Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel.

1887-06-14 · 77 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1887 B:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 14 juni 1887, kl. 11 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Beträffande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel,. som

omfattar anslagen under kongl. ecklesiastikdepartementet,. hafva vid innevarande

riksmöte här nedan omförmälda förändringar ifrågakommit.

Kleresistaten.

l:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att

såsom årlig ersättning för prosttunna, tillkommande kontraktsprosten i

Askers kontrakt för Bo församling, måtte beviljas 13 kronor 61 öre

och för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvisning i

kontant, 10,805 kronor, höjas till 10,819 kronor, eller med ett jemnadt

belopp af 14 kronor.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 25 april 1887 anförts till stöd för denna framställning,

får utskottet, som ej har något att mot densamma erinra, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Samt. 1 Afd. 6 Häft.

Ang. anslag

för beredande

af årlig ersättning

för

prosttunna i

Bo församling.

[1.]

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. indelningsersättning

åt

professor

slcytteanus i

Upscäa.

[2.]

Universiteten.

2:6) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med uteslutande

af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:

ersättningar» upptagna anslag, 1,800 kronor måtte såsom ersättning

för spanmålsindelning, tillkommande professor skytteanus vid universitetet

i Upsala, bevilja ett årligt belopp af 1,785 kronor.

Sedan, på framställning af Kongl. Maj:t till 1885 års Riksdag,

universiteten tillkommande ersättning för indelt ränta och kronotionde

bestämts till vissa årliga belopp, utgör det under universiteten med

titel »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»

uppförda förslagsanslag numera blott 1,800 kronor, motsvarande

ersättning för spanmålsindelning till professor skytteanus vid universitetet

i Upsala.

Från Upsala läns ränteri utbetalas nemligen årligen ersättning

efter medelmarkegångspris för ett jemlikt. förordningen den 23 juli

1869 till statsverket indraget ränteanslag af 787 kubikfot 5 kannor

spanmål, hälften råg och hälften korn, hvilken räntespanmål varit anslagen

till professor skytteanus af hemman inom länet.

Sedan af upplysningar, meddelade från länets landskontor, inhemtats,

att nämnda ersättning under åren 1875—1884 i medeltal utgjort

1,784 kronor 47 öre årligen, och då ett utbyte af denna på

medelmarkegång beroende ersättning, mot ett årligt, en gång för alla

bestämdt belopp borde lända till reda och enkelhet i liqviden mellan

statsverket och ersättningstagaren, anmodade statsrådet och chefen för

kongl. ecklesiastikdepartementet i skrifvelse den 26 oktober 1885

kanslern för universitetet i Upsala att från vederbörande infordra yttrande,

huruvida något funnes att erinra mot ett sådant utbyte, dervid

det årliga anslaget, med hänsyn till ofvannämnda medelvärde, syntes

böra bestämmas till ett jemnadt belopp af 1,785 kronor. Med anledning

häraf har kanslern öfverlemnat yttranden dels af nuvarande innehafvaren

af skytteanska lärostolen, professorn Oscar Alin, som förmält

sig icke hafva något mot berörda förslag att erinra, dels ock af f. d.

statsrådet P. J. von Ehrenlieim, hvilken å vårdarnes för den skytteanska

institutionen vägnar likaledes förklarat, att de icke hade något

att invända mot förslagets antagande.

På grund af hvad sålunda blifvit upplyst hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:t,s förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

3:o) Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att det arliga anslaget till

materielen vid den anatomiska institutionen vid universitetet i Lund måtte

höjas från 1,800 kronor till 3,500 kronor, eller med 1,700 kronor..

Till statsrådsprotokollet (sid. 3—5j har meddelats hufvudsakligen

följande upplysningar om behöfligheten af denna förhöjning.

Behofvet af tillökning i anslaget vore, enligt hvad den anatomiska

institutionens föreståndare anfört, till stor del framkalladt af de ökade

utgifter, som numera jemlikt nådiga brefvet den 16 oktober 1885

drabbade institutionen för transport m. m. af lik, som tillfölle anatomisalen.

