Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare af delning skontor af riksbanken. Förslag om inrättande af ytterligare afdelningskontor af riksbanken hafva vid innevarande riksmöte blifvit framstälda i tio särskilda motioner, Indika genom remiss dels från Första och dels från Andra Kammaren blifvit hänvisade till förberedande behandling af bankoutsk ottet.

1887-06-11 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1887 B:8, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare af delning skontor af riksbanken. Förslag om inrättande af ytterligare afdelningskontor af riksbanken hafva vid innevarande riksmöte blifvit framstälda i tio särskilda motioner, Indika genom remiss dels från Första och dels från Andra Kammaren blifvit hänvisade till förberedande behandling af bankoutsk ottet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Utlåtande N:o 8.

I

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 11 juni 1887, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om inrättande af

ytterligare af delning skontor af riksbanken.

Förslag om inrättande af ytterligare afdelningskontor af riksbanken

hafva vid innevarande riksmöte blifvit framstälda i tio särskilda

motioner, Indika genom remiss dels från Första och dels från Andra

Kammaren blifvit hänvisade till förberedande behandling af bankoutsk

ottet.

Af motionärerne hafva sex yrkat anläggande af ett riksbankskontor

i Kalmar, nemligen:

Herr Carl Hasselrot, som i motion n:o 21 i Första Kammaren

hemstält,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Kalmar, antingen för Kalmar län under enahanda vilkor

och bestämmelser, som nu gälla för öfriga riksbankens afdelningskontor,

eller ock för det område af samma län samt under de särskilda

vilkor och bestämmelser i afseende på lånerörelsen, som bankofullmägtige

må ega att föreskrifva», och

Herrar A. P. Danielson, Nils Petersson, J. Eklund, A. Vestrin,

och O. Bondeson, hvilka i motion n:o 123 i Andra Kammaren hemstält,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett afdelningskontor

af riksbanken i Kalmar för Kalmar län eller det område deraf, som

Bih. till Riksd. Prof- 1887 B. 6 Sami. 5 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

JBankoutslcottets Utlåtande N:o 8.

bankofullmägtige finge rätt att bestämma, och under de vilkor och bestämmelser

i afseende på lånerörelsen, som fullmägtige jemväl ega att

föreskrifva, men i öfrigt på enahanda grunder, som gälla för öfriga

riksbankens afdelningskontor»,

samt, för den händelse Riksdagen ej finner lämpligt att gifva

riksbankens fullmägtige den rätt här ofvan yrkats i afseende på afdelningskontorets

område och lånerörelse,

)>att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Kalmar för Kalmar län eller bestämd del deraf, under

enahanda vilkor och bestämmelser, som nu gälla för öfriga riksbankens

afdelningskontor».

Öfrige motionärer, samtlige tillhörande Andra Kammaren, hafva

föreslagit:

Herr N. Nilsson i Vrängebol (motion n:o 25):

»att Riksdagen på i motionen angifna grunder, så vida dessa anses

lämpliga, eller, i annat fall, under enahanda vilkor, som äro gällande

för redan anordnade afdelningskontor, ville besluta inrättande af

ett riksbankens afdelningskontor i Karlstad för Vermlands län»,

Herr J. Ericsson i Norrby (motion n:o 55):

»att Riksdagen måtte besluta en utsträckning af riksbankens

verksamhet medelst afdelningskontors förläggande i landsorterna i mån

af behof och tillgångar, och att Östergötland så snart som möjligt måtte

erhålla ett sådant, förlagdt i staden Linköping»,

Herr E. P. Jonsson i Myre (motion n:o 77):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Hernösand för Vesternorrlands län, antingen under de

vilkor och bestämmelser, som gälla för de förut inrättade afdelningskontoren,

eller ock med sådana, vederbörande utskott kan finna lämpligt

föreslå»,

Herr A. Nilsson i Rinkaby (motion n:o 85):

»att Riksdagen enligt hans i sistlidne januari månad väckta motion,

n:o 165, måtte besluta inrättande af ett, riksbankens afdelningskontor i

Kristianstad»,

Herrar P. Pell reson i Törneryd, Anders Svensson i Lösen, Aug.

Petersson och Nils Jönsson i Gammalstorp (motion n:o 92):

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banlcoutsko.tets Utlåtande N:o 8.

3

»att Riksdagen, måtte besluta inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Karlskrona, under enahanda vilkor och bestämmelser,

som nu gälla för öfriga riksbankens afdelningskoutor»,

Herr A. Hansson i Solberga (motion n:o 105):

»att Riksdagen måtte besluta, det ett riksbankens afdelningskoutor

inrättas för Kopparbergs län i Falun, med vilkor och bestämmelser,

som bankoutskottet, dit denna motion torde remitteras, finner lämpligt

föreslå»,

Herr G. A. Wändahl (motion n:o 112):

