Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
1887-07-01 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1887 B:50, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
Dokumentets text
Statsutskottets Memorial N:o 50.
1
N:o 30.
Ank. till Rikad. kansli den 1 juli 1887, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya
reglementet för riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontoi’ets fordringar för
de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; från riksgäldskontoret utgående
riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.; riksgäldskontorets
inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt fullmäktige
tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom till aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening samt indragnings- och pensionsstat
vid riksgäldskontoret.
I den föreslagna § 3 är utesluten den i motsvarande § i 1886 års reglemente
förekommande, af samma års riksdag beslutade och numera till tillämpning
bragta bestämmelse om lindring i annuiteterna för de enskilda jernvägsaktiebolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag till
låneunderstöd för enskilda jernvägar.
Deremot är i samma paragraf tillagd en på innevarande Riksdags bifall
till statsutskottets hemställan i dess memorial n:o 40 grundad föreskrift beträffande
afskrifning af riksgäldskontorets återstående fordran för det till reparationer å
Vesterås domkyrka m. m. år 1858 från riksgäldskontoret utbetalta lån.
Ur afdelningen angående de fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag är uteslutet ett i § 76 af 1886 års reglemente förekommande, af
1882 års Riksdag gifvet och numera till alla delar tillämpadt stadgande i fråga
Bih. till Riksd. Prof. 1887. JB. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Memorial N:o 50.
É
om öfverlåtande till Stockholms stad, mot visst bestämdt vederlag, af en del af
riksgäldskontorets tomt n:o 12 i qvarteret Riddarholmen m. m.
Stadgandet i den föreslagna § 81 grundar sig på Riksdagens bifall till
statsutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 39.
Ur pensionsstaten vid riksgäldskontoret är, med anledning af aflidne notarien
Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergmans efter 1886 års Riksdag
timade frånfälle, uteslutet det hittills för henne uppförda pensionsbelopp af 225
kronor.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll med
motsvarande stadganden och stater i 1886 års reglemente för riksgäldskontoret.
Utskottet hemställer,
att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt
aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 1 juli 1887.
På statsutskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse
Statsutskottets Memorial N:o 50.
3
Innevarande års Riksdag har medgifvit, att återstoden, 3,914 kronor 32
öre, jemte 4 % ränta derå från och med den 1 januari 1886, af riksgäldskontorets
fordran för det till reparationer å Vesterås domkyrka och förändringar uti samma
kyrka år 1858 utbetalda lån å ursprungligen 22,500 rdr rmt ur riksgäldskontorets
räkenskaper afskrifves.
§*•
Riksdagen har år 1879 beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återfående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och häst befrämja statens fördel;
d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;
f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt
4
Statsutskottets Memorial N:o 50.
g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.
§ 23.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 24.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontor sexpenser vanligen
hänförda utgifter.
§ 25.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
5
Riksdagen har år 1884 beslutat:
a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:
lön ....................................................................................... kronor 2,500: —
och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —
kronor 4,000: —;
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;
att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän angifna;
att bibliotekaiuen skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;
b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön .......................................................................................... kronor 600: —
tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —
kronor 700: —
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och
c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.
6
Statsutskottets Memorial N:o 50.
§ 26.
De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
höra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
§ 27.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
Statsutskottets Memorial N:o 50.
7
för en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 28.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^!
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige säi’skildt redovisas.
8
Statsutskottets Memorial N:o 50.
§ 29.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.
§ 30.
Aflöningen för Riksgäldskontor^ tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vai’e skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
9
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 31.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega, Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 32.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d, Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.
§ 33.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.
Bih. till Riksd. Prot. 1887. T». 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfi iga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 34.
De till Biksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 35.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
§ 36.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk; att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Statsutskottets Memorial N:o 50.
11
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre,- och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;
c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärg sverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 37.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar k sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 38.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1887 och 1888 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 50 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.
§ 39.
Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman
-
12
Statsutskottets Memorial N:o 50.
hang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
§ 40.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 41.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 42.
(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående riksgäldskontorets
upplåning).
§ 43.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
13
§ 44.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 45.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 46.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.
14
Statsutskottets Memorial N:o 50.
§ 47.
De medel, som inflyta å s. k.'' statslånefondens utestående fordringar, skola,
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 68.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.
§ 69.
Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfligä inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.
§ 70.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong!. Maj:t
Statsutskottets Memorial N:o 50.
15
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 71.
