Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5

1887-06-13 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1887 B:5, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till RikscT. kansli den 13 juni 1887, kl. 12 raidd.

Betänkande, angående vissa delar af tulUbevillningen.

Bevillningsutskottet har fatt till sig hänvisade ett inom Första Kammaren

och tio inom Andra Kammaren väckta förslag till ändringar i

gällande tulltaxa och dermed sammanhängande ämnen.

Bland de framställningar, öfver hvilka det sålunda tillkommer utskottet

att afgifva utlåtande, afse tre till Andra Kammaren ingifna

motioner dels eu mera genomgripande förändring i vår nuvarande''tulllagstiftning,

dels ock nedsättningar efter angifna grunder uti ett större

antal tullsatser, under det att de öfriga allenast åsyfta ändringar och

rättelser uti speciella tullbestämmelser. Utskottet anser sig derföre böra

först till behandling företaga nämnda tre motioner, nemligen herr J.

Anderssons i Lysvik motion, n:o 82, herr E. Åkerlunds motion, n:o

29, och herr J. Ohlssons i Stockholm motion, n:o 122.

Uti sin till Andra Kammaren ingifna motion, n:o 82, har herr J.

Andersson i Lysvik hemstält, »att Riksdagen ville besluta, att i afgående

skrifvelse anhålla, det täcktes Kongl. Magt låta verkställa utredning och

derefter för en blifvande Riksdag framlägga förslag till ombildning af

nu varande tullsystem i så måtto, att, i den mån sådant är utförbart

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1. Afd. 4 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

och gällande traktatbestämmelser det medgifva, tullpligtig vara tullbelägges

i förhållande till varans värde.»

Såsom bufvudsakligt motiv för sitt förslag framhåller motionären,

att det nuvarande systemet att bestämma flertalet tullsatser i förhållande

till de tullbelagda varornas vigt eller mått och således låta en

billigare och sämre vara draga lika hög tull som en dyrare och bättre,

gjorde den indirekta skatten i hög grad orättvis, eftersom densamma

proportionsvis hårdast drabbade den del af de skattskyldige,_ som egde

den minsta skatteförinågan. Till upplysning om den obillighet, som

vållas af det nuvarande tullbeskattningssystemet, har motionären bilagt

en tabell, innefattande åtskilliga exempel, af hvilka några synts utskottet

mycket beaktansvärda. Tullen å kläde och doffel utgår för närvarande

med 1 krona 75 öre per kilogram, motsvarande ungefär 70 öre

för en aln kläde och 1 krona 20 öre för en aln doffel. För billigare

kläde, som kostar 4 kronor alnen, utgör således tullen 17,5 procent af

priset, men för dyrare klädesslag, som betalas med 10 kronor för aln,

uppgår tullen till allenast 9,2 procent, För doffel å 4 kronor alnen

utgör tullen 30 procent af priset, men för dyrare doffel å 12 kronor

endast 10 procent. Den nuvarande tullen å arbetad tobak, andra slag,

af 1 krona 20 öre för kilogram utgör 41 procent af priset för billigare

tobak om 1 krona 25 öre för skålpund, men allenast 12,7 procent af

priset för finare tobak för 4 kronor skålpundet.

De anförda exemplen visa tillräckligt, hvad ock vid flera föregående

tillfällen framhållits, att den nuvarande tullbeskattningen icke utgår

efter den erkändt rigtiga grunden för all beskattning, nemligen efter de

skattdragandes skatteförmåga. Det är också sant, att en ändring uti

den af motionären föreslagna rigtningen skulle i sin mån bidraga till

att råda bot för detta missförhållande. Men man får icke tänka sig, att

dermed grundsatsen om beskattningens förhållande till skatteförinågan

skulle vara i någon hög grad genomförd i afseende å tullbevillningen.

Ty de skattdragandes förmåga att bidraga till statsverkets behof vexlar

vida mer än prisen å de olika qvaliteterna af de hufvudsakliga importartiklarne.

För undvikande af missförstånd anser sig utskottet böra anmärka,

att uti den nu gällande tulltaxan skilnaden mellan tullsatserna å olika

slag af varor till stor del bestämmes af de olika varornas skilda värden,

och att således i detta afseende grundsatsen af tullbevillning efter

varornas värde uti icke oväsentlig mån redan är iakttagen.

Den fördel, som genom ett framsteg i den afsedda rigtningen mot

en jemnare beskattning skulle komma att vinnas, torde också enligt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. ■ 3

utskottets förmenande vida öfvervägas af de olägenheter, som, enligt

erfarenhet såväl inom som utom landet, vidlåda ett system af värdetullar.

Ett sådant system har nemligen användts äfven här i landet

intill år 1826 och äfven derefter hafva, såsom motionären påpekar, åtskilliga

artiklar belagts med tull till vissa procent af deras värde.

Utomlands förekomma äfven flerestädes värdetullar, så i Holland med

o procent ad valorem, i Belgien med 10 procent, i Turkiet med 8 procent

och i Nordamerikas Förenta stater med vexlande procenttal, som

understundom belöpa sig ända till 50 procent af varans värde. Allestädes

är man nödsakad låta den till förtullning angifna varans värde

efter regel upptagas i enlighet med faktura eller konnossement rörande

varan, men det har öfver allt visat sig omöjligt att anordna tillräckliga

garantier emot missbruk genom angifvande i handlingarne af felaktiga

värden, i afsigt att undgå erläggandet af större eller mindre del af

den mot varans verkliga värde svarande tullsats. Inga medel hafva

hittills visat sig verksamma emot de bedrägliga uppgifter, säljare och

köpare i samförstånd hålla tullverket till hända. Äfven i vårt land har

sådant svek med dubbla fakturor o. d. förekommit vid förtullning af de

varor, som ännu tullbehandlas i förhållande till värdet. Utomlands har

dylikt tullsvek bedrifvits så systematiskt, att inom vissa fabriksdistrikt

uttryckliga överenskommelser lära ingås om de pris, som i ett eller

annat importerande lands tullverk skola angifvas. Under sådana förhållanden

blifver det rent af omöjligt för den redbare köpmannen att

uthärda konkurrensen med mindre noggranna medtäflare, och det i sig

sjclft rigtiga systemet leder således till afsevärd förlust för statsverket

och till en för samhället vådlig ringaktning för lagarnes helgd i detta

utseende.

För att hindra alla de olika slag af svek, som bedrifvas vid värdebestämningen,

fordras i Amerika, att det varan åtföljande konnossementet

skall vara inför vederbörande amerikanske konsul beedigadt

samt dessutom stäldt till viss man, hvilken ensam eger att utklarera

varan vid framkomsten. I andra länder har man sökt hindra bedrägeriet

genom att föreskrifva, att varan i de fall, då tullmyndigheten icke

godkänner det uppgifna värdet, skall å offentlig auktion försäljas eller

ock värdesättas af tillkallade synemän, af hvilka en utses af tullmyndigheten

och en af varuemottagaren. Här i landet var det förr, likasom

för närvarande i Holland, medgifvet tulltjenstemännen att öfvertaga varor,

som syntes dem för lågt värderade, emot eu lösen, som med 10 procent

öfversteg det angifna värdet. Numera eger svensk tullmyndighet att

låta besigtiga varan genom tvenne af densamma tillkallade sakkunnige

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

personer och, om varuegaren icke åtnöjes med det af besigtningsmännen

åsätta värde, låta å offentlig auktion försälja varan. Förutnämnda kontrollåtgärder

hafva emellertid i de länder, der de för närvarande tilllämpas,

icke visat sig tillräckligt verksamma för att kunna förordas till

införande i någon vidsträcktare mån; hvarförutom svårigheten att å mindre

orter finna fullt sakkunnige och på samma gång opartiske besigtningsmän

inom alla olika brancher likasom omöjligheten att vid de mindre

tullplatserna framkalla köpare vid tullauktionerna skulle göra det nödvändigt

att till stort men för samfärdseln förlägga förtullningen till

allenast några få platser inom riket; och äfven å dessa större platser

vore någon sammanhållning bland de större importörerna tillräcklig för

att omintetgöra verkan af tullauktionerna.

Ändtligen har motionären sjelf vidrört den olägenhet, som ligger

uti att nu införa värdetullar, medan vi genom ingångna traktater med

främmande länder äro nödsakade bibehålla tullar efter vigt å en stor

del af de vanligaste importartiklarne. Ett i vidsträcktare mån än som

nu är fallet infördt dubbelt system för beräkningen af tullafgifterna

skulle efter all sannolikhet allenast medföra förvecklingar och ovisshet

vid tullbehandlingen och dermed beröfva samfärdseln den stora fördelen

af snabbhet och säkerhet i den nödvändiga tullbehandlingen.

