Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets Memorial N:o 9

1887-06-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1887 B:9, Bankoutskottets Memorial N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 18 Juni 1887, kl. 5 e. m.

Memorial i fråga om användandet af riksbankens vinst för år 1886.

Enligt § 1 i den för Riksdagens bankoutskott senast utfärdade

instruktion bar utskottet att till Riksdagen afgifva yttrande och förslag

i fråga om användandet af den under år 1886 å riksbankens rörelse

upplupna vinst, som uppgår till ett belopp af 2,496,938 kronor 30 öre.

Vid behandlingen af detta ärende har utskottet jemväl tagit under

öfvervägande Kongl. Maj:ts uti dess till Riksdagen aflåtna proposition

om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning, att af berörda

vinst må för statsverkets behof till utbetalning vid deri tid af år 1888,

som af Riksdagen bestämmes, anvisas ett belopp af 1,250,000 kronor,

äfvensom en inom Riksdagens Andra Kammare af herr M. Balm väckt

motion (n:o 70), innefattande hemställan det Riksdagen måtte besluta,

»dels att 1886 års bankovinst i sin helhet bibehålies för riksbankens

eget ändamål, dels att till § 4 af bankoreglementet göres följande

tillägg: De reserverade medlen skola, då fullmäktige i riksbanken finna

sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska

statspapper att vid behof användas för att stärka riksbankens metalliska

kassa».

Med öfverlemnande till fullmäktige i riksbanken af nyssberörda

motion har utskottet anmodat dem att i ärendet sig yttra; och hafva

fullmäktige uti det af dem till följd häraf afgifna utlåtandet erinrat:

dels hurusom vid afgifvande till nästlidet års bankoutskott af infordradt

utlåtande från fullmäktige i anledning af då väckta motioner

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 6 Samt. 1 Afd. 6 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

om användande af riksbankens vinst för år 1885, fullmäktige hufvudsakligen

anförde, att en afvikelse från den alltsedan år 1875 följda

grundsatsen att för riksbanken bibehålla omkring hälften af dess årsvinst

och öfverlemna återstoden till statsverket skulle ånyo framkalla

strider af samma art som förr inom riksdagen förekommit angående

fördelningen af riksbankens vinst; att förökandet i större mån af riksbankens

andel deri under ett år, då statsverket hade att förfoga öfver

mera betydande öfverskott, lätt skulle kunna föranleda, att ett motsatt

förfarande ansåges böra tillämpas, för den händelse att statsverkets

ställning någon gång blefve sådan, att större tillskott än vanligt fordrades

för statsutgifternas bestridande; att det för riksbankens rörelse Titan

tvifvel vore förmånligare, om den kunde påräkna en någorlunda

lika årlig tillväxt i sina fonder; att den tillökning i dessa, som under

iakttagande af den på senare tider följda praxis i afseende på årsvinstens

fördelning vunnits, också hade visat sig tillräcklig att motsvara

den allmänna rörelsens ökade behof af diskontering och utlåning

hos riksbanken samt att under den rådande allmänna tillbakagången i

kommersielt och industrielt hänseende med deraf följande ringare tillgång

på verkligen antagliga papper någon anledning icke förefunnes

för riksbanken att begära en öfver det vanliga gående förstärkning af

dess kapital;

dels ock att bankoutskottet i sitt derefter till Riksdagen afgifna

memorial i frågan förklarade sig gilla de åsigter fullmäktige sålunda

uttalat, men att med afseende å de för så väl riksbankens hufvudkontor

som dess afdelningskontor i Göteborg och Malmö förestående oundvikliga

nybyggnåder, för hvilka kostnaderna uppginge till så betydliga

belopp, att de icke borde dragas ur bankens allmänna affärsrörelse, utskottet

ansåg sig böra för den gången föreslå ett frånträdande af den

under senare åren iakttagna fördelningen af bankovinsten mellan statsverket

och riksbanken och hemställa om bibehållande i sin helhet för

riksbankens räkning af densammas vinstmedel för år 1885, hvilken utskottets

hemställan ock af Riksdagen bifölls;

hvarefter fullmäktige i sjelfva saken anfört följande: »Dåde af fullmäktige

sålunda uttalade åsigter om önskvärdheten af en stadig fördelning

mellan statsverket och riksbanken af den senares vinst, hvilka fortfarande

af fullmäktige vidhållas, dessutom blifvit af utskottet i hufvudsak godkända

samt de skäl, som nästlidet år enligt utskottets mening förefunnos

för den afvikelse, som då i förevarande hänseende egde rum, numera

blifvit i väsentlig grad undanröjda så väl genom 1886 års riksdagsbeslut

att af riksbankens reserverade medel ett belopp af intill en million kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Baiikoutslwttets Memorial N:o 9.

3

må användas i och för uppförande af nybyggnad för riksbankens hufvudkontor

som ock derigenom, att utan anlitande af det bärofvan angifna

vinstmedelbeloppet tillhopa omkring 10,000 kronor blifvit under

år 1886 använda för de beslutade nybyggnaderna i Göteborg och

Malmö samt 70,000 kronor för ombyggnad af Tumba bruk, hafva fullmäktige

icke ansett anledning nu förefinnas att frångå den på senare

tider följda principen i afseende å vinstmedlens fördelning och få derför

såsom sin åsigt uttala, att, derest det af Kongl. Maj:t i ofvan omförmälda

nådiga proposition framstälda förslag om anvisande åt statsverket

af 1,250,000 kronor af bankovinsten för år 1886 blefve af Riksdagen

bifallet, riksbankens behof kan anses tillgodosedt, om återstoden

1,246,938 kronor 30 öre får i riksbanken bibehållas.

