Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hicfvudtitel.

1887-06-03 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:5, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hicfvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 3 juni 1887, kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hicfvudtitel.

(l:a U. A.)

I afseende å riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen

till sjöförsvaret, hafva vid innevarande riksdag ifrågakommit de förändringar,

som här nedan omförmälas.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. Kongl. Maj:t har föreslagit,

att, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den ordning,

som kan finnas lämplig, öka antalet officerare vid flottan med 1 flaggman,

2 kommendörkaptener af l:a graden, 2 kommendörkaptener af

2:dra graden, 19 kaptener och 11 löjtnanter, den permanenta reservstaten

må i mån af afgång upphöra samt de genom uppkommande

ledigheter på denna reservstat samt öfriga reserv- och indragningsstater

disponibla löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens

aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor må få användas till aflöning

åt nämnda antal officerare.

Bih. till Rilcsd. Prot. 1887. 1i. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft.

Angående officerscorpsens

tillökning.

[i-l

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Såsom af det den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden

den 31 december 1886 inhemtas, har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet

vid ärendets föredragning erinrat, att de skäl för

afslag å samma Kongl. Maj:ts framställning, som under diskussionen i

Andra Kammaren anfördes såväl vid sistlidet års riksdag som vid de

föregående tillfällen, då denna fråga varit å bane, innefattat, icke att

den föreslagna tillökningen af officerarnes antal ansåges obehöflig,

utan endast att man icke ville vidtaga denna förändring annat än i

sammanhang med mera omfattande förändringar i flottans personal,

deribland särskildt i fråga om det nuvarande båtsmanshållet. Till förut

vid flere tillfällen angifna skäl för befälspersonalens ifrågasatta ökande

har statsrådet ytterligare lagt dels att befäl erfordrades för den nya

minörcorpsen, dels att det befäl från marinregementet, som hittills funnits

å Kungsholms fästning, skulle ersättas af befäl från flottan, dels

ock att sjöbeväringen, derest densamma, med den förändrade organisation

af sjömanscorpsen, som under punkt 6 föresloges, kunde anses

vara för flottan behöflig, skulle exerceras af flottans befäl, hvartill

komme att erfordras ett icke obetydligt antal officerare och hvarigenom

den nu rådande befälsbristen högst betydligt ökades.

Då utskottet, under erkännande att brist i befälspersonal vid flottan

förefunnes, såväl till 1885 års som 1886 års riksdag hemstält om

bifall till samma Kongl. Maj:ts framställning, och då berörda brist fortfarande

är lika känbar och jemväl synes blifva det i ännu högre grad,

derest Kongl. Majrts förslag om båtsmanshållets sättande på vakans

och inrättande af en ny sjömanscorps vinner Riksdagens bifall, får utskottet

hemställa,

att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad

utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande hemstält,

på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att i den

ordning, som kan finnas lämplig, öka antalet officerare

vid flottan med 1 flaggman, 2 kommendörkaptener

af l:a graden, 2 kommendörkaptener af 2:a graden,

19 kaptener och 11 löjtnanter, den permanenta

reservstaten må i mån af afgång upphöra, samt de

genom uppkommande ledigheter på denna reservstat

samt öfriga reserv- och indragningsstater disponibla

löneförmåner, intill det för permanenta reservstatens

aflönande nu anvisade belopp 114,000 kronor, få användas

till aflöning åt nämnda antal officerare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

2:o. Kongl. Maj:t har begärt, att det härofvan under punkten l:o

omförmälda medgifvande äfven måtte få afse år 1887.

Med hänvisning till hvad utskottet under punkt l:o af detta utlåtande

anfört hemställer utskottet,

att det under punkt l:o af detta utlåtande tillstyrkta

medgifvande äfven må få afse år 1887.

3:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,

att, i händelse af bifall till ''hvad af Kongl. Maj:t under punkterna

1 och 2 uti kongl. statsverkspropositionen rörande denna hufvudtitel

föreslagits, ett af de lönetillägg å 2,000 kronor, som Riksdagen beviljat

åt chefen för flottans stab och stationsbefälhafvaren i Carlskrona,

må besparas med vilkor att det andra finge användas _ till lönefyllnad

åt endera utaf innehafvarne af chefsbefattningen i marinförvaltningen,

chefsbefattningen vid flottans stab eller stationsbefälhafvarebefattningen

i Carlskrona, derest han icke uppbure flaggmans lön.

På de af statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet till

statsrådsprotokollet den 31 december 1886 (sidd. 2 och 3) anförda skäl

får utskottet hemställa,

att, i händelse Riksdagen bifaller hvad utskottet

under punkt l:o af detta utlåtande hemstält, ett af

de lönetillägg å 2,000 kronor, som Riksdagen beviljat

åt chefen för flottans stab och stationsbefälhafvaren

i Carlskrona, må besparas med vilkor att det

andra får användas till lönefyllnad åt endera utaf

innehafvarne af chefsbefattningen i marinförvaltningen,

chefsbefattningen vid flottans stab eller stationsbefälhafvarebefattningen

i Carlskrona, derest han icke

uppbär flaggmans lön.

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit,

att Riksdagen på ordinarie stat må bevilja för utbildande och pensionering

af reservbefäl 24,150 kronor, deraf för förstnämnda ändamål

17,750 kronor och för pensioneringen 6,400 kronor samt utaf dessa

belopp för år 1888 anvisa 13,350 kronor till reservbefäls utbildande.

Vid föredragning af ärendet inför Kongl. Maj:t har statsrådet och

chefen för sjöförsvarsdepartementet erinrat, hurusom, äfven sedan officerscorpsen,

på sätt under l:o finnes föreslaget, bill vit ökad, vid större

Angående officerscorpsens

tillökning.

[2-]

Angående användande

af

lönetillägg.

[3.]

Angående utbildning

och

pensionering

af reservbefäl.

[4-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

rustningar och krigstillfällen brist å befäl likväl förefunnes, hvilken

brist borde fyllas med inkallande af reservbefäl. Sådant funnes väl

nu i någon mån att tillgå från nya reservstaten, men dels vore officerarne

på densamma för gamla, i medeltal 65 V2 år, dels minskades

deras antal för hvarje år, enär nämnda stat vore afsedd att upphöra.

För flottan skulle således återstå såsom befälsreserv endast en del

pensionerade officerare, hvilkas ålder emellertid icke gjorde dem lämpliga

till aktiv tjenst. För den skull hade ock flere förslag uppgjorts

i ändamål att bereda flottan tillgång på erforderligt reservbefäl. '' Mot

dessa förslag hade man dock med skäl anmärkt dels att de blefve för

kostsamma, dels att de icke gåfve tillräcklig valuta i krigsduglighet.

Tanken i dessa förslag att till reservofficersaspiranter antaga personer,

som blifvit godkända i sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina,

vore emellertid god. Derest de skulle kunna användas såsom befäl å

krigsfartygen, vid minvapnet och å sjöfästningarna, vore dock nödvändigt,

att de vid flottans stationer genomginge en militärkurs på ett

år samt omkring 5 och 10 år derefter en repetitionskurs, hvardera på

två månader under vintern.

För att kunna till reservofficersaspirant antagas skulle erfordras

att vara svensk undersåte och hafva intyg om godt uppförande och

god helsa, att hafva genomgått godkända sjökaptens- och ångfartygsbefälhafvareexamina

samt att icke hafva fylt 25 år. Vid antagandet

skulle den som vore yngre hafva företräde framför äldre sökande,

under förutsättning af lika kompetens i öfrigt.

De förmåner, som skulle reservofficersaspirant tillförsäkras, vore

under den tid lian för sin utbildning är anstäld vid flottan:

dagaflöning med 3 kronor, beklädnadshjelp 20 kronor i månaden

och naturaunderhåll eller ersättning derför i likhet med manskapet vid

sjömanscorpsen; samt

sedan han med godkännande genomgått föreskrifven militärkurs och

blifvit utnämnd till reservofficer i flottan:

att honom tillförsäkras efter eget val antingen en lifstidspension

vid fylda 55 år, en mindre årlig ränta från tidigare ålder, eller ock

det kapital, som honom vid viss ålder kan beredas, dock i sistnämnda

två fall icke före uppnådda 40 år, derigenom att för honom af statsmedel

uti någon af staten kontrollerad ränte- och kapitalförsäkringsanstalt

insättes ett visst bestämdt belopp på en gång eller årligen;

och bör såsom vilkor för nämnda förmån föreskrifvas:

att han efter genomgången ettårig militärkurs vid någon af flottans

stationer der inställer sig ånyo till genomgående af tvänne särskilda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

repetitionskurser, hvardera på 2 månader under vintern, i enlighet med

de bestämmelser som derom af Konungen meddelas;

att han årligen, så länge han tillhör flottans reserv och så framt

han icke är till utrikes sjöfart permitterad, före mars månads utgång

till vederbörande stationsbefälhafvare uppgifver sin adress och tillämnade

verksamhet under året, så vidt den då är känd, eljest då den

blifver känd;

att han icke på längre tid än högst två månader utan vederbörligt

tillstånd vistas utom riket och dess närmast omgifvande farvatten;

att han intill 40 års ålder vid inträffande krig eller större rustningar

efter gifven kallelse inställer sig vid sin station mot åtnjutande

af reseersättning samt öfriga förmåner i likhet med underlöjtnant

vid kongl. flottan; allt i enlighet med de närmare bestämmelser,

som af Konungen meddelas.

Det vore uppenbart att endast sådan sjökapten, som i allmänhet

uteslutande trafikerade hemlandsfarvatten, kunde med fördel såsom

reservbefäl anställas. Behofvet af utbildade reservofficerare beräknades

till 80. För att med nöjaktig trygghet alltid kunna påräkna minst

detta antal torde utbildande af 10 reservofficerare årligen erfordras.

Kostnaden för 10 reservofficerares 1-driga utbildning skulle uppgå till:

dagaflöning å 3 kr.............................................. kr. 10,950: —

beklädnad å 20 kr. i månaden........................... »_2,400: — 13,350: —

För 2 repetitionskurser tillhopa 120 dagar:

dagaflöning å 3 kr............................................... kr. 3,600: -—

beklädnad å 20 kr. i månaden......................... » 800: —- 4,400: —

Summa kr. 17,750: —

förutom naturaunderhållskostnaden beräknad för 1-åriga kursen

till...................................................................................................... kr. 1,934: 50

och för båda repetitionskurserna till...................................... » 636: —■

summa kr. 2,570: 50,

hvilken senare summa likväl i staten inginge i det till naturaunderhållet

anvisade anslag.

Departementschefen redogör derefter å sid. 9 för två olika sätt,

på hvilka sålunda utbildade reservofficerare kunde beredas lifstidspension

från 55 års ålder med omkring 300 kronor årligen, af hvilka sätt

departementschefen förordar det som skulle gå ut på att vid reservofficers

antagande för honom å rånte- och kapitalförsäkringsanstalten

insätta ett af hans ålder beroende belopp, hvilket högst skulle uppgå

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående anslag

till 2 miningeniörcr.

[5.]

till 639 kronor. Kostnaden för reservofficerarnes pensionering skulle

således utgöra årligen högst 6,390 kronor eller i jemnadt tal högst

6,400 kronor.

Sammanlagda kostnaden för utbildning och pensionering af reservbefäl

skulle, inberäknadt naturaunderhållet, för år 1888, under hvilket

år någon insättning för pensionering icke ifrågakomme, uppgå till

15,284 kronor 50 öre, samt enligt normalstat till 26,720 kronor 50 öre,

och sålunda utbildandet af reservofficerare (nominelt 150), hvilka i tillräckligt

antal vid förefallande behof vore att tillgå, erfordra årligen

högst omkring 178 kronor för hvardera.

Enär genom Kongl. Maj:ts förevarande förslag, enligt utskottets

förmenande, flottan skulle på billigt sätt erhålla erforderligt krigsdugligt

reservbefäl, hemställer utskottet,

att Riksdagen, under vilkor af bifall till hvad

utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande hemstält,

må på ordinarie stat bevilja för utbildande och pensionering

af reservbefäl 24,150 kronor, deraf för förstnämnda

ändamål 17,750 kronor och för pensioneringen

6,400 kronor, samt utaf dessa belopp för år 1888

anvisa 13,350 kronor till reservbefäls utbildande.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att till aflöning åt 2 miningeniörer

må under aflöningsanslaget anvisas ett belopp af 8,000 kronor.

Vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t anför statsrådet och

chefen för sjöförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet den 31

december 1886 (sid. 17) att till den för minväsendet erforderliga personal

hörde jemväl tekniskt bildade personer för att omhänderhafva

och vårda den dyrbara minmaterielen och hade minkomitén i sitt förslag

upptagit 3 ingeniörer. Redan till 1886 år riksdag gjordes framställning

om anställande för detta ändamål af en miningeniör vid

Karlskrona station, men Riksdagen afslog denna framställning af skäl

bland annat att frågan om bildandet af en särskild minörcorps vore

under ompröfning. Då denna fråga genom förslaget till organisation

af sjömanscorpsen skulle erhålla sin lösning, ville statsrådet nu förnya

förenämnda framställning. Vid Stockholms station erfordrades likaså,

förutom den nu på anslaget till mintillverkningspersonalen aflönade ingeniör,

ytterligare en miningeniör för såväl materielens vård som för att i

öfverstyrelsen tillhandagå med uppgörande af mineringsplaner och

dylikt. Utskottet hemställer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad

utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande liemstält,

till aflöning åt 2 miningeniörer må under aflöningsanslaget

ett belopp af 8,000 kronor anvisas.

6:o. Kongl. Maj:t liar vidare under punkter 6:o och 7:o af oAngående

statsverkspropositionen föreslagit,

att, såvida Riksdagen bifaller hvad Kongl. Maj:t föreslagit dels i vakant och mfråga

om tillökning af flottans officerscorps och utbildande af reservbefäl,

dels, under fjerde hufvudtiteln, om aflöning till stamtrupp vid Vester- corps.

norrlands bataljon, det nuvarande båtsmanshållet måtte sättas på vakans [6. o. 7.]

samt de derigenom inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i

lagen om lindring i rustnings- och roteringbesvären den 5 juni 1885

bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster under vilkor:

att Riksdagen till båtsmanshållets ersättande med en till flottans

bemanning afsedd sjömanscorps, så organiserad och aflönad, som i statsrådsprotokollet

för den 31 december 1886 af chefen för sjöförsvarsdepartementet

föreslagits och den nämnda protokoll bifogade aflöningsstat

(bil. B.) närmare upptager, beviljar ett anslag på ordinarie stat af

533,797 kronor, dock att häraf under första året af den till åtta år

bestämda öfvergångstiden till den nya organisationen endast anvisas

en åttondedel eller i jemnadt tal 67,000 kronor, och att detta belopp

derefter under hvarje af de öfriga sju öfvergångsåren med ungefär en

åttondedel af hela anslagssumman årligen förhöjes;

att Riksdagen medgifver, att, till anställande af daglönare vid

flottans varf i båtsmännens ställe, förhöjning i anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll framdeles må efter hand ega rum med högst

100,000 kronor att utgå i den mån, som det hittills vanligen vid varfven

använda antalet båtsmän icke kan genom uppfordring af qvarvarande

manskap vid båtsmanshållet erhållas, och således till hela

beloppet först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i följd af vakanssättningen

finnes att tillgå;

att vakanssättningen skall ega rum i mån af uppkommande afgång

inom båtsmanshållet äfvensom af skeende öfverflyttning af båtsmän

till den nya sjömanscorpsen, dock icke under öfvergångstiden till den nya

organisationen med mera än en åttondedel af nuvarande effektiva rotar

årligen, Kongl. Maj:t likväl obetaget att, om sådant erfordras och finnes

utan olägenhet för flottans bemanning kunna ega rum, medgifva en

något större årlig vakanssättning; och

att vakanssättningen skall fortfara, så länge Riksdagen anvisar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

ityssnämnda båda anslag, äfvensom de här ofvan till reservbefälets

utbildande och pensionering äskade belopp; samt

att i sammanhang med denna sjömanscorpsens organisation den från

extra anslaget till minväsendet aflönade mintillverkningspersonalen uppföres

på ordinarie stat samt aflöningsanslaget i följd deraf förhöjes

med 13,200 kronor.

Till Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och

behof är vid femte hufvudtiteln såsom bilaga fogadt protokoll öfver

sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

31 december 1886, hvilket bland annat innehåller statsrådets och

chefens för sjöförsvarsdepartementet fullständiga redogörelse för förevarande

förslag om båtsmanshållets sättande på vakans och organisationen

af en ny sjömanscorps.

Till en början anför departementschefen följande:

»Den nuvarande båtsmansinstitutionen har visserligen, särdeles sedan

en fullständigare rekrytbildning och i sammanhang dermed varande

öfning och undervisning blifvit i vidsträcktare mån än förr åt båtsmännen

beredd, lemnat flottan en bemanning, som i vissa hänseenden måste

anses ganska tillfredsställande, synnerligen hvad beträffar snabb och

säker mobilisering, men då manskapets antal är större än behofvet af

den bemanning, som för flottan under vanliga fredliga förhållanden

kan på en gång tagas i anspråk, och båtsmännen derföre turvis med

längre mellantider uppfordras till tjenstgöring, kunna de i allmänhet

icke beredas den fullständigare öfning, som är erforderlig för danande

af fullt utbildade förhandsmän, hvarpå med nutidens mera komplicerade

sjökrigsmateriel behofvet så väl som anspråken äro större än tillförene.

Den omständigheten att båtsmännen äro antagne så att säga på lifstid

eller så länge de kunna anses tjenstdugliga, och en billig hänsyn att

icke genom en alltför stor stränghet och anspråk i berörda hänseende

pålägga rotehållarne en rekryteringsskyldighet, som ändock blifvit i

senare tider öfverklagad såsom nog mycket betungande, gör ock att

båtsmännen i allmänhet bibehållas i t jensten längre än som ur flottans

synpunkt af en fullt tidsenlig bemanning kunde vara önskligt, i det

att vid deras afskedande fråga mera måste blifva om de ännu kunna,

än om de fortfarande med hänsyn till ålder och duglighet böra tjena

qvar.

»Det skulle med afseende härpå, efter hvad mig synes, vara så

väl med god hushållning, hvilken kräfver att man för en nödtvungen

utgift skaffar sig den bästa valuta som kan erhållas, som ock med

flottans verkliga fördel och anspråk på en mera tidsenlig bemanning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

mest förenligt att ställa det nuvarande båtsmanshållet på vakans och

att använda de inflytande vakansafgifterna eller deremot svarande statsanslag

till uppsättande af en för flottans bemanning afsedd sjömanscorps,

som icke vore talrikare än behofvet kräfde och derföre kunde gifvas

all den utbildning och öfning, som erfordrades, och hvars manskap,

antaget för en bestämd kortare kapitulationstid, icke komme att i

tjensten qvarblifva längre än det vore i alla hänseenden fullt tjenstdugligt

samt efter erhållet afsked under hela den tid, detsamma såsom

värnpligtigt qvarstod, kunde vid krigstillfällen lemna flottan en duglig

reservmanskapsstam, hvarpå för närvarande tillgång icke finnes. Och

då nu i allt fall fråga måste blifva om uppsättande af en särskild

personal för handhafvande af det fasta minförsvaret, har jag trott rätta

tidpunkten vara inne att på en gång söka åvägabringa den förändring

i organisationen af det för sjöförsvaret behöfliga stammanskap, som

jag sålunda ansett böra vidtagas.»

Sedan departementschefen derefter upplyst, att rust- och rotehållarne,

med få undantag, på derom genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i orterna gjorda förfrågningar, förklarat sig önska vakanssättningen,

redogör departementschefen för de förslag, som varit uppgjorda

till anskaffande af stamtrupp för flottan under förutsättning af

båtsmanshållets upphörande: dels 1882 års sjöförsvarskomités (sidd. 19

och 20), dels Kongl. Maj:ts till 1883 års riksdag afgifna (sid. 20), dels

s. k. minkomiténs af den 15 januari 1886 (sidd. 21 och 22) och dels

ett utarbetadt af flottans stab (sid. 23). Af anförda skäl förklarar

departementschefen sig icke kunna obetingadt biträda det al flottans

stab uppgjorda förslaget till organisation af stamtrupp för flottan, hvaremot

han ansåge att på de hufvudgrunder, minkomitén föreslagit, en

i alla hänseenden fullt tillfredsställande organisation af flottans stamtrupp

kunde byggas, om dervid tillsåges, att de utaf chefen för flottans

stab påpekade olägenheter i möjligaste mån afhjelptes eller undanröjdes.

Derefter framställer departementschefen en jemförelse emellan det

för 1883 års Riksdag framlagda och det af minkomitén afgifna (sidd.

24 och 25) förslaget, hvarvid departementschefen förklarar sig icke

kunna biträda det senare i hvad det afser att nedsätta numerären å

den nya sjömanscorpsen till 3,600 man, utan vidblifver att denna corps

borde utgöras af 4,000 man, samt fortsätter:

»I likhet med såväl minkomitén som chefen för flottans stab finner

jag nödigt, att denna sjömanscorps utgöres af en del fast och för

längre tid anstäldt, i ständig tjenstgöring under hela tjenstetiden vaBih.

till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. S Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

rande manskap och en del värfvadt, som hålles i tjenstgöring endast

en del af sin tjenstetid och är permitteradt den öfriga. Visserligen

har sjöförsvarskomitén såsom grundsats uttalat, att det enda rigtiga

vore att hygga stammen i sin helhet på en och samma grund, och

bereda alla tillfälle till samma utbildning, men om också detta kan vara

teoretiskt rigtigt, är det dock förenadt med så stora svårigheter i den

praktiska tillämpningen att tanken på en organisation af sjömanscorpsen

på denna grund måste öfvergifvas. En ständig fast stamtrupp af den

styrka krigsbehofvet förutsätter skulle medföra så betydliga kostnader

i jemförelse med de nuvarande, att redan detta förbjuder en sådan

anordning och, då en dylik stam skulle blifva alltför stor för det vanliga

fredsbehofvet, skulle svårigheter uppstå att hålla densamma i jemn

öfning och gifva alla samma utbildning, om icke högst betydligt ökade

anslag till såväl materiel som öfningar finge tagas i anspråk. En helt

och hållet värfvad, för kortare tid anstäld stam skulle deremot icke

kunna påräknas medgifva utbildning af första klassens manskap och

derur af det för flottan behöfliga underbefäl, hvarföre det ock med

den nuvarande organisationen befunnits nödigt att för berörda ändamål

jemte båtsmansinstitutionen hafva fast anstäld-a, ständigt tjenstgörande

matros- samt eldare- och handtverkskompanier.))

En fast stam till den numerär, som behöfves för att derur utbilda

nödigt antal första klassens manskap och underbefäl, och en värfvad

stam till fyllande af behofvet af stammanskap i öfrigt, vore fördenskull,

enligt departementschefens mening, den enda utväg, som borde

anlitas, då fråga blefve att ersätta det nuvarande båtsmanshållet med

en ny sjömanscorps.

»Enligt beräkningar», fortsätter departementschefen, »som jag verkstält

med ledning af dels inom staben upprättade besättningslistor dels

från stationerna införskaffade upplysningar, har jag funnit behofvet af

stammanskap för flottan vara under fredsöfningarna sommartid omkring

2,550 man, vintertid omkring 2,200 man, under större rustningar och

för krigsbehof 4,000 man, hvartill kommer nödig reserv för afgång

under kriget. Då jag nu ansett stamtruppens hela styrka böra utgöra

4,000 man, hvaraf 1,100 man skulle vara fast anstäldt, ständigt tjenstgörande

manskap och 2,900 man värfvadt, skulle för fyllande af manskapsbehofvet

under de vanliga fredsöfningarna sommartiden erfordras,

utöfver den ständigt tjenstgörande fasta stammen 1,100 man, 1,450

man eller hälften af den värfvade stammen. Skulle denna värfvade

stam, på sätt minkomiténs förslag innehåller, antagas för en tid af tio

år och således rekryteras med en tiondedel årligen eller med 290

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

11

man, erfordrades alltså fem årsklasser af det värfvade manskapet i

tjenstgöring under sommaröfningarna, ocli således skulle antingen utbildningstiden

bestämmas till fem år i stället för de af komitén föreslagna

fyra åren eller en årsklass regelbundet under första året af sin

permissionstid till tjenstgöring inkallas. Då likväl en sålunda förlängd

utbildningstid skulle vara både obehöflig och medföra en icke oansenlig

kostnad samt äfven vålla, att den för vintern öfverflödiga delen af

manskapsstyrkan på detta sätt blefve större än efter minkomiténs förslag,

och då å andra sidan, såsom förut nämnts, jag ansett inkallandet

af permitteradt manskap icke böra vara regel utan endast i särskilda

undantagsfall ega rum, har jag funnit lämpligaste utvägen vara att

bestämma en kortare värfningstid och att sätta denna till åtta år.