Då således enligt utskottets förmenande omöjligheten att vid värdetull

åstadkomma en tillfredsställande kontroll öfverväger den fördel, som

genom ett allmänt införande af sådana tullar onekligen skulle vara att

vinna, får utskottet hemställa,

l:o

att herr J. Anderssons ifrågavarande motion icke

måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Uti sin berörda motion inom Andra Kammaren, n:o 29, har herr

E. Åkerlund under hufvudsakligt åberopande af den obillighet, som läge

deruti, att »städernas invånare så väl som industriens idkare, vare sig

arbetstagare eller arbetsgivare, ega den förmånen att få förskaffa sig

större delen af hvad de behöfva köpa, eller sådana varor, som jordbrukaren

måste producera, från det håll, der de billigast kunna fås, men

landtmännen i högst få fall fått sig någon sådan rätt tillerkänd i fråga

om de varor, som de behöfva förskaffa sig från handel och industri»,

föreslagit, att Riksdagen, till gagn för landets mindre bemedlade klasser,

ville besluta, att alla tullumgälder måtte från och med den 1 nästkommande

augusti afskaffa å följande artiklar, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. 5

»Band, »andra slag»; Blanketter och Räkningar; Blanksmörja, Blanksvärta

och Skovax; Bleckslagararbete^ Bly: arbetad!, omåladt och

olackeradt måladt eller lackeradt; Blyertspennor; Bläck: Skrif-; Bokperrnar;

Borstbindarearbeten, med undantag af sådana med infattning

af ben, horn eller andra ämnen, utom jern och trä; Brefkuverter och

Papperspåsar; Böcker: på svenska språket tryckta — med inbundet rent

eller linieradt papper; Decimalvågar; Etiketter af papper; Fernissor;

Fingerborgar och Syringar; Färger och Färgningsämnen; Gardiner:

enklare; Garn: alla slag; Gevär; Glas: icke slipadt, inattslipadt eller

annars af dyrare qvalité; Hagel; Handskar; Handskskinn; Hattar: icke

af siden, halfsiden eller med plymer och dylikt försedda; Horn: knappar

och »andra slag»; Hudar och Skinn, utom dyrbarare pelsverk; Häktor,

Hakar och Hyskor; Hängslen: »andraslag»; Ingefära; Instrumenter; Jern

och Stål: alla icke förgylda, försilfrade eller bronserade arbeten; Kakel;

Kanel; Kardemummor; Kautscuk: alla slag; Kemiskt-tekniska preparater,

ej specificerade; Kitt: alla slag; Kläder: icke af silke och dyrbarare

tyger; Knallhattar; Knappar: af enklare slag; Knifvar och Gafflar: alla

enklare slag; Koppar: »andra helfärdiga arbeten», opolerade och polerade;

Kopparsticks-, Stålsticks- och Träsnitt-saftryck; Korgmakeriarbeten; Korkar,

skurna: utan beslag; Krut och andra sprängämnen; Lack; Lagerblad;

Lakritz; Lampor och Lyktor: alla enklare slag; Lim; Ljus; Läderarbeten;

Maskin- och Vagnssmörja; Mattor: alla enklare slag; Munlack; Muskott: torr;

Muskottblomma; Mösskärmar; Möbler: enklare slag; Nattsäckar, Kappsäckar

och Hattfodral; Neglikor; Nålar: enkla slag; Nät: af bomull eller linne;

Oljor: alla slag utom konjak-, rum- och arrackessenser; Papp; Papper:

kardus-, makulatur- samt skrif- och postpapper; Papperstapeter och

bårder; Paraplyer och dylikt: icke af siden; Patroner; Pennor: skrif-;

Pennskaft: utom af guld eller silfver; Peppar; Porslin: oäkta; Portföljer,

Permingebörsar och Väskor: »andra slag»; Rör och enklare arbeten deraf;

Sadelrnakeriarbeten; Saxar: »andra slag»; Senap; Siktar och Såll; Sirap;

Skodon: alla enklare slag; Skriftaflor; Slöjdvaror; Snörrnakeriarbeten:

»andra slag»; Sprutor; Strumpor: »andraslag»; Strumpstickor; Stärkelse;

Såpa; Säckar; Sängkläder: alla enklare slag; Tenn: alla slag; Terpentin;

Träd och arbeten deraf: utom af guld eller silfver; Trävaror: ej försilfrade

eller förgylda; Tvål; o Tändstickor; Ur: alla enklare slag; Vadd:

»andra slag»; Vagnar och Åkdon: enklare slag; Vantar: »andra slag»;

Vekar; Visit- och Adresskort; Väfnader: alla slag utom siden, gaz, stramalj,

felb, plys o. d.; Zink: utom målning; Ättika.»

Motionären, som tydligen insett, att hans förslag, om det genomfördes,

skulle komma att verka en betydlig nedsättning i statsverkets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o b.

inkomster, har tänkt sig, att denna brist skulle kunna fyllas genom

höjda tullar å verkliga lyxartiklar, genom ökad bränvinsskatt, genom

inskränkningar uti statsutgifterna samt slutligen genom användande af

befintligt öfverskott i statskassan. Uti ett tillägg till motionen har herr

Åkerlund, under antagande, att blifvande statsregleringar under de närmaste

åren icke komme att upptaga något öfverskott, hemstält att, om

utskottet skulle anse de af motionären föreslagna lindringar i det rådande

betrycket föranleda alltför stor och hastig minskning af statsinkomsterna,

endast en femtedel af ifrågavarande tullsatser under hvart

af åren 1887 till och med 1891 måtte afskrifvas.

Utskottet finner sig till en början sakna anledning föreslå Riksdagen

att genom beslut om berörda tullsatsers afskrifning med en femtedel

under hvart af innevarande och de fyra närmast följande åren ingripa

uti kommande Riksdagars handlingsfrihet med afseende på tullbcvillningen

för de särskilda finansperioderna. 1 fråga om det belopp, hvartill°den

i förslaget afsedda minskningen i tullinkomster skulle belöpa

sig, har motionären icke lemnat någon utredning, och den oklarhet, som

i vissa delar vidlåder den af motionären gjorda förteckning öfver de

artiklar, som borde lemnas fria från tull, har gjort det omöjligt för utskottet

att lemna en exakt uppgift i detta hänseende. En så. vidt möjligt

noggrann beräkning gifven dock vid handen, att den ifrågasatta

minskningen i "landets tullinkomster skulle uppgå till omkring tio millioner

kronor eller tredjedelen af tullbevillningens vanliga beräknade

belopp. Så länge de mellan Sverige och främmande länder ingångna

tarifftraktater ega bestånd, måste det anses otänkbart att kunna genom

höjda tullar å s. k. lyxartiklar indraga ett tullbelopp, som ens tillnärmelsevis

skulle kunna ersätta den föreslagna minskningen. Motionären

har sjelf påpekat, att något öfverskott i statskassan icke lärer vara att

påräkna för täckande af bristen, utan att snarare i riksstaterna för de

kommande åren utgifterna skulle kunna komma att öfverstiga de befintliga

tillgångarne, så att nya inkomstkällor torde behöfva uppsökas.

Då jemväl öfriga af motionären antydda utvägar för återställande af

jemvigten mellan inkomster och utgifter icke i någon vidsträcktare

mån torde vara användbara, samt då det af motionären uttryckligen

afsedda ändamålet med motionen icke torde vinnas genom bifall till

en eller annan utbruten del af densamma, får utskottet hemställa,

2:o

att herr Åkerlunds ifrågavarande motion måtte

af Riksdagen lemnas utan afseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Den tredje af de mera omfattande motionerna om ändringar i gällande

tulltaxa är herr J. Ohlssons inom Andra Kammaren väckta motion,

n:o 122. Herr Ohlsson föreslår, att Riksdagen i* den mån utskottet

kan finna sådant öfverensstämmande med grundprinciperna för nu gällande

tulltaxa samt praktiskt utförbart och i öfrigt nödigt och nyttigt,

ville besluta:

l:o) att följande artiklar skola vid införsel vara tullfria, nemligen:

Band, alla slag; Blyertspennor; Fernissa, så kallad lackfernissa eller spritlack;

Fingerborgar och Syringar; Folier, tenn-eller staniol; Färger, zinkhvitt,

blyhvitt och kremserhvitt samt indigo, indigokarmin och kochenill''!