Vare sig emellertid att enligt ofvan omförmälda motion hela eller

enligt fullmäktiges mening endast omkring hälften af senaste bankovinst

komme att bibehållas i riksbanken, skulle det ena eller andra

vinstmedelbeloppet, jemlikt sista punkten i 4 § af bankoreglementet,

ingå bland riksbankens reserverade medel, hvilka, sistlidet års vinst

oberäknad, uppgingo till 2,819,134 kronor 6 öre, deraf enligt samma

reglementsbestämmelser »ett belopp af intill en million kronor må användas

i och för uppförande af nybyggnad för riksbankens hufvudkontor».

I afseende å användandet af dessa reserverade medel har i

motionen, såsom ofvan framstälts, blifvit hemstäldt, att desamma i sin

helhet skulle, då fullmäktige funne sådant lämpligen kunna ske, begagnas

till inköp af goda utländska statspapper att vid behof användas

tillstärkande af riksbankens metalliska kassa.

I anledning häraf tillåta sig fullmäktige anföra, att fullmäktige

mot ett dylikt användningssätt af de reserverade medlen visserligen

icke hafva något att erinra, i den mån sådant lämpligen kan åvägabringas,

på sätt i motionen jemväl antydes; men fullmäktige anse desto

mindre behöfligt att någon särskild bestämmelse derom i bankoreglementet

inflyter, som fullmäktige, denna bestämmelse förutan, hafva

sig ålagdt att nogsamt vaka deröfver, att i och för infriande af riksbankens

sedlar och öfriga förbindelser metalliska kassan behörigen upprätthålles,

för hvilket ändamål inköp, när vid de tillfällen, sådant utan

olägenhet kan ega rum, af goda utländska statspapper icke lär komma

att uraktlåtas».

Enligt ett till utskottet jemväl öfverlemnadt utdrag af det vid

ärendets behandling hos fullmäktige förda protokoll, voro två af fullmäktige,

nemligen ordföranden herr grefve Lewenhaupt och herr Låss

Olof Larsson från beslutet skiljaktige, i hvilket afseende herr grefve

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutsltottets Memorial N:o 9.

Lewenhaupt anförde, att han — på de i enahanda ämne den 18 februari

1886 af honom anförda skäl, hvilka syntes honom fortfarande vara

gällande, och då för sådana riksbankens utgifter, som kunde antagas

blifva under den närmaste framtiden erforderliga, dess nu tillgängliga

vinstmedel syntes böra desto hellre förbehållas, som det vore att motse,

att statsverket genom minskning i dess inkomster blefve i vida större

behof än nu att undfå andel i riksbankens vinst — ansåge, att fullmäktige

bort tillstyrka motionen i hvad den afsåge bankovinstens användande;

hvarjemte herr Larsson yttrade följande:

»Då 1886 års Riksdag, på bankoutskottets tillstyrkan, frångått den

förut under flere år följda grundsats i fråga om bankovinstens fördelning,

och då jag icke kan finna annat än, att det är med riksbankens

fördel bäst förenligt, att den uppkomna vinsten af dess rörelse bibehålies

för dess egna ändamål, när icke statsverkets tillstånd är sådant,

att för dess behof någon del af samma vinst pröfvas oundgängligen

erforderlig, så anser jag, att herrar fullmäktige nu bort tillstyrka bankovinstens

bibehållande för bankens egna ändamål».

Med biträdande af hvad fullmäktiges flertal i saken anfört och

då, enligt hvad utskottet inhemtat, statsverkets ställning för närvarande

torde vara sådan, att andel af bankovinsten är för bestridande af dess

utgifter behöflig samt några sådana särskilda skäl, som år 1886 föranledde

till afvikande från den under en längre följd af år tillämpade

åsigt att af riksbankens vinst för nästföregående år tilldela statsverket

i jemnadt tal hälften och låta riksbanken bibehålla återstoden, ej nu

förefinnas, har utskottet, som jemväl ansett att särskild föreskrift i

bankoreglementet om skyldighet för fullmäktige att inköpa utländska

statspapper, ej torde vara erforderlig, funnit sig böra hemställa det

Riksdagen måtte besluta,

l:o.

att, med afslag å herr Dahns i ämnet framstälda

motion, af riksbankens under år 1886 upplupna vinst

ett belopp af 1,250,000 kronor öfverlemnas till statsverket

samt återstoden eller 1,246,938 kronor 30 öre

i riksbanken bibehålies.

Beträffande tiden för aflemnande till statsverket af förberörda

1,250,000 kronor, får utskottet derjemte, i enlighet med hvad under

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bankoutskottets Memorial N:o 9.

flera föregående år i sådant hänseende föreslagits och af Riksdagen

beslutats hemställa,

2:o.

att, statsverkets andel af bankovinsten för år 188G

skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret,

och utgå med eu fjerdedel under loppet af

hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober

år 1888.

Stockholm den 18 juni 1887.

På bankoutskottets vägnar:

G. S. Åkerhielm.

Bill, till Rikstl Prof, 1887. B. 6 Samt, 1 Afl 6 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.