Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

1887-07-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:52, Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

i

N:o 52.

Ank. till Riksd. kansli den 27 juli 1887, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

(I. A.)

Sedan samtlige de inom riksdagen väckta förslag, hvilka kunnat

hafva inflytande på beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster,

blifvit af Riksdagen afgjorda, liar statsutskottet till behandling förehaft

Kongl. Majrts proposition angående statsverkets tillstånd och behof i

hvad densamma rörer inkomstberäkningen; och får utskottet, jemlikt 53

§ regeringsformen och 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen härmed

uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de ordinarie inkomsterna

under nästkommande statsregleringsperiod för närvarande anses kunna

upptagas.

Med hänvisande till den utredning beträffande beräkningen af hvarje

särskild inkomsttitel, som i det den kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 25 april innevarande år finnes

meddelad, får utskottet här nedan omförmäla de inkomsttitlar, öfver

hvilka särskildt yttrande ansetts böra afgifvas.

Grundskatt. Då de vid innevarande riksdag framstälda förslag om

ytterligare nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, öfver

hvilka förslag utskottet afgifvit särskildt utlåtande, genom kamrarnes

skiljaktiga beslut förfallit, torde denna inkomsttitel böra uppföras till

det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp.

Bih. till Riksd. Prot. 1887. Ii. å Sami. 1 Afd. 34 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

Kyrkotionde. Ett inom riksdagen väckt förslag om afskrifning af

kyrkotionde i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän är af Riksdagen

afslaget; hvadan anledning icke finnes till ändring i det af Kongl. Maj:t

för berörda inkomsttitel beräknade belopp.

Bergverkstionden, i 1887 års riksstat upptagen till 12,000 kronor,

har, enligt hvad statskontoret i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 7 december

1886 angående statsverkets tillstånd och behof meddelat, under

åren 1883—1885 i medeltal uppgått till 15,585 kronor, deraf för

tionden från Sala silfververk belöpt 14,980 kronor. Sedan Riksdagen

bifallit Kongl. Maj:ts proposition om upplösning af det bestående rättsförhållandet

mellan kronan och Sala bergslag, kommer efter 1888 års

ingång tionde från Sala silfververk icke längre att. utgöras. Vid sådant

förhållande synes det icke vara skäl att i riksstaten under särskild

titel vidare upptaga det obetydliga, till endast omkring 600 kronor

uppgående belopp, som i tionde erlägges af andra bergverk; utan

torde, på sätt Kongl. Maj:t, under förutsättning att omförmälda proposition

vunne Riksdagens godkännande, föreslagit, inkomsttiteln »Bergverkstionde»

böra ur riksstaten uteslutas, och det skattebelopp af denna

art, som efter Sala silfververks befriande från tiondes utgörande fortfarande

kommer att utgå, upptagas och redovisas under titeln »Extra

uppbörd».

Jernvägstrafikmedel. Med afseende å en förestående omarbetning

af frakttarifferna för statens jernvägar och i sammanhang dermed möjligen

skeende nedsättning i fraktsatserna för vissa artiklar ansåg nästlidet

års Riksdag, att jernvägstrafikmedlen, hvilka under de två föregående

riksdagarne upptagits till 7,000,000 kronor, icke borde för år

1887 beräknas till högre belopp än 6,000,000 kronor.

Denna inkomsttitel har enligt räkenskaperna uppgått till

7.300.000 kronor för år 1883,

7,000,000 » » » 1884,

7,000,000 » » » 1885,

5.700.000 » » » 1886,

eller i medeltal under dessa fyra år till 6,750,000 kronor, allt nettobehållning

å iernvägstrafiken.

Enligt utskottet meddelade uppgifter hafva de influtna trafikinkomsterna

(utan afdrag af driftkostnaden) under januari—maj månader

innevarande år utgjort 7,567,438 kronor 85 öre och under samma tid

nästi idet år 8,012,713 kronor 56 öre, utvisande alltså en minskning af

445,274 kronor 71 öre.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

3

Fördelad på de olika månaderna, belöper sig

på januari månad .................................... kronor

5; februari » »

» mars » >''

» april » *

» maj » ....................................__

af denna minskning

136,569: 05,

65,430: 01,

67,295: 74,

155,588: 77,

20,391: 14.

