Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af 26 kap. 2 § byggningabalken.

1887-05-24 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1887 B:7, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af 26 kap. 2 § byggningabalken.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

I

N:o 7.

Ank. till lliksd. kansli den 25 maj 1887, kl. 11 f. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

af 26 kap. 2 § byggningabalken.

I 2 § af 26 kap. byggningabalken stadgas bland annat: »I

prestegård skall vara stufva med två kamrar, kök, brygghus med bakugn,

bod med dubbel botten och loft, visthus, iada med tu golf och

loga, fähus och stall, alle till den storlek, som särskildt der om stadgadt

är. Dessa hus och ej flera, ega socknemän med tak och innanredet

kyrkoherden färdiga antvarda, och vare han sedan skyldig, att

hålla dem vid magt med egen kostnad. När de af ålder och bruk, och

ej af prestens vanrykt förfalla; då skola socknemän dem bygga och

bättra på deras kostnad, och må verke å prestebolets egor tagas, om

der tillräckelig skog är.»

Från Andra Kammaren har lagutskottet fått emottaga två inom

nämnda kammare väckta motioner, i hvilka föreslås ändring af anförda

stadgande. I den ena af dessa motioner, n:o 4, anför herr A. G. Jönsson

i Mårarp, med hvilken sex andra ledamöter af kammaren instämt:

»Uti byggningabalkens 26 kap. 2 §, i hvad den rörer kyrkoherdes

och socknemännens ömsesidiga skyldigheter vid byggande och

Bih. till lliksd. Pro/. 1887. B. 7 Sami. 3 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

underhåll af prestgårdshus, qvarstå, oaktadt den af 1885 års Riksdagbeslutade

förändring, otydligheter som ofta föranledt tvist emellan prest

och socknemän, och icke sällan hafva de senare fått vidkännas såväl

reparationer som nybyggnad, ändå lagens syfte ostridigt är att kyrkoherde

skall med egen kostnad underhålla de hus, han nybyggda af

socknemän emottagit, tills de af »ålder och bruk och ej af prestens

vanrykt förfalla», då det åligger socknemän att dem nybygga. De

orden »ålder och bruk» kunna dock lemna rum för en ganska godtycklig

tolkning. Och svårt är i allmänhet att afgöra om »ålder och

bruk» eller prestens vanrykt medfört behof af ombyggnad. Det hell

öfver jemväl klargöras att, om vissa detaljer af husen vore af »ålder

och bruk» förfallna, icke derföre husen i sin helhet vore förfallna till

att nybyggas. — Det har ofta händt att synemän till följd af lagens

otydlighet ålagt socknemän att bekosta tillfälliga reparationer och sålunda

alldeles befriat prest från de i denna § omnämnda skyldigheter.

För att bibehålla och främja ett godt förhållande emellan prest och

socknemän är det nödvändigt, att rättigheter och skyldigheter äro i

lagen tydligt uttryckta, hvarföre jag vågar föreslå, att ofta nämnda §

måtte erhålla en sådan lydelse, att lagrummets ursprungliga syfte, att

socknemännen endast hafva skyldighet att bekosta fullständig nybyggnad

men kyrkoherde att ombesörja husens underhåll, måtte blifva

klart uttryckt.»

I den andra af ifrågavarande motioner, n:o 15, föreslår herr O.

Erickson i Bjersby, »att Riksdagen måtte för sin del besluta sådan förändrad

lydelse af 26 kap. 2 § byggningabalken, att deraf tydligen

framgår, att underhållsskyldigheten af de hus, hvilka det åligger församlingen

att antvarda kyrkoherden färdiga, helt och hållet åligger kyrkoherden

och endast nybyggnadsskyldicjheten församlingen.»

Till stöd för sitt förslag åberopar herr Erickson, med hvilken

två andra af kammarens ledamöter instämt, en af honom förut afgifven

motion i ämnet (1887 A, n:o 162), hvaruti anföres:

»Enligt 26 kap. 2 § byggningabalken är kyrkoherden skyldig

att, sedan de hus, hvilka det åligger församlingen att antvarda honom

färdiga, blifvit färdigbyggda, »hålla dem vid magt med egen kostnad».