»att Riksdagen beslutar inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Sundsvall»,

hvarjemte slutligen herr M. Dahn, med afseende ej mindre å begäret

efter än ock behofvet af flera afdelniugskontor af riksbanken

samt den alltmer inom Riksdagen framträdande åsigten att riksbanken

borde stärkas och utvecklas, så att den blefve i stånd att öfvertaga

hela sedelutgifuingsrätten, i motion n:o 71, i Andra Kammaren uttalat

den åsigt,

»att en bestämd plan för inrättande af afdelningskoutor borde beslutas,

såsom t. ex. att residensstäderna i länen bestämdes som platser

för afdelningskontoren; att hvarje år något eller några (minst ett)

afdelningskontor inrättades; att låne- och vexelrörelsen bestämdes så,

att lån och vexlar på högre belopp erhölles och diskonterades endast

från hufvudkontoret; att det till afbetalningslån afsätta beloppet ökades

i proportion till riksbankens tillväxt; samt att de nuvarande afdelningskontoren

(med undantag af dem i Göteborg och Malmö, såsom

belägna på stora handelsplatser och vigtiga utfärtsorter till utlandet)

finge omfånget och arten af sin verksamhet i likhet med nyinrättade afdelningskontoren

begränsade till hvad fullmägtige i riksbanken ansåge

lämpligt», i följd hvaraf motionären föreslagit,

»att Riksdagen uppdrager åt fullmägtige i riksbanken att till 1888

års riksdag uppgöra och till Riksdagen framlägga en fullständig plan

för inrättande af afdelningskontor för riksbanken».

På anmodan af bankoutskottet att yttra sig öfver de sålunda väckta

motionerna, haft a fullmägtige afgifvit ett utlåtande, hvilket utskottet

funnit sig böra ordagrant här intaga, så lydande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BanhoutsJcottets Utlåtande N:o 8.

»De vid riksdagen med alltjemt stegrad styrka framträdande förslagen

att genom nya afdelningskontor ytterligare utsträcka riksbankens

verksamhet i skilda delar af landet och derigenom bereda allmänheten

såväl lättare tillfällen till erhållande af penningförsträckningar

som billigare vilkor dervid hafva från fullmägtiges sida mötts af allvarliga

gensagor.

Fullmägtige hafva dervid sökt framhålla, att förslagen om en så

beskaffad utvidgning af riksbankens verksamhet väsentligen måste,

såsom ock af flera bankoutskottets uttalanden framgår, bero på utgörandet

af den sväfvande frågan om ordnandet af bankväsendet i dess

helhet inom landet, af hvilken frågas lösning i sjelfva verket riksbankens

och de enskilda bankernas ställning till den allmänna rörelsen

kommer att bestämmas. Det lär också vara lätt insedt, att under nuvarande

banklagstiftning, då en mängd enskilda bankinstitut åtnjuta

en vidsträckt sedelutgifningsrätt utan motsvarande skyldigheter i afseende

å hållandet af kassatillgångar, och då derjemte dessa banker

öfverbjuda riksbanken i fråga om ränteersättning för upplånade medel,

riksbanken icke kan förlägga och drifva eu så utsträckt rörelse, som

här åsyftas, med egna sedlar eller med upplånade kapital, utan måste

till stor del bestrida densamma med sina egna fonder. Huru betydande

än dessa nu mera äro, kan likväl lätt visas, hvad för öfrigt erfarenheten

bekräftar, att de icke förslå till upprättande och underhållande

af ett väsentligen ökadt antal afdelningskontor, hvilkas behof af förlag

naturligtvis måste alltjemt stegras i förhållande till den växande

omfattningen af deras lånerörelse, sådan denna under nuvarande organisation

gestaltat sig. Fullmägtige hafva i afseende härå i sitt yttrande

till 1885 års bankoutskott angående afdelningskontorens ständigt

ökade behof af förlag meddelat åtskilliga siffror, hvilka torde få

anses fullt bevisande.

Vidare måste den nyss omtalade organisationen af afdelningskontoren

hos fullmägtige framkalla en annan icke mindre tungt vägande

betänklighet mot de framstälda förslagen. I sitt här ofvan omförmälda

utlåtande af år 1885 hafva fullmägtige på bankoutskottets

anmodan yttrat sig beträffande afdelningskontorens anordning och dervid,

med framhållande af det angelägna i en närmare samverkan mellan

fullmägtige och afdelningskontorens styrelser, uttalat åtskilliga

tvifvelsmål i fråga om lämpligheten af det nuvarande systemet, men

tillika förklarat sig icke kunna eller böra framlägga förslag till några

mera genomgripande ändringar i detsamma, förr än genom åstadkommen

lifligare beröring med kontoren tillräcklig erfarenhet vunnits i

afseende å den rigtning, i hvilken erforderliga reformförslag skulle gå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o S.

5

T sjelfva verket gifver också den inhemtade erfarenheten stöd åt den

åsigt, hvilken vid fullmägtiges öfver]äggningar i ämnet mer än en gång

framträda nemligen att den nuvarande organisationen af de ifrågavarande

kontoren och'' den i väsentlig mån deraf beroende arten af den

rörelse, som af dem drifves, icke medgifva inrättandet af nya sådana

under oförändrade former utan verkliga olägenheter och möjligen äfven

faror för riksbanken.