Summa kronor 445,274: 71.

Sedan genom jernvägstrafikstyrelsens cirkulär den 23 december

1886 en fraktnedsättning vidtagits att gälla under innevarande år, hafva,

såsom ofvan nämnts, trafikinkomsterna under årets fem första månader

minskats. Denna minskning, som ungefär motsvarar den af.nästlidet

års Riksdag beslutade nedsättningen med en million kronor i jernvägstrafikmedlen,

synes emellertid icke böra föranleda en ytterligare sänkning

vid beräkningen af inkomsterna från jernvägstrafiken, ty, oafsedt

att denna minskning, såsom nämnts, redan blifvit beräknad vid förevarande

inkomsttitels upptagande till 6,000,000 kronor, torde det ligga

i sakens natur, att en nedsättning i frakttaxan i början bör föranleda

en minskning i trafikinkomsterna och först, sedan dess verkningar

hunnit visa sig i en ökad trafik, möjligen kan utöfva ett fördelaktigt

inflytande på inkomsterna. Härtill kommer att, enligt hvad herr statsrådet

och chefen för civildepartementet inom Andra Kammaren den 25

sistlidne maj meddelat i anledning af ett till honom i hithörande ämnen

från en bland kammarens ledamöter stäldt spörsmål, fraktnedsättningen

skett endast för år 1887 samt att, om erfarenheten komme att

gifva vid handen, att det finansiella resultatet af denna nedsättning

blefve alltför oförmånligt, Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att taga

denna fråga i allvarligt öfvervägande och meddela trafikstyrelsen föreskrifter

om vidtagande af de ändringar, som befunnes nödiga och

nyttiga.

Med afseende härå och då antagas kan, att, derest den nu vidtagna

fraktnedsättningen skulle under innevarande år visa sig menligt

inverka på den afkastningsförmåga, statsjernvägarne skäligen böra ega,

åtgärder till förekommande häraf varda i tid vidtagna, vare sig genom

nedbringande af utgifterna för jernvägsdriften eller genom sådana

ändringar i statens jernvägstaxa, som erfarenheten vid tillämpning af

de nu gällande afgifterna kan visa vara lämpliga och behöfliga, eller

genom mått och steg i båda dessa hänseenden, har utskottet icke ansett

sig böra tillstyrka ett frångående från den af Kongl. Maj:t gjorda

beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

Skogsmedel. I samband med förslag om lönereglering för skogsstaten

har Kongl. Maj:t ifrågasatt, dels att de afgifter för virkesutsyning

å vissa skogar i Kopparbergs och de norrländska länen, hvilka

jägmästarne för närvarande ega uppbära af enskilde, skulle i stället

erläggas till statsverket och ingå bland skogsmedlen, dels ock att

godtgörelse efter vissa grunder skulle komma statsverket till godo och

redovisas bland skogsmedlen för de till skogsskötseln hörande förrättningar,

som af skogsstaten utföras å de ecklesiastika skogarne och å

häradsallmänningar, hvilka stå under skogsstatens omedelbara vård.

Under förutsättning af berörda förändrade åtgärders vidtagande, har

Kongl. Maj:t hemstält, att den tillökning i skogsmedel, som häraf

kunde förväntas och som blifvit beräknad till lägst 68,000 kronor,

måtte sammanslås med det belopp, hvartill skogsmedlen i innevarande

års stat upptagits, eller 1,600,000 kronor, hvarigenom dessa medel

skulle komma att i riksstaten för år 1888 utföras med 1,668,000 kronor.

Då emellertid Kongl. Maj:ts omförmälda förslag beträffande skogsstatens

lönereglering icke vunnit Riksdagens bifall, och följaktligen

förenämnda afgifter och godtgörelse icke kunna antagas komma att

till statsverket inflyta, lärer inkomsttiteln skogsmedel böra bibehållas

vid det i nu gällande riksstat upptagna belopp, 1,600,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit, får utskottet, som i

öfrigt icke haft något att erinra emot den af Kongl. Maj:t föreslagna

beräkningen af statsverkets ifrågavarande inkomster, föreslå,

l:o) att statsverkets ordinarie inkomster för år

1888 må beräknas på följande

Grundskatt ....................................

sätt:

kronor

4,100,000

Kyrkotionde .................................