Men vidare stadgas i samma §, att, »när nämnda hus af ålder och bruk

och ej af prestens vanrykt förfalla, då skola socknemännen dem bygga

och bättra på deras kostnad». Dessa stadganden äro uppenbarligen

stridande mot hvarandra; och att ett förtydligande af lagens mening

härutinnan är af behofvet påkalladt framgår jemväl af den omständigheten,

att tvister uppstått om hvem, kyrkoherden eller församlingen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7. 3

skyldigheten att bekosta vid syn befinna brister å ifrågavarande hus

lagligen ålågeK

Frågan om ändring eller förtydligande af ofvan anförda bestämmelser

har redan vid flera föregående tillfällen dels fristående och dels

i sammanhang med frågan om en ny, för hela riket gemensam ecklesiastik

boställsordning varit föremål för Riksdagens pröfning. I skrifvelse

af den 28 januari 1863 anhöllo rikets ständer, att Kongl. Magt täcktes

låta utarbeta och för rikets ständer framlägga förslag till ecklesiastik

boställsordning. 1 anledning häraf anbefalde Kongl. Magt den 13

februari 1863 kammarkollegium att utarbeta och till Kongl. Maj:t inkomma

med förslag till förordning i den syftning, rikets ständers omförmälda

skrifvelse närmare angåfve. Af kammarkollegium afgafs sådant

förslag jemte underdånigt utlåtande den 30 mars 1865 och, på Kongl.

Maj:ts befallning, efter åtskilliga myndigheters hörande, nytt utlåtande

i ämnet den 29 april 1867.

Då någon ytterligare åtgärd i ärendet härefter ej af Kongl. Maj:t

vidtogs, förnyade Riksdagen i skrifvelse den 10 maj 1876 rikets

ständers förenämnda anhållan; och uppdrog Kongl. Maj:t i anledning

häraf den 30 december 1876 åt särskild person att, efter granskning

af kammarkollegii utlåtanden och förslag i ämnet, i den mån då mera

förändrade förhållanden eller eljest förekomna anledningar dertill

kunde föranleda, utarbeta förslag till de jemkningar i författningsförslagets

särskilda delar, som deraf kunde blifva en följd. Sedan på

grund af nämnda uppdrag nytt förslag till författning rörande presterskapets

boställen blifvit utarbotadt och aflemnadt till chefen för ecklesiastikdepartementet,

erhöllo fyra personer uppdrag att jemte den, som

utarbetat förslaget, deltaga i granskningen af detsamma; och afgåfvo

desse fem komiterade den 28 mars 1879 ytterligare omarbetadt förslag

till förordning angående presterskapets boställen med inledning och

motiv, hvilket förslag finnes af trycket utgifvet. Öfver detta förslag,

som innehåller fullständiga bestämmelser jemväl i nu ifrågavarande

ämne, hafva åtskillige vederbörande blifvit hörde; och lärer proposition

till Riksdagen med anledning af detsamma vara att i en snar framtid

förvänta, möjligen redan vid nästa riksmöte.

Med afseende å hvad sålunda i ärendet förekommit synes det

utskottet ej lämpligt, att Riksdagen nu företager till behandling ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

ämne, som ingår såsom eu synnerligen vigtig del i meranämnda förslag,

utan får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 Maj 1887.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af herr Carlheim-Gyllensköld;

af herr J. Anderson i Tenhult:

»Då jag icke är belåten hvarken med motiveringen eller det beslut

hvartill lagutskottet kommit, får jag anmäla min reservation.

Uti 2 § af 26 kap. byggningabalk en bestämmes hvilka hus

socknemän skola å prestgård bygga, med hänvisning hvad storleken beträffar

till hvad »särskild! derom stadgadt är» samt att, när dessa hus

med tak och innanrede kyrkoherden färdiga antvardas, är han sedan

skyldig hålla dem vid magt med egen kostnad, men när dessa hus af

ålder och bruk och ej af prestens vanrykt förfalla, då skola socknemän

dem bygga och bättra på deras kostnad. Tarfvar prestgård »efter dess

ägor och lägenheter» flera hus, bygge och uppehälle prest dem sjelf, eller

gälde det som brister.

Den nu åberopade § samt innehållet af nedan intagna tvenne kongl.

resolutioner gifva mig anledning antaga att, då ifrågavarande hus blifvit

i fullgodt stånd till kyrkoherden öfverlemnade, är denne skyldig hålla

dem vid magt till dess ombyggnad, större och ansenlig förbättring är

behöflig.

De ladugårdshus, såsom loge, lador och boskapshus, som för prestboställets

skörd äro behöfliga, anser jag med stöd af efterskrifna

kongl. resolutioner böra af boställsinnehafvare!! både byggas och under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

hållas, men der församlingen såsom tionde lemnar otröskad säd, lärer

väl tiondeloge med 2 lador och boskapshus för utfodring af halmen

efter tiondesäden åligga församlingen, derest ej vid skedda lönekonventioner

församlingen vunnit befrielse.