Genom detta bref hade nemligen, i anledning af besvär af en

kronofogde deröfver, att kanslern i likhet med universitetets drätselnämnd

vägrat låta utbetala vare sig ersättning för skjutskostnad och

traktamente åt fjerdingsmän, som på kronofogdens befallning medföljt

vid vissa liks forsling till närmaste jernvägsstation, hvarifrån liken

vidare skulle försändas till Lund, eller för kostnad för en likkista åt

ett af liken, blifvit af Kongl. Maj:t föreskrifvet, att enär kronofogden

för likens transporterande icke vidtagit andra eller kostsammare åtgärder

än som för transportens trygghet varit behöfliga, samt forslande

af lik för anatomiska behof icke kunde hänföras till åligganden, som

fjerdingsman utan särskild ersättning vore skyldig att fullgöra, skulle

de fordrade beloppen af universitetets medel utbetalas. Eftersom universitetet

icke egde några medel för betäckande af dessa utgifter, blefve

ställningen för institutionen ganska brydsam, så snart det oundvikliga

förhållandet inträffade, att anslaget vore förbrukadt före årets slut.

Af ifrågavarande anslag bestriddes, utom utgifterna för anskaffande af

lik och dessas begrafning, kostnaderna för renhållning, gas- och vattenförbrukning,

bränsle, underhåll af förbrukningspersedlar och af materiel,

såsom bord, stolar, instrument och dylikt, hvartill komme inköp af de

kostsamma glaskärl och ställningar samt förvarings- och prepareiingsvätskor,

som erfordrades för samlingarna. Att en verkligt omtänksam

och nästan småaktig sparsamhet med institutionens medel blifvit iakttagen

och fortfarande iakttoges, derom vittnade dess räkenskapers särskilda

poster. Det vore uppenbart, att den för en institution behöfliga

tekniska och vetenskapliga utrustningen icke stode i direkt förhållande

till antalet af de studerande, som begagnade sig af densamma. Att

de nya anatomiska institutionerna i Stockholm och Upsala, som vore

försedda med nutidens alla hjelpmedel och beqvämligheter, i vissa

hänseenden, såsom beträffande upplysning, uppvärmning m. m., hade

större driftkostnader än institutionen i Lund, som hade att utföra

samma arbete i trånga och tarfligt utrustade lokaler, måste visserligen

medgifvas. Öfriga driftkostnader stälde sig emellertid något så när

Ang. förhöjning

af årsanslaget

till

den anatomiska

institutionen

i

Lund.

[3-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

lika. Hvad utgifterna för liken (under senaste läsåret 58 till antalet)

beträffade, blefve desamma hädanefter i Lund betydliga, så snart man

hade förmånen af en någorlunda riklig tillförsel, ty liken utgjordes till

största delen af lik efter sjelfspillingar från skånska landsbygden, under

det att anatomisalarne i Stockholm och Upsala hufvudsakligen finge

sina dissektionsföremål från Stockholm. Arsanslaget för anatomiska

institutionen i Lund borde alltså rimligtvis icke mycket understiga

anslagen för de motsvarande institutionerna i Upsala och Stockholm.

— I Upsala utgjordes årsanslaget af 3,500 kronor jemte 13 famnar

ved in natura, hvartill komme derstädes brukliga dissektionsafgifter.

Dessutom hade denna institution gång efter annan erhållit extra anslag

äfven från andra håll. Slutligen utginge årligen till histologisk

materiel ett belopp af 650 kronor, ehuru detta icke direkt vore synligt

i utgiftsstaten. — I Stockholm hade utgifterna för den anatomiska

institutionen hittills bestridts från karolinska institutets allmänna anslag.

Då nu för densamma begärts ett särskildt årsanslag, så vore

icke afsedt att dermed betäcka kostnaderna för bränsle, gas och vatten

m. m., hvilka fortfarande skulle utgå ur det allmänna anslaget. Äfven

här erlades dissektionsafgifter, hvilka till största delen komme institutionen

till godo. — I Lund hade institutionen ett årsanslag af 1,800

kronor och emottoge från universitetets allmänna fonder årligen två

famnar ved till auditoriets eldning. Till histologiska institutionen utginge

sedan några år tillbaka från statsverket 750 kronor.

I det yttrande, som universitetskansleren den 24 september 1886

afgifvit öfver denna och öfriga framställningar från universitetet i Lund

om anslag för år 1888, har kansleren, vidkommande beloppet af nu

ifrågavarande anslagsförhöjning uttalat sig på sådant sätt, att deraf

framgår, att han ansett 1,000 kronor vara tillräckliga.

