Sök i Ratio Lex

Utlåtande, med anledning af Kong!.. Maj:ts proposition i fråga om ändringar i förordningen angående en postsparbank för riket den 22 juni 1883. Under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 6 april innevarande år har Kong]. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition af samma dag

1887-06-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1887 B:2, Utlåtande, med anledning af Kong!.. Maj:ts proposition i fråga om ändringar i förordningen angående en postsparbank för riket den 22 juni 1883. Under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 6 april innevarande år har Kong]. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition af samma dag

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

3

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 17 juni 1887, kl. 3 e. m.

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande, med anledning

af Kong!.. Maj:ts proposition i fråga om ändringar i

förordningen angående en postsparbank för riket den

22 juni 1883.

Under åberopande af bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden den 6 april innevarande år har Kong]. Maj:t i en till

Riksdagen aflåten proposition af samma dag (n:o 11)^ hvilken proposition

öfverlemnats till det sammansatta utskottets behandling, föreslagit,

att Riksdagen måtte för sin del besluta, att §§ 2, 10, 18 och 22 i förordningen

angående en postsparbank för riket af den 22 juni 1883

skola erhålla följande förändrade lydelse:

§ 2.

Mom. 1. En hvar------------— postsparbanken.

Mom. 2. Insättning — — — — — — — —- — allmänheten.

Mom. 3. Första-----------—-------uppgifvas.

Mom. 4. Önskar den, som till förmån för annan insätter medel,

att dessa icke må kunna förr än efter viss tid till utbetalande uppsägas,

göre derom förbehåll, då insättning verkställes.

§ io.

Mom. 1. Anmäler — — — — — —- —--— omförmälas.

Mom. 2. Finnas — — — — — — — — — — — domstol.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2.

Mom. 3. Vid — — — — — — -— —--— omförmäles.

Mom. 4. Beloppet — — — — — — -— — — — — införas.

Mom. 5. Omfattar uppsägning motboksegares hela tillgodohafvande

på en och samma motbok, skall, vid medlens lyftande, motboken

till postanstalten återställas.

§ 18-

Mom. 1. De — — — — — — — — —----— riksbanken.

Mom. 2. För så stor del af dessa medel, som postsparbankens styrelse

anser icke behöfva på sådant sätt hållas tillgängliga för att möta

uppsägning af medel, hvilka i postsparbanken innestå, skola för postsparbankens

räkning af styrelsen inköpas räntebärande obligationer, utfärdade

af svenska staten eller af Sveriges allmänna hypoteksbank eller

ock af kommun inom riket för lån, till hvars upptagande Kongl. Maj:ts

tillstånd blifvit meddeladt; dock med rätt för postsparbankens styrelse

att intill högst en tredjedel af de postsparbankens medel, hvarom i detta

moment är fråga, göra medlen fruktbärande äfven genom utlåning mot

skuldebref till kommun inom riket, med iakttagande äfven i detta fall

att tillåtelse till lånets upptagande blifvit kommunen af Kongl. Maj:t

meddelad.

§ 22.

Fullmägtige i riksbanken låta för postsparbankens räkning i riksbanken

förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra

värdehandlingar mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige

bestämmes, samt föranstalta, på framställning af postsparbankens styrelse,

om försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar

till det belopp, styrelsen finner nödigt.

I ofvannämnda statsrådsprotokoll hänvisar föredragande statsrådet

till den utredning, som innefattas i statsrådsprotokollet för den 17

december 1886, hvilket åtföljde Kongl. Maj:ts proposition af enahanda

lydelse till sistlidne Riksdag.

Beträffande till en början det föreslagna tillägget till § 2 inhemtas

af sistnämnda statsrådsprotokoll, hurusom styrelsen, för postsparbanken,

som föreslagit ifrågavarande förändring, anfört, att erfarenheten

mer än en gång ådagalagt, att medel, som blifvit å motbok af

annan person än motboksegaren för dennes räkning insatta, och särskild!

medel, hvilka arbetsgifvare insatt till förmån för arbetare, blifvit,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 2. 5

i strid mot hvad insättaren åsyftat, kort tid derefter af motboksegaren

till lyftande uppsagda och uttagna.

