Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse -på landet den 21 mars 1862. lill lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två inom nämnda Kammare afgifna motioner om ändrad lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

1887-06-03 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 B:13, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse -på landet den 21 mars 1862. lill lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två inom nämnda Kammare afgifna motioner om ändrad lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13-

Ank. till Rikscl. kansli den 3 juni 1887, kl. 1 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad

lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse -på

landet den 21 mars 1862.

lill lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat två

inom nämnda Kammare afgifna motioner om ändrad lydelse af § 11 i

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

I den ena af dessa motioner, n:o 40, föreslår herr J. Nydahl att

Riksdagen ville för sin del besluta, att nämnda paragraf måtte få den

föiändrade lydelse, att röstvärdet skall beräknas efter det en hvar åsätta

fyrktal, dock att vid beslut om utgifter, som skola utgå för längre tid

än två år, äfvensom vid alla val, utom vid val af landstingsmän eller

deras valmän, ej någon må utöfva rösträtt för större antal röster, än

som svarar mot en femtiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängden,

eller i något fall för högre röstetal än det, som enligt röstlängden

sammanräknadt tillkommer öfriga röstegande.

I den andra .af omförmälda motioner, n:o 72, upptager herr M. Tysk

en af herr A. Lilienberg den 24 sistlidne januari inom Andra Kammaren

väckt motion (1887 A: n:o 21), hvilken var af följande lydelse:

Genom flera, under de senare åren utkomna författningar har deltagandet

i vissa allmänna besvär, som förut ålegat endast innehafvare

af i mantal satt jord, blifvit utsträckt till alla, som erlägga kommunalutskylder,

dock så, att för andra beskattningsföremål än fastighet deltages

endast efter en fjerdedel af fyrktalet. Sådan är gällande lag
13ih.

till Rilcsd. Prot. 1887. U, 7 Sami. 6 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

stiftning i fråga om byggande af kyrka, prestgård och tingshus. Emellertid

ändrades icke samtidigt kongl. förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 i fråga om rösträtten i kommunalstämma,

utan qvarstår ännu oförändradt stadgandet i § 11, att röstvärdet skall

beräknas efter det en hvar röstägande åsätta fyrktal.

Då, efter hvad jag har mig bekant, detta vållat olika meningar,

i det att en del ansett det vara tydligt, att röstvärdet skulle i dylika

frågor som de ofvannämnda beräknas efter samma grund som deltagandet

i sjelfva besväret, då deremot andra af lagens ordalydelse funnit

sig förhindrade att biträda en sådan tolkning, får jag för att erhålla

ett bestämdt förklarande i öfverensstämmelse med de allmänna grunderna

för omförrnälda kongl. förordning föreslå, att Riksdagen för sin

del beslutar följande förändrade lydelse af ofvannämnda § 11: »Röstvärdet

skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal; dock

att, der för deltagande i vissa allmänna besvär annan grund är bestämd,

än den för utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande, röstvärdet

skall vid beslut öfver ärenden, som röra sådana besvär, efter

samma grund beräknas.»

Hvad först angår herr Nydahls motion, innefattar den ett ämne,

hvaruti utskottet vid många föregående tillfällen haft att afgifva yttrande

och jemväl framlagt förslag. Utskottet anser sig derför kunna,

likasom vid de två senaste af nämnda tillfällen, hänvisa till följande, år

1885 afgifna utlåtande (n:o 26).

»I den föreliggande frågan hyser utskottet fortfarande samma åsigter,

som äro uttalade i dess utlåtanden n:o 22 vid 1881 års riksdag, n:o 52

vid 1882 års riksdag samt n:o 28 vid 1884 års riksdag.

Utskottet erinrade då, huru som kommunallagarnes ändamål, enligt

deras eget uttalande, vore, att kommuns medlemmar skulle ega att sjelfva

efter de uti dessa lagar lemnade närmare bestämmelser vårda sina gemensamma

ordnings- och hushållningsangelägenheter, men huru som, på det

att denna till grund för hela kommunallagstiftningen liggande tanke

måtte i alla landtkommuner också blifva en verklighet, förändrade bestämmelser

rörande röstvärdet emellertid vore erforderliga.