Den årliga rekryteringen skulle härigenom blifva 362 å 363 man, och

fyra årsklasser af det värfvade manskapet, 1,450 man, motsvara hvad

som för fredsöfningarna sommartiden behöfver af detta manskap tagas

i anspråk. Men härtill kommer ock att det sålunda uppkommande

rekrytantalet ungefär motsvarar skilnaden i behofvet af manskap vinteroch

sommartid under fred, samt att, om utbildningstiden bestämmes

till tre är och fem månader i stället för fyra år, sålunda att man sommartid

har inne 4 årsklasser och vintertid 3 årsklasser af det värfvade

manskapet, man undviker att på vintern hålla större manskapsstyrka i

tjenstgöring än behofvet kräfver; och då en sålunda till tre år och

fem månader nedsatt tjenstgöringstid kan anses fullt tillräcklig, helst

två år i allmänhet visat sig vara nog för utbildande af 2:dra klassens

sjömän, har jag trott mig böra vidtaga äfven denna förändring af

minkomiténs förslag. Genom ofvanberörda nedsättning af värfningstiden

till 8 år uppkommer icke blott en stor besparing i den kostnad,

som eljest skulle blifvit följden af sjömanscorpsens ökande till 4,000

man, enär aflöningen till permitteradt manskap utgår under två års

kortare tid, utan äfven den afsevärda fördelen att, under antagande

att manskapet i allmänhet värfvas vid 20 års ålder, och då jemlikt

§ 34 värnpligtslagen detsamma efter afskedet tillhör beväringen till

och med 32 års ålder, en reserv af utbildadt stammanskap erhålles,

motsvarande 4 årsklasser värfvadt manskap eller 1,450 man.

I enlighet med det nu anförda anser jag den sjömanscorps, som

skall ersätta det nuvarande båtsmanshållet, böra sålunda organiseras:

de nuvarande matros- samt eldare- och handtverkskompanierna uppbringas

till en styrka af 1,100 man, som utgör sjömanscorpsens fasta

stam med den förändrade fördelning på särskilda yrkesklasger, som här

nedan sägs;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

en värfvad stamtrupp af 2,900 man uppsattes med en antagningstid

af 8 år samt rekryteras med 362 å 363 man om året;

tjenstgöringstiden för manskapet i den fasta stammen bestämmes

hufvudsakligen i enlighet med derför nu gällande föreskrifter;

det värfvade manskapet skall tjenstgöra oafbrutet under tre år

och fem månader, räknadt från och med maj månad det år inträdet i

tjenstgöring egt rum till och med september månad det tredje derpå

följande året, efter hvilken tids förlopp manskapet permitteras, dock

med skyldighet att på kallelse infinna sig till tjenstgöring.

På detta sätt skulle för flottans behof finnas tillgängligt vintertid

ett antal af 2,187 man och sommartid ett antal af 2,550 man, och inkallande

af permitteradt manskap endast behöfva ifrågakomma i händelse

af krig eller större rustningar, vid hvilka tillfällen i allmänhet

någon längre tids förberedelser lära erfordras.))

Sedermera redogör departementschefen (å sid. 29—33) för den

nya sjömanscorpsens fördelning i yrkesafdelningar och tjenstbarhetsklasser

sålunda, att corpsen skulle bestå af 2,800 matroser, 355 eldare,

125 handtverkare, 320 minörer och 400 fästningsartillerister samt vara

indelad i 3 tjenstbarhetsklasser: l:a klassens sjömän, omfattande 260

underofficerskorporaler och 700 första klassens förhandsmän, 1,950 andra

klassens sjömän samt 1,090 tredje klassens sjömän. Vidare skulle

corpsen fördelas på kompanier, dock icke så, som minkomitén föreslagit,

eller att det fast anstälda och det värfvade manskapet bildade särskilda

kompanier. Utbildningen, tjenstgöringen och aflöningsvilkoren under

tjenstgöringstiden skulle för båda slagen manskap blifva desamma och

den så att säga klasskilnad, som nu funnes mellan båtsmän och matroser

och som lätteligen kunde uppstå mellan det fasta och värfvade

manskapet, om de skulle tillhöra skilda kompanier, borde lättare förebyggas,

om de kände sig såsom medlemmar i en gemensam enhet.

Deremot syntes den särskilda utbildning, de olika yrkesafdelningarna

fordra, påkalla dessas skiljande i särskilda kompanier, med iakttagande

af att handtverkareafdelningen utan olägenhet borde kunna sammanföras

med eldareafdelningen. Matrosafdelningen skulle sålunda fördelas

på 10, eldare- och handtverksafdelningen på 2, minörafdelningen på 2

och fästningsartilleriafdelningen på 2 kompanier. Till Stockholms station

skulle af sjömanscorpsen höra 1,280 man, af hvilka 840 man tjenstgörande

sommartid och 730 man vintertid samt till Karlskrona station

2,720 man, af hvilka 1,710 man tjenstgörande sommartid och 1,457

man vintertid.

Beträffande den nya sjömanscorpsens aflöning fortsätter departementschefen

på följande sätt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

13

»Vid bestämmandet af aflöningen för manskapet vid den föreslagna,

sålunda organiserade sjömanscorpsen har jag lika med minkomitén

funnit den för de nuvarande matros- samt eldare- och handtverkskompanierna

faststälda aflöningsstat böra läggas till grund, hvarvid, då

jag likaledes delar den af komitén uttalade åsigt att för främjande af

manskapets utbildning löne- och tjenstb arbetsklasserna höra följas åt, äfvensom

att underofficerskorporalerna höra utgöra en särskild högsta löneklass

jag ansett de nuvarande 5 löneklasserna böra reduceras till 4 genom

att, såsom minkomitén föreslagit, borttaga den nuvarande tredje löneklassen.

Den för första löneklassen af eldareafdelningen i nuvarande

stat bestämda högre dagaflöning bör äfven tillämpas på första löneklassen

af minörafdelningen. I öfverensstämmelse härmed skulle således

underofificerskorporaler tillhöra första löneklassen och erhålla i

månadslön 30 kronor samt i dagaflöning 50 öre, eller, om de tillhörde

minör- eller eldareafdelning, 80 öre; första klassens sjömän tillhöra

2:dra löneklassen med månadslön af 20 kronor och dagaflöning af 50

öre; andra klassens sjömän 3:dje löneklassen med månadslön af 10

kronor och dagaflöning af 40 öre samt tredje klassens sjömän 4:de

löneklassen med månadslön af 5 kronor och dagaflöning af 20 öre.

Lönernas antal inom de särskilda löneklasserna böra alltså med hänsyn

till manskapets antal inom de olika tjenstbarhetsklasserna bestämmas till

63 löner i l:a löneklass med den högre dagaflöningen,

197 löner i l:a löneklass med den lägre dagaflöningen,

700 löner i 2:a löneklass, deraf 595 för det fast anstälda och 105

för det värfvade manskapet,

1,950 löner i 3:dje löneklass, deraf 120 för det fast anstälda och

1,830 för det värfvade manskapet,

1,090 löner i 4:de löneklass, deraf 125 för det fast anstälda och

965 för det värfvade manskapet,

med iakttagande likväl härvid att, om det sålunda bestämda antalet

manskap i någon af de tre högre löneklasserna icke finnes fulltaligt,

de löner, som i följd deraf sakna innehafvare, må till så stor del, som

erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löneklass.

Nämnda aflöningsförmåner skulle tillkomma det fast anstälda manskapet

likasom det värfvade under tjenstgöringstiden. Under permissionstiden

skulle det värfvade manskapet endast erhålla för tiden belöpande

månadslön efter innehafvande löneklass, hvilken aflöning med

halfva beloppet skulle till den permitterade sjömannen utbetalas vid

hvarje års slut, och icke, såsom minkomitén ifrågasatt, månatligen,

dels emedan detta skulle med afseende å kontrollen medföra stora

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

svårigheter och vålla icke obetydligt besvär, dels ock emedan, om den

permitterade erhölle ett jemförelsevis betydligt penningebelopp på en

gång under en tid, då han saknade sysselsättning i sitt }7rke, detta

säkerligen skulle vara honom till mera verkligt gagn, än om han erhölle

det i flera småposter och jemväl på tider, då han för sitt uppehälle

vore deraf mindre i behof. Återstoden af månadslönen skulle

innehållas och genom kompanichefens försorg för den permitterades

räkning insättas i sparbank att utbetalas vid uttjent kapitulationstid,

men dessa insatta medel skulle vara förverkade i händelse den, för

hvilken de blifvit insatta, underlät någon af de åligganden i afseende

på hans inställelse till tjenstgöring under permissionstiden, som kunde

varda föreskrifna, hvarigenom vunnes större sannolikhet att permitteradt

manskap skulle låta sig angeläget vara att inställa sig, då inkallelse

till tjenstgöring ifrågakomma. De medel, som kunde varda på

förenämnda sätt förverkade, anser jag likväl icke böra, på sätt, minkomitén.

föreslagit, ingå till en under amiralitetskrigsmanskassans direktion

stäld invalid- och pensionsfond för manskap vid de värfvade

kompanierna, utan i stället till en rekryteringsfond, från hvilken lega

till manskap, som måste antagas i stället för sådana, som afvikit, innan

de uttjent sin kapitulationstid, borde utgå. Jemte den ofvan bestämda

aflöningen skulle den värfvade sjömannen bekomma 50 kronor vid antagningen

såsom lega samt i ersättning för inställelse vid rendezvousplatsen

vid början af tjenstgöringstiden 10 kronor och för hemförskaffning

från stationen vid tjenstgöringstidens slut 20 kronor. Härförutan

skulle stammanskapet, det fast anstälda såväl som det värfvade,

under sin tjenstgöring erhålla beklädnad, sängservis, nat-uraunderhåll,

sjukvård och inqvartering eller ersättning derför.»

»Kostnaden för sjömanscorpsen, så organiserad och aflönad som jag

nu omförmält, skulle, på sätt af bilagorna A och B närmare synes,

utgöra:

till aflöning, dagaflöningen beräknad för 245 dagars tjenstgöring i

land, enär dagaflöningen under sjö tjenstgö ring bestrides af anslaget

till flottans öfningar,

för den fasta stammen.................................................. 385,553: —

och för den värfvade stammen, inberäknadt lega 390,981: •—

till beklädnad, beräknad efter 108 kronor per man,

samt sängservis, beräknad till 3 kronor per man:

för den fasta stammen.................................................. 122,100: —

och för den värfvade........................................................ 140,803: 50,

transport 1,039,437: 50

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

15

transport 1,039,437: 50

till natur aunderhåll, beräknadt för 245 dagar i land

efter 52 öre och för 120 dagar till sjös efter 53 öre:

för den fasta stammen...................................................... 210,100: —

och för den värfvade.................................................... 236,203: 25,

till ersättning för inställelse å 10 kronor per man

och hemför skaffning å 20 kronor per man åt 363 man .. 10,890: —

inqvartering skostnad beräknad efter 8 kronor per man:

för den fasta stammen.................................................. 8,800: —

och för den värfvade...................................................... 9,906: —

eller tillhopa 1,515,336

75.

En jemförelse mellan detta kostnadsbelopp och kostnaden för sjömanscorpsen

efter det af minkomitén framstälda förslag, sistnämnda

kostnad beräknad efter samma grunder som den förra, visar, att sjömanscorpsen,

sådan jag föreslagit dess organisation, blifver något billigare,

ehuru den är 400 man starkare, och såsom mig synes bör kunna anses

minst lika tjenstduglig; beroende detta fördelaktiga förhållande i fråga

om kostnaden dels, såsom redan förut är antydt, på den 2 år kortare

kapitulationstiden, dels ock derpå att icke under någon tid ett obehöfligt

stort antal manskap hålles inne på stationerna och uppbär dagaflöning.