Ehuru, med anledning af stadgandet i 5 § af förordningen den

22 juni 1883 angående en postsparbank för riket att för en och samma

persons räkning insättning å mer än en motbok ej må ega rum, genom

införande af ifrågavarande tillägg till 2 § af förordningen följden

skall blifva, att å samma motbok kunna komma att insättas medel såväl

med förbehåll af att dessa först efter viss tid till utbetalande uppsägas

som utan sådant förbehåll, hvilket naturligen kan medföra svårigheter

i förandet af motböckerna, har utskottet dock funnit det vara en hufvudsak

att fä det af styrelsen för postsparbanken påpekade missförhållandet

snarast afhjelpt, hvarför utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till

Kongl. Maj:ts förslag i fråga om tillägg till 2 § af förordningen.

Hvad vidare angår Kongl. Maj:ts förslag, att 10 § 5 mom. i förordningen,

som för närvarande lyder sålunda: »omfattar uppsägninghela

det i motbok införda belopp, skall, jemte kapitalet, äfven upplupen

ränta utbetalas, dervid motboken till postanstalten återställes», måtte

erhålla följande förändrade lydelse: »omfattar uppsägning motbokscgares

hela tillgodohafvande på en och samma motbok, skall, vid medlens

lyftande, motboken till postanstalten återställas», har, såsom

synes af statsrådsprotokollet den 17 december 1886 sid. 10, styrelsen

för postsparbanken såsom skäl till denna förändring anfört, att det nuvarande

stadgandet medförde den olägenheten, att den, som för tillfället

hade behof att lyfta hela det för hans räkning innestående kapitalbeloppet,

måste, om han någon tid derefter ville å nyo insätta medel i

postsparbanken, anmäla sig till erhållande af ny motbok med iakttagande

dervid af gällande föreskrifter om meddelande af de uppgifter

å namn, födelse-år, -månad och -dag, hemort, lefnadsyrke m. m., som,

till förekommande af missbruk vid lyftande af postsparbanksmedel, borde

finnas att tillgå å postsparbanksbyrån. Följden häraf antoge styrelsen

i de flesta fall blifva, att postsparbankens förnyade anlitande förekomme

mindre ofta, än som eljes torde blifva händelsen, på samma gång sparbanken,

der ny insättning egde rum, ådroges utgift för tryckning och

häftning af flera motböcker, än som under andra förhållanden skulle

varit behöflig!.

Då genom den ifrågasatta förändringen, på sätt styrelsen för postsparbanken

jemväl framhållit, den fördel skulle vinnas, att motboks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och B anlco ut sk ottcts Utlåtande N:o 2.

innehafvare, som uppsade innestående kapitalbehållning, icke skulle

vara nödgad att, äfven mot sin önskan, på samma gång uttaga upplupen

ränta och återlemna motboken, samt att följaktligen motbok skulle

återställas endast när uppsägning omfattar insättarens hela tillgodohafvande

så i kapital som i ränta, får utskottet tillstyrka bifall till den

af Kongl. Maj:t föreslagna förändringen af 10 § 5 mom. i förordningen.

Enligt 18 § 2 mom. och 22 § af förordningen, sådana de nu

lyda, skola för de till postsparbanken influtna medel, i den mån styrelsen

anser dem icke behöfva hållas å räkning i riksbanken tillgängliga

för att möta uppsägning af insättares tillgodohafvande., genom fullmägtiges

i riksbanken försorg inköpas räntebärande obligationer, utfärdade

af svenska staten eller Sveriges allmänna hypoteksbank.

Med den förändrade lydelse, nämnda paragrafer enligt Kongl.