Afdelningskontoren bilda nemligen för det närvarande med sina

styrelser, hvilka visserligen tillsättas af fullmägtige, men i öfrigt äro

i det hela sjelfständig beträffande såväl beviljande af kredit som öfriga

grenar af bankrörelsen egentligen fristående större eller mindre

banker, hvilka bero af riksbanken, förnämligast i dess egenskap al förläggare,

och således äfven äro befriade från omsorgen att vid sina

transaktioner taga hänsyn till befintliga kassatillgångar, hvilkas underhållande

är hufvudkontorets ensak. Förlagets storlek bestämmes visserligen

af fullmägtige, men desse hafva i och genom erfarenheten lärt

sig inse svårigheten att utslå framställningar om nya tillskott, da dessa

framställningar grundats på den särskildt framhållna nödvändigheten

eller vigten af att uppehålla eller ytterligare utveckla eu affärsrörelse,

som må hända blifvit, om ej framkallad, åtminstone väsentligen ökad

genom afdelningskontorets understöd och uppmuntran. Ett sådant system

måste, enligt hvad fullmägtige sjelfva vid olika tillfällen uttalat,

om det i vidsträcktare mån får göras gällande, leda till riksbankens

söndersplittrande i eu mängd små banker och derigenom för banken i

ytterlig grad försvåra möjligheten att å ena sidan erbjuda allmänheten

de lättnader i och för dess penningrörelse, som endast eu stor och

kraftig bank kan bereda, och å andra sidan i ögonblick af trångmål

eller förlägenhet sammanhålla sina krafter tillräckligt för att dels häfda

sin egen ställning, särskildt såsom sedelutgifvande riksbank och upprätthållare

af myntvärdet, dels ock erbjuda affärslifvet det stöd, som

detta vid sådana tillfällen bäst behöfver.

Olägenheterna af en så beskaffad splittring, som här antydts, skulle

emellertid vara betydligt mindre, om ej riksbankens verksamhet under

inflytandet af inom landet häfdvunna kreditbruk samt under trycket af

konkurrensen med öfriga banker utvecklat sig i en rigtning, som i flera

afseende!! skiljer sig från den, hvilken af den nyare,på erfarenhet grundade

bankvetenskapen anvisas åt sedelutgifvande nationalbanker. En sådan

har i allmänhet sin utlåningsrörelse koncentrerad på diskontering af

vexlar med kort anloppstid, i regeln högst 90 å 100 dagar, samt på

belåning af sådana säkerheter, hvilka vid förefallande behof lätt kunna

realiseras. Det är naturligt, att, ju kortare belåningstiden är, desto

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

mera utsträckes bankens förmåga att förlägga den verkliga affärsrörelsen.

Diskontering åt vexlar, för hvilka efter högst 3 månaders förlopp liqvid

ingår, möjliggör samma kapitals omplacering 4 gånger om året till underlättande

af den rörelse, som grundar sig på verkliga affärer i och

genom köp och försäljning af varor. På samma gång beredes ock åt

banken säkerhet att kunna behörigen möta de svårigheter, hvilka

kunna uppstå derigenom, att dess sedlar i tider af ekonomiskt betryck

och oro alltjemt strömma in för att utbytas mot guld. Deremot bör

eu dylik bank så litet som möjligt utlåna penningar mot säkerheter,

hvilka, om ock i det hela goda, endast efter eu längre tids förlopp och

ofta icke utan betänkliga ekonomiska rubbningar kunna till fullo förvandlas

i reda penningar.

Hvad åter Sveriges riksbank angår, drifver den flera slag af rörelse,

hvilka i banker af nyss angifven karakter, äro okända. Den

beviljar krediter mot löfte om af betalningar och borgen för fullgörandet

af löftet, den lemnar årskrediter eller så kallade kreditiv, gifver

lån mot hypotek af blanka reverser och har äfven diskonterat vexlar,

hvilkas karakter af ackommodation varit otvetydig, och det med tyst

medgifvande i många fall af omsättning in. m. Hittills har sådant kunnat.

ske utan att blottställa riksbankens soliditet eller anseende, emedan

de ifrågavarande kreditbruken icke tillåtits taga större utsträckning, än

att utlåningen och diskonteringen skett med riksbankens eget kapital,

så att de sålunda erhållna mindre bankmessiga fordringarna icke motsvarats

af någon riksbankens skuld. Samma slag af rörelse bedrifvas

vid afdelningskontoren, men redan nu, då antalet af sådana kontor är

jemförelsevis ringa, ha(Vajjo 1 ägenheterna af rörelsen tagit form i alltjemt

stegrade anspråk från kontorens sida på försträckningar för tillfredsställande

af alla de mångfaldiga och vid afdelningskontoren ännu mera

bjert framträdande kreditbehofven. Uppenbart är, såsom i det föregående

blifvit antyd t, att, om kontorens antal kommer att ökas, äfven

anspråken på låneförsträckningar under deras olika former sannolikt

skola tillväxa och till äfventyra öfverskrida de gränser, inom hvilka de

hittills kunnat inrymmas, och hvilkas bibehållande allena gjort en dylik

bankrörelse tillständig och i längden möjlig. Det kan derjemte med

allt skäl ifrågasättas, om icke eu dylik bankverksamhet genom riksbankens

och de enskilda bankernas medverkan redan nu blifvit sträckt

längre, än som med affärslifvets sundhet låter sig förena, och om icke

ett ytterligare fortgående på samma väg måste leda till slutligt undergräfvande

af de låntagandes ekonomiska bestånd.