Skulle denna summa icke förslå, synes det derutöfver erforderliga

beloppet lämpligen böra beredas derigenom att sådana afgifter, som

dissekanterne vid de anatomiska institutionerna i Upsala och Stockholm

få erlägga, införas äfven i Lund och derigenom anslagsbehofvet

något minskas.

Beträffande do afgifter, som i Upsala och Stockholm erläggas af

dissekanterne, har utskottet inhemtat följande upplysningar.

Vid karolinska mediko-kirurgiska institutet erlägges numera af

hvarje elev, som deltager i dissektionerna, terminligen 7 kronor, och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

5

då hvarje elev i allmänhet sysslar med dissektionsöfningar i 3 terminer

uppgå de af hvar och en betalade afgifterna i regeln till 21 kronor.

Inkomsten af dessa afgifter, som användes till bekostande af materiallik,

balsamerings- och injektionsvätskor, förbrukningspersedlar af åtskilliga

slag o. s. v., uppgick år 1886 till 944 kronor. År 1884 upptogos

afgifter till belopp af 680 kronor och 1882 till belopp af endast

296 kronor 50 öre, hvaraf synes att inkomsten varit ganska vexlande.

Vid anatomiska institutionen i Upsala utgå afgifterna enligt mera

invecklade beräkningsgrunder, för hvilka det vore för vidlyftigt att här

redogöra. Inkomsterna af dissektionsafgifter hafva här utgjort:

år

1880 ..........................

........................ kronor

897: ......

n

1881 .........................

......................... ii

1,005: 50.

ii

1882 .........................

........................ ii

846: —

ii

1883 ..........................

....................... ii

1,164: —

ii

1884 ..........................

....................... ii

1,119: —

ii

1885 .........................

...................... ii

1,637: 50.

11

1886 ..........................

........................ ii

1,966: 50.

Antalet dissekanter uppgick under vår- och höstterminerna år

1886 tillhopa till 269, hvadan af hvarje erlades något mer än 14 kronor

i medeltal. Afgiften är lika för hvarje dissekant.

Under åberopande af hvad nu anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må i den mån bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen höjer

det årliga anslaget till materielen vid den anatomiska

institutionen vid universitetet i Lund från 1,800 kronor

till 2,800 kronor, eller med 1,000 kronor.

4:o) Kongl. Maj:t har vidare gjort framställning derom, att det

ordinarie anslaget till fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund

måtte höjas från 1,500 kronor till 2,600 kronor, eller med 1,100 kronor,

deraf 500 kronor till arfvode åt en amanuens och 600 kronor såsom

arfvode åt en vaktmästare.

Till statsrådsprotokollet har beträffande detta anslagsbehof anförts,

bland annat, följande:

Sedan föreståndaren för den nya fysiologiska institutionen i Lund

anmält, att denna institution icke kunde undvara biträde af en amanuens

och en vaktmästare, hade det akademiska konsistoriet anhållit om utverkande

af härtill erforderliga anslag. Till arfvode åt amanuensen,

hvilken i afseende å bildning och föregående studier måste innehafva

de egenskaper, att han kunde gå föreståndaren till handa vid förbere
-

Ang. förhöjning

i årsanslaget

till

fysiologiska

institutionen

i Lund.

[4-]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

dandet och utförandet af föreläsnings- och andra experiment, begärdes

det för amanuenser vid universitetet vanliga beloppet 500 kronor. För

vaktmästaren, som borde vara en i snickareslöjd någorlunda förfaren

man och som finge en jemförelsevis trägen och ansvarsfull tjenstgöring,

hade aflöningen ansetts böra upptagas till 600 kronor, hvilket belopp

vaktmästarne vid de flesta af universitetets öfriga institutioner redan

åtnjuta.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall til! hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må höja det ordinarie anslaget till fysiologiska

institutionen vid universitetet i Lund från 1,500

kronor till 2,600 kronor, eller med 1,100 kronor,

hvaraf 500 kronor till arfvode åt en amanuens och

600 kronor såsom arfvode åt en vaktmästare.

Ang. förhöjning

i årsanslaget

till

geologiska

institutionen

i Lund.

[5.]