(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående fonden för
nytt riksdagshus).
§ 72.
Riksdagen har sistlidne år åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de byster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven Andersson
såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.
§ 73.
Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 74.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
16
Statsutskottets Memorial N:o 50.
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 75.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.
För Öfrigt ega Fullinäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 76.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.
§ 77.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
Statsutskottets Memorial N:o 50.
17
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 78.
Uti Allmänna hypotekshankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Iiypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 79.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.
§ 80.
I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverltsegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva eu af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 81.
Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
Bill. till Riksil. Prot. 1887 jB. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft. 3
18
Statsutskottets Memorial N:o 50.
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.
Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, för år 1887 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för
arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda
ytterligare fem tusen kronor.
§ 82.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.
§ 83.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige
:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
Statsutskottets Memorial N:o 50.
19
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.
§ 84.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
§ 85.
För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m,, som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.
20
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Bil. B.
Riksgäldsfeontorets Tid 1886 års sint utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprunglig
beloppet.
a
Kapitalåterstod
vid 1886 års
Årtal.
§■
a) Byggnadslån.
1866
39
Lån till staden Kristine-
hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn............
|18491
1 2 % \
t jemte J
i ränta. )
37,500
11,330
33
»
54
Lån till staden Örebro, för
|l854j
3 %
återuppbyggande af den år
1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnde
J1854\
stad.............
6 %
375,000
42,729
63
\1855f
» ''O
Lån till staden Jönköping,
för återuppbyggande af den
år 1854 genom eldsvåda
förstörda delen af nämnde
stad ....................................
1855
»
»
100,000
_
5,831
56
»
55
Lån till staden Eksjö, för
återuppbyggande af den
under år 1856 nedbrunna
delen af nämnde stad ......
1857
6 o. 7 %
4 o. 4»/a %
200,000
—
21,374
67
43
Lån till Skara domkyrka,
för densammas reparation
1858
6 %
4 %
25,000
2,828
43
Transport
—
—
_ !__
—
84,094
62
Statsutskottets Memorial N:o 50.
21
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1886 års
Årtal.
§•
Transport
—_
—
—
—
—
84,094
62
(1866
43
Lån till Vesterås domkyrka,
(1878
3
för densammas reparation
1858
6 %
4 %
22,500
—
3,914
32
1866
42
Lån till Vallentuna försam-
ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande ..
1859
»
S>
20,000
6,294
18
»
43
Lån till Vesterås domkyrka,
för densammas reparation
1860
—
—
28,000
—
28,000
—
»
36
Lån till staden Jönköping,
för uppförande derstädes af
ett nytt. lärohus för ele- mentarläroverket..................
1861
5 %
4 %
120,000
80,055
73
»
90
Lån till Apotekare-societe-
ten, för uppförande af en
byggnad åt Farmaceutiska
institutet..............................
1 862
»
»
50,000
30,456
84
»
37
Lån till staden Umeå, för
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk.....................
1864
»
25,000
19,042
05
»
»
Lån till staden Falun, för
uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes...............
1864
»
»
40,000
30,518
31
»
»
Lån till staden Sala, för upp-
förande af ett nytt läro- verkshus derstädes...............
1865
»
»
12,000
9,132
43
»
»
Lån till staden Halmstad, för
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar- läroverk derstädes...............
1866
»
»
25,000
19,985
77
»
»
Lån till staden Kalmar, för
Transport
—
—
—
—
—
311,494
25
22
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuilet.
Räntefot.
Ursprungliga
belonDet.
Kapitalåterstod i
vid 1886 års J
SlUl;,
Årtal.
§
Transport
—
—
—
—
311,494
25
uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes
1866
5 %
4 %
40,000
31,945
73
1866
1481)
Lån till staden Venersborg,
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......
1867, 1868
»
»
40,000
32,709
97
»
1482)
Lån till staden Yestervik, för
uppförande af ny byggnad
åt elementarläroverket der-
städes .
1867, 1868
»
20,000
--
16,491
57
»
1483)
Lån till Upsala Domkapitel,
för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes .
1867, 1868
»
140,000
115,476
56
»
1484)
Lån till Karlstads Domka-
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......
1868
»
»
40,000
33,391
56
148’)
Lån till Skara Domkapitel,
för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-
byggnaden derstädes ...........
1868, 1869
»
»
40,000
__
33,674
70
1868
47 6)
Lån till domkyrkan i Karl-
stad, för densammas repa- ration ..........................