Hattfoder och Hattkullar; Hudar och Skinn, »andra slag»; Pelsverk:

Kaninskinn; Gräs: färgadt (krollsplint.); Glas: folierade spegelglas och

lampglas; Här: häst- eller tagel; Jern och Stål: arbetad!; sy-och stoppnålar

samt strumpstickor; Karkasser och Karkassband; Knappar af sammansatta

ämnen; Lim, »andra slag»; Oljor, »andra slag» (oliv-, horn-,

kokos- och palm-); Paraply ställningar; Pennor, skrif-; Qvicksilfver; Rör:

bambu- och spanska; rotting, vass och andra slag; Terpentin; Träd,

bomulls- och linne-; Trävaror, arbetade: fanérskifvor under en millimeters

tjocklek; Väfnader: felb-, hatt-; Vekar, tamp-; och att, i den mån

sådant anses skäligen kunna ske utan men för respektive tillverkare,

tullen proportionerligt nedsättes å sådana tillverkningar, hvilka i följd

åt nyssnämnda artiklars tullfrihet kunna åstadkommas billigare än nu är

fallet, såsom färdigrifna färger, färgade garn och tyger m. m.;

2:o) att införseltullen å nedannämnde artiklar skall utgå som följer:

för Dragremmar af tyg eller läder: lika med tullen å det material,

hvaraf de hufvudsakligen bestå, ökad med 20 procent;

för Biljetter, Adress- och Visitkort: lika med tullen å det papper,

hvarå de äro tryckta;

för Ledningstrådar för elektricitet af 0,5 millimeters tjocklek och

derunder, af koppar eller annan metall: med silke öfverspunna 20 procent

af tullen å färgadt silke; med bomull eller annat material, utom

silke, öfverspunna pr kilogram 10 procent af tullen å isoleringsämnet;

Macaroni, Vermiceller och Macaronigryn hänföras till bakverk (tullpligtigt

bröd);

Sprutor, hufvudsakligen af tenn, förtullas såsom tenn, arbetadt; samt

3:o) att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes,

innan Riksdagens beslut om tullfrihet å de i punkten l:o) här ofvan

uppräknade artiklar tillämpas, söka hos vederbörande traktatsmagter utverka

de förmåner, hvartill dessa ändringar i Sveriges införseltariff kunna

gifva skälig anledning, och att i alla händelser tullfrihet å spritfernissa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

icke må medgifvas förr, än restitution å till sådan fernissa använd sprit

blifvit i lag medgifven.

För att ådagalägga behofvet af de föreslagna förändringarna anför

motionären hufvudsakligen, att, ehuru grundtanken i nu gällande bestämmelser

för tullbevillningens utgörande vore den, att råämnen och

hjelpmedel för industrien skulle vid införsel lemnas fria från tull, det

likväl förekomme, att åtskilliga för vissa näringar nödiga råvaror eller

halffabrikat, med afvikelse från systemets grunder, fortfarande tullbeskattades.

Olägenheterna häraf blefve ännu uppenbarare i de fall, der

råvaran eller halffabrikatet är belagdt med tull, under det att den färdiga

varan är tullfri. Bland de artiklar, för hvilka motionären under

mom. 1 föreslår tullfrihet, utgjorde band, tråd, knappar, nålar, skinn,

tagel, färgadt gräs och felb in. m., råvaror och hjelpmedel för skräddare,

sko-, handsk- och sadelmakare samt bokbindare, tapetserare och

hattmakare in. fl., under det att rör, lira, terpentin, fernissa och färger

m. m. vore nödvändighetsartiklar för paraplymakare, snickare, målare

och andra dylika handtverkare. Då de flesta af dessa artiklar dels

alldeles icke och dels högst obetydligt vore föremål för tillverkning

inom landet, vore åtgärden att borttaga tullarne derå från synpunkten

af de inhemska näringarnes skyddande alldeles icke betänklig.

Öfriga af motionären mot den gällande tulltaxan framstälda anmärkningar

anser sig utskottet böra ordagrant återgifva, nemligen:

»att då arbeten af tenn draga eu tull af respektive 35 å 70 öre per

kilogram, äro sprutor af tenn (antagligen hänförda till redskap) fria,

hvaraf det urgamla och hittills uppehållna tenngjutareyrket säges lida

stort men;

att då färgadt silke är belagdt med hög tull, är med sådant silke

öfverspunnen koppartråd för elektriska ledningar numera fri, hvilket har

till följd, att en efter det ökade behofvet lämpad och hittills drifven

tillverkning af sådan tråd inom landet torde nödgas upphöra;

att dragremmar af bomull ocli läder äro såsom delar af maskiner

fria, under det tyg och tråd samt läder och knappar eller nitar draga

tull, i följd hvaraf dels tillverkningen af sådana remmar inom landet

försvåras, dels missbruk genom tullfritt införande af i remmar skuret

läder anses kunna ske;

att, medan så kalladt kartongpapper är tullbeskattadt, vid införsel,

på sådant papper tryckta biljetter, adress- och visitkort äro fria, då de

väl borde draga samma tull som papperet;

att macaroni, vermiceller och macaronigryn, hvilka äro att betrakta

som degvaror och således borde förtullas såsom finare bakverk, få in
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. 9

föras fritt, oaktadt deri ingår såväl stärkelse som kryddor, hvilka draga

tull, i följd hvaraf alla försök att här åter få i gång en lönande macaronitillverkning

visat sig omöjliga;

att medan talg såsom hufvudsakligt råmaterial för ljustillverkning

är tullfri, äro fasta vegetabiliska fettämnen, såsom palmolja, kokosolja,

så kalladt kinesiskt vax med flera, hänförda under »oljor, andra slag»,

och draga i tull 2 öre pr kilogram till stort men ej blott för stearinljustill

verkningen, emedan en viss procent palmolja deri måste ingå

såsom ramaterial för att erhålla den blandning, som bidrager att gifva

de svenska stearinljusen deras utmärkta egenskaper, utan hufvudsakligen

för tvåltillverkningen, hvarvid äfven bomolja användes för vissa

tvålsorter (så kallad marseillertvål). Bomoljan utgör dessutom ett oundgängligt

hjelpmedel ej blott inom hvarje hushåll utan mest i verkstäder

och fabriker och kan, lika litet som palm- och kokosolja, tänkas blifva

föremål för svensk tillverkning, hvadan dessa råvaror borde vara fria.

Likaså den finare olivoljan (matoljan) såsom oundgängligt råmaterial för

fiskkonserver (sardinströmming, lax i olja m. in.), hvarför inom landet

och till fiskeriernas fromma gifves ett stort verksamhetsfält;

att tillverkning af vekar, lampbrännare, lampglas och folierade spegelglas,

oaktadt tullskyddad, numera är nedlagd inom landet, hvadan

dessa artiklar borde vara fria; samt slutligen

att då svenska har- och kaninhår icke äro dugliga som material

till hattar, men kaninskinn draga tull, under det håret är fritt, måste

hattmakaren införskrifva afrakadt hår i stället för skinnen och riskerar

då ofta, att håren äro uppblandade med andra liknande men oduo-licra

hårsorter, hvadan kaninskinn borde vara fria.

»I afseende på artiklarne zinkhvitt, blyhvitt och kremserhvitt har

differentialtullkomiten väl erinrat, att i dessa färgämnen inginge ättika,

hvadan dessa färger ej borde blifva tullfria. Detta är endast så till

vida rigtigt, att i kremserhvitt ingår någon del blysocker (basiskt ättiksyrad

blyoxid) såsom förorening, men i blyhvitt och zinkhvitt ingår

ingen ättika. Denna användes endast såsom medel vid tillverkningen

af blyhvitt och kremserhvitt och borde för den skull ej hindra dessa

varors tullfrihet, sedan all tillverkning af såväl zink- som blyhvitt inom

landet blifvit nedlagd, emedan tillverkningen oaktadt då gällande hö^t

tullskydd ej lönade sig.»

