:o ......

31 Aug.

373,245

—

31 Okt.

500,740

—

432,848

76

67,891 26

13,5

56,1

21

Södermanlands......

d:o ......

31 Aug.

693,560

—

31 Dec.

935,615

—

823,067

91

112,547 09

12,o

54,8

22

Kalmar..................

d:o ......

28 Febr.

971,755

—

31 Okt,

1,360,575

—

1,142,670

83

217,904 17

16,o

o9,2

23

Gotlands...............

d:o ......

31 Juli

317,715

—

31 Okt.

558,750

—

399,955

41

158,794 59

28,4

64,2

24

Bohusläns ............

d:o ......

30 Sept.

547,910

—

30 April

702,690

—

606,418

75

96,271 25

13,7

76,2

25 Hernösands...........

d:o .....

30 Nov.

2,170,550

—

30 Sept.

2,635,730

—

2,401,472

10 8

234,257 92

8,8

64,6

26 Helsinglands .........

d:o .....

31 Dec.

1,565,135

—

31 Maj

|2,112,930

—

1,792,093

33

i 320,836167

15,1

64,4

27|Oskarshamns.........

d:o .....

28 Febr.

507,580

—

30 Sept.

| 627,885

565,441

j 2 5

62,443 75

9,9

65,1

STOCKHOLM, ISAAC .MARCIJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:49 Skrifvelse till Konungen angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. s. 1 i texten