Visserligen hafva fullmägtige haft sin uppmärksamhet rigtad på

nödvändigheten att inskränka den mindre bankmessiga diskonteringen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o S. 7

och utlåningen, och fn 11 magt!ges bemödanden i den vägen hafva, såsom

bankoutskottet i senast afgifna utlåtande n:o 2 erinrat, icke varit

fruktlösa. Men dylika bemödanden möta naturligtvis icke ringa svårigheter,

och de skulle så godt som omöjliggöras för den händelse, att

riksbanken skulle få till sin uppgift att genom en mängd nya afdelningskontoi

träda i stället för privatbankerna och till någon mera

väsentlig del öfvertaga dessas hittills varande utlåningsrörelse.

Sådana hafva i hufvudsak de skäl varit, som föranledt fullmägtige

att afstyrka de väckta förslagen om ytterligare utsträckning af riksbankens

verksamhet genom upprättande af nya afdelningskontor i

väsentlig öfverensstämmelse med de äldre. Ett af dessa skäl qvarstå!- ännu i oförminskad styrka, nemligen det sväfvande skick, hvari frågan

om ordnandet af sedelutgifningen fortfarande befinner sig, i följd hvaraf

de enskilda bankerna alltjemt hafva qvar sin jemförelsevis nästan

obegränsade sedelutgifningsrätt. Hvad åter de öfriga angår, torde det

böra tagas i öfvervägande, om icke genom en ändrad anordning af

kontorens verksamhet riksbanken kan sättas i stånd att tillmötesgå

de anspråk, som framstälts.

Eu af motionärerna, som föreslagit att afdelningskontor skulle

inrättas i residensstäderna, har uttryckligen framhållit, att de blifvande

kontoren borde organiseras efter andra grunder än de nuvarande.

Enda möjligheten att vidmagthålla ett större antal afdelningskontor

ligger också i sjelfva verket i begränsningen af dessas verksamhet på

sådant såll, att den blir fullt bankmessig och tillför riksbanken sådana

papper, som äro hvad man kallar flytbar» och hafva eu fast marknad,

— af betalningslånen naturligtvis undantagna, Indika icke få öfverstiga

ett visst maximum och i sjelfva verket måste betraktas såsom tillhörande

eu afskild de] af bankens rörelse. Från kontorens utlåningsrält,

hvilken skulle omfatta äfven afbetalningslån, borde för öfrigt

undantagas alla förbindelser, som grundas å namnsäkerhet eller personalkredit,

för så vidt icke sådan ingår i vexlar, i afseende å Indika

dock sa vidt möjligt borde iakttagas, att endast de, som representera

verklig affär, skulle diskonteras. 1 de fall der personalkredit för öfrigt

skulle komma till användning, nemligen i fråga om lån mot hypotek

af löpande förskrifning och kreditiv med säkerhet af borgen, skulle

lånesökande ega att vända sig- till hufvudkontoret, på det att distriktet

i afseende härå ej måtte komma i annan ställning än före afdelnino-skontorets

öppnande.

Eu så beskaffad begränsning af de nya kontorens rörelse skulle

utan tvifvel bidraga att utveckla riksbankens verksamhet i eu sund

rigta i n g. I den mån sådant utan olägenhet kunde ske skulle natur
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bcmlcoutskottets Utlåtande N:o 8.

ligtvis de principer, som läggas till grund för de nya afdelningskont.

oreu, kunna tillämpas äfven på de äldre eller åtminstone på de

mindre betydande bland dessa, och i alla händelser skulle det på

sådant sätt för fullmägtige blifva lättare att sörja för sammanhållandet

af riksbankens verksamhet i och genom liufvudkontoret.

I afseende härå öfverensstämma fullmägtige i hufvudsak med de

åsigt er, som motionären herr Dahn uttalat, dock med den skiljaktighet,

att fullmägtige ansett begränsningen bäst kunna ske i och genom

bestämmande af de slag af säkerheter, som böra belånas, under det

att nyssbemälde motionär vill inskränka lånebeloppen. Det senare

synes nemligen fullmägtige komma att i praktiken medföra afsevärda

olägenheter, allra helst som gränssiffran blir svår att rätt fixera.

Det är dock lätt insed t, att en tillämpning, på sätt här blifvit

ifrågasatt, af nya principer icke kan ske annat än varsamt och småningom.

Häraf följer tydligt vis, att till eu början och för det närvarande

endast ett nytt afdelningskontor kan lämpligen upprättas,

likasom att detta bör förläggas på ett sådant ställe och erhålla ett

sådant område för sin verksamhet, att inga särskilda svårigheter vållas

vid genomförande af den ändrade anordningen.

Vid valet emellan de föreslagna orterna hafva derför fullmägtige

särskild! fäst sig vid staden Kalmar. Kalmar län och Öland hafva i

(Våga om afbetalningslån tagit i anspråk eu jemförelsevis icke obetydlig

del af den till sådana lån anslagna fonden, hvilket visar sig

deråf, att år 1886 utlemnades till befolkningen derstädes 894 st. afbetalningslån,

eller mor än dubbelt så många som inom Stockholms

stad (429) och nära 38 procent af hufvudkontorets hela (2,308), under

det sammanlagda beloppet utgjorde 748,000 kronor, eller omkring 24

procent. af hufvudkontorets hela utlåning under året å afbetalningsfonden

(3,050,230 kronor) samt 0,2 procent af hela denna fond. Deremot har

samma län icke eu så omfattande affärsrörelse och industriel verksamhet,

att det hell öfver ställa allt för stora anspråk på förlag för ett

afdelningskontor. För öfrig! skulle enligt fullmägtiges åsigt kontorets

distrikt lämpligast inskränkas till en del af Kalmar län. Detta län

utgör, såsom bekant är, område för två olika landsting, det norra och

det södra. Afståndct från länets nordligaste del till den sydligaste är

ganska stort, och förbindelsen emellan de olika delarne ej synnerligen

liflig helst som kommunikationerna äro ordnade med afseende mera å

samfärdseln med angränsande landsbygder än å åstadkommande af

lätt förbindelse mellan länets skilda delar. Full kännedom om affärsoch

personförhållanden i olika traktor al länet lär derför icke kunna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