Hvad först angår de artiklar, för hvilka motionären föreslår fullständig

tullfrihet, har motionären sjelf angifvit, att för vissa uppräknade

af dessa artiklar tullinkomsten under år 1884 uppgått till sammanlagdt

Bill. till Rissel. Prof. 1887. B. ö Sami. 1 Afd. -i Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

belopp af 640,623 kronor, om hvilbet belopp statsverket sålunda skulle

gå miste, derest motionen af Riksdagen bifölles. Dertill kommer tullbeloppen

för åtskilliga i motionärens beräkning icke upptagna varor,

såsom folierade spegelglas, för hvilka jemte folieradt fönsterglas tullen

under samma år 1884 uppgått till 29,497 kronor, samt oljor, feta, »andra

slag», med ett tullbelopp af 73,062 kronor. Läggas dertill de nedsättningar,

som motsvara de obestämda förslag till förändringar, hvilka. framstälts

uti senare delen af första momentet, så visar det sig, att jemväl

denna motions genomförande skulle leda till så stor förlust för statsverket,

att man icke kan sätta i fråga att för närvarande gå motionärens

önskningar i det hela till mötes. Utskottet, som till fullo delar förslagsställarens

uppfattning om vår gällande tulltaxas principer, och i likhet

med honom måste medgifva, att dessa principer i åtskilliga delar icke

blifvit konseqvent genomförda, finner dock, efter att hafva tagit motionärens

särskilda ändringsförslag i öfvervägande, att dessa förslag för

vinnande af den likformighet och följdrigtighet i beskattning, som motionären

förmält sig åsyfta, måste underkastas en så vidtomfattande utredning

i statistiskt och tullpolitiskt afseende samt en så vidlyftig jemförelse

med gällande tullsatser för närstående artiklar, att det icke lärer

kunna medhinnas af utskottet. Det torde väl ock knappast ligga inom

området för utskottets befogenhet att verkställa en så omfattande undersökning

af de flesta svenska näringars nuvarande ställning, som skulle

erfordras för att kunna efter motionärens önskan afgöra, hvilka nu befintliga

tullar å industrialster skulle kunna nedsättas utan men för svenske

idkare af motsvarande näring.

Med afseende å de artiklar, för hvilka motionären föreslår införande

af nya tullsatser, får utskottet erinra, att de omförmälda dragrernmarne

och ledningstrådavne äro såsom delar af maskinerier tullfria på grund af

bestämmelserna i den med Frankrike ingångna handelstraktaten, och att

sprutor, hufvud saklig en af tenn, väl måste betraktas antingen såsom redskap

eller ock såsom instrument och i begge fallen enligt traktaten

äro tullfria. Att adresskort och visitkort samt biljetter, som. äro tillverkade

af kartongpapper, väl icke, såsom motionären uppgifvit, äro

tullfria men draga eu tull af allenast 15 öre för kilogram, under det

att sjelfva kartongpapperet är belagdt med 20 öres tull för samma vigt,

beror likaledes på uttrycklig bestämmelse uti den franska traktaten, att

litografiska arbeten samt visitkort icke få beläggas med högre tull än

den ofvannämnda. Den af motionären föreslagna tullsättningen å macaroni,

vermiceller och macaronigryn kan utskottet icke heller biträda,, då

enligt utskottet vid nästlidna års riksdag meddelade officiella uppgifter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. 11

dessa fabrikat till hufvudsaklig del äro tillverkade af hvetemjöl, och

således icke kunna jemföras med de tullpligtiga bakverk, uti hvilka

socker ingår såsom en väsentlig beståndsdel.

Enär utskottet ansett sig icke böra förorda de af motionären i första

momentet framstälda förslag, kan utskottet icke heller tillstyrka Riksdagen

att vidtaga de åtgärder, som uti motionens tredje moment

åsyftas. Och äfven om Riksdagen skulle finna skäl till större eller

mindre del bifalla motionärens yrkanden om borttagande af vissa tullsatser,

torde det, vid tanken på utgången af ett liknande försök vid

1886 års riksdag, få anses fruktlöst att eftersträfva någon partiel lindring

uti de genom traktater med främmande magter faststälda tariffer.

Af nu anförda skäl hemställer utskottet,

3:o

att herr J. Ohlssons förevarande motion icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Härefter har utskottet haft att i anledning af öfriga väckta motioner

och jemlikt föreskriften i riksdagsordningens 40 § genomgå den gällande

tulltaxan för att undersöka, hvilka ändringar deri kunde finnas af omständigheterna

påkallade, dervid utskottet följt den ordning, hvari de

särskilda artiklarne uti tulltaxan förekomma.

Utskottet har dock ansett sig böra uppskjuta behandlingen af artiklarne

Bränvin och Sprit, Fernissa, Kulör eller s. k. vintinktur, Likör,

Vin, alla slag, samt Ättika äfvensom Majs, omalen och malen, i afbidan

på utgången af andra inom Riksdagen väckta frågor, som med tullen å

dessa varor ega samband, hvarjemte utskottet, för inhemtande af erforderliga

upplysningar, uppskjutit handläggningen af herr O. Melins inom

Andra Kammaren väckta motion, n:o 120, angående lastpenningarnes

upphörande samt deraf följande borttagande af 4 § uti Tulltaxeunderrättelserna,

hvilket utskottet får

4:o

för Riksdagen anmäla.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 11, föreslår herr

Carlheim-Gyllensköld en tull å fläsk af 5 öre för kilogram. Herr A. G.

Björkman hemställer uti sin till Andra Kammaren ingifna motion, n:o

Fläsk.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

51, att tullen för samma artikel måtte bestämmas till 15 öre för kilogram.

Båda dessa motioner omfatta derjemte förslag till tullsatser å

majs, ister och svinflott samt smör, äfven konstgjord^ hvarförutom herr

Björkmans motion ytterligare innehåller yrkande om tullar å kött

och ost.

Herr Björkman anför, att de af honom föreslagna tullsatser skulle

med hänsyn till vår modernärings tryckta läge och behof af intensiv

utveckling åstadkomma likställighet i tullpolitiskt afseende mellan jordbrukets

och industriens förädlade alster. Att särskilt det införda

amerikanska fläsket med sin mindre rikedom på ägghvitartade ämnen

gent emot vårt inhemska köttbemängda fläsk vore af mindre näringsvärde

än det sistnämnda, borde vara påtagligt för enhvar, som kände

till de qväfvehaltiga och de qväfvefria födoämnenas inbördes förhållande

till hvarandra, hvadan det inhemska fläsket, äfven bortsedt från att det

i öfrig! vore helsosammare, utan verklig förlust för köparen kunde betalas

dyrare än det amerikanska.

Införseln och utförseln af fläsk har fortgått på följande sätt:

Införsel.

Utförsel.

År

1875.......

8,912,951 kilogram

i, 264,567

kilog:

»

1876.......

................ 11,665,318 »

48,119

»

»

1877.......

................ 13,770,890

108,394

»

»

1878........

................ 12,459,105

187,841

»

))

1879.......

................ 12,770,941 »

52,964

»

»

1880.......

............... 14,896,448

143,421

»

»

1881.......

............... 12,000,474 »

391,905

»

»

1882......

............... 4,920,839

314,508

»

1883........

................ 9,724,737 »

152,708

»

»

1884........

................ 5,922,438

323,236

»

))

1885........

................ 10,182,299

1,242,168

»

»

1886 i rundt tal...

............... 9,542,000

1,588,000

»

In- och

utförseln

af lefvande svinkreatur har

samtidigt utgjort:

Införsel.

Utförsel.

År

1875 .......

................................. 3,928 st.

13,051 st.

»

1876 ......

................................. 3,507 »

13,285 »

»

1877 ......

................................... 5,167 »

12,762 »

»

1878 .......

................................... 4,650 »

20,761 »

))

1879 ......

.................................. 4,295 • »

14,375 »

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Införsel. Utförsel.

År

1880 .............................

........ 4,714

st.

21,644

st.

»

1881 .........................

......... 3,459

»

24,341

))

»

1882 ............................

........ 4,239

»

26,212

))

))

1883 ................................

........ 6,269

))

28,084

))

))

1884 ..........................

......... 9,339

»

50,167

))

»

1885 ..............................

....... 7,074

))

32,225

))

»

1886 i rundt tal..........

........ 8,800

))

31,930

))

Dut är för utskottet uppenbart, att en lämpligt afvägd tull å fläsk

måste ingå såsom en mycket vigtig del af det tullsystem, som åsyftar

att genom tull å våra hufvudnäringars förnämsta alster bereda någon

lindring uti dessa näringars tryckta ställning. Men då för närvarande

något förslag till en mera genomgripande förändring af vår tullagstiftning

uti den antydda rigtningen icke föreligger, och utskottet för sin

del icke kan anse den närvarande tidpunkten lämplig för att med stöd

af det utskottet medgifna initiativ sjelft framlägga ett genomfördt förslag

till ombildning af tulltaxan, har utskottet icke heller velat förorda ett

förslag till en partiel förändring i afseende å allenast ett fåtal mer eller

mindre vigtiga artiklar. Eu tull allenast å fläsk, möjligen i förening

med tullar å kött och smör samt andra förädlade alster af jordbruksnäringen,

lärer icke utan stöd af tullar å näringens hufvudsakligaste

alster kunna medföra åsyftadt. gagn, helst ett sådant medgifvande åt

ett system, som åtminstone i dessa delar är helt och hållet främmande

för vår nuvarande tulltaxa, måste anses till sitt framtida bestånd så

ovisst, att näringsidkarne icke skulle våga med stöd deraf gifva åt sin

tillverkning den erforderliga ökade omfattningen.

