Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
1887-07-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1887 B:52, Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 53.
i
N:o 52.
Ank. till Riksd. kansli den 27 juli 1887, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
(I. A.)
Sedan samtlige de inom riksdagen väckta förslag, hvilka kunnat
hafva inflytande på beräkningen af statsverkets ordinarie inkomster,
blifvit af Riksdagen afgjorda, liar statsutskottet till behandling förehaft
Kongl. Majrts proposition angående statsverkets tillstånd och behof i
hvad densamma rörer inkomstberäkningen; och får utskottet, jemlikt 53
§ regeringsformen och 39 § riksdagsordningen, för Riksdagen härmed
uppgifva och föreslå de belopp, hvartill de ordinarie inkomsterna
under nästkommande statsregleringsperiod för närvarande anses kunna
upptagas.
Med hänvisande till den utredning beträffande beräkningen af hvarje
särskild inkomsttitel, som i det den kongl. propositionen bilagda statsrådsprotokollet
öfver finansärenden den 25 april innevarande år finnes
meddelad, får utskottet här nedan omförmäla de inkomsttitlar, öfver
hvilka särskildt yttrande ansetts böra afgifvas.
Grundskatt. Då de vid innevarande riksdag framstälda förslag om
ytterligare nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter, öfver
hvilka förslag utskottet afgifvit särskildt utlåtande, genom kamrarnes
skiljaktiga beslut förfallit, torde denna inkomsttitel böra uppföras till
det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp.
Bih. till Riksd. Prot. 1887. Ii. å Sami. 1 Afd. 34 Haft.
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
Kyrkotionde. Ett inom riksdagen väckt förslag om afskrifning af
kyrkotionde i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän är af Riksdagen
afslaget; hvadan anledning icke finnes till ändring i det af Kongl. Maj:t
för berörda inkomsttitel beräknade belopp.
Bergverkstionden, i 1887 års riksstat upptagen till 12,000 kronor,
har, enligt hvad statskontoret i skrifvelse till Kongl. Maj:t den 7 december
1886 angående statsverkets tillstånd och behof meddelat, under
åren 1883—1885 i medeltal uppgått till 15,585 kronor, deraf för
tionden från Sala silfververk belöpt 14,980 kronor. Sedan Riksdagen
bifallit Kongl. Maj:ts proposition om upplösning af det bestående rättsförhållandet
mellan kronan och Sala bergslag, kommer efter 1888 års
ingång tionde från Sala silfververk icke längre att. utgöras. Vid sådant
förhållande synes det icke vara skäl att i riksstaten under särskild
titel vidare upptaga det obetydliga, till endast omkring 600 kronor
uppgående belopp, som i tionde erlägges af andra bergverk; utan
torde, på sätt Kongl. Maj:t, under förutsättning att omförmälda proposition
vunne Riksdagens godkännande, föreslagit, inkomsttiteln »Bergverkstionde»
böra ur riksstaten uteslutas, och det skattebelopp af denna
art, som efter Sala silfververks befriande från tiondes utgörande fortfarande
kommer att utgå, upptagas och redovisas under titeln »Extra
uppbörd».
Jernvägstrafikmedel. Med afseende å en förestående omarbetning
af frakttarifferna för statens jernvägar och i sammanhang dermed möjligen
skeende nedsättning i fraktsatserna för vissa artiklar ansåg nästlidet
års Riksdag, att jernvägstrafikmedlen, hvilka under de två föregående
riksdagarne upptagits till 7,000,000 kronor, icke borde för år
1887 beräknas till högre belopp än 6,000,000 kronor.
Denna inkomsttitel har enligt räkenskaperna uppgått till
7.300.000 kronor för år 1883,
7,000,000 » » » 1884,
7,000,000 » » » 1885,
5.700.000 » » » 1886,
eller i medeltal under dessa fyra år till 6,750,000 kronor, allt nettobehållning
å iernvägstrafiken.
Enligt utskottet meddelade uppgifter hafva de influtna trafikinkomsterna
(utan afdrag af driftkostnaden) under januari—maj månader
innevarande år utgjort 7,567,438 kronor 85 öre och under samma tid
nästi idet år 8,012,713 kronor 56 öre, utvisande alltså en minskning af
445,274 kronor 71 öre.
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
3
Fördelad på de olika månaderna, belöper sig
på januari månad .................................... kronor
5; februari » »
» mars » >''
» april » *
» maj » ....................................__
af denna minskning
136,569: 05,
65,430: 01,
67,295: 74,
155,588: 77,
20,391: 14.
