Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upprättande af ett kompani volontärer vid, Norrbottens fältjägarecorps.
1887-06-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1887 B:48, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upprättande af ett kompani volontärer vid, Norrbottens fältjägarecorps.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
1
N:o 48.
Ank. till Kiksd. kansli den 25 juni 1887, kl. 11 f. m.
Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upprättande af ett kompani volontärer vid, Norrbottens
fältjägarecorps.
(l:a U. A.)
Kongl. Maj:t har i en den 3 dennes till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 37) föreslagit:
att Riksdagen, med godkännande af de i statsrådsprotokollet den
3 sistlidne juni angifna grunder, måtte, för upprättande af ett kompani
volontärer vid Norrbottens fältjägarecorps jemte hvad som föreslagits
beträffande personalens aflöning, medgifva, att de derför erforderliga
aflöningsbelopp må tills vidare och intill dess medel kunna bekommas
från de nu vakanta men till annat ändamål anslagna 99 rotarne vid
corpsen få bestridas af anslaget till värfvade garnisonstruppernas rekrytering
och aflöning.
I sitt anförande till det den kongl. propositionen bifogade statsrådsprotokoll
den 3 juni erinrar statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,
att främst bland de brister, som i Norrlands försvarsorganisation
förefinnas, måste sättas bristen på stam, tillräckligt stor
att i sig kunna upptaga Norrlands beväring; ty ju mera beväringens
betydelse inom vårt lands försvarsorganisation framträder, desto mera
gör sig behofvet gällande att föröka stammens styrka i de provinser,
der en hastig befolkningstillväxt gör den förut ogynsamma proportioBih.
till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
nen mellan dess och beväringens antal ännu mera påfallande, hvilket
särskildt är förhållandet i Norrbottens län. Dertill kommer också, att
omkring 17 procent af Norrbottens värnpligtiga befolkning utgöras af
finnar, som ej kunna hvarken tala eller förstå svenska språket, en omständighet,
hvilken nödvändiggör beväringsstyrkans fördelning på flera
afdelningar med deraf följande större behof af stampersonal.
Hvad särskildt angår Norrbottens fältjägarecorps, vore denna corps,
som nu räknar endast 325 man, indelta arméns svagaste trupp, så att
— såsom chefen för corpsen i underdånig skrifvelse af den 17 januari
1884 anför — sedan manskap till skolor, vakt, befäl och instruktörer
till beväringen, sjuke och tillfälliga vakanser afräknats, återstoden af
corpsens numerär ej räckte till mer än ett fullständigt fältkompani;
att, till följd deraf, bataljonsexercisen med stammen endast kunde omfatta
den formella öfning, som genomgås med repbataljoner, under det
att den vida vigtigare delen deraf, stridsformeringen och manövern,
icke kunde ifrågakomma, förrän beväringen blifvit insatt i stammen;
att jemväl derefter dylik öfning endast i ringa omfattning kunde eg a
rum, då nära två tredjedelar af bataljonen utgjordes af beväringsmanskap
med dess ofullständiga utbildning; samt att, då beväringsmanskapet
år efter år tillväxte i antal, missförhållandena uti ifrågavarande
hänseenden blefve allt större.
I kraft af den nya värnpligtslagens bestämmelser hafva också icke
mindre än fem socknar inom Norrbottens län, hvilkas befolkning förut
varit fritagen från all beväringsöfning, inträdt i värnpligtsskyldighet,
och uppenbart vore, att den vid corpsen befintliga befälskader, som
förut endast med svårighet lemnat tillgång till den befälsstyrka, som
för den talrika beväringens vederbörliga öfning vore erforderlig, numera
skall visa sig alldeles otillräcklig.
Förhållandena inom Norrbottens fältjägarecorps äro derför sådana,
att ett ökande af corpsens styrka synes nödvändigt, så framt åt öfningen
af länets beväring skall kunna egnas den omsorg, som för dess tidsenliga
utbildning under den korta öfningstiden erfordras.
Det syntes derför lämpligt, att åtgärder vidtagas för uppsättande
vid Norrbottens fältjägarecorps af ett kompani volontärer.
I sammanhang med detta förslag erinrar statsrådet vidare (se statsrådsprotokollet
sid. 4—6), att krigsstyrelsen är berättigad att till den
1 januari 1897 påyrka upprättandet af nya vakanskontrakt med 99
vakanta nummer vid Norrbottens fältjägarcorps, hvilkas afgifter ingå
till den s. k. Norrbottens hästjägaresqvadrons fond, ursprungligen bildad
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
3
för upprättandet af »en vid rikets norra gräns nödig ansedd kavalleritrupp»,
men genom ett senare stadgande afsedd till organiserande af
en artilleristyrka i provinsen, och från hvilken fond nu utgår den årliga
utgiften till aflöning, underhåll, beklädnad och materiel för det enligt
beslut vid riksdagen 1847—4848 upprättade artilleribatteriet i Hernösand.
Då medelbeloppet af vakansafgiften i Norrbottens län för de sista
tio åren enligt markegångstaxan uppgår till 111 kronor 85 öre, kan
— under förutsättning att kontrakten uppsägas och nya ingås, dervid
naturligtvis den genom markegångstaxorna uttryckta verkliga kostnaden
för effektiv rotering kommer att läggas till grund för beräkningen af
vakansafgiften — ett årligt belopp af 11,073 kronor 15 öre eller i
rundt tal af omkring 11,000 kronor anses komma att från och med
ingången af år 1897 stå till krigsstyrelsens förfogande, att användas
till en väl behöflig ökning i stampersonalens vid Norrbottens fältjägarecorps
styrka.