»

Enligt departementschefens redogörelse å sid. 36 skulle hela tillökningen

i aflöning sanslag et i anledning af sjömanscorpsens omorganisation

uppgå till 533,797 kronor. Ett annat anslag, som i väsentlig

mån berördes af sjömanscorpsens omorganisation, vore anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll, enär den ganska ansenliga arbetsstyrka

af båtsmän, som varfven haft till sitt förfogande, med den nya organisationen

komme att försvinna. Enligt från varfscheferne infordrade

uppgifter angående de kostnader, som skulle erfordras för aflöning af

daglönare å varfven till ersättning för de dagsverken båtsmännen utgjort,

skulle dessa kostnader uppgå för Stockholms station till omkring

34,000 kronor, som borde bestridas från nybyggnads- och underhållsanslaget,

och för Karlskrona station till 114,000 kronor i sin

helhet, deraf åtminstone omkring 60 procent kunna antagas böra utgå

från sistberörda anslag. Då detta anslag visat sig så otillräckligt för

de utgifter, för hvilka det vore afsedt, att angelägna arbeten i regeln

måst eftersättas och Kongl. Maj:t funnit nödigt att till 1886 års Riksdag

göra framställning om anslagets förhöjning, en framställning, som

endast till en del vann bifall, vore det klart att ersättning måste be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

redas varfven för den arbetsstyrka de sålunda förlorat, och det blefve

fördenskull nödigt i följd af sjömanscorpsens omorganisation för att höja

anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, så att daglönare måtte

kunna vid varfven anställas i stället för den der förut använda båtsmansstyrkan.

Denna förhöjning borde, sedan organisationen af den

nya sjömanscorpsen blifvit genomförd, utgå med ett belopp af 100,000

kronor, deraf 34,000 beräknats för Stockholms station och 66,000

kronor för Karlskrona station. Summan af anslagsförhöjningen i följd

af båtsmanshållets vakanssättning och uppsättande af en sjömanscorps,

så organiserad som nu omförmälts, skulle således komma att utgöra

633,797 kronor
De

till bestridande af de sålunda erforderliga utgifterna för sjömanscorpsens

ombildning afsedda vakansafgifterna hade med tillämpning

af de värden å prestationerna för hvarje rusthåll eller rote, som genom

lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den 5 juni

1885 blifvit bestämda, beräknats till 618,180 kronor. Genom den nya

organisationen hade derjemte det nu utgående anslaget till durchmarschkostnader,

30,000 kronor, från hvilket hufvudsakligen blifvit bestridda

kostnaderna för uppfordrade båtsmäns befordrande till och från stationerna,

ansetts blifva obehöfligt, samt — sedan 10,000 kronor deraf

öfver förts till ökande af anslaget till rese- och traktamentspenningar,

från hvilket anslag ersättningarne för det värfvade manskapets inställelse

och hemförskaffning skulle utgå — kunna till återstående delen,

20,000 kronor, påräknas för den nya organisationens genomförande.

På sådant sätt skulle tillgångarne för detta ändamål utgöra tillhopa

638,180 kronor eller 4,383 kronor mera än ofvanberörda erforderliga

anslagsförhöjningar, utvisande att den nya sjömanscorpsen skulle blifva

så mycket billigare än kostnaden för den nuvarande bemanningen, då

naturaprestationernas värde dervid medräknas; ett resultat, som borde

få anses desto mera tillfredsställande, som organisationen äfven omfattade

den för de nuvarande förhållandena erforderliga minörcorpsen.

I sammanhang med sjömanscorpsens ombildning borde ock mintillverkningspersonalen,

hvars manskap inginge bland de nuvarande eldareoch

handtverkskompanierna, ehuru det åtnjöte aflöning från extra anslaget

till minväsendet, öfverföras till ordinarie stat. Detta föreslogs

äfven i sammanhang med 1883 års organisationsförslag. Af den derför

utgående kostnad 19,885 kronor 75 öre skulle, enligt af marinförvaltningen

då uppgjord fördelning på vederbörliga riksstatsanslag, belöpa

på anslaget till aflöning 13,202 kronor 50 öre, på anslaget till

flottans nybyggnad och underhåll 3,935 kronor, beklädnadsanslaget 540

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

17

kronor och anslaget till naturaunderhåll 2,208 kronor 25 öre. Någon

förhöjning af sistberörda tre ordinarie anslag torde i följd af öfverflyttningen

icke erfordras, hvaremot aflöuingsanslaget måste ökas med

i rundt tal 13,200 kronor.

Enär det vore för organisationens genomförande i hög grad hinderligt,

om vakansafgifterna skulle direkte anvisas för bestridande af

kostnaderna för organisationen, ansåge departementschefen (sid. 38)

bäst att vakansafgifterna inginge bland statens inkomster och att anslag

till de för organisationens genomförande behöfliga belopp i stället

anvisades under femte hufvudtiteln; och som dessa anslag blifvit i

normalstaten beräknade till vakansafgifternas, utan hänsyn till medgifven

lindring, oafkortade värde 618,180 kronor, skulle följa att do

till lindring af rustnings- och roteringsbesvären nu anvisade 162,000

kronor såsom deri inbegripna komma att ur denna stat utgå.

Enligt beräkningar, meddelade å sidd. 38 och 39, skulle efter den

föreslagna organisationens genomförande den ordinarie kostnaden för

sjöförsvaret, jemförd med den för år 1887, minskas med omkring

204,000 kronor, eller, om derifrån afdroges de 120,181 kronor för indragnings-

och reservstaterna, som äfven med den nuvarande organisationen

framdeles skulle besparas, med omkring 84,000 kronor.

Öfvergången från den nuvarande organisationen till den nya borde

ega rum under lika lång tid, som det värfvade manskapets kapitulationstid

eller 8 år och taga sin början redan med år 1888. Den värfvade

stamtruppens upprättande såväl som tillökningen i den fasta

stammen skulle alltså ske med en åttondedel årligen.

På det att flottan under öfvergångstiden icke måtte komma i mistning

af nödig bemanning, borde vakanssättningen icke få ega rum för

större antal än en åttondedel af nu varande antal effektiva rotar eller

för 587 rotar årligen. För de rotar eller rusthåll, hvilkas innehafvare

icke velat medgifva vakanssättning, kornrne uppsättande af båtsmän

att fortfarande som hittills ega rum och desse att till tjenstgöring

uppfordras enligt nu gällande bestämmelser för att sedan organisationen

af sjömanscorpsen blifvit genomförd uteslutande användas vid arbeten

å varfven. Beträffande rote- eller rusthåll, som anmält sig till

vakanssättning, men icke kunnat för året medgifvas denna förmån,

skulle, på det å ena sidan icke en med hänsyn till manskapsbehofvet

alltför stor vakanssättning måtte ske och å den andra de båtsmanshålsskyldige

icke onödigtvis betungas med rekrytering, på Kong!.

Maj:ts pröfning bero, huruvida vakansafgift finge erläggas eller om ny

båtsman skulle antagas, i hvilket senare fall likväl vederbörande komBih.

till Biksd. Prof. 1887. 11. 4 Sami. 1 Åfd. 3 Iiäft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

partichef borde tillse, att vid antagningen det vilkor i kontraktet intoges,

att den antagne, så snart tillfälle dertill yppade sig, komrne att

öfvergå till den nya sjömanscorpsen.

Ville man, fortsätter departementschefen å sid. 42, i händelse sådant

framdeles visade sig behöfligt, påskynda afgången af manskapet

vid båtsmanshållet, torde sådant, på sätt sjöförsvarskomitén föreslagit,

lämpligast kunna ske genom att tillförsäkra dem pensionsrättigheter

vid tidigare ålder än den derför nu bestämda, och torde kostnaden

härför, sedan numerären genom afgång och öfverflyttning till den nya

sjömanscorpsen nedgått, kunna begränsas inom det för båtsmännens pensionering

nu utgående belopp 69,548 kronor.

Slutligen yttrar departementschefen: »För att den nu af mig

ifrågasatta förändrade organisationen af sjömanscorpsen skall för flottan

medföra all den fördel, som dermed är afsedd och kan vinnas, fordras

ovilkorligen att nödigt befäl och reservbefäl tillika finnes; och då organisationen

förutsätter den effektiva officersstyrka, jag här ofvan

genom förslaget om officerscorpsens tillökning velat åstadkomma, samt

äfven inom Riksdagen den mening uttalats af dem, som hittills motsatt

sig förslaget om officerscorpsens tillökning, att denna tillökning

skulle ske i sammanhang med organisationen af flottans personal i

öfrigt, har jag ansett sjömanscorpsens ombildning på nu föreslaget sätt

endast böra ega rum, så framt denna framställning om officerscorpsens

tillökning äfvensom den om reservbefälets utbildande vinner bifall.»

Rörande ofvan omförmälda förslag till inrättande af en stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon får utskottet hänvisa till sitt utlåtande

angående regleringen af riksstatens fjerde hufvudtitel.

Till statsrådsprotokollet äro jemväl fogade fyra bilagor:

Bil A. »Beräkning af kostnaden för den nya sjömanskorpsen»,

Bil. B. »Stat för kongl. flottans sjömanscorps»,

Bil. C. Normalstat för femte hufvudtiteln, efter nya organisationens

genomförande, samt

Bil. D. Jemförelsetablå mellan nuvarande kostnader för sjöförsvaret

med lotsverket m. m. och samma kostnader, enligt det nya

organisationsförslaget, såväl under öfvergångstiden åren 1888—1895

som enligt föreslagen normalstat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

19

Frågan om båtsmanshållets sättande på vakans och inrättande af

en ny sjömanscorps har flere gånger varit föremål för Riksdagens förhandlingar.

Man har erkänt, att det nuvarande båtsmanshållet icke

vore en tidsenlig institution. Särskildt har man, såsom departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört, fäst sig vid att båtsmännens

antal vore större än hvad flottans behof kräfde och att tillfälle att

bereda alla den utbildning, som numera vore för en flottas bemanning

erforderlig, saknades dels på grund af den stora kostnad sådan öfning

skulle medföra, dels ock emedan svårigheter mötte uti sjelfva den nuvarande

båtsmansorganisationen. Äfven vore af båtsmännen en del

för gamla för att kunna anses fullt tjenstdugliga.

Såsom här ofvan finnes omförmäldt hafva ock redan tillförene

flera förslag till anskaffande af en ny stamtrupp för flottan under

förutsättning af båtsmanshållets sättande på vakans blifvit uppgjorda.

Dessa hafva emellertid på grund af mot dem gjorda anmärkningar

icke ansetts antagliga. Det nu af Kongl. Maj:t framlagda synes utskottet

deremot erbjuda de fördelar, man afser att vinna. Bland dem

vill utskottet särskildt framhålla: att den nya sjömanscorpsen skulle

erhålla en för krigsbeliof afpassad styrka, men att genom den organisation

statsrådsprotokollet utvisar, ej mera manskap skulle vid

hvarje tid vara i tjenstgöring, än som erfordrades för truppens

och befälets utbildning och öfning; att genom ökad öfning manskapet

skulle erhålla större tjenstduglighet än det nuvarande båtsmanshållet;

att tillökningen i corpsens stat och underhållskostnad icke

komme att öfverstiga de till statsverket inflytande vakansafgifterna;

att då corpsen i sig inneslöte alla för en flotta nödiga yrkesafdelningar,

och den klasskilnad, som nu till stort men för disciplinen förefunnes

mellan matroser och båtsmän, komme att upphöra, den nya

sjömanscorpsen skulle erhålla erforderlig enhet och sammanhållning;

samt att öfvergången från den gamla till den nya organisationen synes

vara så anordnad, att densamma kan försiggå utan vid slika fall vanliga

slitningar. Då man alltså utan någon ytterligare kostnad för

statsverket skulle genom förevarande förslags antagande erhålla en

bättre bemanning för flottan än den nuvarande, på samma gång som

den länge önskade åtgärden att sätta hela båtsmanshållet på vakans

blefve genomförd, anser utskottet sig böra tillstyrka bifall till förslaget.

