Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

1887-07-01 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:50, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

1

N:o 30.

Ank. till Rikad. kansli den 1 juli 1887, kl. 2 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya

reglementet för riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontoi’ets fordringar för

de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; från riksgäldskontoret utgående

riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.; riksgäldskontorets

inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; samt fullmäktige

tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom till aflöningsstat för riksgäldskontorets

tjensteman och vaktbetjening samt indragnings- och pensionsstat

vid riksgäldskontoret.

I den föreslagna § 3 är utesluten den i motsvarande § i 1886 års reglemente

förekommande, af samma års riksdag beslutade och numera till tillämpning

bragta bestämmelse om lindring i annuiteterna för de enskilda jernvägsaktiebolag,

hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag till

låneunderstöd för enskilda jernvägar.

Deremot är i samma paragraf tillagd en på innevarande Riksdags bifall

till statsutskottets hemställan i dess memorial n:o 40 grundad föreskrift beträffande

afskrifning af riksgäldskontorets återstående fordran för det till reparationer å

Vesterås domkyrka m. m. år 1858 från riksgäldskontoret utbetalta lån.

Ur afdelningen angående de fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag är uteslutet ett i § 76 af 1886 års reglemente förekommande, af

1882 års Riksdag gifvet och numera till alla delar tillämpadt stadgande i fråga

Bih. till Riksd. Prof. 1887. JB. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

É

om öfverlåtande till Stockholms stad, mot visst bestämdt vederlag, af en del af

riksgäldskontorets tomt n:o 12 i qvarteret Riddarholmen m. m.

Stadgandet i den föreslagna § 81 grundar sig på Riksdagens bifall till

statsutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 39.

Ur pensionsstaten vid riksgäldskontoret är, med anledning af aflidne notarien

Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergmans efter 1886 års Riksdag

timade frånfälle, uteslutet det hittills för henne uppförda pensionsbelopp af 225

kronor.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena och staterna af lika innehåll med

motsvarande stadganden och stater i 1886 års reglemente för riksgäldskontoret.

Utskottet hemställer,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt

aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 1 juli 1887.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

3

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att återstoden, 3,914 kronor 32

öre, jemte 4 % ränta derå från och med den 1 januari 1886, af riksgäldskontorets

fordran för det till reparationer å Vesterås domkyrka och förändringar uti samma

kyrka år 1858 utbetalda lån å ursprungligen 22,500 rdr rmt ur riksgäldskontorets

räkenskaper afskrifves.

§*•

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra

med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer

eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången

af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet

af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af

återfående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och häst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet

af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de

ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt

de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill

af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 50.

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 23.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 24.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontor sexpenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 25.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

5

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekaiuen skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 50.

§ 26.

De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

höra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 27.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

7

för en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 28.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^!

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige säi’skildt redovisas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 50.

§ 29.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 30.

Aflöningen för Riksgäldskontor^ tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning

:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vai’e skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

9

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 31.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega, Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 32.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d, Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 33.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Bih. till Riksd. Prot. 1887. T». 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfi iga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 34.

De till Biksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 35.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 36.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk; att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

11

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs

allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre,- och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärg sverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 37.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar k sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 38.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1887 och 1888 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision

skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt

§ 50 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 39.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 50.

hang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 40.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 41.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående riksgäldskontorets

upplåning).

§ 43.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

13

§ 44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 46.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 50.

§ 47.

De medel, som inflyta å s. k.'' statslånefondens utestående fordringar, skola,

efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 68.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 69.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfligä inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 70.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong!. Maj:t

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

15

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 71.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående fonden för

nytt riksdagshus).

§ 72.

Riksdagen har sistlidne år åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens

vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de byster och medaljonger af nuvarande

eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven Andersson

såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 73.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 50.

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 75.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För Öfrigt ega Fullinäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 76.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 77.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

17

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 78.

Uti Allmänna hypotekshankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Iiypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 79.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens

styrelse.

§ 80.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående

förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverltsegarnes garantiförening

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige

skola utse ett ombud att innehafva eu af nycklarne till den kassakista, hvari de

såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 81.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

Bill. till Riksil. Prot. 1887 jB. 4 Sami. 1 Afd. 32 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 50.

riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande

af nämnda arbete, för år 1887 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda

fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för

arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda

ytterligare fem tusen kronor.

§ 82.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882

års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen

öfver biblioteket.

§ 83.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige

:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

19

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket

vara tillstädes.

§ 84.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 85.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda

bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att

på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet

m. m,, som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken

svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp

af högst sju millioner kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Bil. B.

Riksgäldsfeontorets Tid 1886 års sint utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig

beloppet.

a

Kapitalåterstod

vid 1886 års

Årtal.