1869
6 %
23,500
12,362
15
1866
1487)
Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elernen-
Transport
—
—
—
—
— 587,546
1
49
’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
а) Jfr § 16 mom. i i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
4) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
б) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.
®) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
’) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
23
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1886 års
Årtal.
§
Transport
—
—
—
—
—
587,546
49
tarläroverksbyggnaden der- städes...........................
1873, 1875
5 %
4 %
20,000
18,442
19
1874
5
Lån till direktionen för se-
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-
narium ..........................
1875
2>
59,000
__
51,043
02
1882
17
Lån till föreståndarne för
Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........
1883
2»
T»
30,000
29,063
52
= 686,095: 22
b) Tomtreglering slån.
1866
57
Lån till staden Eksjö, för
ny tomtreglering efter 1856
års eldsvåda.........
1857
6 %
>
30,000
5,059
15
>
142
Lån till staden Karlstad,
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års
eldsvåda...........
1867
»
50,000
—
28,175
49
1872
32
Lån till staden Strengnäs,
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda.....
1872
»
30,000
21,908
18
1877'')
7
Lån till staden Strömstad,
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda . . . . .
1878
5 %
50,000
50,000
J1877
8
Lån till staden Söderhamn,
) 1378
6
för uy tomtreglering efter
1876 års eldsvåda.....
1878, 1879
»
»
200,000
191,379
75
Transport
—
!
—
--
982,617 79
M Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
24
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1886 års
Årtal.
§.
Transport
—
—
—
—
982,617
79
/1880
13
Lån till staden Hudiksvall,
\1881
10
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds- vådor ...... .....
1881, 1882
6 %
5 %
200,000
198,000
= 494,522: 57
e) Lån till hamn- och bro-
byggnader samt åars
upprensning.
1866
62
Lån till staden Cimbrishamn,
för hamnbyggnaden derstä- des ..............
1843
5 %
3 %
37,500
1,989
24
»
63
Lån till staden Kristianstad,
för hamnanläggning vid
Åhus .................................
1848
»
30,000
1,639
48
y>
84
Lån till Torsångs församling,
för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors-
ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra
öfver Lillelfven .................
1859
6 %
4 %
10,000
—
1,660
41
»
69
Lån till staden Karlstad, för
anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt
en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yenern ......
1859
»
»
100,000
_
5,819
24
»
Lån till staden Falkenberg,
för hamnbyggnad derstädes
1859
47,000
2,743
93
»
71
Lån till staden Grenna, för
byggande af hamn vid denna
stad
1861
37,500
—
6,282
91
Transport
|
—
—
—
1,200,753
—
Statsutskottets Memorial N:o 50.
25
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1886 års
SlUU.
Årtal.
§■
Transport
—
—
—
—
1,200,753
—
1866
71
Lån till staden Åmål, för
hamnbyggnad vid denna stad
1861
6 %
4 %
8,000
1,922
04
»
Lån till staden Karlstad, för
fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid Karl- stad
1861
»
»
70,000
11,690
73
»
>
Lån till staden Piteå, för
uppmuddring af segelleden
mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga
vid nämnde stad
1861
»
26,000
4,328
51
86
Lån till arbetsdirektionen,
för brobyggnad öfver Ume
eif invid staden Umeå ..
1861
»
»
55,000
9,195
71
y>
71
Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å .
1861
»
»
10,000
1,671
22
J1877
71
Lån till staden Helsingborg,
för förbättring och utvidg- ning af dess hamn
1862
»
»
230,000
50,592
59
6
Lån till staden Oskarshamn,
118 7 8
12
för förbättrande af dess
hamn... . .. .
= 172,479: 65
/1878\
\1879/
»
5 %
80,000
72,943
64
Transport
—
—
—
——
—
1,353,097
44
JBih. till RiJcsd. Prof. 1887. 4 Sami. 1 Afä. 32 Häft.
4
26
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
Kapitalaterstod
vid 1886 års
Årtal.
slut.
S-
Transport
—
—
—
—
—
1,353,097
44
d) Lån till kanal- och
slussanläggningar.
1866
931)
Lån till Dalslands kanalak-
tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid
»
94-)|
Venern till sjön Stora Lee
1865,1867
5 %
3 %
800,000
—
598,913
66
118 [
Lån till Kinda kanalaktiebo-
»
143 J
lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön
( 1865 |
\1867
1433)
Rengen till Linköpings hamn
Lån till Dalslands kanalak-
»
»
437,500
—
359,692
05
ti eb olag, för kanal-o ch sluss- anläggning mellan sjöarne
Östra och Vestra Silen på
Dalsland
1868, 1869
0 %
4 %
51,200
25,258
55
= 983,864: 26.