Beträffande röstvärdet innehölle förordningen om kommunalstyrelse

på landet för det närvarande endast den regel, att röstvärdet beräknas

efter det en hvar åsätta fyrktal. Huru enkel och naturlig den sålunda

gifna regeln än syntes, verkade den dock på olika orter efter olika för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

hållanden helt olika och icke alltid på det mest nöjaktiga sätt. Så innehade

enligt statistiska centralbyråns berättelser rörande den kommunala

rösträtten år 1871* uti 54 af rikets 2,354 landtkommuner en röstägande

öfver hälften af hela fyrktalet, högsta fyrktalet på en person utgjorde

uti 360 öfver 1/.4—1/-2, uti 1,026 öfver 1/w—1/i, allt af hela fyrktalet;

och hvad beträffade antalet personer, som innehade visst fyrktal öfver

Vid af kommunens, innehade 54 öfver hälften, 378 öfver y4—1/2, 1,697

öfver Vio—%, om hvilka förhållanden närmare upplysningar kunde inhemtas

af den tabell, som funnes bifogad lagutskottets utlåtande n:o 35

vid 1878 års riksdag. Förhållandena torde under tiden sedan dess icke,

åtminstone proportionsvis mellan olika grupper af röstegande, hafva undergått

någon väsentlig förändring.

Det vore uppenbart, att någon kommunal sjelfstyrelse icke alls förefunnes.

inom de 54 kommuner, hvarest en enda person ensam kunde utöfva

kommunens beslutanderätt, d. v. s. efter behag, blott laga former

iakttoges, beskatta öfriga kommunalmedlemmar och utse desse att såsom

kommunala förtroendemän vårda angelägenheter, som hufvudsakligen

vore hans egna, under det han sjelf kunde undandraga sig hvarje personligt

kommunalt uppdrag. Att i en stor mängd andra kommuner sjelfstyrelsen

vore i större eller mindre grad kringskuren, visade de anförda

statistiska uppgifterna.

Man borde ock kunna antaga, att, derest, vid utarbetandet af 1862

års kommunalförordning för landet, de statistiska uppgifter rörande förhållandena

i landtkommunerna, en senare tid lemnat, funnits att tillgå,

någon begränsning uppåt uti rösträtten ock blifvit stadgad. Att upphäfva

en kommunalmedlems obegränsade rätt att för alla öfriga medlemmar

af kommunen ensam besluta vore endast en gärd af rättvisa

samt ett vilkor för tillämpningen af begreppet kommunal sjelfstyrelse;

och för en lindrig begränsning af de högsta röstetalen äfven i öfrigt

syntes billighetsskäl tala. Hvad beträffade siffran för det relativa röstmaximum,

som lämpligen borde bestämmas, syntes af de tabeller, som

blifvit af särskilda ledamöter inom utskottet utarbetade och utlåtandet

bifogade, framgå, att genom bestämmande af detta maximum till en

tiondel af kommunens hela röstetal de öfverklagade missförhållandena

kunde i allmänhet afhjelpas.

De skäl, på hvilka utskottet sålunda förut grundat sitt tillstyrkande

af en begränsning i den kommunala rösträtten på landet, synas utskottet

* Några färskare statistiska uppgifter i ämnet föreligga icke.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

fortfarande ega giltighet. Utskottet vill nu ytterligare, i likhet med

hvad utskottet gjorde vid 1882 och 1884 års riksdagar, erinra, att, då

ledamöter i bevillningsberedningarne och i taxeringsnämnderna omedelbart,

samt ledamöter i pröfningsnämnderna medelbart, utses å kommunalstämma,

i sådana kommuner, der beslutanderätten utöfvas af en enda

eller några få personer, dessa kunna erhålla ett i utskottets tanke obehörigt

inflytande äfven å beskattningen. Vidare torde i allmänhet de

olägenheter, till hvilkas afhjelpande den nämnda begränsningen i rösträtten

ansetts nödig, på senaste åren hafva oftare än förut framträdt,

i det att nu mera flerstädes å landsbygden bildas stora bolag för industriel

rörelse, hvarigenom det lätteligen kan inträffa, att en enda person

inom kommunen kan, såsom representant för bolaget, erhålla ett röstetal,

hvars storlek tillåter honom att blifva den allena beslutande i kommunens

angelägenheter eller åtminstone derå utöfva ett allt för stort

inflytande.

Såsom eu omständighet, hvilken i viss mån tjenar till stöd för utskottets

mening, vill utskottet meddela, att uti Finland, hvars samhällsförhållanden

i flera afseenden, och särskilt rörande kommunalväsendet,

ega likhet med dem, som förekomma i vårt land, på grund af förordningen

angående kommunalförvaltningen på landet den 6 februari 1865,

ett relativt maximum af en sjettedel af de vid stämman närvarandes

sammanlagda röstbelopp är stadgadt i fråga om rösträtts utöfvande vare

sig för egen del eller å annans vägnar.»