Kongl. Maj:t har föreslagit det vilkor, att vakanssättningen skall

fortfara endast så länge Riksdagen anvisar de af Kongl. Maj:t äskade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

anslag till organisationens genomförande, hvaremot utskottet icke har

något att erinra. De fördelar, som genom förslagets antagande skulle

beredas rust- och rothållarne, blefve emellertid så godt som illusoriska,

derest desse — för den möjlighet att vakanssättningen, till följd af Riksdagens

anslagsvägran, i en framtid skulle upphöra -— vore nödsakade

att fortfarande underhålla rotehus och torp. Oaktadt, enligt utskottets

förmenande, en sådan anslagsvägran förefaller osannolik, anser utskottet

dock nödigt såsom vilkor för förslagets antagande föreslå, att rust- och

rotehållarne vid båtsmanshållet under vakanstiden må befrias från skyldighet

att underhålla rotetorp och rotehus äfvensom från alla öfriga

naturaprestationer eller utgifter utöfver de blifvande vakansafgifterna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet på sådant

sätt tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts framställning, att utskottet hemställer:
a)

att, under vilkor att Riksdagen bifaller hvad

Kongl. Maj:t föreslagit dels i fråga om tillökning af

flottans officerscorps och utbildande af reservbefäl, dels,

under fjerde hufvudtiteln, om aflöning till stamtrupp

vid Vesternorrlands bataljon, det nuvarande båtsmanshållet

må sättas på vakans samt de derigenom

inflytande vakansafgifter, beräknade efter de i lagen

om lindring i rustnings- och roteringsbesvären den

5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets

inkomster under vilkor:

dels att Riksdagen till båtsmanshållets ersättande

med en till flottans bemanning afsedd sjömanscorps af

4,000 man, så organiserad, att de nuvarande matrossamt

eldare- och handtverkskompanierna uppbringas

till en styrka af 1,100 man, som utgör sjömanscorpsens

fasta stam; att en värfvad stamtrupp af 2,900 man

uppsattes med en antagningstid af 8 år samt rekryteras

med 362 å 363 man om året; att tjenstgöringstiden

för manskapet i den fasta stammen

bestämmes hufvudsakligen i enlighet med derför nu

gällande föreskrifter; och att det värfvade manskapet

skall tjenstgöra oafbrutet under tre år och fem

månader, räknadt från och med maj månad det

år inträdet i tjenstgöring egt rum till och med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

21

september månad det tredje derpå följande året,

efter hvilken tids förlopp manskapet permitteras,

dock med skyldighet att på kallelse infinna sig

till tjenstgöring; samt aflöncid på sätt härvid såsom

Bil. I fogade stat närmare utvisar, beviljar

ett anslag på ordinarie stat af 533,191 kronor,

dock att häraf under första året af den till åtta

år bestämda öfvergångstiden till den nya organisationen

endast anvisas en åttondedel, eller i jemnadt

tal 67,000 kronor, och att detta belopp derefter under

hvarje af de öfriga 7 öfvergångsåren med ungefär

en åttondedel af hela anslagssumman årligen förhöjes;
dels

att Riksdagen medgifver, att till anställande

af daglönare vid flottans varf i båtsmännens ställe

förhöjning i anslaget till flottans nybyggnad och underhåll

framdeles må efter hand eg a rum med högst

100,000 kronor, att utgå i den mån, som det hittills

vanligen vid varfven använda antalet båtsmän icke

kan genom uppfordring af qvarvarande manskap vid

båtsmanshållet erhållas, och således till hela beloppet

först sedan sådant arbetsbiträde icke vidare i

följd af vakanssättningen finnes att tillgå;

dels att vakanssättningen skall ega rum i mån

af uppkommande afgång inom båtsmanshållet äfvensom

af skeende öfverflyttning af båtsmän till den

nya sjömanscorpsen, dock icke under öfvergångstiden

till den nya organisationen med mera än en åttondedel

af nu varande effektiva rotar årligen, Kongl.

Maj:t likväl obetaget att, om sådant erfordras och

finnes utan olägenhet för flottans bemanning kunna

eg a rum, medgifva en något större årlig vakanssättning

;

dels att vakanssättningen skall fortfara, så länge

Riksdagen anvisar nyssnämnda båda anslag äfvensom

de här ofvan till reservbefäls utbildande och

pensionering äskade belopp; och

dels att rust- och rotehållarne vid båtsmanshållet

under vakanstiden äro frie från skyldigheten att underhålla

rotetorp och rotehus, äfvensom från alla öfriga na
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Angående aflöning

till flottans

corpser och

stater.

[8.]

22 Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

turaprestationer eller utgifter utöfver de blifvande

vakansafgifterna; samt

b) att i sammanhang med denna sjömanscorpsens

organisation den från extra anslaget till minväsendet

aflönade mintillverkningspersonalen uppföres på ordinarie

stat, samt aflöningsanslaget i följd deraf förhöjes

med 13,200 kronor.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att, i öfverenstämmelse med hvad

i den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd och behof

under punkterna 1—7 af denna hufvudtitel hemstälts, anslaget till aflöning

för flottans corpser och stater, nu utgörande 1,211,184 kronor,

måtte förhöjas med följande belopp:

för utbildande af reservbefäl.............................. kr. 13,350: —

till aflöning åt 2 miningeniörer....................... )) 8,000: —

till påbörjande af sjömanscorpsens uppsättning

...................................................................... » 67,000: —

till aflöning åt mintillverkningspersonalen .. » 13,200: — 101,550: —

hvarigenom anslaget komme att uppgå

till 1,312,734 kronor.

Då utskottet tillstyrkt bifall till hvad Kongl. Maj:t i nämnda punkter

föreslagit, får utskottet, med hänvisning till punkterna 1—6 af dess

betänkande angående denna hufvudtitel, hemställa,

att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad utskottet

under punkterna 4:o, 5:o och 6:o af detta utlåtande

hemstält, anslaget för flottans corpser och stater, nu utgörande

1,211,184 kr., må, förhöjdt med följande belopp:

för utbildande af reservbefäl.............. kr. 13,350: —

till aflöning åt 2 miningeniörer ......... » 8,000: —

till påbörjande af sjömanscorpsens uppsättning

.......................................... » 67,000: —

till aflöning åt den på ordinarie stat

öfverflyttade mintillverkningspersonalen.

....................................... » 13,200: —

eller tillhopa kr. 101,550: —

uppföras till 1,313,734 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

23

8:o. Kongl. Maj:t har föreslagit:

att Riksdagen må medgifva, att hvad af anslaget till ersättning

för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut

bör inräknas bland tillgångarne till aflöning för flottans corpser och

stater må för genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen

under år 1888 användas; och

att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande under år 1888

ett anslag af 50,000 kronor må å extra stat för samma år anvisas, att

gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater

redovisas.

Med erinran, att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställningar öfverensstämma

med hvad vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t

föreslaget och af Riksdagen godkändt, får utskottet hemställa:

a) att hvad af anslaget till ersättning för vakanta

rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad

af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans corpser och stater må för

genomförande af den år 1876 beslutade löneregleringen

under år 1888 användas; och

b) att i öfrigt för denna lönereglerings genomförande

under år 1888 ett anslag af 50,000 kronor

må å extra stat för samma år anvisas att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater

redovisas.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att nuvarande anslag till lindring

i rustnings- och roteringsbesvären, 162,000 kronor, måtte för år 1888

nedsättas till 140,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12 januari

1887 anför statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet, att, på

sätt han till statsrådsprotokollet den 31 december 1886 anfört i fråga

om organisationen af sjömanscorpsen (se 6:o), komme, sedan vakans
-

Angående aflöning

åt flottans

corpser

och stater.

[9. o. 10.]

Angående lindring

i rustnings-

och

roteringsbesvären.

[il.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sättningen af båtsmanshållet blifvit fullständigt genomförd, det till lindring

i rustnings- ocb roteringsbesvären nu anvisade anslag å 162,000

kronor att blifva obehöflig!, enär den medgifna lindringen i dessa besvär

derefter komme att tillgodonjutas medelst afkortning på vakansafgifterna

och icke genom godtgörelse från statsverket; och då vid

den nya organisationen af sjömanscorpsen beräknats, att åtminstone en

åttondedel af de nu effektiva rust- och rotehåll under år 1888 blefve

vakant, borde ock nedsättning af nämnda anslag för samma år ega

rum med minst en åttondedel eller — för att göra återstoden af anslaget

med lämpligt belopp jemnt delbar på de återstående sju anslagsåren

— med 22,000 kronor.

Vidare hafva inom Andra Kammaren väckts och till statsutskottet

remitterats motioner angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

in. m. af herr H. Andersson i Nöbbelöf m. fl. (motion n:o 3), herr N.

Åkesson (motion n:o 5), herr Liss Olof Larsson m. fl. (motion n:o 10),

herr J. Sjöberg i Bodaryd (motion n:o 17), herr N. Nilsson i Vrängebol

(motion n:o 26), herr J. Anderson i Tenhult (motion n:o 49) och herr

A. Hansson i Solberga (motion n:o 104).

Utskottet kommer framdeles att afgifva utlåtande öfver dessa motioner,

som utskottet ännu ej hunnit slutligen behandla.

Då utskottet, såsom här ofvan under 6:o synes, tillstyrkt bifall till

Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag angående båtsmanshållets sättande

på vakans och inrättande af en ny sjömanscorps, har utskottet visserligen

ej något att erinra deremot att förslagsanslaget till lindring i

rustnings- och roteringsbesvären af det här ofvan anförda skäl nedsättes

med 22,000 kronor, men då, å andra sidan, Riksdagens blifvande beslut

öfver nyssnämnda motioner kan medföra anslagets ökning, torde

ett uttryckligt beslut om dess nedsättning ej böra fattas utan att i

sammanhang härmed förbehåll göres om den möjliga ökning, som af

andra grunder kan föranledas; och får utskottet derför hemställa,

a) att, under vilkor af Riksdagens bifall till hvad

utskottet under punkt 6:o af detta utlåtande hemstält,

nuvarande anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

må för år 1888 nedsättas med 22,000

kronor; och

b) att utskottet må framdeles under riksdagens

lopp ega att föreslå de jemkningar i eller tillägg till

de under femte hufvudtiteln upptagna belopp, hvartill

Riksdagens blifvande beslut öfver ofvan berörda motioner

må föranleda.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

25

Flottans nybyggnad och underhåll.

10:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva, Angående ju>tdet

den medelstillgång,'' som uppkommit genom de från statskontoret

aflemnade vakansafgifterna för åren 1884 och 1885, såväl som de ytter- [12.]

ligare inflytande belopp af samma afgifter, hvilka enligt Riksdagens

redan fattade beslut böra komma sjöförsvaret till godo, må användas

till iståndsättande af Skeppsholmsbron i Stockholm, nya ångpannor till

korvetten Balder och nytt tyghus vid flottans station i Karlskrona,

hvilka arbeten eljest skulle af anslaget till flottans nybyggnad och

underhåll bekostas, med förklarande att deraf i främsta rummet må

utgå det till Skeppsholmsbrons iståndsättande erforderliga belopp samt

den del af anskaffningskostnaden för nya ångpannor till korvetten Balder,

hvartill nämnda anslag ej lemnade tillgång, och derefter så mycket

af kostnaden för uppförande af nytt tyghus i Karlskrona, som med

återstoden kunde bestridas.

Af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 sid. 8 inhemtas, att

ifrågavarande medelstillgång utgör 185,165 kronor 51 öre, hvarutöfver

möjligen ytterligare restantier till jemförelsevis mindre betydliga belopp

kunna komma att inflyta.

Beträffande de arbeten, hvilka Kongl. Maj:t föreslagit måtte med

ifrågavarande medelstillgång utföras, inhemtas af nämnda statsrådsprotokoll,

att Skeppsholmsbron härstädes, enligt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

verkstäld besigtning, derutinnan vore i mindre godt stånd,

att de särskilda spannen förskjutit sig i horisontel rigtning, så att för

ögat tydligen märkbara bugter uppkommit, genom hvilka sidoförskjutningar

eller böjningar broreglarnes bärförmåga i afsevärd grad förminskats,

hvarjemte observerats, att brons dilatationer eller längdförändringar

vid olika temperaturgrader icke kunde ske fritt, till följd

deraf att erforderliga spelrum mellan ändarne af de öfver alla bropelarne

sammanhängande brospannen och landfästenas bröstmurar icke

funnes. Enligt styrelsens åsigt behöfde bron derföre rätas medelst

spännstag och domkrafter, hvilket arbete Bergsunds mekaniska verkstad

erbjudit sig att verkställa för 8,600 kronor, under förutsättning likväl

att bröstmurarnes tillbakaflyttning äfvensom körbanans löstagande och

återinläggning besörjdes af beställaren af arbetet. Dessa sistnämnda

arbeten beräknades af marinförvaltningen kunna utföras för 25,000

Bih. till Ri/csd. Prat. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

kronor, hvadan brons fullständiga iståndsättande skulle kosta 33,600

kronor. Kongl. Maj:ts förslag i denna del anser sig utskottet höra

tillstyrka.