Denna min uppfattning delas icke af dem, som förrätta af- och

tillträdessyner och ekonomiska besigtningar å kyrkoherdeboställen inom

den ort jag tillhör, emedan alla förbättringar, såväl stora som små,

t. ex. sönderrifna tapeter, sönderslagna fönsterrutor, borttappade nycklar

etc. åläggas församlingsboarne att iståndsätta, likasom de senare åläggas

att bygga och underhålla loge med lador och boskapshus, som för

boställets skörd äro behöfliga.

Då sålunda ofvan åberopade lagrum samt kongl. resolutioner sällan

om ens någon gång blifva tillämpade, och innehållet af de senare är

föga kändt samt ovilja från församlingarnes sida rätt ofta uttalas öfver

de ofta återkommande reparationerna å pastorsboställens hus, har jag

ansett att de lagstadganden, som nu finnas och som i förenämnda 2 §

af 26 kap. byggningabalken äro åberopade, jemte möjligen flera

gällande bestämmelser, blifva till ett helt sammanförda, tydligt utvisande

huru stor byggnadsskyldighet församlingarne verkligen åligger och, såsom

följd deraf, hvilka reparationer och husbyggnader pastor sjelf bör

utgöra, och derför har jag inom utskottet yrkat, att Riksdagen ville i

underdånighet aflåta förnyad skrifvelse i ämnet till Kongl. Maj:t.

De af mig här ofvan vidrörda tvenne kongl. resolutioner, som

ännu ej äro upphäfda, äro af följande lydelse :

Afskrift.

Kong!. Maj:ts Nådiga Resolution och Förklaring uppå

the allmänne Besvär, som thes trogne Undersåtare af Riksens

Allmoge uti Sverige och Finland igenom theras utskickade

Fullmächtige hafva vid thenna Riksdagen i underdånighet

ingifva låtit. Gifven Stockholm i Råd-Cammaren den 1

Augusti 1727.

12.

Såsom Allmogen i underdånighet begiär Kongl. Maj:ts nådiga utlåtelse

om alntalet til längden och bredden af de 7 laga hus, som de

i Prästegårdarne efter Kongl. Maj:ts på Allmogens Besvär vid 1720

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

åhrs Riksdag gifne nådige Resolution 41 § bör uppbygga; så har Kongl.

Maj:t sig häröfver således i nåder yttra velat, åt thet första och andra

huset bör bestå i eu byggning, som är 26 alnar lång och 12 alnar

bred inom knutarne med väggar, fyra alnar hög inuti.

På ena ändan af samma byggning kommer att blifva 2 Camrar,

hvardera 6 alnar breda och 7 alnar långa, och mitt uti byggningen

sätestugun å 12 alnar i längden och 9 alnar i bredden. Förstugun blir

utan för sätestugun 3 alnar bred och 12 alnar lång; men på then andra

ändan af byggningen blir kiöket, som svarar i storlek emot begge kamrarne,

dock bör uti kiöket ingen bakugn vara utan allenast en köksspis.

Det tredje huset blir Brygghuset 10 alnar i fyrkant, med bakugn

och kiöksspis. Det fjerde skal vara en bod med dubbel bota och

låft 8 alnar bred och 10 alnar lång. Femte visthuset 6 alnar bredt

och 8 alnar långt utan låft. 6:te Ladan med tvenne gålf, och en loga

mitt uti, kommer att proportioneras efter tertial Tiondens storlek uti församlingen.

,*) 7:de Fähuset bör bestå af 9 alnar i bredden och 16 alnar

i längden, alt inom knutarne räknat, och stallet af 6 spiltor inalles.

Thesse hus, men inga flere hvarken kiällare eller lada för gårdsens gröda,

tilkommer Allmogen åt å Prästebohlet byggia: och när the äro färdige

med taak och all inreda, samt Prästenom väl lagade i hand lefvererade,

så åligger det honom åt draga försorg, thet de ej af vanryckt förderfvas,

och likmätigt den 32 § uti 1681 åhrs Husesyns-Ordning them vid

macht hålla på egen bekostnad: men tarfva husen mycken och ansenlig

förbättring tå skola Sochnemännerne alt hvad som behöfves, tilföra

och på theras bekåstnad husen upbygia. Skulle Prästen behöfva flera

hus än ofvan förmält är, så bör han them af egen bekåstnad byggia

och underhålla. Och althenstund på somlige orter små Församlingar

finnas, hvilka omöjeligen en sådan byggnad som nu föreskrefven är

kunna åstadkomma, så skal vederbörande Landshöfdinge med Consistorio

öfverläggia hvad byggnad bör bestås i the församlingar som äro

under 30 mantal, Säterierne oberäknade. Thesutan skal Allmogen ej

eller varda skyldig att nu strax thenne byggnaden uppsättia theräst

then ännu intet finnes utan efter handen, alt. som then förra åbyggnaden

förfaller, på thet sådant ej må lända them till allt för stor last:

men hvad Prestegårdsbyggnad som Allmogen uti somlige orter genom

conventioner sig åtagit åligger them att fullgiöra så vida de skiäligen

theröfver sig icke besvära. Hvad Skåne och Halland angår så förblifver

therstädes til vidare som härtils vanligit varit.

'') Kursiveringen gjord af reservanten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

7

Afskrift.

Kongl. Maj ds Nådige Resolution och Förklaring uppå samtelig

Presterskapets i Sverige och Finland vid Riksdagen År

1761 i underdånighet andragne allmänna Besvär och ansökningar.

Gifven Stockholm i Råd-Cammaren then 10 Augusti 1762.

§ 4.

Kongl. Maj:t finner i Nåder thet med Lag och billighet aldeles

likmätigt, åt, vid årliga byggnads skyldighetens utsättande å Prestebord,

then icke bör uträknas efter alla husen, them inbegrepne, som Socknen

tilkommer att bygga; utan bör then endast uträknas efter the hus och

byggnader, som innehafvaren sjelf åligger åt värkställa. Och althenstund

Kongl. Maj:t, uppå Allmogens allmänna Besvär, år 1727 i Nåder resolverat,

til förekommande af egenvillighet å begge sidor, huru månge

hus, icke allenast til antalet, utan och til et vist mått eller alntal, Församlingen

åligger bygga; Altså och på thet vid den öfriga byggnaden,

som af Presterne sielfve bör besörjas, i lika måtto Lag och icke Domarens

godtycke må äga rum, vil Kongl. Majd härmedelst hafva följande föreskrifvet;

Hvarvid dock the Landsorter i Riket undantagas, hvaräst, efter

särskildt ingångne överenskommelser, Församlingarne, til sit Presterskaps

hjelp och understöd, all nödig byggnad vid Prestegårdarne sig

åtagit.

I Mangården

1. Eu Källare af åtta alnars längd och sju alnars bredd.

2. En Drängstufva, innehållande sju alnar i längd och bredd inom

knutarne.

3. Et Torkhus, eller så kallad Rådstufva, tio alnar lång och åtta

alnar bred, med sina behörige lafvar.

1 Ladugården

4. Et Svinhus af 3:ne rum, åtta alnar långt och sex alnar bredt.

5. Et Vagnhus eller Redskapslider, tio alnar långt och åtta alnar

bredt.

6. Hemligit hus efter beqvämligheten.

7. Et Fårhus med skulla, tio alnar långt och åtta alnar bredt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

8. En Sädeslada med Loga och 2:ne golf, lämpad efter nödtorften

och gårdsbrukets storlek:

Hvarvid dock the orter undantagas, ther Presten, efter gammal

praxis och öfverenskommelse, äger frihet att betjena sig af tionde-ladan.

I fall och Boskapen ej rymmas skulle uti Socknens fähus, må Presten

äfven bygga et sådant efter nödtorften äfven som thet och är nödigt,

att i skoglösa orter, hvar någre af thesse hus äro sammanbygde,

tå ett hus af tre väggar icke må casseras, när det nyttjar fjerde väggen

af ett annat»;

samt af Herrar Smedberg, H. Andersson i Nöbbelöf, F. Andersson

i Helge sta och A. Svensson i Lösen.

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 26 maj 1887, kl. 11 f. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till

17 kap. 16 § rättegångsbalken.

Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat en

inom nämnda kammare af herr E. Nyström väckt motion (n:o 98), hvaruti

motionären, under åberopande af hvad han i förut afgifna motioner

(1885: n:o 122, 1886: n:o 128 och 1887 A: n:o 177) anfört föreslår, att

Riksdagen måtte för sin del besluta följande tillägg till 17 kap. 16 §

rättegångsbalken; »Vittnen, som ej kunna förmås att aflägga ed, skola

i begge delomännens eller deras ombudsmäns närvaro denna försäkran

afgifva: jag, N. N., afgifver härmed min högtidliga, upprigtiga och sannfärdiga

förklaring och försäkran, att jag skall vittna och gifva tillkänna

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.