9

antagas förefinnas i residensstaden, som är belägen längre åt söder.

Att afdelningskontoret förlägges i residensstaden torde vara lämpligast,

och är äfven uttryckligen föreslaget. Vid sådant förhållande synes

det vara rådligast att icke till kontorets distrikt förlägga hela det långsträckta

länet, hvars nordliga del har, hvad postkommunikationer vidkommer,

lika lätt förbindelse med hufvudkontoret, utan begränsa det

till den södra delen. Någon tvekan kan dock uppstå, huruvida distriktet

skulle inskränkas till södra landstingets område, nemligen Norra och

Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte Öland med

städerna Kalmar,. Oskarshamn och Borgholm, eller tillika omfatta Aspelands

härad, hvilket tillhör södra hushållningssällskapets område och

är förenadt till eu domsaga med Handbörds härad. Den senare omständigheten

synes tala för inordnandet jemväl af Aspelands härad

under Kalmar-kontorets distrikt, hvilket i sådant fall skulle komma

att räkna omkring 156,000 invånare (efter 1883 års uppgift). Tages

hänsyn till antalet och beloppet af lån i riksbanken, särskildt afbetalningslån,

visar det sig att en vida större del faller på den södra delen

än på den norra, och upprättandet af ett kontor i Kalmar, med det distrikt

som här föreslås, skulle i ganska väsentlig mån lätta bestyren med

afbetalningslånerörelsen vid hufvudkontoret.

Intet annat af de i motionerna nu föreslagna kontoren kan i sådant

afseende likställas med det i Kalmar. Hvad för öfrigt särskildt

Karlstad beträffar, skulle öppnandet af ett afdelningskontor derstädes

helt visst framkalla anspråk på förlag af större omfattning och annan

beskaffenhet, än som enligt f.ullmägtiges åsigt böra ifrågakomma; enahanda

är förhållandet med Sundsvall och Hernösand, i afseende å livilka

ock särskildt torde böra uppmärksammas, att riksbankskontor derstädes

icke lära kunna blifva till verkligt gagn för orten, utan att de få

sysselsätta sig med vexelrörelse på utlandet, något spm för närvarande

icke utan afsevärda svårigheter synes kunna ega rum. I fråga åter

om Karlskrona och Kristianstad synes skäl ej vara för handen att utbryta

särskilda områden från Vexiö- och Malmö-kontoreus distrikter,

helst man inom dessa kontor bör hafva hunnit att blifva förtrogen med

affärslifvet i Blekinge och Kristianstads län. Hvad angår Östergötland

och Dalarne, äro dessa landskap icke så aflägsna från hufvudkontoret,

att ej detta tills vidare kan utan svårighet anlitas af deras befolkning.

Öfver hufvud taget synes för ordningsföljden i afseende å upprättande

af nya afdelningskontor, om och i den mån sådana efter vunnen erfarenhet

anses kunna upprättas, böra så mycket som möjligt göras

gällande afstånaet från hufvudkontoret eller nu befintligt afdelningsBih.

till Riksd. Vrot. 1887. B. 6 Samt. 1 Afd. 5 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

kontor ock de större eller mindre dermed sammanhängande svårigheterna

i förbindelser med det ena eller andra.

1 öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit uttaladt hafva

fullmägtige ansett det nya afdelningskontorets verksamhet kunna blifva

följande:

Kontoret skulle ega att

1) betjena allmänheten med in- och utvexling af mynt och sedlar

enligt de vilkor och inom de gränser, som af reglementet äro faststälda;

2) diskontera inrikes vexlar, hvarvid det skulle åligga styrelsen

att söka urskilja och bland erbjudna vexlar antaga endast eller åtminstone

förnämligast sådana, som härleda sig från industriens och handelns

transaktioner inbördes;

3) bevilja och utlemna lån mot hypotek af publika papper eller

andra obligationer, aktier och inteckningar, efter närmare bestämmelser af

fullmägtige i fråga om de värdepapper, som till belåning antagas, samt

tariff å belåningsvärdena;

4) bevilja och utlemna lån mot säkerhet af vågförda effekter enligt

af fullmägtige faststälda belåningsvilkor;

5) bevilja och utlemna s. k. afbetalning slån till det sammanlagda .

belopp och enligt de bestämmelser, som af fullmägtige meddelas;

6) bevilja kassakreditiv mot sådant hypotek, som af fullmägtige

blifvit till belåning godkändt och värderadt;

7) emottaga penningar på depositions- samt upp- och af skrifning sr åkning,

äfvensom å /''olior åkning, allt i enlighet med närmare föreskrifter af

fullmägtige. Räkningar skola, på sätt nu är föreskrifvet, föras emellan

riksbanken å ena och länsstyrelsen samt statskontoret å andra sidan.