Hvad derefter angår nya äng-pannor åt korvetten Balder, inhemtas af

statsrådsprotokollet, att de nuvarande pannorna, enligt hvad vederbörande

besigtningsmän utrönt, icke kunde göras fullt tjenstbara utan

att undergå en så dyrbar reparation, att den uppginge till nära nog

lika mycket, som nya ångpannor skulle kosta, och att det enda dugliga

i pannorna vore messingstuberna samt armaturen. Det vore derför

nödvändigt att redan innevarande år anskaffa nya ångpannor, hvilka

beräknades kosta 110,000 kronor. Af innevarande års nybyggnadsoch

underbållsanslag funnes emellertid endast 13,000 kronor för ändamålet

tillgängliga, hvarför departementschefen ansåge lämpligt, att återstående

97,000 kronor finge tagas af ifrågavarande medelstillgång.

Hvad slutligen beträffar nytt tyghus vid flottans station i Karlskrona,

upplyses i statsrådsprotokollet, att det nuvarande tyghuset derstädes,

uppfördt 1757, erfordrade reparation å grund, ytterväggar, bjelklag

och tak för tillsammans 57,700 kronor, att huset ändock icke genom

reparationen blefve tidsenligt, helst som det vore af trä och således

icke kunde från eldskada skydda de dyrbara förråd och samlingar, det

inneslöte, hvarföre departementschefen funne ändamålsenligast att uppföra

ett nytt tyghus af sten, som beräknades kosta 109,930 kronor.

Då emellertid Riksdagen nästlidet år höjde anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll från 1,078,000 kronor till 1,200,000 kronor,

och således medel från detta anslag borde finnas att tillgå för anskaffning

af nya ångpannor till korvetten Balder, och då vidare det nuvarande

tyghuset vid flottans station i Karlskrona icke torde vara i

bristfälligare skick, än att det ännu några år kan med smärre reparationer

bibehållas, finner utskottet icke skäl förorda Kongl. Majrts

framställning i berörda punkter. Utskottet, som således ansett sig

böra tillstyrka bifall endast delvis till hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

kommer att här nedan under punkt 17:o yttra sig om användande af

den öfriga delen af ifrågavarande medelstillgång. Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förslag må på det sätt bifallas,

att af den medelstillgång, som uppkommit genom

de från statskontoret aflemnade vakansafgifterna

för åren 1884 och 1885, hvilka enligt Riksdagens

redan fattade beslut böra komma sjöförsvaret till

godo, må för iståndsättande af Skeppsholmsbron i

Stockholm användas 33,600 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

27

Sj öbeväringens vapenöfningar.

ll:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte

medgifva, att det på ordinarie stat anvisade förslagsanslag till sjöbeväringens

vapenöfningar, 72,400 kronor, må användas, förutom till de

vid dess beviljande afsedda ändamål, jemväl till reparation och komplettering

af de värnpligtiges beklädnad äfvensom till stadgad ersättning

åt de värnpligtige, som sjelfva ombesörja sin beklädnad eller

någon del deraf; och

att detta medgifvande måtte få afse äfven innevarande år.

Af det den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd

och behof bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 12

januari 1887 inhemtas å sid. 10, att nästlidet års Riksdag anvisat dels

för sjöbeväringens vapenöfningar å ordinarie stat ett förslagsanslag å

72,400 kronor, dels ock till anskaffning af beklädnad och sängservis

för sjöbeväringen ett extra anslag för innevarande år å 71,000 kronor;

att, enär statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet ansett, att

den årligen återkommande kostnaden för anskaffning af ifrågavarande

klädespersedlar icke, såsom vid första anskaffningen egt rum, borde

anvisas å extra stat, utan inbegripas i anslaget för sjöbeväringens

vapenöfningar på den ordinarie staten, departementschefen anmodat

marinförvaltningen att inkomma med uppgift på den tillökning i anslaget

för sj öbeväringens vapenöfningar, som för beklädnaden åt värnpligtige

vid flottan under år 1888 kunde anses nödig; att nämnda myndighet

till svar derå meddelat, att erfarenhet saknades för att med

någon större grad af tillförlitlighet beräkna den erforderliga ökningen

i anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar för reparation och komplettering

af de vid flottan värnpligtiges beklädnad under år 1888, men

att, med afseende derå att beldädnadspersedlarne blifvit året förut nyanskaffade,

berörda kostnad torde blifva jemförelsevis obetydlig, samt

anhållit, till följd deraf, att med afgifvande af den berörda uppgiften

måtte till ett kommande år få anstå, och föreslagit, att kostnaden för

reparation och komplettering af de vid flottan värnpligtiges beklädnad

för år 1888 måtte få utgå af förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar,

bvilket i händelse af behof kunde få öfverskridas; samt att,

då ifrågavarande anslag vore beräknadt för aflöning åt såväl befäl ocn

underbefäl som värnpligtige samt för naturaunderhåll, sjukvård, upp
-

Angående

användande af

anslaget till

sjöbeväringens

vapenöfningar.

[13 o. 14]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

fordring och hemlof samt inkasernering af de värnpligtige, departementschefen

ansett Riksdagens medgifvande för anslagets användande

jemväl för reparation och komplettering af beklädnaden vara erforderligt.

Efter hvad sålunda blifvit inhemtadt, hemställer utskottet,

att det på ordinarie stat anvisade förslagsanslag

till sjöbeväringens vapenöfningar, 72,400 kronor, må

under åren 1887 och 1888 användas, förutom till de

vid dess beviljande afsedda ändamål, jemväl till reparation

och komplettering af de vämpligtiges beklädnad

äfvensom till stadgad ersättning åt de värnpligtige,

som sjelfve ombesörja sin beklädnad eller

någon del deraf.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Angående lots- 12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättrltTl

ningen med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag må uppL

tagas till enahanda belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båk
medel

beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget,

med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar, utföras med

1,200,409 kronor, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att de å inkomsttiteln

fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande må

såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Med erinran, att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer

med hvad i afseende å förevarande anslag blifvit vid föregående

riksdagar föreslaget och godkändt, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t i

förevarande hänseende föreslagit.

Angående

pension åt

öfverfyringeniören

N. G. von

Reidenstam.

[16.]

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva,

att öfverfyringeniören Nils Gustaf von Heidenstam må från och med månaden

näst efter den, i hvilken han erhåller nådigt afsked, från lotsoch

fyrmedlen erhålla för sin återstående lifstid en årlig pensionsfyllnad

till så stort belopp, att densamma tillhopa med pensionen från

amiralitetskrigsmanskassan utgör 4,000 kronor, eller 2,372 kronor.

Sedan, enligt hvad statsrådet och chefen för Kongl. sjöförsvarsdepartementet

i skrifvelse af denna dag anmält, öfverfyringeniören von

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5

29

Heidenstam under gårdagen aflidit, har följaktligen Irågan om den af

Kongl. Maj:t för honom föreslagna pension förfallit; k vilket utskottet

härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

14:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen ville medgifva, det

öfverlotsen af l:sta graden vid Kalmar lotsplats C. V. Kinnmans enka

Johanna Kinnman, född Malmsten, måtte för sin återstående lifstid tilldelas

ett årligt understöd af 300 kronor, att utgå från lots- och fyrmedlen,

äfvensom att, i händelse af bifall härtill, detta understöd måtte

få utgå från och med år 1887.

Af statsrådsprotokollet (sid 14) inhemtas:

att sökandens man, som var född den 23 juni 1830, antagits i

statens tjenst den 3 juni 1848 såsom underkanonier samt, efter vunnen

befordran till underkonstapel, blifvit anstäld såsom fyrmästare vid

Häradsskärs fyrinrättning år 1863, hvarifrån han år 1867 förflyttats

till lotsåldermansbefattning vid Dalarö lotsplats och den 29 mars 1881

blifvit befordrad till öfverlots af l:sta graden inom Kalmar lotsfördeln

in g, hvilken befattning han innehade vid sin död den 21 april 1883;

att sökanden, som vore född den 27 april 1834, icke hade annan

inkomst för sitt och en omyndig dotters uppehälle än ett årligt gratial

från amiralitetskrigsmanskassan till belopp af 90 kronor jemte den tillfälliga

nådegåfva, som uppå särskilda underdåniga ansökningar årligen

henne beviljats från lotsverkets medel och hvilken under de senare

åren utgått med 100 kronor hvarje gång; samt

att hon, enligt ingifvet prestbetyg, befunne sig medellös.

1 afgifvet yttrande i anledning af enkan Kinnmans ansökan hade

lotsstyrelsen meddelat, att öfverlotsen Kinnman under de 20 år han

af sin nära 35-åriga tjenstetid varit anstäld vid lotsverket med synnerligt

nit och framstående skicklighet fullgjort sina åligganden, hvarför

ock honom vid särskilda tillfällen varit anförtrodt att bestrida lotsfördelningschefs-

och lotskaptenstjenst, äfvensom att hans bana afbrutits,

innan han hunnit sörja för sina efterlefvandes framtid ens på det sätt,

som numera, efter inrättande af lotsverkets enskilda pensionskassa, erbjödes

lotsverkets personal, samt att han icke genom sin befordran

till öfverlots af l:sta graden vann någon förbättrad pensions- och gratialsrätt,

utan bibehöll den rätt han i sådant afseende förvärfvat såsom

lotsålderman; på grund af hvilka skäl, och då enkan Kinnman vore

Angående

understöd åt

öfverlotsen C.

V. Kinnmans

enka.

[174

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående anslaget

till nautisk-mcteorologisha

byrån.

[18.]

medellös, lotsstyrelsen hemstälde, huruvida icke en årlig pension af

300 kronor kunde beredas henne.

Med hänsyn till de behjertansvärda omständigheter, som tala för

beviljande af understöd åt enkan Kinnman, får utskottet sålunda tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts framställning, att utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förslag må på det sätt bifallas,

att Riksdagen medgifver, det öfverlotsen af l:sta graden

vid Kalmar lotsplats C. V. Kinmnans enka Johanna

Kinnman, född Malmsten, må från och med år 1888 så

länge hon lefver enka åtnjuta ett årligt understöd af

210 kronor, att utgå från lots- och fyrmedlen.

Nautisk-meteorologiska byrån.

15:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att anslaget till nautiskmeteorologiska

byrån, 9,000 kronor, måtte i riksstaten såsom reservationsanslag

uppföras.

Af stadsrådsprotokollet den 12 januari 1887 (sid. 15 och 16) inbemtas,

att Kongl. Majrts ifrågavarande framställning föranledts deraf,

att de behof, detta anslag afsåge att fylla, vore af vexlande beskaffenhet,

och till följd deraf ett fast anslag föranledde dertill, att, oaktadt

besparingar å anslaget ena året kunde göras, man likväl ett annat år

saknade medel att fylla det behof, som något öfverstege hvad med

det fasta anslaget kunde betäckas.

Då utskottet emellertid fortfarande vidhåller sin vid 1884 års riksdag

uttalade mening, att ett fast anslags förändrande till vare sig reservations-

eller förslagsanslag icke bör ske utan särdeles tvingande

skäl, och då sådana icke synas vara för handen beträffande ifrågavarande

anslag, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall, utan anslaget till nautisk-meteorologiska

byrån, 9,000 kronor, fortfarande

som hittills såsom fast anslag i riksstaten uppföras.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

31

Öfriga ordinarie anslag.

16:o. I afseende å öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag

under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit annan

förändring, än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, det i nuvarande

riksstat anvisade anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m., 47,012 kronor, måtte förhöjas med 50 kronor till 47,062

kronor; och får utskottet med anledning deraf hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, i hvilka förändring här ofvan icke blifvit

ifrågasatt, må i 1888 års riksstat upptagas till oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. må få till beloppet jemkas

i den mån, som för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

kan finnas erforderligt.

Extra anslag’.

Förutom här ofvan begärda extra anslag, 50,000 kronor, för genomförande

under år 1888 af löneregleringen för flottan har Kong].

Maj:t för fyllande af tillfälliga behof inom sjöförsvaret gjort följande

framställningar:

Fartygsmateriel.

17:o. Till byggande af en pansarbåt af »Sveas» cert har Kongl.

Maj:t äskat ett belopp af 2,868,000 kronor, deraf för år 1888 700,000

kronor.

Då Kongl. Maj:t till näsflidet års Riksdag gjorde samma framställning

som den förevarande, fann Riksdagen, vid det förhållande att

pansarbåten »Svea» då ännu icke var i fullständigt skick och således

tillräcklig erfarenhet saknades, huruvida detta fartyg verkligen komme

att uppfylla de förväntningar, man fäst vid detsamma, icke skäl bifalla

Kongl. Maj:ts framställning.

Angående

öfriga ordinarie

anslag.

[19.]