Vid samtliga de tillfällen, då utskottets ofvan omförmälda förslag

förevarit till behandling i kamrarne, har detsamma godkänts af Andra

Kammaren, men fallit i den Första. Af den diskussion, som särskildt

vid sistlidna års riksdag fördes inom Första Kammaren, har utskottet

trott sig kunna draga den slutsats, att nämnda kammares obenägenhet

mot en förändring i den nu ifrågasatta rigtningen hufvudsakligen haft

sin grund i farhågan för det inflytande eu sådan ändring, tillämpad vid

val af landstingsmän och deras valmän, skulle kunna utöfva på kammarens

egen sammansättning och politiska karakter. Ehuru utskottet för

sin del icke hyser någon sådan farhåga, har dock utskottet, för att om

möjligt undanrödja ett af hindren mot eu reform, hvars behöflighet under

de 25 år, som förflutit sedan kommunalförfattningarnes utfärdande,

allt tydligare blifvit ådagalagd, i sitt förra förslag gjort den ändring, att

vid val af landstingsmän och deras valmän rösträtt må utöfvas efter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

samma grunder, som nu gälla. I sammanhang härmed och till förekommande

af en eljest möjligen uppkommande tvetydighet i redaktionen har

utskottet uteslutit det i utskottets äldre förslag och jemväl i herr Nydahls

motion förekommande tillägget: »eller i något fall för högre röstetal

än det, som enligt röstlängden sammanräknadt tillkommer öfrige

röstegande». Detta har utskottet så mycket hellre ansett sig kunna göra,

som ifrågavarande tillägg icke kan vara af någon allmännare praktisk

betydelse.

Beträffande det af herr Tysk framlagda förslaget, finner utskottet

de af herr Lilienberg i hans ofvan anförda motion åberopade förhållanden

innefatta tillfyllestgörande skäl för detsammas godkännande. Dock

har utskottet ansett förslagets redaktion böra undergå någon jemkning i

ändamål att förekomma den tydning, att härigenom skulle ske ändring

af föreskriften i § 10 af ifrågavarande förordning.

Följaktligen får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville, med anledning af förevarande

två motioner, för sin del antaga följande

Förordning

angående ändrad lydelse af §§ 11 och 59 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862.

Härigenom förordnas, att § 11 i förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, sådan

nämnda § lyder i kongl. kungörelsen den 8 september

1868, samt § 59 i samma förordning, sådan denna paragraf

lyder i kongl. kungörelsen den 17 mars 1882,

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 11-

Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande

åsätta fyrktal; dock att, der för deltagande i sådana

besvär, som åligga alla, hvilka inom kommunen

erlägga kommunalutskylder, annan grund, änfjlen för

utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

finnes särsJcildt stadgad, röstvärdet skall vid beslut öfver

ärenden, som röra sådana besvär, beräknas efter den särskilt

bestämda grunden. Ej må någon, utom vid val

af landstingsman eller valmän för desses väljande, utöfva

rösträtt för större antal röster än som svarar mot

en tiondedel af kommunens hela röstetal efter röstlängdden.

Uppkommer vid sådan beräkning af rösträtt bråktal,

skall det bortfalla.

§ 59.

Kommunalnämnden skall verkställa fyrktalssättningen

och deröfver upprätta en längd, upptagande,

särskild! för hvarje skattskyldig och i särskilda kolumner:

för i mantal satt jord, för jordbruksfastighet utan

mantal och för annan fastighet debiterad bevillning

enligt art. II i bevillningsstadgan (eller, der bevillning

ej utgår, det belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet,

mot sådan bevillning svarar); för öfriga beskattningsföremål

debiterad enahanda bevillning; det

åsätta fyrktalet för i mantal satt jord; fyrktalet för

jordbruksfastighet utan mantal; fyrktalet för annan

fastighet; fyrktalet för alla öfriga beskattningsföremål

och summan af den skattskyldiges fyrktal; allt på sätt

det under litt. A bifogade formulär till fyrktalslängd

närmare utvisar.