Lån mot säkerhet af löpande förbindelse samt kassakreditiv mot

borgen eller hypotek af sådan förbindelse få ej beviljas af kontoret,

men eger sökande att i fråga om sådana vända sig till hufvudkontoret.

I öfrigt äro lånesSkande inom det distrikt, afdelningskontoret omfattar,

hänvisade till detta, och får vid afdelningskontoret diskontering, utlåning

och kreditivbeviljande ega rum endast till inom distriktet bosatt person

eller firma.

Styrelsen för kontoret synes, med afseende å dettas i jemförelse

med nuvarande kontors något begränsade verksamhet, tills vidare kunna

utgöras af endast två särskilda ledamöter, af hvilka den ene skulle

handhafva den dagliga förvaltningen, jemte kamreraren.

Angående tjenstemannapersonalen och öfriga erforderliga bestämmelser

i afseende å det nya kontorets anordnande torde enahanda uppdrag

och bemyndigande, som vid upprättande af afdelningskontoret i

Jönköping lemnades, varda fullmägtige meddelade.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

11

Enligt ett sagda utlåtande bifogadt utdrag af fullmägtiges protokoll

för den 26 sistlidne maj har on bland fullmägtige, herr Liss Olof

Larsson, varit af skiljaktig mening och för sin del anfört följande:

»Ehuru jag icke är alldeles öfvertygad om att de fördelar, man

tror sig vinna af kontor med mera inskränkt verksamhet än de hittills

varande, öfverväga de dermed förenade olägenheter och svårigheter, så

vill jag dock icke motsätta mig, att ett försök dermed göres. Jag kan

dock icke finna något rimligt skäl att inskränka det nya kontorets

verksamhet till den grad, som föreslagits.

»Åt kontorets styrelse lemnas rätt att pröfva godheten af till

diskontering erbjudna vexlar till hvilket belopp som helst, likasom att

pröfva säkerheten för sökta afbetalningslån, å hvilka i regeln endast

namnsäkerhet förefinnes. Deremot skulle samma styrelse, som i fråga

om vexlar anses kompetent att pröfva personers soliditet, vore det ock

å belopp uppgående till hundra tusentals kronor, icke ega rätt att bevilja

kreditiv eller lemna s. k. handelslån mot namnsäkerhet ens till

något belopp. Visserligen skulle befolkningen i den ort, hvarest ett

sådant kontor förlägges, ega rätt att i bankens hufvudkontor söka sådana

kreditiv och lån; men då detta skulle vara en olägenhet för ortens

befolkning, och då fullmägtige i hufvudkontoret icke rimligtvis kunna

förväntas ega större personalkännedom i en mer eller mindre aflägsen

landsort än styrelsen i det der befintliga kontoret, och då fullmägtige

dessutom i hvarje fall kunna hålla såväl denna som annan utlåning inom

behöriga gränser, så har jag icke kunnat biträda ett sådant förslag.

»Deremot skulle jag, då en inskränkning i borgenssystemet är

önskvärd, velat gå en medelväg. I fråga om afbetalningslån på 2} år

och som lemnas till belopp af 6,000 kronor, eger styrelsen oinskränkt

pröfningsrätt, då endast namnsäkerhet förekommer. Mig synes, att

då man anförtror styrelsen pröfningsrätten i fråga om lån på så lång

tid som 2| år, bör man så mycket mindre kunna tveka att lemna

samma förtroende åt styrelsen, när det gäller kreditiv på ett år och

lån på högst sex månader. Jag anser derför att vid sådant kontor

som det, hvarom nu är fråga, kassakreditiv på högst 12 månader samt

afbetalningslån och s. k. handelslån mot endast namnsäkerhet må kunna

lemnas till belopp af sammanlagd! högst 6,000 kronor till en kreditiveller

låntagare, men att, der någon önskar större kredit mot endast

namnsäkerhet, sådan ansökan må inlemnas i afdelningskontoret, som

med sitt yttrande jemte uppgift å de belopp, för hvilka sökanden förut

möjligen häftar till kontoret, insänder handlingen till hufvudkontoret,

som pröfvar ansökningen.

»Väl skulle den ort, som erhåller ett sådant kontor, ändå komma

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Utlåtande iV;o 8.

uti något sämre ställning än de orter, som redan ega afdelningskontor,

men med den rätt för det nya kontoret, som jag föreslår, skulle olikheten

väsentligen förminskas. Hellre än att kunna biträda förslaget om

inrättande af kontor med så inskränkt utlåningsrätt, som af öfrige fullmägtige

föreslås, måste jag, om mitt förslag ej vinner understöd, förorda,

att det nya kontoret, som fullmägtige tillstyrkt i Kalmar, må ordnas

efter samma grunder, som de redan befintliga afdelningskontoren.»

