Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om beviljande af statslån åt Ulricehamn— Vartofta jernvägsaktiebolag.

1887-06-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:41, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om beviljande af statslån åt Ulricehamn— Vartofta jernvägsaktiebolag.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utletande N:o 41.

7

N:o 41.

Ank. till Riksd, kansli den 21 juni 1887, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om beviljande af statslån

åt Ulricehamn— Vartofta jernvägsaktiebolag.

(R. A.)

I en inom första kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 13) kar af herr Victor Ekenman, med hvilken herrar friherre

R. von Kroemer och F. W. Dahl instämt, föreslagits, att af statsmedel

måtte till Ulricehamn—Vartofta jernvägsaktiebolag mot första inteckning

uti bolagets jernväg med tillhörigheter lemnas såsom lån 430,000

kronor, som skulle förräntas och amorteras med ungefär fem procent

för år, deraf omkring procent skulle räknas såsom ränta och resten

såsom amortering, allt enligt Riksdagens närmare bestämmelser.

Inom andra kammaren har herr F. Lindedal, med hvilken herrar

J. Smedberg och S. Fr. Norén instämt, i en till statsutskottet hänvisad

motion (n:o 38) föreslagit, att, derest Ulricehamn—Vartofta jernvägsaktiebolag

kunde konvertera sina äldre lån och lemna staten första inteckning

uti jernvägen med tillbehör, Riksdagen måtte besluta att till

nämnda bolag lemna ett lån å 425,000 kronor till så billig ränta och

amortering, som utan förlust för staten kunde åstadkommas, samt att i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 41.

mån som de arrendekontrakt upphörde, hvilka vid expropriation afjorden

vore gällande å indragna boställena Björnarp Darragården i Blidsbergs

socken, Humla Ödegården i Humla socken, Smula Björnegården i Smula

socken och Åkerholmen i sistnämnda socken, allt Redvägs härad, Riksdagen

måtte efterskänka den lösen, Ulricehamn Vartofta jernvägsbolag

skulle betala för från dessa hemman exproprierad jord, uppgående

till 1,139 kronor 57 öre.

Herr Ekenman har till stöd för sin framställning åberopat innehållet

af sin i januari månad detta år till Riksdagen afgifna motion n:o

40. I herr Lindedals motion, äfvensom till en del i herr Ekenmans

sistnämnda motion anföres hufvudsakligen,

att för anläggning af jernväg från Ulricehamn till statens jernväg

vid Vartofta med tre fots‘spårvidd ett aktiebelopp af 464,100 kronor

tecknats och till fullo inbetalts;

att jernvägen öppnats för allmän trafik den 4 december 1874 och

att anläggningskostnaden utgjort 897,677 kronor;

att det för jernvägsanläggningen bildade Ulricehamn Vartofta

jernvägsaktiebolag måst för anskaffande af de medel, som utöfver aktiekapitalet

erfordrades, upptaga dyra lån, såsom

ett hos aktiebolaget Göteborgs handelskompani, mot en kapitalrabatt

af tolf procent, erhållet obligationslån å 330,000 kronor, förskrifvet

med ÖVa % ränta och U/2 % till den 30 december 1900 fortgående

amortering, af hvilket lån obligationer å 77,500 kronor vid 1886 års

slut vore inlösta; och

två lån af Ulricehamns sparbank, det ena å 100,000 kronor mot

51/2 % ränta samt 2V2 % amortering, hvaraf nu återstode 70,000 kronor,

och det andra jemväl å 100,000 kronor mot 6 % ränta, hvaraf nu återstode

14,000 kronor;

hvarjemte bolagets styrelse, för att sättas i tillfälle fullgöra sina

förbindelser, nödgats upptaga tillfälliga lån å 70,000 kronor; samt

att jernvägen i förhållande till anläggningskostnaden öfverträffat

många enskilda jernvägar i förmåga att tillföra så väl egen bana som

statens jernväg inkomster, i hvilket sistnämnda afseende abeiopats

kongl. trafikstyrelsens senaste berättelse för år 1885 sidan 55, utvisande,

att ifrågavarande jernväg tillfört staten en inkomst af 114,891 kionoi

34 öre. _ .

Vid herr Lindedals motion äro fogade, jemte andra handlingar,

dels en af trafikchefen A. E. Hallberg upprättad tablå öfver Ulricehamns

nya jernvägsaktiebolags inkomster och utgifter under åren 1819 1886,

utvisande i medeltal pr år:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 41. 9

trafikinkomst ..................................................................................... kr. 82,147: 10

driftkostnad.......................................................................................... » 42,915: 43

förbättrings- och nyanläggningskostnad ................................. » 9,177: 98

summa utgifter ................................................................................. » 52,093: 41

samt öfverskott till räntor m. m.............................................. » 30,053: 69

dels ock ett af chefen i vestra väg- och vattenbyggnadsdistriktet

E. Atterbom afgifvet intyg, att Ulricehamns jernvägsaktiebolags bana

med tillbehör vid senaste inspektion, i slutet af oktober 1886, befunnits

i allmänhet väl underhållen.

I herr Lindedals motion anföres vidare, att, då denna jernväg

icke förut af staten erhållit något lån eller understöd, eller ens fri

jord för anläggningen, der den berört statens egendomar, det icke

syntes obilligt, att staten, på sätt den understödt flere andra enskilda

jernvägar, med sin kredit mot full säkerhet trädde emellan med lån

samt lemnade fri jord å de fyra statens egendomar, hvarifrån detta

jernvägsbolag exproprierat sådan; varande denna exproprierade jord,

enligt vid motionen fogade utdrag af expropriationsnämndens och landtmätarens

protokoll, upptaxerad till ett sammanlagdt värde af 1,139

kronor 57 öre.

Om än billighetsskäl måhända i viss mån kunna till stöd för

förevarande förslag anföras, bör det dock, enligt utskottets åsigt, ej

förbises, att ifrågavarande bolag anlagt sin jernväg utan någon förhoppning,

än mindre antagande, att statslån för ändamålet skulle komma

bolaget till del, och att bolaget haft att sjelft tillse i hvad mån anläggningen

kunde bära ränta och amortering å de lån, bolaget hos

enskilda penninganstalter upptagit. Enahanda skäl som de, hvilka nu

anförts till stöd för förslaget om Ulricehamn—Vartofta jernväg, kunna

åberopas beträffande många andra enskilda jernvägar, som i vårt land

bragts till stånd utan understöd från statens sida. Den i ofvanberörda

motioner väckta frågan sammanhänger således i sjelfva verket med en

vida större, och ej föreliggande, fråga af sådan beskaffenhet att den

dels ej lämpligen bör på endast enskild motion af Riksdagen tagas

under öfvervägande, dels ej kan pröfvas utan föregången noggrann

utredning, så väl beträffande det principielt rigtiga eller origtiga i en

sådan statens mellankomst, som i motionerna ifrågasättes, som ock särskildt

för utrönande af den finansiella risk för staten, som vore med

åtgärden förknippad.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1887. B. 4 Sand. 1 Afd. 26 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o ål.

På grund af hvad ofvan anförts kan utskottet ej förorda de

förevarande motionerna, utan hemställer,

att herrar V. Ekenmans och F. Lindedals omförmälda

motioner ej må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 21 juni 1887.

På Statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservationer:

af herr friherre R. von Krcemer, som yrkat bifall till herr V.

Ekenmans motion; och

af herr friherre J. von Essen i fråga om den af utskottet begagnade

motivering.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.