Angående byggande

af en

pansarbåt af

»Sveas» cert

[20.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Sedan dess har emellertid, såsom af statsrådsprotokollet den 12

januari 1887 inhemtas, »Svea» blifvit färdigbyggd samt, enligt fackmäns

efter verkstälda besigtningar och profturer uttalade åsigter, de förväntningar,

man fäst vid dess hastighet, bestyckning och lämplighet

för kustförsvaret, blifvit icke blott fullt realiserade, utan jemväl öfverträffade.

Med stöd af hvad sålunda inhemtats får utskottet, med hänvisning

till livad utskottet här ofvan under punkten 10:o yttrat, hemställa,

att Riksdagen må till byggande af en pansarbåt

af »Sveas» cert bevilja ett anslag af 2,868,000 kronor

och deraf för år 1888 anvisa dels, af den medelstillgång,

som uppkommit genom de från statskontoret

aflemnade vakansafgifterna för åren 1884 och 1885,

hvilka enligt Riksdagens redan fattade beslut böra

komma sjöförsvaret till godo, det belopp af 151,565

kronor 51 öre, som återstår efter afdrag af 33,600

kronor, hvilka erfordras för iståndsättande af Skeppsholmsbron

i Stockholm, och dels såsom extra anslag

548,434 kronor.

Angående an- 18:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till anskaffning af en första

skaffning af klassens minbåt måtte anvisas 135,000 kronor.

en i:a klassens

minbåt.

[21-]

Då emellertid flottan för närvarande är försedd med 13 minbåtar:

4 af lista, 8 af 2:dra och 1 af 3:dje klass, och således något trängande

behof af en ytterligare minbåt af första klass icke synas vara

för handen, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Artillerimateriel.

Angående an- 19:o. Till anskaffning af artillerimateriel har Kongl. Maj:t äskat

skaffande af beviljande af 100,000 kronor, hvarjemte Kongl. Maj:t föreslagit, det

riToci^utred- Riksdagen måtte medgifva,

ning.

[22 0.23.] att det öfverskott af 27,000 kronor, som uppkommit å det genom

Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 maj 1884 till marinförvaltningens för
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

33

fogande stälda belopp af 82,500 kronor för anskaffande af 11 st. 12

cm. kanoner, måtte få användas till anskaffning af artillerimateriel för

flottans fartyg.

Af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 (sid. 24) inhemtas,

hurusom marinförvaltningen anmält följande behof af artillerimateriel:

1,650 repetergevär å 50 kr........................................................ 82,500: —

300 revolvrar, hvilka.till följd af förhöjdt upphandlings
pris

måste upptagas till 40 kr. st......................................... 12,000: —

brunt krut med kärl .................................................................. 29,500: —

kanoner, lavetter, projektiler, kulsprutor m. m. kr. 359,990,

hvaraf dock för år 1888 vore behöfligt endast.............. 76,000: —

bestyckningsmateriel för Kungsholms fästning, och befästningarna

vid Hästholmen 518,410 kr., hvaraf dock för

år 1888 vore behöfligt endast............................................ 100,000: —

Summa kronor 300,000: —,

hvilket belopp herr statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet,

i anseende till nödvändigheten att så mycket som möjligt begränsa

de extra anslagen, ansett kunna nedsättas till 100,000 kronor,

dock under hemställan att derutöfver måtte för ifrågavarande ändamål

jemväl få användas ofvanberörda behållning, 27,000 kronor.

Rörande denna behållning har marinförvaltningen, enligt hvad af

statsrådsprotokollet (sid. 24) inhemtas, meddelat att, sedan 1884 års

Riksdag beviljat ett extra anslag af 246,400 kronor till artilleri- och

utredningsmateriel för redan befintliga fartyg, samt Kongl. Maj:t genom

nådigt bref den 23 maj 1884 af berörda belopp stält till marinförvaltningens

förfogande 82,500 kronor för anskaffande af 11 st. 12 cm.

kanoner, så hade vid anskaffningen af dessa kanoner genom opåräknad

prisnedsättning uppstått en behållning af omkring 27,000 kronor, hvilken

tillgång syntes böra användas för tillgodoseende af behofvet utaf

artillerimateriel för flottans fartyg, utöfver hvad för sådant ändamål

blifvit såsom extra anslag begärdt.

På grund af hvad sålunda inhemtats, och då Riksdagen jemväl

nästföregående år beviljat 100,000 kronor för anskaffning af artillerimateriel,

får utskottet, under uttalande af den önskan att artillerimaterielen,

så vidt ske kan, må tillverkas inom landet, hemställa:

a) att till anskaffning af artillerimateriel ett belopp

af 100,000 kronor må på extra stat för år 1888

anvisas; samt

Bih. Ull Biksd. Prot. 1887. B. 4 Sami 1 Afd. 3 Eäft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående anskaffande

af

minor.

[24.]

Angående

tänd- och syftstationer

vid

Oskar-Fredriksborg

och

Vaxholm.

[25.]

b) att Riksdagen må medgifva, att det öfverskott

af 27,000 kronor, som uppkommit å det genom

Kongl. Maj:ts bref den 23 maj 1884 till marinförvaltningens

förfogande stälda belopp af 82,500 kronor

för anskaffande af 11 st. 12 cm. kanoner, får användas

till anskaffning af artillerimateriel för flottans fartyg.

Minväsendet.

20:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit, att till anskaffande af 24 st.

14-tums sjelf gående minor måtte anvisas ett extra anslag af 216,000

kronor.

Då utskottet emellertid, såsom här ofvan under punkt 18:o inhemtas,

ansett sig icke böra tillstyrka anskaffande af en första klassens

minbåt, samt, med hänsyn till de stora kostnader, föreslagna byggandet

af en första klassens pansarbåt medför, besparingar i öfrigt, så

vidt möjligt är, måste göras, får utskottet, som ansett bestämmelse ej

lämpligen böra meddelas om de till anskaffande ifrågasatta minornas

antal och dimensioner, endast på det sätt tillstyrka bifall till Kongl.

Maj:ts framställning, att utskottet hemställer,

att till anskaffning af sjelfgående minor ett belopp

af 90,000 kronor må på extra stat för år 1888

anvisas.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit att till anläggande af tändoch

syftstationer vid Oskar-Fredriksborg och Vaxholm måtte anvisas

58,300 kronor.

Från marinförvaltningen har utskottet inhemtat, att minförsvaret

för Stockholm vore anordnadt på två linier: den yttre, omfattande

Siarö, Grinda och Oaxen, samt den inre för skyddande af lederna vid

Oskar-Fredriksborg och Vaxholm, att minmateriel redan funnes anskaffad

till betydlig del för den förra och fullständigt för den senare,

att emellertid denna dyrbara materiel icke kunde användas, derest icke

bombfria tänd- och syftstationer anlades, hvilka afsåge: de förra att

åt apparaterna för minornas antändning bereda skydd och de senare

att från dem verkställa insyftning af det fiendtliga fartyget vid dess

passerande af utlagd minas verkningskrets.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

35

Då emellertid ifrågavarande anskaffning utan olägenhet torde

kunna fördelas på två år, får utskottet hemställa,

att Riksdagen till anläggande af tänd- och syftstationer

vid Oskar-Fredriksborg och Vaxholm må

bevilja ett belopp af 58,300 kronor och deraf på

extra stat för år 1888 anvisa 30,000 kronor.

22:o. Till minväsendets utveckling är af Kongl. Maj:t för år 1888 Angåendeminäskadt

ett extra anslag af 6,517 kronor 70 öre. ''“ffliiing.T''

Med hänvisning till hvad statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 [26.]

(sid. 26 och 27) rörande denna fråga innehåller, får utskottet hemställa,

att till minväsendets utveckling ett belopp af

6,517 kronor 70 öre må på extra stat för år 1888

anvisas.

23:o. Till fullbordande af ett minskjul vid Stockholms station har

Kongl. Maj:t för år 1888 äskat ett extra anslag af 53,800 kronor.

Enär 1886 års Riksdag till byggande af berörda minskjul beviljat

ett extra anslag af 107,600 kronor och deraf för innevarande år anvisat

53,800 kronor, får utskottet hemställa,

Angående fullbordande

af

minskjul vid

Stockholms

station.

[27.]

att Riksdagen må till fullbordande af ett minskjul

vid Stockholms station på extra stat för år

1888 anvisa 53,800 kronor.

Ersättningar och anskaffningar för försvaret af Fårösund.

24:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen i ersättning för Ersättningar

kostnaden för redan beslutade arbeten vid Fårösund måtte på extra stat

för år 1888 anvisa 33,811 kronor 30 öre. försvaret af

Af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 inhemtas å sid. 27 och 1(''Fg"V

28, att i det belopp, 376,000 kronor, som 1886 års Riksdag utom hufvud- ^ -J

titlarne anvisade till ersättning af vissa kostnader för rustningar af

flottans fartyg och andra åtgärder för neutralitetens upprätthållande,

ingått ett belopp af 45,854 kronor 99 öre för åtskilliga genom fortifikationens

försorg dels redan utförda dels oafslutade befästnings- och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående nybyggnader

och

anskaffningar

för försvaret

af Fårösund.

[29.]

andra arbeten vid Fårösund. Summan af de utaf fortifikationen bestridda

utgifter uppgick emellertid till 67,306 kronor 29 öre, deraf

för kanonbäddningar 9,087 kronor 43 öre samt för kruthus 5,769 kronor

29 öre, hvadan, efter afdrag af 140 kronor, som influtit för försåldt

virke och skogs affall, utöfver redan beräknade 45,854 kronor 99 öre

erfordrades ytterligare 21,311 kronor 30 öre till ersättande af de sålunda

af fortifikationen utbetalda förskott. Härtill borde ock läggas en

summa af 500 kronor, som enligt kontrakt med entreprenören af kruthusbyggnaden

vid slutliqviden innehållits för att till honom utbetalas

först sedan den tid af ett år förflutit, hvarunder entreprenören vore

skyldig att för byggnadens bestånd ansvara. Ersättningssumman till

fortifikationen komme således i sjelfva verket att uppgå till 21,811

kronor 30 öre.

Af de arbeten, som blifvit anbefalda till utförande, återstode ännu

upprensning af norra inloppet till Fårösund till sådant djup, att det

kunde begagnas af flottans mindre djupgående fartyg, samt expropriation

af erforderlig mark för befästningarna. Hvad det förstnämnda

arbetet beträffade, vore kontrakt redan uppgjordt med viss man om

upprensning af farleden till ett pris icke öfverstigande 12,000 kronor.

Arbetet, som nu vore till hälften fullbordadt, skulle enligt kontraktet

blifva färdigt den 1 juli innevarande år. Hvad anginge expropriationen,

kunde densamma icke företagas förr än under innevarande års vår,

och kostnaden derför således ännu icke uppgifvas.

Efter hvad sålunda blifvit inhemtadt hemställer utskottet,

att i ersättning för kostnaden för redan beslutade

arbeten vid Fårösund ett extra anslag å 33,811 kronor

30 öre må på extra stat för år 1888 anvisas.

25:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen för nybyggnader

och anskaffningar vid Fårösund måtte å 1888 års stat anvisa ett extra

anslag af 46,571 kronor.

Utom redan utförda eller till utförande anbefalda arbeten vid Fårösund,

om hvilka i nästföregående punkt närmare förmäles, erfordrades,

enligt hvad af statsrådsprotokollet den 12 januari 1887 sid. 28 och

29 inhemtas, ytterligare åtskilliga anordningar och anskaffningar. För

bevakningspersonalen, som enligt stationsbefälhafvarens af marinförvaltningen

biträdda förslag borde utgöras af en i tjenst varande eller

pensionerad underofficer af flottan, en vapensmed eller en eljest i vapensmedsyrket

tillräckligt hemmastadd man, för vård af djrrbarare och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

37

ömtåligare delar af kanonmekanismer ock lavettage, samt en vaktkarl,

erfordrades ett boningshus af trä, innehållande 2 rum och 1 kök till

underofficeren, 1 rum och 1 kök till hvar och en af den öfriga personalen

samt 1 rum med eldstad för förvarande af nämnda artillerimateriel.

Utom det för minmaterielen afsedda nybyggda förrådshuset,

erfordrades ett hus för vågning och förvaring af projektiler och öfrig

artillerimateriel. Den till minförrådshuset ledande brygga borde fullbordas

medelst landfästes anbringande samt bryggans förseende med

2:ne spår för att derigenom kunna påskynda inlastningar af minmateriel,

då spärrningar med minlinier skulle utföras. Materialier, bestående af

jern vägsskenor, till blindering af tändstationernas tak äfvensom till

täckning af håltraverserna i batterierna I och III borde anskaffas.