Denna längd, som ligger till grund för kommunalutskyldernas

debitering, utgör, med iakttagande af de

bestämmelser och undantag §§ 8, 9 och 11 innehålla,

tillika kommuns röstlängd. 1 den för anmärkningar

afsedda kolumn antecknas, om och på hvilken grund

i följd al dessa bestämmelser någon i längden uppförd

skattskyldig icke eger utöfva rösträtt. Längden upprättas

i två exemplar, af hvilka det ena i sockenstugan

anslås och det andra hos kommunalnämnden förvaras.

Stockholm den 3 juni 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

7

Reservationer

af herrar Bergström, V. N. Ekenman, Fröberg, G. H. Stråle och

Norden/elt, hvilka väl, lika med utskottets flertal, tillstyrkt bifall till

herr Tysks motion, men deremot ansett herr Nydahls förslag icke böra

till någon Riksdagens åtgärd föranleda samt förty föreslagit:

dels följande förändrade lydelse af 11 § i kongl. förordningen om

kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862:

»Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar röstegande åsätta fyrktal;

dock att, der för deltagande i sådana besvär, som åligga alla, hvilka

inom kommunen erlägga kommunalutskylder, annan grund, än den för

utgörande af kommunalutskylder i allmänhet gällande, linnes särskildt

stadgad, röstvärdet skall vid beslut öfver ärenden, som röra sådana

besvär, beräknas efter den särskildt bestämda grunden»;

dels ock sådan ändring af 59 § i nämnda förordning, som utskottets

betänkande utvisar.

Herrar Lundeberg och Sjöcrona hafva begärt få här antecknadt, att

de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Formulär Litt. A.

Fyrktalslängd för

Personer

Fastigheter

Prosten N. N.........................

Landbonden Sven Persson ......

Lagmannen N. N.....................

Kronofogden N. N...................

Majoren N. N........................

Anders Svensson .....................

Gästgifvaren N. N...................

Skomakaren N. N. i Vantinge...

Torparen Carl Nilsson i Vik ...

Carl Svensson, fjerdingsman......

Landtbrukaren N. N................

0. s. v.

Skrintorp N.-o 2, stom l/2 mantal, Kyrktomta N:o 1, skatte, 1 mantal

Lungnås N:o 1, pastorsboställe, 1 mantal.............................................

Normlösa, N:o 1, häradshöfdingeboställe, 2 mantal ..............................

Skrintorp, kronofogdeboställe, 1 1/., mantal ........................................

Glittringe säteri, 11 mantal, Kofvestad 2l/3 mantal, Ys qvarn ............

Berga, 1 mantal, Eofvestad l/3 mantal, Brunby utjord ........................

Vantinge gästgifvaregård, 1 mantal......................................................

Vantinge backstuga...........................................................................

Torpet Lugnet ...................................................................................

Brunby, N:o 3, 1 4S mantal, krono ......................................................

Mora kungsladugård, 1 mantal ...........................................................

Summa

Nordbo den 2 December 188...

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Anm. För sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej utgår, uppföres dock i vederbörlig kolumn det

belopp, som, uträknadt efter taxeringsvärdet, emot sådan bevillning svarar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

9

Nordbo socken år 188

Bevillning enligt art. 11 bevillnings

stadgan

Påfördt fyrktal

Anmärkningar.

för i mantal satt jord

för jordbruksfastighet

utan mantal

för annan fastighet

för alla öfriga beskatt-

ningsföremål

för i mantal satt jord

för jordbruksfastighet

utan mantal

för annan fastighet

•

för alla öfriga beskatt- ningsföremål

Summa

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

13

50

—

—

—

—

16

—

270

—

—

160

430

9

60

—

—

—

—

—

—

192

—

—

—

192

i konkurstillstånd.

13

—

—

—

—

—

26

50

260

—

—

265

525

10

30

—

—

—

—

12

50

206

—

—

125

331

481

50

—

—

22

—

80

—

9,630

—

220

800

10,650

12

—

1

60

—

—

—

—

240

32

—

—

272

11

—

—

—

—

—

23

—

220

—

—

230

450

—

—

—

—

—

80

1

—

—

—

8

10

18

oguldna kommunalutskylder.

—

—

15

—

—

—

—

—

3

—

—

3

—

11

—

—

—

—

—

18

3

—

—

2

5

9

180

—

—

—

180

taxeringsvärde 30,000 kronor.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Att förestående fyrktalslängd blifvit i kommunalstämma denna dag granskad och godkänd, betygas

Nordbo i sockenstugan den 21 december 188...

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

N. N.

Bih. till Rilesd. Prof. 1887. B. 7 Samt. 6 Raft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.