Emellertid vore statsrådet af den åsigt, att krigsstyrelsen icke
borde låta anstå till nämnda jemförelsevis aflägsna tidpunkt med vidtagande
af förevarande åtgärd.
I fråga om volontärernas anställning, aflöning och utbildning skulle
väsentligen samma bestämmelser gälla som de, för hvilka han vid föredragning
af frågan om aflöning af stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon
redogjort.
På sätt han vid denna föredragning yttrade, vore den utbildning,
s»m vid skolorna kommer volontärerna till del, sådan, att de med lätthet
kunna utbildas till befäl, så att den öfverklagade bristen på befäl
vid corpsen, med tillhjelp af dem, lätt bör kunna undanrödjas. Och
om dessutom iakttages, att lärokursen vid de erforderliga volontärskolorna
ställes i samband med undervisningen vid statens folkskolelärareseminarier,
så att till skollärarekallet lämplig volontär, som genomgått
skolorna, utan vidare prof berättigas till inträde i dessa, skulle i
den tillgång på militäriskt utbildade skollärare, som derigenom bereddes
länet, en ytterligare fördel uppstå, hvilken, särskildt med afseende å
förhållandena inom Norrbottens län, vore ganska beaktansvärd.
Kostnaden för detta nya kompani, som kommer att träda i stället
för det nu indragna Torneå kompani, kunde beräknas på följande sätt.
Under antagande af sexårig tjenstetid och samma procenttal för
afgång, som lagts till grund i fråga om beräkningarne för stamtruppen
vid Vesternorrlands bataljon, erfordrades för att bilda en styrka af 99
man en årlig rekrytering af 22 man.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 48.
De olika årsklasserna komme då att innehålla:
l:sta
årsklassen
22
volontärer,
2: dra
d:o
20
»
3:dje
d:o
19
»
4:de
d:o
18
»
5:te
d:o
17
»
öde
d:o
16
»
eller tillsammans 112 volontärer,
ett antal nog stort att medgifva en del volontärers afgång före de sex
årens förlopp, vare sig för vinnandet af annan, bättre utkomst eller på
grund af befordran.
Volontärerna skulle i lega och lön åtnjuta:
under första året, då undervisningen oafbrutet fortgår, lega..... 40 kr.
månadslön....................................................................................................... 120 »
summa 160 kr.
under andra året, då undervisningen pågår 8 månader ............. 120 »
samt under de 4 följande, då de antagas inkallade till tjenstgöring
1 månad .............................................................................. 90 »
Hela kostnaden för truppens aflöning blefve alltså:
22 st. första klassens volontärer å 160 kr............................... 3,520 kr.
20 » andra klassens d:o å 120 » 2,400 »
57 » af de öfriga klasserna å 90 » 5,130 »
summa 11,050 kr.
eller i det närmaste enahanda belopp, hvartill rotevakansafgiften för de
99 vakanta rotarne efter nuvarande kontrakts utgång kan antagas komma
att uppgå.
Utrymme för de blifvande skolorna skulle beredas i kasernen i
Haparanda, och nödigt befäl, underbefäl samt spel till det nya kompaniet
erhållas från Råneå kompani, vid hvilket den förut för Torneå
kompani afsedda befälsstyrka nu är anstäld. Och torde kostnaden för
beklädnadens underhåll och för skolorna böra bestridas af de redan i
budgeten uppförda, för dylika ändamål afsedda anslag, livilka utan förhöjning
dertill lemna tillgång.
Det erforderliga aflöningsbeloppet, 11,050 kronor, borde enligt
statsrådets åsigt — alldenstund den föreslagna truppen närmast vore
att jemföra med en värfvad trupp — lämpligast anvisas att utgå från
besparingarne å anslaget till »värfvade garnisonstruppernas rekrytering
och aflöning», hvilket anslag, med hänsigt till beskaffenheten af de
utgifter, som derifrån bestridas, ständigt torde komma att lemna så
Statsutskottets Utlåtande N:o 48. 5
stor behållning, att ifrågavarande jemförelsevis obetydliga anslagspost
derifrån kan erhållas.
På grund af de af Kongl. Maj:t sålunda anförda skäl finner utskottet
sig böra tillstyrka bifall till förslaget om upprättandet af det
ifrågavarande volontärkompaniet till ersättande af det indragna Torneå
kompani vid Norrbottens allt sedan denna indragning alltför fåtaliga
fältjägarcorps. Beaktansvärdt har det äfven förefallit utskottet att, på
det sätt Kongl. Maj:t föreslagit för det helas ordnande, äfven kan
vinnas en fördel för skolundervisningen i orten.
Hvad särskildt angår volontärkompaniets slutliga förläggningsort,
har dock utskottet ansett att det bör lemnas oafgjordt, huruvida denna
bör blifva Haparanda. Inom Norrbottens län finnes nemligen, som
bekant, vid Luleå ett för Norrbottens fältjägarcorps afsedt etablissement,
der äfvenledes, enligt hvad till utskottets kännedom kommit,
vinterbostad lätt torde kunna för den ifrågavarande truppen beredas
och der för öfrigt alla vilkor för dess ändamålsenliga utbildande förefinnas.
Under uttalande häraf hemställer utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må af
Riksdagen bifallas.
Stockholm den 25 juni 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Friherre B. A. Leijonhufvud har begärt få antecknadt, att han icke
deltagit i frågans slutliga behandling inom utskottet.
Bih, Ull Rilcsd. Prat. 1887. B, 4 Sami. 1 Afd. 30 Haft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1887 B:77 Skrifvelse till Konungen, med anledning eif Kongl. Maj:ts ''proposition angående upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens fältjägarcorps. s. 1 i texten