Sök i Ratio Lex

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under fjerde lmfvudtiteln.

1887-06-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:29, Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga frågor rörande anslagen under fjerde lmfvudtiteln.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Riksd. kansli den 11 juni 1887, kl. 6 e. m.

Memorial, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i åtskilliga

frågor rörande anslagen under fjerde lmfvudtiteln.

(1 :a U. A.)

Statsutskottet, som erhållit del af kamrarnes beslut i anledning af

utskottets utlåtande n:o 4 angående regleringen af utgifterna under riksstatens

fjerde hufvudtitel, får här nedan framställa de förslag, till hvilka berörda

beslut funnits föranleda.

l:o.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit,

att Riksdagen — med godkännande af de i statsrådsprotokollet den

25 april 1887 omförmälda grunder för organisation af en fästningsartilleribataljon

å Vaxholm—Oskar-Fredriksborg jemte hvad som dervid föreslagits

beträffande personalens aflöning — måtte till genomförande af den del af

bataljonens organisation, som enligt samma protokoll skulle ega rum under

år 1888, anvisa, utöfver de för svea artilleriregementes tre fästningskompanier

och ett fästningskompani vid göta artilleriregemente jemte befäl samt till

arfvoden åt kommendant och placemajor å Vaxholm—Oskar-Fredriksborg nu

anslagna medel, jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets anslag samt såsom

nytt anslag 86,400 kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »fästningsartilleribatalBih.

till Riksd- Prot. 1887. B. 4 Samt. 1 Afd. 17 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 2.9.

jonen å Vaxholm—Oskar-Fredriksborg», måtte uppföras under fjerde liufvudtiteln

såsom reservationsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunde å de för

fästningsartilleribataljonen sålunda afsedda medel beredas, finge, i likhet med

hvad förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet, af Kongi. Maj:t

disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter;

hade utskottet i punkt 2:o af sitt ofvanberörda utlåtande hemstält,

att Kongi. Maj:ts förevarande framställning icke måtte af Riksdagen

bifallas.

Då Första Kammaren, med afslag å utskottets hemställan, bifallit

Kongi. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, men Andra Kammaren deremot

bifallit utskottets hemställan, samt frågan alltså måste afgöras medelst gemensam

omröstning, får utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill att Riksdagen — med godkännande af de i statsrådsprotokollet

den 25 april 1887 omförmälda grunder för organisation af en

fästaingsartilleribataljon å Vaxholm—Oskar-Fredriksborg jemte hvad som

dervid föreslagits beträffande personalens aflöning — till genomförande af den del

af bataljonens organisation, som enligt samma protokoll skulle ega rum under år

1888, anvisar, utöfver de för svea artilleriregementes tre fästningskompanier

och ett fästningskompani vid göta artilleriregemente jemte befäl samt till

arfvoden åt kommendant och placemajor å Vaxholm—Oskar-Fredriksborg nu

anslagna medel, jemväl 10,400 kronor af reservartilleriets anslag samt såsom

nytt anslag 86,400 kronor;

att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning »fästningsartilleribataljonen

å Vaxholm—Oskar-Fredriksborg», uppföres under fjerde hufvudtiteln

såsom reservationsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;

samt att de besparingar, som under uppsättningstiden kunna å de för

fästningsartilleribataljonen sålunda afsedda medel beredas, må, i likhet med

hvad förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet, af Kongi. Maj:t

disponeras för bestridande af uppsättningskostnader och öfriga med organisationens

genomförande förenade utgifter, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Kej, har Kongi. Maj:ts förevarande framställning icke blifvit

af Riksdagen bifallen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 39.

3

2:o.

Efter det Kongl. Maj:t föreslagit, att för tillämpning af nya värnpligtslagens

föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning

m. m. 150,000 kronor måtte på extra stat för år 1888 beviljas, hade

utskottet under punkten 7:o hemstält, att för tillämpning af nya värnpligtslagens

föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning

m. m. ett extra anslag å 150,000 kronor måtte för år 1888 anvisas.

Denna utskottets hemställan har af Första Kammaren bifallits, hvaremot

Andra Kammaren afslagit densamma, såvidt den skilde sig från den

af herr A. P. Danielson m. fl. afgifna, vid punkten fogade reservationen,

samt godkänt nämnda reservation, i hvilken yrkats, att Kongl. Maj:ts förevarande

framställning måtte på sådant sätt bifallas, att Riksdagen för tillämpning

af nya värnpligtlagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning

och redovisning m. m. på extra stat för år 1888 anvisade 77,500

kronor.

Till följd af kamrarnes sålunda fattade skiljaktiga beslut måste frågan

afgöras medelst gemensam omröstning; och får utskottet i sådant afseende

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att för tillämpning af nya värnpligtslagens föreskrifter

i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m. ett extra

anslag å 150,000 kronor för år 1888 anvisas, röstar

»Ta;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen på sådant sätt bifallit Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, att Riksdagen, för tillämpning af nya värnpligtslagens

föreskrifter i fråga om de värnpligtiges inskrifning och redovisning m. m.,

på extra stat för år 1888 anvisat 77,500 kronor.»

3:o.

Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte till Karlsborgs

fästningsbyggnad anvisa såsom extra anslag för år 1888 ett belopp af

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Statsutskottets Memorial N:o 29.

200,000 kronor, derutaf 50,000 kronor till förberedande arbeten för Vabergets

befästande, både utskottet i punkten 10:o hemstält, att af Riksdagen

måtte för år 1888 å extra stat beviljas:

a) 100,000 kronor för fortsättande af arbetena å Karlsborgs hufvudfästning;

och

b) 50,000 kronor för vidtagande af åtgärder för befästande af Vaberget.

Utskottets hemställan har af Första Kammaren bifallits, hvaremot

Andra Kammaren bifallit mom. a), men afslagit mom. b).

Angående mom. a) hafva kamrarne alltså fattat sammanstämmande

beslut, men deremot stannat i skiljaktiga beträffande mom. b) om beviljande

för år 1888 å extra stat af 50,000 kronor för vidtagande af åtgärder för

befästande af Vaberget. Denna fråga måste derföre afgöras medelst gemensam

omröstning; och får utskottet föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som vill, att Riksdagen för år 1888 å extra stat beviljar 50,000

kronor för vidtagande af åtgärder för befästande af Vaberget, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen afslagit den gjorda framställningen om

beviljande af 50,000 kronor för vidtagande af åtgärder för befästande af

Vaberget.»

Stockholm den 11 juni 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:27 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna Under riksstatens fjer de hufvudtitel. s. 1 i texten