Maj:ts förevarande förslag skulle erhålla, skulle dermed postsparbankens

styrelse få rätt att dels för dessa medel inköpa räntebärande obligationer,

utfärdade ej mindre, så som nu medgifves, af svenska staten och

Sveriges allmänna hypoteksbank än äfven hädanefter af kommun inom

riket för lån, till hvars upptagande Kongl. Maj:ts tillstånd blifvit meddeladt,

dels ock ytterligare att intill högst en tredjedel af de. postsparbankens

medel, hvilka icke anses behöfva hållas å räkning i riksbanken

tillgängliga för uttagning, göra medlen fruktbärande äfven

genom utlåning mot skuldebref till kommun inom riket, med iakttagande

äfven i detta fall att tillåtelse till lånets upptagande blifvit kommunen

af Kongl. Maj:t meddelad.

Styrelsen för postsparbanken, som i skrifvelse till Kongl. Maj:t

hemstält om vidtagande af erforderliga förändringar i nu gällande

föreskrifter, har dervid anfört, att, då postsparbanken icke längre kan

förskaffa sig hypoteksbankens fyraprocentsobligationer till pris understigande

pari eller ens till pari, utan nu måste betala dem med procent

deröfver samt de vilkor, till hvilka svenska statens obligationer

kunna förvärfvas, ställa sig ännu mer ogynsamma, men insättarne i

postsparbanken fortfarande godtgöras med 3,6 procent årlig ränta, det

vore nödvändigt vidtaga åtgärder för att åstadkomma ett för postsparbanken

något gynsammare förhållande emellan in- och utlåningsräntan,

så att postsparbanken i en icke allt för aflägsen framtid sattes i tillfälle

att bestrida de med postsparbanksrörelsen förenade utgifter.

Då styrelsen ansåge, att det för sagda ändamåls vinnande icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N>o 2.

7

vore lämpligt att nedsätta räntegodtgörelsen åt insättarne i postsparbanken,

enär en sådan åtgärd så mycket mindre skulle kunna undgå

att leda till minskadt användande åt'' banken, som den ränta, banken

nu lemnade, redan vore låg i jemförelse med den, hvilken i andra

sparanstalter erbjudes insättarne, återstode, enligt styrelsens förmenande,

ingen annan utväg, än att genom vidgande af de gränser, inom hvilka

postsparbanken vid placeringen af innestående medel nu vore bunden,

söka att bereda banken en något ökad afkastning. Derjemte hade

styrelsen ansett mest lämpligt att i stället för att såsom nu i förordningen

om postsparbanken de värdepapper angåfves, hvilka finge för

postsparbanken inköpas, rättighet att härutinnan meddela bestämmelser

öfverlomnades åt Kong]. Maj:t, äfvensom att, då det kunde möta svårighet

för fulhnägtige i riksbanken att åtaga sig att. för postsparbankens

räkning besörja inköp äfven af andra värdepapper än svenska statens

och allmänna liypoteksbankens, bestyret med postsparbanksmedlens

placering i sådana valutor, som blifvit af Kongl. Maj:t bestämda, kunna

öfverflyttas på styrelsen.

Af statsrådsprotokollet den 17 december 1886 inhemtas vidare,

att fullmägtige i riksbanken, hvilka lemnats tillfälle att yttra sig i anledning

af denna framställning, dervid anfört, att, om, med hänsyn till

svårigheten att erbjuda insättare i postsparbanken en tillfredsställande

räntegodtgörelse, de stadganden, som inskränkte sparbankens rätt i

fråga om inköp af obligationer till svenska statens och allmänna hypoteksbankens,

och hvilka afsett samt otvifvelaktigt vore egnade att betrygga

sparbankens lugna utveckling och framtid, skulle komma att

utvidgas derhän, att sparbanken berättigades för fruktbargörande af

sina medel utöfva större valfrihet vid inköp af värdepapper, den hittills

åt fullmägtige anförtrodda allmänna befattningen med inköp af

dylika värdepapper, hvilken i följd af styrelsens egen åtgärd i åtskilliga

fall kunnat begränsas till verkställighet af särskildt bestämdt uppdrag,

måste blifva af så grannlaga beskaffenhet, att fullmägtige anhölle

blifva från densamma befriade, så att deras uppgift blefve inskränkt

till att låta förvara samt i förekommande fall förmedla försäljning eller

pantsättning af de för postsparbanken inköpta värdepapper.