Med föranledande af det anförda får utskottet sålunda hemställa,

5:o

att motionärernas ifrågavarande framställningar

icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Uti. nu gällande tulltaxa äro friska frukter och bär samt grönsaker,FruUer m. m.

ej specificerade, belagda med en tull af 10 öre för kilogram. Borttagande

af denna vid 1885 års riksdag beslutade tull yrkas nu af herr

E. Hammarlund uti hans inom Andi’a Kammaren väckta motion, n:o 107,

deruti herr Hammarlund till grund för sitt förslag hufvudsakligen uttalar,

att dessa artiklar långt ifrån att vara lyxartiklar tvärtom måste

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ister.

14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

anses oumbärliga för hvarje hushåll, och att, då i alla händelser en icke

obetydlig mängd af dessa varor måste till riket införas, den nuvarande

höga tullen, uppgående t. ex. för en kappe äpplen till öfver. 30 öre,

medför en väsentlig höjning i priset för frukt och grönsaker till skada

i synnerhet för städernas stora befolkning.

Emot motionärens uppgift, att den nuvarande tullen medför höjning

i fruktprisen, måste utskottet sätta den erfarenhet, som under föregående

år vunnits, nemligen att priset å svensk frukt o. d. icke stigit

trots tullens införande, utan att hela verkan af tullen vant just den

dermed afsedda, att inhemske trädgårdsodlare lättare än förut^vunnit

afsättning för sina produkter. Då vidare städernas stora arbetande, befolkning

icke efter regel torde vara i tillfälle att njuta af den friska

frukt och de friska grönsaker, som från utlandet hit införas, finner utskottet

de af motionären åberopade skäl föga hållbara, och hemställer

derföre,

6:o

att herr Hammarlunds motion icke måtte vinna

Riksdagens bifall.

Å ister, som för närvarande är fritt från tull, föreslår herr A. G.

Björkman uti sin berörda motion en tull al 7 öre för kilogram, hvarjemte

herr Cavlheim-Gyllensköld uti sin ofvannämnda motion hemstält,

att svinflott (smält ister) måtte åsättas eu tull af 5 öre för kilogram..

Införseln af ister har stigit från 488,529 kilogram år 1875 till

1,019,555 kilogram år 1884 och 1,482,498 kilogram år 1885, under det

utförseln deraf vexlat från 22,520 kilogram år 1875 till 18,259 kilogram

år 1884 och 69,417 kilogram år 1885.

De ofvan anförda orsaker, som förmått utskottet att tillstyrka anslag

å förslagen om tull å fläsk, gälla i väsentlig mån äfven i fråga

om de framlagda förslagen att belägga ister och svinflott med tull, till

följd hvaraf utskottet hemställer,

7:o

att motionärernas ifrågavarande framställningar

icke måtte af Riksdagen bifallas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Uti en till Andra Kammaren afgifven motion, n:o 37, har lierr G.Lås~ och träJansson

i Krakerud föreslagit, att en införseltull af 20 öre per kilogram $huf''

måtte åsättas läs- och träskruf af 75 millimeters längd och derutöfver

samt af 30 öre per kilogram å dylik skruf af mindre än 75 millimeters

längd.

Hittills hafva ifrågavarande skrufvar, der de icke uppgått till 12

millimeters diameter och i följd deraf varit tullfria, tullbehandlats under

rubriken n:o 251 »jern och stål: andra slag» samt dragit en tull af 15

öre för kilogram. Skälen till höjande af denna tull ligga,''enligt de af

motionären åberopade äldre förslagen i ämnet, dels deruti att dessa

skrufvar redan till följd af den drygare kostnaden för deras tillverkning

böra draga högre tull än mindre spik och nubb, som för närvarande

äro belagda med 15 öres tull för kilogram, dels ock uti den omständigheten,

att utländske skruffabrikanter söka genom försäljningar

till underpris förqväfva den svenska industrien för samma tillverkning

i uppenbar afsigt att, sedan detta lyckats, åter höja sina pris.

Utskottet vill visserligen icke förneka, att skruftillverkningen inom

landet bedrifves under mycket ogynsamma förhållanden, men då de

svårigheter, hvaremot denna gren af jernindustrien har att kämpa, icke

synas utskottet väsentligen olika dem, hvarunder jernindustrien i sin

helhet lider, och då dessutom partiela förändringar torde lända till

lika liten båtnad för jernindustrien som för jordbruket, får utskottet

hemställa,

8:o

att motionärens ifrågavarande yrkande icke måtte

vinna Riksdagens bifall.

Å kött, som enligt gällande tulltaxa införes tillfritt, föreslår herr Kött.

A. G. Björkman uti sin förutnämnda motion eu tullsats af 7 öre för

kilogram.

Kött drager i Tyskland en tull af 18 kronor och i Frankrike af

2 kronor 16 öre för färskt och 3 kronor 24 öre för salt kött, allt för

100 kilogram.

In- och utförseln af kött har under nedannämnda år utgjort:

Införsel. Utförsel.

År 1875 ............................................. 759,823 kilogram. 120,892 kilogram.

» 1876 ........................................... 1,287,343 » 95,812

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Införsel.

Utförsel.

År

1877 ..

........................................... 950,640

kilogram.

118,766 kilogram.

»

1878 ..

........................................... 992,680

))

138,660 »

»

1879 ..

.......................................... 1,178,141

»

150,689 »

))

1880 ..

........................................... 1,408,957

))

118,851 »

»

1881 ..

........................................... 1,584,592

))

107,054

))

1882 .

........................................... 1,662,751

))

216,844 »

))

1883 ...

......................................... 1,725,502

»

125,697

»

1884 ..

........................................ 1,402,910

))

208,651

))

1885 ..

........................................ 1,331,190

»

211,294

))

1886 i

rundt tal...................... 1,301,000

»

165,000 »

Samtidigt u-ppgick införseln till landet af lefvande hästar, nötkreatur

och får till följande antal:

hästar

nötkreatur

får

o

År

1875 .............................................

.............. 975

st.

1,559

st.

431

st.

))

1876 ................................................

.............. 2,080

))

2,616

))

544

»

))

1877 ..............................................

.............. 2,811

))

1,039

»

210

»

))

1878 .................................................

.............. 1,770

»

2,202

»

200

»

»

1879 .................................................

.............. 1,379

»

2,215

»

324

»

»

1880 .................................................

............... 2,856

»

2,173

»

408

»

»

1881 .................................................

.............. 2,094

))

1,817

»

99

))

»

1882 ................................................

.............. 2,735

»

2,691

»

308

))

))

1883 ................................................

............... 3,885

»

4,059

»

1,093

))

»

1884 ................................................

............... 3,906

))

3,827

»

1,009

»

))

1885 ................................................

.............. 2,655

»

3,670

»

1,529

))

»

1886 i rundt tal............................

............... 1,580

))

1,380

»

850

»

Utförseln af lefvande

följande sätt:

kreatur visar sig under motsvarande år på

hästar nötkreatur får

År 1875

» 1876

» 1877

» 1878

» 1879

•> 1880

» 1881

773

st.

20,263

1,271

»

20,525

970

»

20,528

1,322

))

31,884

1,430

))

30,473

2,587

»

34,241

2,792

»

19,006

st. 16,708 st.

» 18,521 »

» 19,068 »

» 24,321 »

» 23,194 »

» 29,591 »

» 21,844 »

i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

17

År 1882.......................

» 1883.......................

» 1884......................

» 1885.......................

» 1886 i rundt tal

hästar

3,675 st.

2,948 »

2,161 »

1,746 »

1,760 »

nötkreatur

26,492 st.

46,192 »

39,076 »

28,584 »

25,000 »

får

29,104 st.

31,325 »

36,131 »

27,377 »

30,250 »

Under åberopande af hvad utskottet här ofvan vid artikeln fläsk

anfört, hemställer utskottet,

9:o

att herr Björkmans förslag om tull å kött måtte

af Rikdagen lemnas utan afseende.

Tullen å ost utgår för närvarande med 7 öre för kilogram. Höjning

af denna tullsats föreslås sa väl af herr A. G. Bjövkmctn uti hans

ofta nämnda motion till 15 öre, som ock af herr ,J. Ohlsson i Stockholm

uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 121, till 25 öre för

kilogram.