§■

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn............

|18491

1 2 % \

t jemte J

i ränta. )

37,500

11,330

33

»

54

Lån till staden Örebro, för

|l854j

3 %

återuppbyggande af den år

1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnde

J1854\

stad.............

6 %

375,000

42,729

63

\1855f

» ''O

Lån till staden Jönköping,

för återuppbyggande af den

år 1854 genom eldsvåda

förstörda delen af nämnde

stad ....................................

1855

»

»

100,000

_

5,831

56

»

55

Lån till staden Eksjö, för

återuppbyggande af den

under år 1856 nedbrunna

delen af nämnde stad ......

1857

6 o. 7 %

4 o. 4»/a %

200,000

—

21,374

67

43

Lån till Skara domkyrka,

för densammas reparation

1858

6 %

4 %

25,000

2,828

43

Transport

—

—

_ !__

—

84,094

62

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

21

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1886 års

Årtal.

§•

Transport

—_

—

—

—

—

84,094

62

(1866

43

Lån till Vesterås domkyrka,

(1878

3

för densammas reparation

1858

6 %

4 %

22,500

—

3,914

32

1866

42

Lån till Vallentuna försam-

ling i Stockholms län, för

ny kyrkas uppbyggande ..

1859

»

S>

20,000

6,294

18

»

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt. lärohus för ele- mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

120,000

80,055

73

»

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet..............................

1 862

»

»

50,000

30,456

84

»

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.....................

1864

»

25,000

19,042

05

»

»

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes...............

1864

»

»

40,000

30,518

31

»

»

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes...............

1865

»

»

12,000

9,132

43

»

»

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes...............

1866

»

»

25,000

19,985

77

»

»

Lån till staden Kalmar, för

Transport

—

—

—

—

—

311,494

25

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuilet.

Räntefot.

Ursprungliga

belonDet.

Kapitalåterstod i

vid 1886 års J

SlUl;,

Årtal.

§

Transport

—

—

—

—

311,494

25

uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes

1866

5 %

4 %

40,000

31,945

73

1866

1481)

Lån till staden Venersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

»

»

40,000

32,709

97

»

1482)

Lån till staden Yestervik, för

uppförande af ny byggnad

åt elementarläroverket der-

städes .

1867, 1868

»

20,000

--

16,491

57

»

1483)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes .

1867, 1868

»

140,000

115,476

56

»

1484)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

»

»

40,000

33,391

56

148’)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes ...........

1868, 1869

»

»

40,000

__

33,674

70

1868

47 6)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration ..........................

1869

6 %

23,500

12,362

15

1866

1487)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elernen-

Transport

—

—

—

—

— 587,546

1

49

’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

а) Jfr § 16 mom. i i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

б) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.

®) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

’) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

23

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1886 års

Årtal.

§

Transport

—

—

—

—

—

587,546

49

tarläroverksbyggnaden der- städes...........................

1873, 1875

5 %

4 %

20,000

18,442

19

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium ..........................

1875

2>

59,000

__

51,043

02

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

2»

T»

30,000

29,063

52

= 686,095: 22

b) Tomtreglering slån.

1866

57

Lån till staden Eksjö, för

ny tomtreglering efter 1856

års eldsvåda.........

1857

6 %

>

30,000

5,059

15

>

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda...........

1867

»

50,000

—

28,175

49

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda.....

1872

»

30,000

21,908

18

1877'')

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda . . . . .

1878

5 %

50,000

50,000

J1877

8

Lån till staden Söderhamn,

) 1378

6

för uy tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

1878, 1879

»

»

200,000

191,379

75

Transport

—

!

—

--

982,617 79

M Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1886 års

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

982,617

79

/1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

\1881

10

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor ...... .....

1881, 1882

6 %

5 %

200,000

198,000

= 494,522: 57

e) Lån till hamn- och bro-

byggnader samt åars

upprensning.

1866

62

Lån till staden Cimbrishamn,

för hamnbyggnaden derstä- des ..............

1843

5 %

3 %

37,500

1,989

24

»

63

Lån till staden Kristianstad,

för hamnanläggning vid

Åhus .................................

1848

»

30,000

1,639

48

y>

84

Lån till Torsångs församling,

för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors-

ångs kyrka, den ena öfver

Dalelfven och den andra

öfver Lillelfven .................

1859

6 %

4 %

10,000

—

1,660

41

»

69

Lån till staden Karlstad, för

anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt

en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yenern ......