Summa kronor 445,274: 71.
Sedan genom jernvägstrafikstyrelsens cirkulär den 23 december
1886 en fraktnedsättning vidtagits att gälla under innevarande år, hafva,
såsom ofvan nämnts, trafikinkomsterna under årets fem första månader
minskats. Denna minskning, som ungefär motsvarar den af.nästlidet
års Riksdag beslutade nedsättningen med en million kronor i jernvägstrafikmedlen,
synes emellertid icke böra föranleda en ytterligare sänkning
vid beräkningen af inkomsterna från jernvägstrafiken, ty, oafsedt
att denna minskning, såsom nämnts, redan blifvit beräknad vid förevarande
inkomsttitels upptagande till 6,000,000 kronor, torde det ligga
i sakens natur, att en nedsättning i frakttaxan i början bör föranleda
en minskning i trafikinkomsterna och först, sedan dess verkningar
hunnit visa sig i en ökad trafik, möjligen kan utöfva ett fördelaktigt
inflytande på inkomsterna. Härtill kommer att, enligt hvad herr statsrådet
och chefen för civildepartementet inom Andra Kammaren den 25
sistlidne maj meddelat i anledning af ett till honom i hithörande ämnen
från en bland kammarens ledamöter stäldt spörsmål, fraktnedsättningen
skett endast för år 1887 samt att, om erfarenheten komme att
gifva vid handen, att det finansiella resultatet af denna nedsättning
blefve alltför oförmånligt, Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att taga
denna fråga i allvarligt öfvervägande och meddela trafikstyrelsen föreskrifter
om vidtagande af de ändringar, som befunnes nödiga och
nyttiga.
Med afseende härå och då antagas kan, att, derest den nu vidtagna
fraktnedsättningen skulle under innevarande år visa sig menligt
inverka på den afkastningsförmåga, statsjernvägarne skäligen böra ega,
åtgärder till förekommande häraf varda i tid vidtagna, vare sig genom
nedbringande af utgifterna för jernvägsdriften eller genom sådana
ändringar i statens jernvägstaxa, som erfarenheten vid tillämpning af
de nu gällande afgifterna kan visa vara lämpliga och behöfliga, eller
genom mått och steg i båda dessa hänseenden, har utskottet icke ansett
sig böra tillstyrka ett frångående från den af Kongl. Maj:t gjorda
beräkningen af ifrågavarande inkomsttitel.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
Skogsmedel. I samband med förslag om lönereglering för skogsstaten
har Kongl. Maj:t ifrågasatt, dels att de afgifter för virkesutsyning
å vissa skogar i Kopparbergs och de norrländska länen, hvilka
jägmästarne för närvarande ega uppbära af enskilde, skulle i stället
erläggas till statsverket och ingå bland skogsmedlen, dels ock att
godtgörelse efter vissa grunder skulle komma statsverket till godo och
redovisas bland skogsmedlen för de till skogsskötseln hörande förrättningar,
som af skogsstaten utföras å de ecklesiastika skogarne och å
häradsallmänningar, hvilka stå under skogsstatens omedelbara vård.
Under förutsättning af berörda förändrade åtgärders vidtagande, har
Kongl. Maj:t hemstält, att den tillökning i skogsmedel, som häraf
kunde förväntas och som blifvit beräknad till lägst 68,000 kronor,
måtte sammanslås med det belopp, hvartill skogsmedlen i innevarande
års stat upptagits, eller 1,600,000 kronor, hvarigenom dessa medel
skulle komma att i riksstaten för år 1888 utföras med 1,668,000 kronor.
Då emellertid Kongl. Maj:ts omförmälda förslag beträffande skogsstatens
lönereglering icke vunnit Riksdagens bifall, och följaktligen
förenämnda afgifter och godtgörelse icke kunna antagas komma att
till statsverket inflyta, lärer inkomsttiteln skogsmedel böra bibehållas
vid det i nu gällande riksstat upptagna belopp, 1,600,000 kronor.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, får utskottet, som i
öfrigt icke haft något att erinra emot den af Kongl. Maj:t föreslagna
beräkningen af statsverkets ifrågavarande inkomster, föreslå,
l:o) att statsverkets ordinarie inkomster för år
1888 må beräknas på följande
Grundskatt ....................................
sätt:
kronor
4,100,000
Kyrkotionde .................................