Transport
—----
—
—
—
—
2,336,961
70
*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Eeglemente.
2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
s) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
27
Reglemen-
tets
liden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1886 års
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
2,336,961
70
e) Lån till jernvägs-
anläggningar.
{1866
75
Lån till Norbergs jernvägs
{1878
O
O
nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf-
van inom Norbergs bergs- lag till sjön Åmänningen
1852
5 %
4
%
150,000
75,238
20
{1866
{1878
1866
75
3
77
Lån till dito, för fullbordan- de af samma jernväg.........
Lån till Gefle — Dala jern-
{1855{
{1856/
8 %
2
%
150,000
—
88,660
84
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefle......
1855—1859
6 %l)
2
%
2,400,000
173,600
10
»
76
Lån till Yessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Yessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af
Stora Kopparbergs län......
{18 5 6{
{1857/
5 %
3
%
200,000
28,752
88
»
»
Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg
1858
6 %
4
%
200,000
_
1,317
78
»
78
Lån till Hudiksvalls jernvägs-
aktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen ...
{1858{
{1859/
5 %
»
370,000
—
195,751
54
Transport
—
—
—
—
2,900,283
04
Anm. >) Enligt K. Br. d. “/» 1872.
28
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Käntefot.
Ursprungliga
Kapitalaterstod
vid 1886 års
slut.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
—
2,900,283
04
1866
79
Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga...
1862, 1863
5 %
4 %
1,377,055
24
934,288
26
»
80
Lån till Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Yexiö och Alfvestads station
på Södra stambanan
1864
7 %'')
»
434,000
292,213
34
»
81
Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till
sjön Lillsvan...
11864)
|l865j
»
500,000
40,143
42
>
80
Lån till Helsingborg—Lands-
krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup..........
1864, 1865
5 %
1,100,000
791,645
74
Lån till Kristianstad—Hess-
leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
Hessleholms station på Sö- dra stambanan.............
1864, 1865
»
y>
720,000
500,626
50
Transport
—
—
—
—
5,459,200
30
i
Anm. x) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. ‘Via 1885.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
29
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Bäntefot.
Ursprungliga
belonnet.
Kapitalåterstod
vid 1886 års
Årtal.
Slut.
§•
Transport
__
_
_
__
_
5,459,200
30
1866
80
Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba- nan till Ystad.....................
1864—1866
5 %
A
2,450,000
1,775,006
62
Lån till Landskrona—Eslöfs
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan
1864—1866
1,200,000
864,873
45
»
82
Lån till Uddevalla—Veners-
borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud- devalla................................
1865—1867
»
3,240,000
2,470,172
21
1871
31
Lån till Karlskrona—Vexiö
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
(1872)
Vexiö................................
18731
» i)
4,/,2 %
2,600,000
2,313,309
32
»
»
Lån till Krylbo—Norbergs
(1874)
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg ...
11872}
6 %
5 %
406,000
354,933
76
»
»
Lån till Upsala—Margrete-
}l873}
liillsjernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle ...............
»
500,000
—
444,867
17
(873
Transport
—
—
—
——
13,682,362
83
'') Se § 3 af 1886 års Beglemente.
30
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Ka pi t al åt e rs t o d
vid 1886 års
Årtal.
§■
Transport
—
—
—
—
13,682,362
83
1871
31
Lån till Bergslagernas jern-
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför-
11874]
bindelse ..............................
''1875/
5Va %x)
5 %
5,000,000
_
4,801,180
36
1878
11
Lån till Bergslagernas jern-
|l870j
vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,291,000
Kr., efter 90 %..................
1878, 1879
»
6,078,240
5,661,900
187(5
5
Lån till Vestervik—Åtvida-
berg—Bersbo jern vägsaktie- bolag, för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-
[1877]
bana till Storsjön...............
|l878/
5 %2)
4 Va %
1,865,000
—
1,814,013
23
»
5
Lån till Hultsfred—Vester-
(1879)
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido- spår till Ankarsrum och
(1877]
hamnspår vid Verkebäck...
''1878/
» 2)
»
1,750,000
—
1,712,768
75
»
5
Lån till Vislanda—Bolmens
[l879j
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
/1877]
» *)
785,000
772,832
50
sjön Bolmen.......................