1859

»

»

100,000

_

5,819

24

»

Lån till staden Falkenberg,

för hamnbyggnad derstädes

1859

47,000

2,743

93

»

71

Lån till staden Grenna, för

byggande af hamn vid denna

stad

1861

37,500

—

6,282

91

Transport

|

—

—

—

1,200,753

—

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

25

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1886 års

SlUU.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

1,200,753

—

1866

71

Lån till staden Åmål, för

hamnbyggnad vid denna stad

1861

6 %

4 %

8,000

1,922

04

»

Lån till staden Karlstad, för

fortsättning af hamn- och

kanalanläggningen vid Karl- stad

1861

»

»

70,000

11,690

73

»

>

Lån till staden Piteå, för

uppmuddring af segelleden

mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga

vid nämnde stad

1861

»

26,000

4,328

51

86

Lån till arbetsdirektionen,

för brobyggnad öfver Ume

eif invid staden Umeå ..

1861

»

»

55,000

9,195

71

y>

71

Lån till Ronneby köping, för

Rottneåns upprensning och

fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å .

1861

»

»

10,000

1,671

22

J1877

71

Lån till staden Helsingborg,

för förbättring och utvidg- ning af dess hamn

1862

»

»

230,000

50,592

59

6

Lån till staden Oskarshamn,

118 7 8

12

för förbättrande af dess

hamn... . .. .

= 172,479: 65

/1878\

\1879/

»

5 %

80,000

72,943

64

Transport

—

—

—

——

—

1,353,097

44

JBih. till RiJcsd. Prof. 1887. 4 Sami. 1 Afä. 32 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalaterstod

vid 1886 års

Årtal.

slut.

S-

Transport

—

—

—

—

—

1,353,097

44

d) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

1866

931)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

»

94-)|

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3 %

800,000

—

598,913

66

118 [

Lån till Kinda kanalaktiebo-

»

143 J

lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön

( 1865 |

\1867

1433)

Rengen till Linköpings hamn

Lån till Dalslands kanalak-

»

»

437,500

—

359,692

05

ti eb olag, för kanal-o ch sluss- anläggning mellan sjöarne

Östra och Vestra Silen på

Dalsland

1868, 1869

0 %

4 %

51,200

25,258

55

= 983,864: 26.

Transport

—----

—

—

—

—

2,336,961

70

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Eeglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

s) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

27

Reglemen-

tets

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1886 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

2,336,961

70

e) Lån till jernvägs-

anläggningar.

{1866

75

Lån till Norbergs jernvägs

{1878

O

O

nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf-

van inom Norbergs bergs- lag till sjön Åmänningen

1852

5 %

4

%

150,000

75,238

20

{1866

{1878

1866

75

3

77

Lån till dito, för fullbordan- de af samma jernväg.........

Lån till Gefle — Dala jern-

{1855{

{1856/

8 %

2

%

150,000

—

88,660

84

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefle......

1855—1859

6 %l)

2

%

2,400,000

173,600

10

»

76

Lån till Yessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

sjöarne Norra Barken och

Yessman inom Norrbärkes

och Grangärdes socknar af

Stora Kopparbergs län......

{18 5 6{

{1857/

5 %

3

%

200,000

28,752

88

»

»

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg

1858

6 %

4

%

200,000

_

1,317

78

»

78

Lån till Hudiksvalls jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen ...

{1858{

{1859/

5 %

»

370,000

—

195,751

54

Transport

—

—

—

—

2,900,283

04

Anm. >) Enligt K. Br. d. “/» 1872.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Käntefot.

Ursprungliga

Kapitalaterstod

vid 1886 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

2,900,283

04

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga...

1862, 1863

5 %

4 %

1,377,055

24

934,288

26

»

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Yexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan

1864

7 %'')

»

434,000

292,213

34

»

81

Lån till Köping—Uttersbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till

sjön Lillsvan...

11864)

|l865j

»

500,000

40,143

42

>

80

Lån till Helsingborg—Lands-

krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..........

1864, 1865

5 %

1,100,000

791,645

74

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.............

1864, 1865

»

y>

720,000

500,626

50

Transport

—

—

—

—

5,459,200

30

i

Anm. x) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. ‘Via 1885.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

29

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Bäntefot.

Ursprungliga

belonnet.

Kapitalåterstod

vid 1886 års

Årtal.

Slut.

§•

Transport

__

_

_

__

_

5,459,200

30

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad.....................

1864—1866

5 %

A

2,450,000

1,775,006

62

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan

1864—1866

1,200,000

864,873

45

»

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud- devalla................................

1865—1867

»

3,240,000

2,470,172

21

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

(1872)

Vexiö................................

18731

» i)

4,/,2 %

2,600,000

2,313,309

32

»

»

Lån till Krylbo—Norbergs

(1874)

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Krylbo och Norberg ...

11872}

6 %

5 %

406,000

354,933

76

»

»

Lån till Upsala—Margrete-

}l873}

liillsjernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

»

500,000

—

444,867

17

(873

Transport

—

—

—

——

13,682,362

83

'') Se § 3 af 1886 års Beglemente.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Ka pi t al åt e rs t o d

vid 1886 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

13,682,362

83

1871

31

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför-

11874]

bindelse ..............................

