Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändringar i legostadgan den 23 november 1833.

1887-06-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 B:20, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändringar i legostadgan den 23 november 1833.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. kansli den 17 juni 1887, kl. 8 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändringar i

legostadgan den 23 november 1833.

Från Andra Kammaren har lagutskottet fått emottaga en inom nämnda

Kammare af herr Nils Persson i Yadensjö afgifven motion, n:o 90, som har

följande lydelse:

»Vid antagandet af tjenstehjon är det naturligtvis högeligen af vigt

att erhålla pålitligt besked om huru personen i fråga uppfört och skött sig

der han eller hon förut tjenat. Gällande nådiga legostadga af den 23

november 1833 föreskrifver ock derför, att tjenstehjon vid städsel skall

förevisa orlofssedel, utfärdad af nästföregående husbonde och innehållande:

l:o tjenstehjonets namn samt ort och ställe der det tjenat; 2:o huru länge

det varit i husbondens tjenst; 3:o tjenstehjonets fräjd, hvarvid om dess nykterhet

särskildt yttrande bör afgifvas; 4:o huru det sin tjenst bestridt; 5:o hvad

slöjd och annat arbete det dessutom kan förrätta; 6:o intygande om hjonets

ledighet att annan tjenst antaga. Hvad utförlighet beträffar lär ej mera

kunna skäligen begäras, men tyvärr råder, som bekant, allmän klagan

öfver, att, fastän legostadgan uttryckligen inskärper, det husbonde vid utfärdande

af orlofssedel och afskedsbetyg är pligtig att noga följa sanning

och rättvisa, samt husbonde, hvilken uti ifrågavarande hänseende uppgifver

hvad han vet osant vara och deraf annan vilseledas eller skadas kan, enligt

strafflagens 22 kap. 17 § gör sig saker till böter intill högst 100 kronor,

orlofssedels uppgifter i allmänhet äro föga tillförlitliga. Fn och annan husbonde

är för sträng och fordrande; vida flere låta af medlidande eller andra

bevekelsegrunder förleda sig att åt en tjenare, som man snart blir af med,

ja kanske stundom just för att lättare biifva honom eller henne qvitt, gifva

bättre vitsord än vederbörande rätteligen förtjenar. Att råda full bot för

dylikt oskick lär knappast vara möjligt, men nog synes det antagligt, att

om uppgifterna, i stället för att meddelas å ett löst pappersblad, hvilket man

Bill. till Riksd. Prof. 1887. tS. 7 Sami. 11 Häfl. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

vet i de flesta fall endast kommer att uppvisas för att hamna hos tjenstehjonets

nästa husbonde eller hos hjonet sjelft, måste införas i en sammanhängande

följd med alla de orlofssedelsintyg, hjonets föregående husbönder

meddelat och blifvande husbönder komme att meddela, hvarje särskild husbonde

skulle bättre betänka vigten af det vitsord han lemnade. Tydligt är

ock, att en dylik sammanhängande följd af betyg äfven af andra skäl måste,

till obetingad fördel så för dugliga och pålitliga tjenare som för husbönder

ingifva vida större tillit än de nu brukliga lösa orlofssedlarne. Uppläggandet

efter föreskrifvet formulär af en betygsbok för en hvar person, som första

gången antager plats som tjenstehjon, och införandet deri uti sammanhängande

följd af nu föreskrifna orlofssedel- och afskedsbetygsuppgifter skulle för öfrigt