»
250,000
—
Kavalleriregementenas häst- vakansspanmål ......................
i''
300,000
Trosspassevolansafgift...............
26,000
—
Tillfälliga rotevakansafgifter ...
v
63,000
—
Soldatvakansafgift .....................
»
106,000
—
Båtsmansvakansafgift.................
228,000
—
Arrendemedel .............................
)>
2,800,000
—
Mantalspenningar ........................
»
650,000
—
Bötesmedel....................................
»
240,000
—
Kontrollstämpelmedel ...............
»
25,000
—
Fyr- och båkmedel.....................
)>
1,200,000
—
Transport kronor
9,988,000
—
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
5
Telegrafmedel.........
Jernvägstrafikmedel
Skogsmedel..............
Extra uppbörd.........
Transport kronor 9,988,000
................... )- 1,275,000
.................. » 6,000,000
................... >, 1,600,000
.................... ).__91,000
Summa kronor 18,954,000
I propositionen angående statsverkets tillstånd ocb behof har
Kongl. Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster
samt af de extra ordinarie inkomsterna, eller bevillning ar, rörande
hvilkas belopp det icke tillkommer statsutskottet att ingå i pröfning,
föreslagit, att af riksbankens vinst för år 1886 måtte anvisas 1,250,000
kronor för statsverkets behof, att utbetalas vid den tid under år 1888,
som af Riksdagen komme att bestämmas.
I enlighet med hvad bankoutskottet i utlåtande n:o 9 hemstält,
har Riksdagen beslutit, att 1,250,000 kronor af riksbankens vinst under
år 1886 skola öfverlemnas till statsverket och af fullmägtige i riksbanken
tillhandahållas statskontoret, att med vissa belopp å angifna
tider under år 1888 utgå.
Vidare har Kong]. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande
statsreglering måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringen
för år 1885, utgörande 8,293,000 kronor.
I öfverensstämmelse med hvad statsutskottet i punkten 8:o mom. b)
af sitt utlåtande n:o 8, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, föreslagit, har Riksdagen beslutit, att af
de vid 1885 års slut befintliga reservationerna å anslaget till allmänna
läroverken, uppgående till 403,353 kronor 4 öre, ett belopp af 200,000
kronor skall öfverföras till öfverskottsmedlen å 1885 års statsreglering
och beräknas såsom tillgång vid statsregleringen för år 1888.
Med anledning häraf får utskottet hemställa,
2:o) att såsom tillgång vid förevarande statsreglering
må beräknas och användas öfverskott å statsregleringen
för år 1885 med sammanlagdt 8,493,000
kronor.
Slutligen är i sammanhang med inkomstberäkningen af Kongl.
Maj:t föreslaget, att såsom tillgång vid statsregleringen jemväl må
upptagas och beräknas öfverskott från postverket, 300,000 kronor.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
Utskottet, som ansett sig böra biträda jemväl detta förslag, hemställer
alltså,
3:o) att hvad Kongl. Maj:t i sistnämnda hänseende
föreslagit må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 2 juli 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Statsutskottets Utlåtande N:o 52.
7
Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.
Statskontoret
Statsutskottets
beräknat för
år 1888.
förslag för
år 1888.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
4,097,000
Grundskatt..................................................................
4,100,000
—
250,000
—
Kyrkotionde...............................................................
250,000
—
300,000
—
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål............
300,000
—
26,000
—
Trosspassevolansafgift................................................
26,000
—
63,000
—
Tillfälliga rotevakansafgifter....................................
63,000
—
106,000
—
Soldatvakansafgift......................................................
106,000
—
183,000
—
Båtsmansvakansafgift ................................................
228,000
—
2,800,000
12,000
—
Arrendemedel ............................................................
Bergverkstionde. Inkomsttiteln uteslutes.
2,800,000
650,000
—
Mantalspenningar.....................................................
650,000
—
240,000
—
Bötesmedel ...............................................................
240,000
—
25,000
—
Kontrollstämpelmedel................................................
25,000
—
1,200,000
_
Fyr- och båkmedel ..................................................
1,200,000
—
1,250,000
_
Telegrafmedel ............................................................
1,275,000
—
6,000,000
—
Jernvägstrafikmedel...................................................
6,000,000
—
1,600,000
—
Skogsmedel ..............................................................
1,600,000
—
90,000
—
Extra uppbörd............................................................
91,000
—
18,892,000 —
Summa
18,954,000
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.