''1875/

5Va %x)

5 %

5,000,000

_

4,801,180

36

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

|l870j

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,291,000

Kr., efter 90 %..................

1878, 1879

»

6,078,240

5,661,900

187(5

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jern vägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi-

[1877]

bana till Storsjön...............

|l878/

5 %2)

4 Va %

1,865,000

—

1,814,013

23

»

5

Lån till Hultsfred—Vester-

(1879)

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sido- spår till Ankarsrum och

(1877]

hamnspår vid Verkebäck...

''1878/

» 2)

»

1,750,000

—

1,712,768

75

»

5

Lån till Vislanda—Bolmens

[l879j

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

/1877]

» *)

785,000

772,832

50

sjön Bolmen.......................

\1878/

Transport

—

—

—

—

—

28,445,057

67

*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

31

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

1876

5

1 »

* \

\1879

13/

1876

5

1881

15

2>

»

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1886 års

slut.

28,445,057

67

1877

1878

5 % '')

4 Va %

500,000

—

486,330

62

1879

[1879

1880

» '')

1881

»

2,375,000

—

2,350,656

25

1882

[1879

1880

» ’)

»

2,600,000

—

2,573,350

—

18 8 i J

1883

1884

a)

<

1885

»

»

750,000

746,197

94

1886

—

—

—

—

—

34,601,592

48

Transport

Hemse kyrka......................

Lån till Södra Dalarnes jern

till Borlänge station

Bergslagernas jernvägsi

tiebolags jernväg jemte

bana till Bispbergs grub

fält ..................................

Lån till Varberg—Boi

jernvägsaktiebolag för i

läggning af jernväg öfver

Fritsla till Borås

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

Lenna station på Upsala

Lenna jernväg och Norrtelje

..............................

aktiebolag, för anläggning

Transport

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Reglemen-

teta

Tiden,då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalaterstod

vid 1886 års

siur.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

34,601,592

48

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jern- väg till Insjön i Dalarne...

1883 — 86

5 %

4‘/2 %

950,000

950,000

1881

15

Lån till Skåne—Hallands

1

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från

Helsingborg öfver Engel- bolm till Halmstad, från

Höganäs till Kattarp och

från Kattarp till Åstorp ...

1888 — 86

1,500,000

1,500,000

»

»

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam-

(1883)

bana ....................................

1885

»

»

300,000

.

300,000

_

»

>

Lån till Finspong—Nors-

Il 886''

holms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till

Norsholms station å statens

Ostra stambana och Nors- liolm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana.........

1883—86

»

»

500,000

500,000

»

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Transport

—

.....

1 -

37,851,592

48

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

33

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungli

beloppet.

ga

Kapitalåterstod

vid 1886 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

—

37,851,592

48

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård

1883—85

5 %

41/, o/o

a)

500,000

b)

500,000

795,500

c)

1,550,000

333,333

250,000

795,500

1,033,332

1881

15

Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga

1884

1884

14

Ytterligare lån till Skåne—

Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning afjern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till

Åstorp

J1885\

\1886J

1885

15

Lån till Mellersta Hallands

jern vägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

städerna Halmstad och

Varberg ...

»

»

= 37,926,795: 78

Summa

—

—

40,263,757

48

a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 166,667: —

b) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 250,000: —

c) Hvaraf vid 1886 års slut ännu återstodo ej lyftade Kr. 516,668: —

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 32 Raft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 50.

Afiöniiigästat för Riksgäldsfcontorets tjensteman och vakt
foetjening.

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

1,600*

6,000

1 Kassör

1 Kamrerare.......................

4,400

4,000

—

1,600

1,600

—

6,000

5,600

—

1 Revisor......................................

2,500

—

800

3,300

—

1 Kassabokhållare .........

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Länsbokhållare..................................

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Registrator och Kanslist

1,500

—

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare.......................

1,500

—

600

—

2,100

—

1 Förste Vaktmästare

700

—

100

—

800

—

1 Vaktmästare ....................

600

__

100

700

1 Vaktmästare ...................................

600

—

100

—

700

_

1 Vaktmästare .........................................

600

—

100

—

700

—

Summa kronor

25,300

—

9,100

—

34,400;—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam
-

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 50.

35

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................

4,400

Notarien August Neyber ........................................................................

3,000

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.............................................

1,500

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................

OI

o

o

—

Kammardrängen Per Fredrik Hydqvist ................................................

575

—

Summa kronor

10,975

—

Peiisionsstat vid Iliksgäldskontoret.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt .........................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

-—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschéll .............................................

800

—

Summa kronor

3,717

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.