Bland motiven, för sitt förslag anmärker herr Ohlsson, att, i samma

inån^ mejerihandteringen allt mer rigtar sig på tillverkningen af smör,

tillgången på denna produkt för verldsmarknaden måste blifva allt rikare°

och medföra ett ihållande prisfall å denna vara, under det att

tillgången på ost måste blifva allt mindre och snart nog föranleda en

allmän prisstegring å denna artikel. Då emellertid en deraf föranledd

återgång till ökad produktion åt ost icke kunde ske med erforderlig

hastighet, eftersom osten icke, liksom smöret, genast kunde göras färdig.

att sändas. ut i marknaden, skulle således våra i allmänhet föga

kapitalstarke mjölkproducenter och mejeriidkare icke hinna få någon

fördel, af prisstegringen, å ost, derest icke en förhöjd tull å denna artikel

i^ god tid. manade till att uppehålla och utveckla osttillverkningen

i föihållande till mjölktillgangen. På detta sätt skulle jordbrukaren och

mejeriidkaren icke blifva alltför beroende af smörproduktionens vexlande

lentabilitet, utan att den ökade tullen, som egentligen komme

att drabba de förmögnare klassernas konsumtion af fetare ostslag, skulle

kunna kännas i någon afsevärd grad betungande.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1 Af cl. 4 Höft.

Ost.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Smör.

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Importen och exporten af ost hafva utgjort:

Import.

År 1875 ............................................. 1,043,051 kilogram.

» 1876 ............................................. 870,471 »

» 1877 ............................................. 882,755 »

» 1878 ............................................. 862,479 "

)> 1879 ............................................. 400,252 »

» 1880 ............................................ 389,242 »

» 1881 ............................................ 530,352 »

» 1882 ............................................ 819,623 »

» 1883 ............................................ 398,572 »

» 1884 ............................................. 448,633 »

» 1885 ............................................. 535,261 »

» 1886 (i rundt tal) ................. 360,000 »

Export.

101,126 kilogram.

57,343 »

44,931 »

76,089 »

168,330 »

244,121 »

114,480 »

110,148 ))

209,005 »

152,951 »

70,630 »

92,000 »

I Tyskland är ost belagd med tull af 18 kronor, i Frankrike med

4,32 å 5,76 kronor enligt den allmänna tariffen och 2,16 a 2,98 kronor

enligt fördragstariffen, allt för 100 kilogram, samt i Danmark med

ungefär 21 öre och i Norge med 20 öre för 1 kilogram.

De skäl, herr Ohlsson förebragt för höjande af tullen å ost, synas

utskottet icke vara af beskaflenhet att föranleda utskottet att afvika från

sin ofvan uttalade mening, att enstaka förändringar i tullsystemet icke

för närvarande böra vidtagas, hvadan utskottet får hemställa,

10:o.

att, med afslag å ifrågavarande yrkanden, den

nu förekommande tullen å ost måtte oförändrad bibehållas.

Å smör, äfven konstgjord, som för närvarande icke är belagdt med

tull, föreslå herrar Carllieim-Gyllensköld och A. G. Björkman en tull,

den förre af 5 öre och den senare af 15 öre för kilogram. Herr Björkman

anför, att icke ens den noggrannaste uppsigt kunnat förekomma

förfalskningar af verkligt smör medelst uppblandning med importeradt

konstgjordt smör, och att således äfven den mindre bemedlade köparen

skulle hafva gagn af den föreslagna tullen.

Äfven med afseende på dessa artiklar får utskottet till upplysning

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

om frågans betydelse meddela följande statistiska uppgifter. Införseln

och utförseln af smör, äfven konstgjordt, fortgick under åren 1875—

1886 på sätt nedanstående tabell utvisar.

Införsel. Utförsel.

År

1875........................

.............. 1,369,595

kilogram.

3,255,360 kilogram.

»

1876...........................

............. 2,161,596

))

3,516,824 »

))

1877..........................

............. 2,524,356

))

3,731,147 »

))

1878..........................

.............. 1,710,123

))

3,821,773 »

»

1879...........................

............. 2,263,530

»

4,644,763 »

))

1880 .........................

............. 3,404,646

»

5,261,718 »

1881..........................

............. 2,203,895

»

5,106,684 »

»

1882...........................

.............. 2,380,788

))

5,822,601

))

1883...........................

.............. 2,926,587

»

8,163,344 »

))

1884.........................

.............. 3,240,467

»

9,562,470

»

1885........................

.............. 3,658,220

))

11,452,856 »

))

1886 (cirka)...........

.............. 3,276,000

))

12,054,000 »

Införseln af konstgjordt smör särskildt för sig utgjorde år 1885,

det första år denna vara i tabellerna särskildt omnämnes, 813,621 kilogram,

medan utförseln deraf samtidigt belöpte sig till allenast 6,667

kilogram.

Tullen å smör, äfven konstgjordt, utgör i Tyskland 18 kronor och

i Frankrike enligt den allmänna tariffen 9 kronor 36 öre för färskt och

10 kronor 80 öre för salt, samt enligt specialtariffen, som lemnar färskt

smör fritt, 1 krona 44 öre för salt smör, allt för 100 kilogram.

Då utskottet ansett sig böra föreslå Riksdagen att icke för närvarande

fastställa några tullsatser å jordbruksnäringens förädlade alster i

öfrigt, finnes intet skäl att i detta afseende göra undantag för artikeln

smör.

Med stöd af det anförda hemställer derför utskottet,

att motionärernas ifrågavarande förslag icke måtte

af Riksdagen bifallas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Trävaror,

betade.

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Rubrikerna n:is 552—555 uti den nu gällande tulltaxan hafva följande

lydelse:

Qvantitet för

tull be- räkningen.

Tullsats.

Kronor

öre

1 kilogram

_

2

1 kilogram

—

4

1 kilogram

—

8

1 kilogram

—

15

552.

553.

554.

555.

Trävaror:

alla andra mer eller mindre arbetade trävaror,

derunder inbegripna snickare- och

stolmakarearbeten:

af furu eller gran, utan betsning, målning

eller lackering.................................

af nyssnämnda träslag, med betsning,

målning eller lackering .........................

af alm, ask, björk, bok, ek och andra

inhemska, ej specificerade träslag, massiva

eller dermed fanerade .....................

af päron och valnöt samt af mahogny,

jacaranda och andra utländska träslag,

massiva eller dermed fanerade, äfvensom

arbeten, försedda med äkta eller

oäkta förgyllning........................................

Anm. År arbetet sammansatt af flera träslag, sker förtullningen

efter det slag deribland, som drager högsta

tullafgift.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 24, har herr

C. A. Oléhn, med hänvisning till den motivering han förebragt för sitt i

januari detta år väckta förslag i samma syfte, hemstält,

»att Riksdagen, med ändring af nu gällande bestämmelser uti ifrågavarande

del af tulltaxan, måtte besluta, att alla mer eller mindre

arbetade trävaror, derunder inbegripna snickare- och stolmakarearbeten,

af furu eller gran, utan betsning, målning eller lackering, må åsättas

eu tull af 5 öre; af nyssnämnda träslag, med betsning, målning eller

lackering, 10 öre; af alm, ask, björk, bok, ek och andra inhemska, ej

specificerade träslag, massiva eller dermed fanerade, 15 öre; af päron

och valnöt samt af mahogny, jakaranda och andra utländska träslag,

massiva eller dermed fanerade, äfvensom arbeten, försedda med äkta

eller oäkta förgyllning, 25 öre, allt pr kilogram.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande A7:o 5. 21

Inföiseln af sådana trävaror, som afses i motionen, liar under de

senaste åren uppgått till följande, i jemna krontal upptagna, värden:

Snickare- och stolmakarearbeten. 1881. 1882. 1883. 1884. 1885

af furu eller gran:

utan betsning in. in. | .. 219,951.

med betsning in. m. f 23 643.

af alm, ask, björk m. m. 209,443. 15l’81o!

af mahogny och andra

utländska träslag...... 204,710.

156,981.

33,806.

171,221.

201,965.

35,309.

188,758.

326,038.

29,642.

186,177.

371,478. 350,133. 349,675. 397,038.

Någon detaljerad uppgift om värdet af utförda varor af ifrågavarande

beskaffenhet förekommer icke uti de statistiska redogörelserna

men att utförseln häraf icke varit synnerligen afsevärd, framgår tydligt

deraf, att för år 1885 värdet af utförseln af samtliga dessa var or b''em te

möbler med eller utan stoppning upptagits till allenast 43,260 kronor

svarande mot en införsel till värde af öfver en million kronor.