medföra flera andra afsevärda fördelar. Det skulle exempelvis i många fall

underlätta fastställandet af understöd tarfvande fattiges rätta försörjningsort

och dymedelst förebygga många tvister olika fattigvårdssamhällen emellan,

samt i allmänhet blifva till stort gagn vid de talrika fall, då utrönandet af

en persons af tjenareklassen föregående lefnadsförhållanden är af nöden eller

åtminstone önskligt. Att här närmare inlåta sig på sjelfva formen för och

detaljbestämmelserna i eller rörande de åt mig atsedda betygsböckerna, af

hvilken myndighet de böra utställas, huru ofta och för hvem de böra uppvisas,

af hvem de böra vid olika tillfällen förvaras eller på uppräknandet af

de i hvarje händelse få och föga betydande ändringar i gällande föreskrifter

om afskedsbetyg^ uppvisande vid flyttning från en socken eller rote till en

annan och dylikt, synes mig vara dess mindre nödigt eller ens lämpligt, som

frågans afgörande ju ej beror af Riksdagen, utan ensamt af Kongl. Maj:t,

som ej lärer underlåta att, om förslaget anses böra till någon åtgärd föranleda,

meddela de närmare bestämmelser, hvilka kunna vara af nöden. I

det jag till ledning vid uppfattningen af huru jag tänkt mig saken, bifogar

öfversättning af de i Danmark gällande vigtigaste föreskrifter angående

»Skudsmaalsbog», inskränker jag mig derför till att härmed vördsammast

föreslå, att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes, med ändring af vissa punkter i gällande legostadga och med meddelande

af nödiga föreskrifter i öfrigt, påbjuda, att för en hvar, man eller

qvinna, som första gången antager plats såsom tjenstehjon, skall uppläggas en

betygsbok, uti hvilken, förutom måhända vissa föreskrifna tjenstemannaintyg,

de husbönder, hos hvilka personen i fråga kommer att tjena, skola i fortlöpande

följd införa de vitsord och uppgifter, hvilka motsvara eller anses böra

träda i stället för uppgifterna i nu föreskrifna orlofssedlar och afskedsbetyg.»

Det af motionären sålunda föreslagna införandet af betygsböcker för

tjenstehjon eller, såsom de äfven blifvit benämnda, tjenstehjonsböcker kan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

3

utskottet för sin del icke förorda. Ett betygs införande i en sådan bok

skulle, enligt utskottets tanke, icke innebära större garantier för betygets

sanningsenlighet än om detsamma utfärdas i form af orlofssedel och afskedsbetyg.

Deremot synes det uppenbart, att, om ett med verkliga förhållandet

ej öfverensstämmande betyg influtit i betygsboken, det derigenom kan åstadkomma

större skada än om det särskildt utfärdas.

Om således införande af slika böcker, från husböndernas synpunkt

sedt, endast skulle vara af tvifvelaktig nytta, så skulle det, om man betraktar

förslaget från tjenstehjonets sida, pålägga en talrik klass af samhällsmedlemmar

ett band, som står i uppenbar strid med vår tids rättsmedvetande.

Då i afseende å fräjdebetyg gäller, att sådana endast skola innehålla,

huruvida en person vid den tid, då betyget utfärdas, eger medborgerligt

förtroende eller ej, vore det väl föga konseqvent, om en person, tillhörande

tjenstehjonsklassen, skulle nödgas att ständigt föra med sig en bok, innefattande

af enskilda personer meddelade omdömen om hans uppförande och

duglighet under en möjligen längesedan förfluten tid.

Den danska lagstiftningen, som af motionären åberopats till stöd för

förslaget, torde snarare i sin utveckling visa olämpligheten af de i motionen

ifrågasatta stadganden. Den danska tjenstehjonslagen af den 10 maj 1854

föreskrifver visserligen, att hvarje tjenstehjon skall innehafva en betygsbok

(Skudsmaalsbog), och enligt lagens ursprungliga lydelse (§ 59) var husbonde

berättigad att deri göra anteckning om tjenstehjonets förhållande under

tjenstetiden. Men detta stadgande befans olämpligt, och genom en på förslag

af Riksdagen tillkommen lag af den 29 mars 1867 förbjöds husbonde

att i boken anteckna annat och mera än från och till hvilken tid tjenstehjonet

blifvit stadt, i hvilken egenskap och mot hvilken lön samt från och

till hvilken tid det tjenat honom. Derjemte stadgades rätt för tjenstehjon

att erhålla ny bok, hvaruti de i den äldre boken befintliga »Skudsmaal»

icke finge införas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 juni 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herr Sjöcrona har hegärt få här antecknadt, att han icke deltagit i

behandlingen inom utskottet af detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.