I likhet med styrelsen hade, såsom af statsrådsprotokollet framgår,

föredragande statsrådet ansett, att någon nedsättning af postsparbankens

inlåningsränta i det längsta och i synnerhet under sparbankens

första utvecklingsskede borde undvikas. "Men herr statsrådet hade

heller icke ansett lämpligt att, såsom styrelsen föreslagit, placeringen

af sparbankens medel i andra valutor än de nu medgifna gjordes till

en öppen fråga, som skulle af Kongl. Maj:t efter omständigheterna reg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 2.

leras. Som hittills borde derföre i författningen om postsparbanken

angifvas, livilka slag af värdepapper må för sparbanken förvärfvas.

Tillfälle till en på samma gång betryggande, fortsätter herr statsrådet,

och, med hänsyn till ränteafkastningen, fördelaktigare penningeplacering,

än som med nu gällande stadganden voro möjlig, syntes

kunna för postsparbanken vinnas genom att dels bland de obligationer,

som må för bankens räkning inköpas, upptaga äfven sådana, utgifna

af kommuner inom riket, hvilka erhållit Kongl. Maj:ts tillstånd att taga

lån, dels äfven berättiga sparbanken att till kommun lemna lån emot

skuldebref under enahanda förutsättning eller att tillåtelse till kommunens

skuldsättning blifvit, af Kongl. Maj:t meddelad. Om härvid det

belopp, hvilket finge såsom lån emot kommuners skuldebref utlemnas,

begränsades till en mindre andel, såsom en tredjedel, af de medel, för

hvilka enligt § 18 mom. 2 af förordningen om postsparbanken en

fastare placering bör beredas, torde någon olägenhet icke kunna uppstå

deraf att en del af sparbankens tillgångar blefve för längre tid

bunden. Den öfvervägande delen af sparbankens medel komme dock

fortfarande att utgöras af lätt säljbara obligationer, och erfarenheten

från utlandet hade i öfrigt visat, att en postsparbanks tillgångar regelbundet

växte utan någon betydligare återgång äfven vid starkare rubbningar

i den ekonomiska ställningen. Blefve gällande stadganden förändrade

så, skulle säkerligen behofvet för postsparbanken af ökadt

utrymme vid fruktbargörandet af innestående medel blifva tillräckligt

tillgodosedt, på samma gång ett gynsamt tillfälle bereddes rikets kommuner

att för sina lånebehof anlita en offentlig lånekassa.

Det af Kongl. Maj:t föreslagna tillvägagåendet att åstadkomma

ett för postsparbanken gynsammare förhållande mellan in- och utlåningsräntan

har utskottet ansett sig icke kunna förorda. Bankens säkerheter

böra nemligen, enligt utskottets förmenande bestå endast af första

klassens värdepapper. Detta så mycket vigtigare under denna bankens

första verksamhetstid, som dess anseende för att vara orubbligt säker

då bör grundas i folkets medvetande, om banken skall kunna till

afsedt gagn vinna ökad utveckling. De nya slags valutor, Kongl.

Maj:t föreslagit, torde emellertid äfven med de garantier, som finnas

uppstälda för deras noggrannare granskning, icke kunna anses fullt

betryggande och i hvarje fall icke ens tillnärmelsevis jemförliga med

statens och allmänna hypoteksbankens obligationer, hvilka vid bankens

stiftande för ännu icke fyra år sedan ansågos vara de enda antagliga.

För att åstadkomma de afsedda fördelarne för bankens rörelse

har det derför synts utskottet att föredraga att något nedsätta den

räntefot, enligt hvilken insättare godtgöras ränta å insatta medel,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoulskoitcts Utlåtande N:o 2.