»

250,000

—

Kavalleriregementenas häst- vakansspanmål ......................

i''

300,000

Trosspassevolansafgift...............

26,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter ...

v

63,000

—

Soldatvakansafgift .....................

»

106,000

—

Båtsmansvakansafgift.................

228,000

—

Arrendemedel .............................

)>

2,800,000

—

Mantalspenningar ........................

»

650,000

—

Bötesmedel....................................

»

240,000

—

Kontrollstämpelmedel ...............

»

25,000

—

Fyr- och båkmedel.....................

)>

1,200,000

—

Transport kronor

9,988,000

—

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

5

Telegrafmedel.........

Jernvägstrafikmedel

Skogsmedel..............

Extra uppbörd.........

Transport kronor 9,988,000

................... )- 1,275,000

.................. » 6,000,000

................... >, 1,600,000

.................... ).__91,000

Summa kronor 18,954,000

I propositionen angående statsverkets tillstånd ocb behof har

Kongl. Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster

samt af de extra ordinarie inkomsterna, eller bevillning ar, rörande

hvilkas belopp det icke tillkommer statsutskottet att ingå i pröfning,

föreslagit, att af riksbankens vinst för år 1886 måtte anvisas 1,250,000

kronor för statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1888,

som af Riksdagen komme att bestämmas.

I enlighet med hvad bankoutskottet i utlåtande n:o 9 hemstält,

har Riksdagen beslutit, att 1,250,000 kronor af riksbankens vinst under

år 1886 skola öfverlemnas till statsverket och af fullmägtige i riksbanken

tillhandahållas statskontoret, att med vissa belopp å angifna

tider under år 1888 utgå.

Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande

statsreglering måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringen

för år 1885, utgörande 8,293,000 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad statsutskottet i punkten 8:o mom. b)

af sitt utlåtande n:o 8, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel, föreslagit, har Riksdagen beslutit, att af

de vid 1885 års slut befintliga reservationerna å anslaget till allmänna

läroverken, uppgående till 403,353 kronor 4 öre, ett belopp af 200,000

kronor skall öfverföras till öfverskottsmedlen å 1885 års statsreglering

och beräknas såsom tillgång vid statsregleringen för år 1888.

Med anledning häraf får utskottet hemställa,

2:o) att såsom tillgång vid förevarande statsreglering

må beräknas och användas öfverskott å statsregleringen

för år 1885 med sammanlagdt 8,493,000

kronor.

Slutligen är i sammanhang med inkomstberäkningen af Kongl.

Maj:t föreslaget, att såsom tillgång vid statsregleringen jemväl må

upptagas och beräknas öfverskott från postverket, 300,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

Utskottet, som ansett sig böra biträda jemväl detta förslag, hemställer

alltså,

3:o) att hvad Kongl. Maj:t i sistnämnda hänseende

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 2 juli 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

7

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret

Statsutskottets

beräknat för

år 1888.

förslag för

år 1888.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

4,097,000

Grundskatt..................................................................

4,100,000

—

250,000

—

Kyrkotionde...............................................................

250,000

—

300,000

—

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål............

300,000

—

26,000

—

Trosspassevolansafgift................................................

26,000

—

63,000

—

Tillfälliga rotevakansafgifter....................................

63,000

—

106,000

—

Soldatvakansafgift......................................................

106,000

—

183,000

—

Båtsmansvakansafgift ................................................

228,000

—

2,800,000

12,000

—

Arrendemedel ............................................................

Bergverkstionde. Inkomsttiteln uteslutes.

2,800,000

650,000

—

Mantalspenningar.....................................................

650,000

—

240,000

—

Bötesmedel ...............................................................

240,000

—

25,000

—

Kontrollstämpelmedel................................................

25,000

—

1,200,000

_

Fyr- och båkmedel ..................................................

1,200,000

—

1,250,000

_

Telegrafmedel ............................................................

1,275,000

—

6,000,000

—

Jernvägstrafikmedel...................................................

6,000,000

—

1,600,000

—

Skogsmedel ..............................................................

1,600,000

—

90,000

—

Extra uppbörd............................................................

91,000

—

18,892,000 —

Summa

18,954,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.