Uti små ofvan berörda motiv har förslagsställaren hufvudsakligen

tram hållit, att tillverkningen af ifrågavarande trävaror, till största delen

utgörande enklare möbler, bedrefves såsom husslöjd i flera delar af

vart land och hittills gifvit nödtorftigt uppehälle åt'' tusentals familjer,

hvilket särskilt vore fallet i nordligaste delen af Halland. Den öfverhandtagande

importen från utlandet af billiga men ovaraktiga, fabriksmessigt

tillverkade möbler hotade nu denna återstod af vår tynande

husslöjd med undergång. Ett ytterligare skäl att uppmuntra och, der

sa nödigt vore, äfven skydda den lilla industrien, den i hemmen bedriina

slöjden, vore också den omständigheten, att fördelarne af ett

sadant skydd icke körnare större arbetsgivare till godo utan direkt tilllolle

firbetarne sjelfva.

. Äfven om syftet med motionärens förslag får anses synnerligen behjertansvardt,

gäller dock med afseende derå detsamma som här ofvan

bliivit Ir anr stal dt rörande förslaget att höja tullen å lås- och träskruf

nemligen att det för närvarande icke kan anses lämpligt att söka genomdrifva

parti el a ändringar i de gällande tullbestämmelserna. Utskottet

lar åt sådan anledning hemställa,

12:o.

att Riksdagen, med afslag å motionärens framställning,

måtte bibehålla oförändrade de uti tulltaxan

under rubrikerna 552—555 för arbetade trävaror förekommande

tullsatser.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

Tulltaxeunderrätlelsernas 7 § har följande lydelse:

§ 7.

»Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angenäm

och journalisering samt huru förhållas skall med varans undersökning,

förtullning och utlemnande m. m., derom länder till efterrättelse

hvad i särskilda författningar stadgas.»

Vid granskning af denna paragraf har inom utskottet blifvit väckt

ett förslag att i paragrafen införa förtydligande hänvisningar jemväl till

andra gällande författningar än de genom paragrafens ordalydelse utmärkta.

Så borde i paragrafen förekomma en erinran om myndigheternas

rätt att, på grund af den af Sverige tillträdda konventionen om

internationelt skydd för den industriella eganderätten den 20 mars lbbd,

med beslag vid införsel belägga varor, å hvilka olofligen finnas anbragta

fabriks- eller handelsmärken eller firma, eller a hvilka falskeligen finnes

anbraft namnet å ett bestämdt ställe såsom ursprungsort, derest sådan

uppgift utgör tillägg till en uppdiktad eller i bedräglig afsigt lånad

firma. Anledning funnes ock att antaga, det föreskrift skulle kunna

komma att meddelas derom, att jemväl varor, å hvilka falsk ursprungsort

funnes angifven, utan att denna uppgift utgjorde tillägg till uppdiktad

eller lånad firma, icke finge i riket införas. Behof åt ett stadgande

i sistnämnda rigtning hade visat sig, då från utlandet börjat införas

jern- och stålvaror, å hvilka ordet »Eskilstuna» funnes anbragt,

hvilket bedrägliga och för vår inhemska industri menliga tillvägagaende

för närvarande icke kunde hindras.

Utskottet har funnit de föreslagna tilläggen lämpliga och ansett, att

(renom hänvisning äfven till framdeles tillkommande författningar den

största möjliga tydlighet skulle vinnas, utan att paragrafen behöfde ändras

med hänsyn till hvarje ny författning, till följd hvaraf utskottet far

hemställa,

13:o

att 7 § i tulltaxeunderrättelserna måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

§ 7.

Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående

varors angifning och journalisering samt huru

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

förhållas skall med varans undersökning, förtullning

och utlemnande, äfvensom till förhindrande af införsel

utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke eller

firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt, in. in.,

derom länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar

är eller varder stadgadt.

Med undantag för de artiklar och den paragraf, utskottet ofvan förbehållit

sig att framdeles få till behandling upptaga, har utskottet icke

funnit skäl föreslå någon ändring i afseende å öfriga i tulltaxan eller

dervid fogade underrättelser förefintliga bestämmelser, hvilket utskottet får

14:o

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 13 juni 1887.

På utskottets vägnar:

F. B ARNE K O W.

Reservationer:

af herr Lothigius:

»Lika med utskottet finner jag det vara uppenbart, att en lämpligt

af vägd tull å de artiklar, om hvilka utskottet i 5, 7 och följande punkterna

afgifvit utlåtande, måste ingå såsom eu mycket vigtig del af det

tullsystem, som åsyftar att genom tull å våra hufvudnäringars förnämsta

alster bereda någon lindring uti dessa näringars tryckta ställning; och

ehuru jag är ense med utskottet äfven deri, att utskottet icke lämpligen

bort nu framlägga ett genomfördt förslag till ombildning af tull
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

taxan, har jag dock ansett, att utskottet icke bort lemna frågan om

ändringar i densamma utan all åtgärd, hvarföre jag, enär den utredning,

som erfordras för ett tillfredsställande förslag till sådana ändringar,

otifvelaktigt kan bäst åstadkommas genom särskilt förordnade sakkunnige

män, inom utskottet påyrkat, att, i anledning af de i betänkandet

omförmälda motioner angående tull å förädlade produkter af jordbruk

och andra näringar, utskottet måtte tillstyrka Riksdagen besluta

att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta genom sakkunnige personer utreda,

hvilka förändringar i gällande tulltaxa lämpligen böra

och kunna vidtagas i syfte att bereda såväl jordbruket

som öfriga näringar ett efter tidsförhållandena afpassadt

jemnare skydd för förädlade produkter, samt till

nästa Riksdag afgifva de förslag, hvartill utredningen

må finnas föranleda.»

af herrar Ahlström, J. Johansson, S. M. Olsson, A. Andersson, Fredholm,

JSr. Boström, A. M. Gudmundsson, Huss och Meyer:

»På sätt af betänkandet framgår, har utskottet ej ansett sig böra vid

innevarande riksdag tillstyrka några förändringar i tulltaxan, vare sig

dessa afsett mera genomgripande förändringar, eller endast höjning eller

sänkning i en eller annan tullsats. Utskottet har dermed ej velat bekräfta

eu till äfventyrs befintlig uppfattning, att vår tulltaxa i sitt närvarande

skick uppfyller alla de anspråk, som man på densamma i tullpolitiskt

hänseende kan ställa. Tvärtom har, såsom af betänkandet

framgår, utskottet funnit syftet med flera af motionärernas förslag synnerligen

behjertansvärdt, och ingen torde heller vilja förneka, att många

oegentligheter i tulltaxan förekomma — oegentligheter, som, då de belägga

råvaran med tull under det att fabrikatet är tullfritt, uppenbart

äro ej blott orättvisa utan äfven menliga för näringslifvets utveckling.

Att utskottet detta oaktadt ej föreslagit af behofvet påkallade

förändringar har varit föranledt af den uppfattning, som inom utskottet

gjort sig gällande, att den närvarande tidpunkten icke vore lämplig för

att vidtaga endast en eller annan partiel förändring utan att derjemte

ingå på en mera mångsidig pröfning af tulltaxans hela innehåll. Un

sådan mera mångsidig pröfning, som för vinnandet af likformighet

och följdrigtighet i tulltaxan är ett oeftergiflig!, vilkor, kräfver eu

vidtomfattande utredning i statistik och tullpolitiskt afseende, hvarförutom

dervid torde behöfva tagas hänsyn till de svenska näringarnas

ställning, hvilken icke utan en föregående noggrann undersökning

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

kan på ett tillfredsställande sätt utrönas. Då emellertid den för genomförandet

af ett så vidlyftigt arbete erforderliga tid naturligtvis ej kunnat

stå till utskottets förfogande, har utskottet sett sig föranlåtet att

med afseende å tulltaxans innehåll för närvarande ej föreslå någon förändring

deri.

Med allt erkännande af svårigheterna att i sak kunna för tillfället

åtgöra något annat, än hvad utskottet föreslagit, hafva reservanterna

dock trott, att utskottet kunnat och bort eftersträfva något mera än att

framkomma med ett betänkande, som blott och bart afstyrker alla väckta

förslag. Då allmänt klagas öfver näringarnes betryckta ställning, och då

många förmena att det rådande betrycket till väsentlig del skulle kunna

undanrödjas genom en förändrad tullagstiftning, så vill det synas reservanterna,

som borde det för staten vara en bjudande pligt att göra hvad

som göras kan för att åtminstone vinna rättelse i det, som må hända är

felaktigt. Ett tullbetänkande, som rätt och slätt afstyrker alla tulländringar

och helt beqvämt åtnöjer sig med att göra intet, kan ej heller

vara egnadt att bereda oliktänkande utväg att mötas på ett från näringsdödande

tullstrider fredad! område; och detta torde dock för närvarande

vara det för alla mest eftersträfvansvärda önskemålet.