5:o) I årsanslaget till geologiska institutionen vid universitetet i

Lund, nu 1,000 kronor, har Kong], Maj:t äskat en förhöjning med 500

kronor för beredande af arfvode åt en amanuens.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 6) utvisar, har institutionens

föreståndare lemnat följande utredning om detta anslagsbehof.

Allt sedan geologiska institutionen år 1867 utbröts från den zoologiska

och öfvertog de ej obetydliga samlingar af palmontologiskt och

delvis äfven geologiskt innehåll, som förut förvarats tillsammans med

de zoologiska samlingarna, hade förstnämnda institutions museum årligen

betydligt ökats dels genom inköp dels genom gåfvor, som från

mångahanda håll kommit detsamma till del. För dessa ofta vidlyftiga

samlingars ordnande och etiketterande hade vid museet endast funnits

en person, nemligen föreståndaren; och som denne omöjligen kunnat

medhinna detta arbete, hade han för det nödvändigaste måst söka hjelp

hos för saken intresserade studerande, som frivilligt och utan ersättning

dervid biträdt. Sedan 1873 hade visserligen vid institutionen funnits

anstäld en extra ordinarie amanuens. Men som denne ej åtnjutit

något arfvode, hade af honom knappast kunnat begäras annat arbete

än sådant, som varit honom af någon nytta i och för hans studier,

under det att föreståndaren måst använda så mycket han kunnat af sin

egen tid åt det mera mekaniska arbetet. Om derför museets samlingar

ingalunda befunnes ordnade på det sätt, som önskvärdt vore, så härrörde

detta visserligen i betydlig mån af det otillräckliga utrymme,

hvaröfver museet disponerade. Men en i hög grad dertill bidragande

omständighet vore äfven, att arbetskrafterna vid museet voro för ringa.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

Denna olägenhet, som blifvit allt mera känbar ju mera samlingarna

ökats, skulle väsentligen minskas, om en ordinarie amanuens blefve vid

institutionen anstäld.

Utskottet finner hvad sålunda blifvit anfördt innefatta tillräckliga

skäl för anslagets beviljande samt hemställer derför,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl.

Maj:t föreslagit, må för år 1888 höja ordinarie årsanslaget

till geologiska institutionen vid universitetet

i Lund med 500 kronor för beredande af arfvode åt

en amanuens, så att anslaget kommer att uppgå till

1,500 kronor.

6:o) I årsanslaget till materielen vid universitetsbiblioteket i Lund har

Kongl. Maj: t äskat en förhöjning med 2,000 kronor; och har, beträffande

denna anslagstillökning, till statsrådsprotokollet anförts följande.

Anslaget vore, enligt hvad bibliotekarien vid universitetsbiblioteket

anfört, i staten för universitetet upptaget till 16,100 kronor. Detta belopp

torde väl egentligen vara afsedt att bestrida utgifter för böckers

inköp och bindning samt för smärre expenser, såsom skrifmaterialier,

fraktkostnader m. m. I brist på andra tillgångar hade emellertid detta

anslag, som i och för sig vore otillräckligt, måst anlitas äfven för

större utgifter af annat slag. En sådan utgift vore kostnaden för inlösen,

till ett årligt belopp af 750 kronor, af ett antal exemplar af

Lunds universitets årsskrift, hvilka exemplar användes till bytesmedel

med främmande universitet. Sedan äldre tider hade denna lösesumma,

bestämd genom öfverenskommelse med årsskriftens bestyrelse, ingått i

årsskriftens budget; och utan detta bidrag torde universitetets nämnda

vetenskapliga organ icke kunna utgifvas till samma omfattning som

hittills. Då årsskriftens användande såsom bytesmedel skedde för hela

universitetets räkning, syntes det obilligt, att bland dess institutioner

biblioteket ensamt skulle vidkännas kostnad för årsskriftens publicering.

I Upsala funnes ingen dylik för universitetsbiblioteket betungande öfverenskommelse.