Bankoutskottet, som efter emottagande af fullmägtiges ofvan intagna

utlåtande tagit ifrågavarande år från år återkommande ärende

under allvarligt öfvervägande, bär funnit sig böra till en början erinra

om den varsamhet Riksdagen allt hittills iakttagit i fråga om utsträckning

af riksbankens verksamhet medelst inrättande af nya afdelningskontor,

om ock denna under det nuvarande årtiondet fortgått skyndsammare

än tillförene. Sedan vid 1823 års riksdag beslut fattades

om inrättande af riksbankskontor i Göteborg och Malmö, tillkommo

nemligen, oaktadt inom Riksdagen förslag tid efter annan framstäldes

om öppnande af afdelningskontor här och hvar i skilda delar af riket,

icke mer än två kontor, deraf det ena år 1851 i Visby för Gotlands

län och det andra år 1872 i Luleå för rikets två nordligaste län, båda

dessa kontor med hufvudsakligt afseende å den långsamma eller under

en stor del af året af naturhinder afbrutna kommunikationen mellan

nämnda län och hufvudkontoret. De under 1880-talet inrättade tre afdelningskontoren

i Östersund för Jemtlands län, i Vexiö för Kronobergs

och Blekinge län samt i Jönköping för Jönköpings och vissa delar af

Skaraborgs och Elfsborgs län, hafva ock till icke oväsentlig del tillkommit

på grund af dessa landsdelars aflägsenhet från hufvudstaden,

ehuru dertill naturligen jemväl medverkat syftet att genom riksbanken

bereda lättnad för handeln och rörelsen derstädes på de billigare lånevilkor,

riksbanken ofta i jemförelse med enskilda penninginrättningar

är i tillfälle erbjuda, äfvensom att bereda en ökad spridning inom landet

af lagligt betalningsmedel. Vid hvarje steg i denna rigtning måste

dock, efter utskottets uppfattning, ögonmärket vara stadigt fäst ej

mindre på de ifrågastälda orternas större eller mindre behof af ett riksbankskontor,

än äfven och företrädesvis derpå, att icke riksbankens

verksamhet såsom landets centralbank försvagas, då ju tvärtom detta

riksbankens hufvudsakligaste och betydelsefullaste ändamål framför allt

bör beaktas och främjas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets Utlåtande N:o 8.

13

Såsom fullmägtige i sitt till 1885 års Riksdags bankoutskott afgifna

och i utskottets utlåtande n:o 7 till samma års Riksdag intagna

yttrande öfver då väckta förslag om inrättande af afdelningskontor

erinrat och anfört, måste det för ett rätt bedömande af frågan om

möjligheten och lämpligheten att inrätta ytterligare sådana kontor vara

af vigt och intresse att göra sig någon reda för de nuvarande afdelningskontorens

utveckling, särskildt hvad utlåningsrörelsen beträffar;

och har utskottet för sådant ändamål funnit sig höra utöfver hvad

fullmägtige i sagda yttrande upplyst här meddela, hurusom förhållandena

i berörda hänseende under senare tider gestaltat sig sålunda, att,

under det de för utlåningsrörelsen anordnade medel utgjorde

vid hufvudkontoret ...................................

desamma utgjorde

vid afdelningskontoret i Göteborg ............ 9,5

Malmö................ 6,2

Visby.................... 0,9

Luleå..................... 1,9

vid 1880 års början

22,7 mill. kr.

v

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

V

11

n

ii

ii

ii

ii

ii

samt vid de unde

1880-talet tillkomna kontoren, eller

vid 1886 års slut.

21,9 mill. kr.,

12,0

10,o

1,0

2,o

11 11

ii ii

11 11

11 V

vid kontorets Öppnande vid 1886 års slut.

vid afdelningskontoret i Östersund.............. 0,8 mill. kr. 2,6 mill. kr.

>1 ii Vexiö...................... 1,0 ,, ,, b,3 ,, ,,

ii ii Jönköping............... 1,5 „ 2,1 ,, „

11

11

Af denna redogörelse framgår, att anlitandet af riksbankens utlånings

ti Ilgångar under sagda tid minskats vid hufvudkontoret, men

vid afdelningskontoren deremot år från år mer och mer ökats, samt

att förlagen i sin helhet vid 1886 års slut utgjorde vid hufvudkontoret,

såsom nyss nämnts, 21,9 3 millioner kronor och vid samtliga de 7 afdelningskontoren

33,0 2 millioner kronor.

Med dessa siffror för ögonen kan utskottet visserligen icke underkänna

behörigheten af fullmägtiges i förberörda yttrande uttalade farhåga,

att ett tillämpande i vidsträcktare mån af nu gällande system i

afseende å afdelningskontorens verksamhet måste splittra riksbankens

krafter och förlamande inverka på dess förmåga att dels häfda sin

ställning särskildt såsom sedelutgifvande riksbank och upprätthållare

af myntvärdet, dels ock vid tider af trångmål eller förlägenhet kunna

erbjuda affärslifvet erforderligt stöd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banlcoutshottets Utlåtande N:o 8.

För att emellertid sätta riksbanken i stånd att fortfarande förgrenas

till landets skilda delar och sålunda, tillmötesgå de under en

följd af riksdagar allt mera framträdande anspråken på nya afdelningskontor,

hafva fullmägtige, såsom af deras förberörda utlåtande inhemtas,

tillstyrkt fastställandet af en del nya principer, hvilka gå ut på en begränsning

af kontorens verksamhet i syfte att derigenom på samma

gång möjliggöra inrättandet af nya kontor och främja utveckling af

riksbankens verksamhet i en sund rigtning, samt för tillämpning af

dessa principer tillstyrkt, att till en början och för det närvarande skulle,

efter den föreslagna ändrade anordningen, inrättas ett kontor, hvilket

fullmägtige ansett böra förläggas i Kalmar.