För hvar och en, som fattar, att tullagstiftningen ej är någon doktrin,

utan en erfarenhetssak, som i hvarje särskildt fall måste behandlas

i öfverensstämmelse med sig företeende omständigheter, bör det ook

vara uppenbart, att hvilka de ändringar än må vara, som man, ur olika

synpunter sedt, anser vara af behofvet påkallade, så måste likväl dessa

ändringar under alla förhållanden vidtagas med största möjliga klokhet

och försigtighet, om de skola verka befrämjande och ej förstörande på

näringslifvet, i hvilket tullagstiftningen så djupt ingriper. Men endast

då torde det för oss blifva möjligt att omfatta ett sådant förfaringssätt,

när vi till grundval för hvad som bör göras lägga all den sakkunskap,

öfver hvilken vi här i landet kunna råda, och icke något annat; minst

lösa hugskott. Det vill derföre synas reservanterna magtpåliggande, att

icke nu, medan tid är, försumma tillfället att söka bereda sakkunskapen

hela det inflytande på tullfrågans framtida afgörande, som ingen torde

förneka att den med allt skäl bör hafva.

Utan att närmare ingå på frågan om beskaffenheten och omfånget

af det kunskapsmaterial, som för sådant ändamål blir nödigt att sammanställa,

anse reservanterna likväl, att tullfrågan, enligt deras åsigt,

ej skall kunna vinna en för landet lycklig lösning, om det ej beredes

hvar och en, som på frågans slutliga afgörande kommer att utöfva inflytande,

möjlighet att bilda sig en på faktiska förhållanden grundad

Bih. till Riksd. Prat: 1887. Ii. .5 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

uppfattning om hvad som bör göras. För denna orsaks skull torde

det blifva en nödvändighet att på allmän bekostnad företaga en utredning

af hela det kunskapsmaterial, som utgör en frukt af de föregående

tiders tullsträfvanden, genom hvilka vår nuvarande tullagstiftning

kommit till stånd, och detta icke blott med afseende på sjelfva

tullsatsernas belopp under olika tider, jemförda med de värdeförändringar,

som de vigtigaste varuartiklarne undergått, utan äfven med afseende

på de motiv, som varit bestämmande för de olika tullsatsernas höjande

eller sänkande. För vinnandet af en rätt insigt i tullfrågans hela innebörd

torde derjemte med den inom vårt eget land vunna erfarenhet

böra sammanställas en jemförande öfversigt af de för närvarande i Sverige

och andra länder rådande tullsatser. Till en sådan, det rent tullpolitiska

området omfattande, utredning torde äfvenledes böra fogas eu, så

vidt möjligt är, noggrann undersökning af det svenska näringslifvets

ställning.

Nödvändigheten att föranstalta om eu sådan utredning framstår i

så mycket klarare dag, om man besinnar, att det endast på en sådan

utredningens och undersökningens väg varit andra länder möjligt att

hvar för sig genomföra tullsystem, som af dem, hvilka i dessa länder

haft det slutliga afgörandet i sin hand, ansetts vara afpassade efter hvarje

lands särskilda behof. Visserligen hafva icke heller vi alldeles underlåtit

att arbeta i ofvan antydda rigtning, ehuru det måste medgifvas,

att vi i långt ringare grad än andra länder ansett ett sådant arbete vara

ett oafvisligt vilkor för vinnandet af en landets kraf motsvarande tullagstiftning.

Men utan att detta oaktadt vilja underskatta vigten och betydelsen

af det arbete, som i ifrågavarande hänseende redan blifvit

undangjordt, så torde emellertid den invecklade beskaffenheten af nutidens

industriella och ekonomiska svårigheter nödvändiggöra ej blott

frambringandet af ett rikare kunskapsmaterial, än hvad man tillförene

ansett nödigt, utan äfven en omsorgsfullare bearbetning af detsamma.

Vilja vi icke nu underkasta oss det mödosamma arbete och dermed

förenade kostnad, som en omsorgsfull utredning af tullfrågan kräfver,

så torde nog kunna hända, att försöken att på en mindre mödosam väg

vinna lugn och stadga i tullagstiftningen komma att misslyckas, och att

vi således efter att hafva förlorat en dyrbar tid ändock slutligen blifva

nödgade att inslå på den nu anvisade vägen.

Något skäl att uppskjuta den föreslagna utredningen synes reservanterna

ej heller föreligga; ty hvilken utgång tullfrågans slutliga afgörande

än månde komma att få, och hvarom ingen på förhand kan

döma, så torde likväl någon mera genomförd systemförändring i vårt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5. 27

lands tullagstiftning svårligen kunna bringas till stånd förr än år 1892,

då vår med Frankrike afslutna handelstraktat tilländagår. Den tid, som

förflyter till dess vi måste fatta vårt beslut om vi skola förnya den eller

icke, det vill säga ett år förut eller 1891, kan visserligen anses lång

och mer än nog för den noggranna utredning, som enligt reservanternas

mening är högeligen af behofvet påkallad och som äfven förr eller senare

måste företagas. Men att tiden räcker till synes reservanterna ej utgöra

något med klokhetens och försigtighetens fordringar öfverensstämmande

skäl att uppskjuta till morgondagen hvad som kan göras i dag; ty dels

tager denna utredning, äfven frånsedt det myckna förarbete, som redan

finnes undangjordt, i och för sig en ej obetydlig tid i anspråk, dels

torde kräfvas ej mindre tid för alla dem, som på frågans slutliga afgörande

komma att utöfva inflytande, den allmänna meningen ej undantagen,

att med den åvägabragta sakutredningen göra sig förtrogna.

Med afseende på det sätt, hvarpå denna sakutredning skall åstadkommas,

hafva reservanterna slutligen tänkt sig, att derför ej vore nödigt

att tillsätta någon tullkomité i vanlig mening, eftersom frågan här ej

gäller att sammanjemka skilda åsigter, utan endast och allenast att

utröna fakta. Utredningen torde sålunda kunna försiggå dels med bistånd

af de administrativa krafter, som stå till Kongl. Maj:ts förfogande, dels med

tillhjelp af tillfälliga biträden beträffande allt sådant, som ej ligger inom

einbetsverkens räckvidd. Af en pa sådant sätt utförd utredning bör man

desto hellre kunna påräkna ett tillfredsställande resultat, som det utan

tvifvel bör för regeringen vara angeläget att, i betraktande af tullfrågans

vigt för landets näringslif, följa utredningen under hela dess fortgång

med synnerlig uppmärksamhet.

På ofvan anförda grunder få reservanterna i enlighet med hvad

inom utskottet blifvit yrkadt hemställa,

att Riksdagen behagade i skrifvelse till Konungen

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta föranstalta en

saklig utredning af de fakta, hvilka böra ligga till

grund för en behöflig revision af tullagstiftningen till

vinnandet af största möjliga följdrigtighet och likformighet

i dess olika delar.»

af herrar Ahlström, J. Johansson, S. M. Olsson, Fredholm, JSf. Boström,

Gudmundsson, Huss och Meyer

mot vissa delar af utskottets motivering:

Ö ''

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 5.

af herr Björkman:

»Åberopande de skäl, jag i min motion anfört, får jag derjemte som

motiv för bifall till den samma, med iakttagande af mitt i utskottet

gjorda yrkande om tullsatsens nedsättande till 10 öre pr kg. för artikeln

fläsk, framhålla den brist, som på sätt och vis uppstått i statskassan,

derigenom att bränvinsmedlen icke influtit till så stort belopp

. som beräknats, hvilken brist, tack vare en märkbar strömning åt nykterhet

under senaste tiden, lyckligtvis ej synes komma att fyllas i följd af

ökad bränvinskonsumtion. Då nu Kongl. Maj:t föreslår byggnadsföretag,

hvilka kräfva stora summor, och nödvändigheten väl ändå bjuder, att

statsmagterna komma den under ekonomiska bördor svigtande jordbrukaren

i någon mån till hjelp, anser jag, att bifall till min motion skulle

blifva till gagn ej mindre för statskassan än äfven för jordbruket.»

af herr A. Andersson

mot punkterna 5:o), 10:o) och ll:o).

Herrar N. Boström och Meyer hafva anhållit få antecknadt, att de

icke deltagit i behandlingen af punkterna l:o)—12:o).

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.