Ammunitionsförrådet borde fullständigas till det antal granater, skrå,

karduser, perkussionsrör m. m., som funnes bestämdt uti den af marinförvaltningen

faststälda utredning för batterierna vid Fårösund; äfvensom

borde en del på särskilda förteckningar upptagna inventarier för

min- och artilleridepartementen, transportvagn för krut samt en mindre

båt för bevakningspersonalen anskaffas.

Kostnaden för de sålunda anmälda nya behofven beräknades till

följande belopp:

för boningshus åt bevakningspersonalen m. m........................ 14,500: —

» hus för projektiler..................................................................... 3,500: —

» fullbordande af bryggan till minförrådshuset..................... 2,600: —

» täckningsmaterialier.................................................................. 11,633: —

» ammunitionsutredning.................................................................. 11,968: —

» inventarier för mindepartementet .................................... 1,194: —

» d:o för artilleridepartementet ................................... 805: —

» en transportvagn......................................................................... 100: —

» en mindre båt för bevakningspersonalen ........................... 271: —

tillsammans kr. 46,571

Utskottet, som med hänsyn till de betydliga belopp, som å denna

hufvudtitel anvisats, anser att med ifrågavarande nybyggnader och anskaffningar

tills vidare bör anstå, hemställer,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 3 Juni 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Reservationer:

vid punkten 3:o (angående användande af lönetillägg): af herr O.

Jonsson;

vid punkten 5:o (angående anslag till två miningeniörer): af herr

O. Jonsson;

vid punkten 6:o (angående båtsmanshållets sättande på vakans och

inrättande af en ny sjömanscorps): af herrar vice talmannen S. Nilsson,

O. Jonsson, A. Persson och L. O. Larsson;

vid punkten 14:o (angående understöd åt öfverlotsen C. V. Kinnmans

enka): af herrar grefve G. Sparre, friherre F. von Essen, H. P.

P. Tamm, N. Fosser och C. E. Casparsson;

vid punkten 17:o (angående byggande af en pansarbåt af »Sveas»

cert): af herrar Carl Ifvarsson, N. Petersson, N. Olsson, vice talmannen

S. Nilsson, P. 0. Hörnfeldt, 0. Jonsson, P. Pehrson, A. Persson, N. Persson,

Piss Olof Larsson och P. G. Näslund, hvilka yrkat afslag;

vid punkten 20:o (angående anskaffande af minor): af herr H. P.

P. Tamm, som ansett, att, utan hänsyn till frågan om anskaffande af

pansarbåt, Kongl. Maj:ts proposition bort åtminstone i den utsträckning

bifallas, att behofvet af en »utredning» af minor till de minfartyg

och båtar, vi redan ega, tillgodoses, och derför yrkat,

att till anskaffning af sjelfgående minor ett belopp

af 180,000 kronor må på extra stat för år 1888

anvisas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

89

Bil. 1.

Stat

för Kongl. flottans sjömanscorps.

Antal

Månadslön

pr år.

Dagaflöning i

land för

Summa

aflöning

från aflö-

Dagaflöning till

sjös för

Summa

summarum.

Fasta stammen.

245 dagar.

75 dagar.

anslaget.

120 dagar.

75 dagar.

6)1

l:a löneklass ■ “änadsl?n ™ k].''- l .

( daganomng 80 ore )

22,680

—

12,348

--

—

—

35,028

-

6,048

—

—

—

41,076

—

197

l:a löneklass ■ “änadsl?“ 3r° kr'' { ...

( daganomng 50 ore )

70,920

—

24,132

50

—

95,052

50

11,820

—

—

—

106,872

50

595

2:a löneklass j ™änadslöl‘ 2d kr'' 1

( daganomng 50 ore J

142,800

—

72,887

50

—

--

215,687

50

35,700

—

—

—

251,387

50

120

3:o löneklass '' “änadsl?n 1''.'' kr‘ \ ...

f daganomng 40 ore )

14,400

—

11,760

—

—

—

26,160

—

5,760

—

—

—

31,920

—

125

4:e löneklass j månadslön 5 kr. j

/ daganomng 20 ore )

7,500

—

6,125

—

—

13,625

—

3,000

—

—

—

16,625

—

1,100

Summa

258,300

—

127,253

—

—

—

385,553

—

62,328

—

—

—

447,881

—

Tarf vad e stammen.

105

2:a löneklass, permitterade

månadslön 20 kr..........

25,200

_

___

__

__

_

25,200

_

_

_

__

_

25,200

_

122

3:e löneklass, tjenstgörande hela året

månadslön 10 kr. J

dagaflöning 40 öre. \

14,640

—

11,956

—

—

—

26,596

—

5,856

—

—

—

32,452

—

363

3:e löneklass, tjenstgörande 5 månader

månadslön 10 kr. )

dagaflöning 40 öre. j

18,150

—

—

—

10,890

—

29,040

—

—

—

10,890

—

39,930

—

permitterade 7 månader

25,410

—

--

—

—

—

25,410

—

—

—

—

—

25,410

—

1,345

3:e löneklass, permitterade hela året

månadslön 10 kr..........

161,400

_

_

_

_

_

161,400

_

__

_

_

161,400

_

965

, ,, \ månadslön 5 kr. >

4:o löneklass ■ dagaflöning 20 öre ( -

57,900

—

47,285

—

—

—

105,185

—

23,160

—

—

—

128,345

—

Summa

302,700

—

59,241

—

10,890

—

372,831

—

29,016

—

10,890

—

412,737

—

2,900

Lega åt 363 man rekryter å 50 kr. ...

-----

—

—

—

--

—

18,150

—

—

—

—

—

18,150

—

Summa aflöning till värfvade stammen

—

—

—

—

—

—

390,981

—

—

—

—

—

430,887

—

Anm. 1. Då permitteradt manskap inkallas till tjenstgöring, erhåller det dagaflöning i de löneklasser det tillhör.

Anm. 2. Skulle det sålunda bestämda antalet manskap i någon af de tre högre löneklasserna icke finnas fulltaligt, må

de löner, som i följd deraf sakna innehafvare, till så stor del, som erfordras, användas till aflöning åt manskap i lägre löneklass.

Anm. 3. Beklädnad, sängservis, naturaunderhåll, inqvartering samt ersättning för inställelse och hemförskaffning erhållas

enligt den beräkning i Kongl. Majrts förslag, som afser den nya sjömanscorpsens aflöningsförmåner i dessa delar (se statsrådsprotokollet

för sjöförsvarsärenden den 31 december 1886 sid. 35 och dervid fogade Bil. A).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1887 års

riksstat anslår

Anvisning

kontant.

Indelning ock

förlig ai

på fö

Friheter.

dermed jem- lvisning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_____

____

_

17,000

_

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

82,400

—

—.

—

■——

—

82,400

—

1,211,184

—

—.

—

—

—

1,211,184

—

32,000

32,000

287,500

_

—

—

—

—

287,500

—

452,450

—

—

452,450

—

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

114,000

—

—

—

—

114,000

—

162,000

—

—

—

—

—

162,000

—

2,259,134

—

75,500

—

26,400

—

2,361,034

-

2,341,534

—

75,500

—

26,400

—

2,443,434

—

Sjöförsvars
Departementet

och

Departementschefen ............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Marinförvaltningen ................................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater. Nuvarande

Tillkommer: för utbildande af reservbefäl ......

till aflöning åt 2 miningeniörer...

» påbörjande af sjömanscorpsens

» aflöning åt mintillverknings
Ålderstillägg,

förslagsanslag ................................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderbåll, förslagsanslag ..............................

Båtsmansindelningen ............................................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förMinskas

med ................................................

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

41

Litt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel

departementet.

Mverstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen.

S:gr

personal.

belopp ...................

uppsättning ..........

personalen.............

reservationsanslag

13,350:

8,000

67,000

13,200

1,211,184:

101,550: -

län och Södra Möre härad af Kalmar län ............

slagsanslag. Nuvarande belopp ............ 162,000: —

................................................................ 22’000: -

S:gr

Förslag till blifvande riksstat:

Transport

Bih. till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Samt. 1 Afd. 3 Saft.

Anvisning

kontant.

Indelning oel

förlig ai

på fö

Friheter.

dermed jem- i visning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

__

__

_

17,000

_

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

38,600

—

—

—

—

38,600

—

82,400

_

—

—

——

—

82,400

—

1,312,734

1,312,734

32,000

—

—

—

—

—

32,000

—

287,500

—

—

—

—

287,500

—

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

114,000

—

—

—

—

—

114,000

—

140,000

—

—

—

—

140,000

—

2,338,684

—

75,500

—

26,400

—

2,440,584

—

2,421,084

—

75,500

—

26,400

2,522,984

—

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande iV:o 5.

1887 års riksstat anslår:

Trp:t

Sg:r

Sg:r

S:ma

Anvisning

i kontant.

Indelning ocl

förlig a

pa fö

Friheter.

dermed jem- n visning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö,

2,341,534

—

75,500

—

26,400

—

2,443,434

1,200,000

—

—

—

—

1,200,000

670,000

670,000

72,400

—

—

—

—

—

72,400

—

39,820

—

—

—

—

39,820

—

60,000

60,000

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

30,000

—

__

—

—

—

30,000

—

39,000

—

—

—

—

—

39,000

—

19,175

—

__

—

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

47,012

—

—

—

—-

47,012

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

—

1,019,907

—

---

—

—

—

1,019,907

—

1,200,000

405

4

1,200,409

94,650

—

—

—

—

—

94,650

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

13,000

—

—

—

—

—

13,000

—

1,316,650

—

405

—

4

—

1,317,059

—

5,878,091

—

75,905|—

26,404

—

5,980,400

—

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservations
Biverse
Flottans

öfningar, reservationsanslag ....................

Sjöbeväringens vapenöfningaT, förslagsanslag .......

Undervisningsverken:

Sjökrigsskolan ..............................................

Skeppsgosseskolan .....................................-

Sjökarteverket, reservationsanslag ......................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i ut
Durchmarschkostnader,

reservationsanslag............

Sjukvård .............................................................

Diverse behof ......................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förökas

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter ..........................................................

Han
-

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal
Undervisningsanstalter

för sjöfart ...........................

Nautisk-meteorologiska byrån .................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningstisk-meteorologiska

byrån, förslagsanslag.........

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

43

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning ocl

förlig'' a

pa fc

Friheter.

dermed jem- lvisning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Trp:t

2,421,084

—

75,500

—

26,400

—

2,522,984

—

materiel.

anslag .........................................................................

1,200,000

—

—

—

—

—

1,200,000

—

anslag.

670,000

____

_

___

_

670,000

_

72,400

—

—

—

---

—

72,400

—

................................. 31,040: —

.................................................................. 8,780: —

39,820

_

__

_

__

—

39,820

—

60,000

—

—

—

—

—

60,000

—

ländsk tjenst eller kommendering utrikes ...............

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

30,000

—

—

—

—

—

30,000

—

39,000

—

___

—

__

—

39,000

—

19,175

—

—

19,175

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

—

slagsanslag. Nuvarande belopp........... 47,012: —

med ........................................................ 50: —

47,062

—

—

—

—

—

47,062

—

12,500

—

—

—

•--

—

12,500

—

S:gr

1,019,957

—

—

—

—

—

1,019,957

—

deln.

terna, reservationsanslag...........................................

1,200,000

—

405

—

4

—

1,200,409

—

94,650

—

—

—

—

—

94,650

—

9,000

—

—

—

—

—

9,000

—

anstalterna för sjöfart och föreståndaren för nau-

13,000

—

—

—

—

13,000

—

S:gr

1,316,650

—

405

—

4

1,317,059

—

S:ma

5,957,691

—

75,905

—

26,404

—

6,060,000

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtitel.

Kronor.

Ö.

Sjöförsvarsdepartementet.

1

Till genomförande under år 1888 af löneregleringen för flottan.....

50,000

» byggande af en pansarbåt af Sveas cert................................

548,434

—

» anskaffning af artillerimateriel ................................................

100,000

— I

» » » sjelfgående minor ................................................

90,000

—!

» anläggande » tänd- och syftstationer vid Oscar—Jfredriksborg

och Yaxholm ........................................................................

30,000

i

» minväsendets utveckling...................................................

6,517

70

» fullbordande af ett minskjul vid Stockholms station .............

53,800

» ersättning af kostnaden för redan beslutade arbeten vid Fårö-

sund ..........................................................................................

33,811

30

Summa

912,563

—

Stockholm, K. L. Beckman, 1887.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:28 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel. s. 1 i texten