\1878/
Transport
—
—
—
—
—
28,445,057
67
*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
31
Reglemen-
tets
Årtal.
§•
1876
5
1 »
* \
\1879
13/
1876
5
1881
15
2>
»
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1886 års
slut.
28,445,057
67
1877
1878
5 % '')
4 Va %
500,000
—
486,330
62
1879
[1879
1880
» '')
1881
»
2,375,000
—
2,350,656
25
1882
[1879
1880
» ’)
»
2,600,000
—
2,573,350
—
18 8 i J
1883
1884
a)
<
1885
»
»
750,000
746,197
94
1886
—
—
—
—
—
34,601,592
48
Transport
Hemse kyrka......................
Lån till Södra Dalarnes jern
till Borlänge station
Bergslagernas jernvägsi
tiebolags jernväg jemte
bana till Bispbergs grub
fält ..................................
Lån till Varberg—Boi
jernvägsaktiebolag för i
läggning af jernväg öfver
Fritsla till Borås
Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala
Lenna jernväg och Norrtelje
..............................
aktiebolag, för anläggning
Transport
*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06.
32
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Reglemen-
teta
Tiden,då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalaterstod
vid 1886 års
siur.
Årtal.
§•
Transport
—
—
—
34,601,592
48
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jern- väg till Insjön i Dalarne...
1883 — 86
5 %
4‘/2 %
950,000
950,000
1881
15
Lån till Skåne—Hallands
1
jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från
Helsingborg öfver Engel- bolm till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp ...
1888 — 86
1,500,000
1,500,000
»
»
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam-
(1883)
bana ....................................
1885
»
»
300,000
.
300,000
_
»
>
Lån till Finspong—Nors-
Il 886''
holms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors- liolm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana.........
1883—86
»
»
500,000
500,000
»
Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från
Transport
—
.....
1 -
37,851,592
48
Statsutskottets Memorial N:o 50.
33
Reglemen-
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Annuitet.
Räntefot.
Ursprungli
beloppet.
ga
Kapitalåterstod
vid 1886 års
Årtal.
§•
Slut.
Transport
—
—
—
—
37,851,592
48
Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård
1883—85
5 %
41/, o/o
a)
500,000
b)
500,000
795,500
c)
1,550,000
333,333
250,000
795,500
1,033,332
1881
15
Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga
1884
1884
14
Ytterligare lån till Skåne—
Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning afjern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till
Åstorp
J1885\
\1886J
1885
15
Lån till Mellersta Hallands
jern vägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan
städerna Halmstad och
Varberg ...
»
»
= 37,926,795: 78
Summa
—
—
40,263,757
48
a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 166,667: —
b) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 250,000: —
c) Hvaraf vid 1886 års slut ännu återstodo ej lyftade Kr. 516,668: —
Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 32 Raft.
5
34
Statsutskottets Memorial N:o 50.
Afiöniiigästat för Riksgäldsfcontorets tjensteman och vakt
foetjening.
Lön.
Tjenstgörings-
penningar.
Summa.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman
4,400
1,600*
6,000
1 Kassör
1 Kamrerare.......................
4,400
4,000
—
1,600
1,600
—
6,000
5,600
—
1 Revisor......................................
2,500
—
800
3,300
—
1 Kassabokhållare .........
2,500
—
800
—
3,300
—
1 Länsbokhållare..................................
2,000
—
800
—
2,800
—
1 Registrator och Kanslist
1,500
—
900
—
2,400
—
1 Kammarskrifvare.......................
1,500
—
600
—
2,100
—
1 Förste Vaktmästare
700
—
100
—
800
—
1 Vaktmästare ....................
600
__
100
700
1 Vaktmästare ...................................
600
—
100
—
700
_
1 Vaktmästare .........................................
600
—
100
—
700
—
Summa kronor
25,300
—
9,100
—
34,400;—
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam
-
marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —
och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.
Statsutskottets Memorial N:o 50.
35
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Herman Husberg ............................................................
4,400
Notarien August Neyber ........................................................................
3,000
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.............................................
1,500
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................
OI
o
o
—
Kammardrängen Per Fredrik Hydqvist ................................................
575
—
Summa kronor
10,975
—
Peiisionsstat vid Iliksgäldskontoret.
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt .........................
1,417
50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................
1,500
-—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschéll .............................................
800
—
Summa kronor
3,717
50
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.