Häremot har dock vid ärendets behandling utskottets flertal funnit

sig i år, liksom tillförene och senast nästlidet år egde ruin, erinra derom,

att såväl utsträckningen af riksbankens rörelse i och genom ökadt

antal afdelningskontor som ock omfånget och arten af dessa kontors

verksamhet måste komma att bero af den ställning, som anvisas riksbanken

gent emot de enskilda bankerna i fråga om rätten att utgifva

sedlar. “Landets verkliga behof af rörelsemedel för det sunda handelsoch

affärslifvet och riksbankens förmåga att, utan svårighet och äfventyr

för dess soliditet, tillhandahålla sådana medel äro“, såsom fullmägtige

i sitt yttrande i en likartad fråga med denna nästlidet år

enligt utskottets mening rigtigt anförde, “de båda faktorer, med hvilka

man måste egentligen räkna, då det gäller att på ändamålsenligt sätt

anordna afdelningskontor af riksbanken i de olika landsdelarne. Men

dessa faktorer kunna icke vara gifna, förrän den ännu sväfvande frågan

om ordnandet af .bankverksamheten inom landet fått sin lösning“. Vid

denna af utskottet flere gånger uttalade åsigt håller utskottet fortfarande

fast och anser i betraktande häraf skäl ej förefinnas att i bankfrågans

nuvarande skick ingå i pröfning angående lämpligheten af de

nu framstälda förslagen om inrättandet af nya afdelningskontor, vare

sig i Kalmar, hvilken plats utskottet dock med hänsyn till dess närbelägenhet

till de två öfriga sm ålandskontoren anser mindre lämplig,

eller å annan ort och vare sig med enahanda omfattning, som de nuvarande

eller enligt de förändrade grunder, som blifvit utaf fullmägtige

eller ofvanomförmälde reservant ifrågastälda; och finner utskottet ett

ytterligare skäl till vidblifvande af en sådan afvaktande hållning förefinnas

uti den brydsamma affärsställningen äfvensom uti den förlägenhet

och oro, som för närvarande råda i de finansiella förhållandena såväl i

vårt land som i utlandet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, föranlåtes utskottet

hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

15

att ofvanomförmälda motioner för närvarande

icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockolm den 11 juni 1887.

På bankoutskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation:

af herrar M. Dalm, Carl Aug. Andersson, Joll. Johansson, A.

Göransson, Lasse Jönsson, Per Nilsson: »Då vi ej kunnat vara med om

det beslut utskottet fattat i föreliggande ärende, få vi härmed afgifva

följande reservation:

År ifrån år har inom representationen allt starkare uttalats som

ett önskningsmål att riksbanken måtte sättas i stånd att öfvertaga de

enskilda bankernas sedelutgifning och medelst inrättande af afdelningskontor

i landsorten utvidga sin verksamhet. Genom att bifalla den

senare framställningen har man fruktat att splittra och dymedelst

försvaga riksbanken, isynnerhet som afdelningskontoren hittills intagit

en alltför sjelfständig ställning gent emot hufvudkontoret. Emellertid

hafva, på grund af väckt motion, bankofullmäktige framlagt förslag till

begränsande af afdelningskontorens verksamhet. Dessa skulle hädanefter

komma att blifva mera beroende af hufvudkontoret och detta

senare få större öfversigt öfver bankrörelsen i sin helhet, hvarigenom

bankens organiska enhet bättre bevarades. Af siffrorna i föreliggande

baukoutskotts utlåtande synes: dels att bankens kapital medelst nya

afdelningskontor blifvit i vidsträcktare mån allmänheten tillhandahållet

och fruktbargjordt (ehuru, enligt fullmägtiges meddelande under januaririksdagen,

svårighet visat sig att på lämpligt sätt få utlånt en del af

bankens hufvudkontors medel), dels att med utvecklingen af afdelningskontorsprincipen

sistnämnda kontor böra ställas i ett mera beroende

och vexelverkande förhållande till hufvudkontoret. Det förefaller oss

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

dock som om de gränser, fullmägtige uppdragit för afdelningskontorens

verksamhet, vore alltför trånga, hvaremot den af herr kiss Olof Larsson

afgifna och bankofullmägtiges utlåtande vidfogade reservationen

synes oss utgöra en lämplig ram för densamma.

Beträffande Kalmars närbelägenhet till Vexiö och Jönköping torde

endast behöfva erinras, att lånesökande inom Kalmar län ej få begagna

sig af afdelningskontoren i nämnde städer — Vexiö och Jönköping —

och att Kalmar läns förbindelse med hufvudkoutoret är ofördelaktigare

än hvad förhållandet är med öfriga städer, hvari man vid innevarande

riksdag föreslagit inrättande af afdelningskontor.

Hänvisande för öfrigt till bankofullmäktiges ofvannämnda utlåtande,

jemte herr L. O. Larssons reservation, få vi härmed föreslå:

att Riksdagen, på de i herr L. O. Larsons reservation

angifna grunder och vilkor, beslutar att för

riksbanken inrätta ett afdelningskontor i Kalmar.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.