9

framför att försämra bankens säkerheter. För den enskilde insättaren

är i de flesta fall räntan af föga betydelse. Postsparbankens främsta

nppgift synes heller icke vara att bereda insättare högsta möjliga

räntevinst utan fast hellre att genom de rika tillfällen den erbjuder

att få insätta medel äfven till små belopp, väcka och vidmagthålla lusten

att spara samt göra de insatta medlen så betryggade som möjligt.

Då nu räntefoten i allmänhet sjunkit sedan den tid, då postsparbanken

började sin verksamhet och dess räntefot bestämdes, kan det äfven ur

den synpunkten synas lämpligare att något nedsätta inlåningsräntan

än att genom konstlade medel söka hålla den vid magt. För att

räntefoten också städse skall kunna afvägas till den höjd, som för

skilda tider och förhållanden är den lämpligaste, eger Kongl. Maj:t

utom Riksdagens hörande, enligt 8 § af förordningen om postsparbanken,

rätt att bestämma densamma.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet hemställa,

att, med afslag å hvad Kongl. Maj:t föreslagit

i fråga om förändrad lydelse af 18 och 22 §§ i förordningen

angående en postsparbank för riket af den

22 juni 1883, Riksdagen må för sin del besluta att

§§ 2 och 10 i nämnda förordning skola erhålla följande

förändrade lydelse:

Mom. 1.

Mom. 2.

Mom. 3.

Mom. 4.

insätter medel

viss tid till

§ 2.

En hvar----postsparbanken.

Insättning — — — — allmänheten.

Första — — — —--uppgifvas.

Önskar den, som till förmån för annan

, att dessa icke må kunna förr än efter

utbetalande uppsägas, göre derom för
-

behåll, då insättning verkställes.

§ io.

Mom. 1. Anmäler— — — — —omförmälas.

Mom. 2. Finnas —- — — — — — domstol.

Mom. 3. Vid — — — — — — omförmäles.

Mom. 4. Beloppet — — — — — — införas.

Mom. 5. Omfattar uppsägning motboksegares

Bill. till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 2 Afd. 1 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 2.

hela tillgodohafvande på en och samma motbok,

skall, vid medlens lyftande, motboken till postanstalten

återställas.

Stockholm den 17 juni 1887.

På det sammansatta utskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation:

af herr M. Dalin, som yttrat: »Då en räntenedsättning under

lagbestämda 3,6 procent för upplånta medel helt säkert skulle komma

att betydligt minska insättarnes i postsparbanken antal, hvarigenom

ändamålet med nämnda inrättning till väsentlig del förfelades och då

en dylik räntenedsättning blir nödvändig, om nuvarande, enligt min

mening alltför inskränkande bestämmelser med afseende å fruktbargörande

af postsparbankens medel bibehållas oförändrade; men Kongl.

Maj:ts proposition medgifver en måhända allt för fri placering af nämnda

medel, bar jag ansett, att 18 § bort erhålla följande förändrade lydelse:

§ 18.

Mom. 1. De — — — — — — riksbanken.

Mom. 2. För så stor del af dessa medel, som postsparbankens

styrelse anser icke behöfva på sådant sätt hållas tillgängliga för att

möta uppsägning af medel, hvilka i postsparbanken innestå, skola för

postsparbankens räkning af styrelsen inköpas räntebärande obligationer,

utfärdade af svenska staten eller af Sveriges allmänna hypoteksbank;

dock med rätt för postsparbankens styrelse att intill högst en tredjedel

af de postsparbankens medel, hvarom i detta moment är fråga, göra

medlen fruktbärande äfven genom inköp af obligationer, utfärdade af

kommun inom riket för lån, till hvars upptagande Kongl. Maj:ts tillstånd

blifvit meddeladt, eller genom utlåning mot skuldebref till kommun

inom riket med iakttagande äfven i detta fall, att tillåtelse till

lånets upptagande blifvit kommunen af Kongl. Maj:t meddelad.

§ 22.

Lika med hvad Kongl. Maj:t föreslagit.»

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:63 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om ändringar i förordningen angående en postsparbank för riket den 22 juni 1883. s. 18 i texten