En annan ännu större utgiftspost vore kostnaden för

biblioteksbyggnadens uppvärmning, värmeledningens underhåll, eldarens

aflöning m. m. Denna kostnad, hvilken, enligt hvad erfarenheten

visat, icke torde komma att understiga 1,200 kronor årligen, hade hittills

utgått ur anslaget till materielen. Äfven i detta afseende befunne

sig universitetsbiblioteket i Upsala i en lyckligare ställning. I 1885

års stat vore för detta bibliotek uppfördt ett anslag af 1,500 kronor

till bränsle och maskiuistaflöning; och redan förut hade ett motsvarande

Ang. förhöj

ning i årsanslaget

till

materielen

vid universitetsbiblioteket

i Lund.

[6-]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

belopp utgått ur reservfonden, hvarjemte biblioteket af ålder erhölle

tio famnar ved in natura — allt förmåner, som biblioteket i Lund saknat

och saknade. Årsanslaget måste starkt anlitas för böckers inbindning,

hvilken varit mycket försummad, samt för prenumeration å vetenskapliga

tidskrifter. Af de anslagna 16,100 kronor åtginge för dessa

ändamål omkring 11,000 kronor årligen. Då härtill lades de nyssnämnda

beloppen, uppgående till nära 2,000 kronor, vore återstoden

uppenbart alldeles otillräcklig för inköp af nyutkommande icke-periodisk

litteratur, komplettering af äldre bristfälliga arbeten samt bestridande

af tillfälliga utgifter.

På dessa grunder har bibliotekarien anhållit, att Kongl. Maj:t

måtte anvisa medel till bestridande, utan att bibliotekets anslag behöfde

dermed betungas, af ofvan omförmälda kostnader för bibliotekets uppvärmning

och för inlösen af Lunds universitets årsskrift, till ett sammanlagdt

belopp af 2,000 kronor årligen, att utgå intill dess bibliotekets

anslag till materielen kunde varda höjdt med motsvarande belopp.

Till denna framställning har så väl det akademiska konsistoriet

som universitetskanslern uti afgifna utlåtanden tillstyrkt bifall.

Vid föredragning af denna framställning yttrade departementschefen,

att de två utgiftsposter, hvilka i bibliotekariens framställning

omnämndes, toge i anspråk så stor del af det knappa biblioteksanslaget,

att detsamma derigenom uppenbarligen blefve för sitt egentliga ändamål

otillräckligt. Det syntes departementschefen emellertid mindre

lämpligt att för dess fyllande å universitetets stat uppföra ett särskildt

anslag. Ändamålet vunnes enklare och lika väl, om, såsom bibliotekarien

äfven antydt såsom en framtidsönskan, bibliotekets materialanslag

höjdes med motsvarande belopp, på det att ofvan omförmälda

utgifter måtte kunna bestridas af detta anslag utan att göra intrång

på det belopp, som vore beräknadt för de behöfliga bokinköpen; och

ansåg sig departementschefen derför böra tillstyrka, det Kongl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att bevilja förhöjning i bibliotekets årsauslag

till materielen med 2,000 kronor.

Då bibliotekets materialanslag icke rätteligen kan anses böra belastas

med utgiften för inlösen af bytesexemplar af universitetets årsskrift,

finner utskottet sig ej böra tillstyrka beviljandet af den del af

anslagsförhöjningen, som afses för berörda inlösen. Deremot och då

behofvet af särskilda medel till bibliotekets uppvärmning, hvilken beräknats

årligen kosta 1,200 kronor, synts vara till fullo ådagalagdt,

har utskottet funnit sig eg a grundade skäl att tillstyrka årsanslagets

förhöjning med nämnda belopp.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8. 9

att Kong]. Maj:ts förevarande framställning må

endast på det sätt bifallas, att Riksdagen beviljar

förhöjning i årsanslaget till materielen vid universitetsbiblioteket

i Lund, med 1,200 kronor för beredande af

medel till bibliotekslokalens uppvärmning.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

7:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att årligt

anslag till materielen vid anatomiska institutionen måtte beviljas

med 2,000 kronor;

att årligt anslag till materielen vid kirurgiska kliniken måtte beviljas

med 500 kronor;

att förhöjning i årliga beloppet af institutets så kallade allmänna

materialanslag måtte beviljas med 5,900 kronor, hvarigenom det nuvarande

anslaget till institutet, 134,950 kronor, komme att ökas med

8,400 kronor till 143,350 kronor.

Hänvisande till statsrådsprotokollet (sid. 8 —17), der de skäl äro

angifna, på grund af hvilka ofvannämnda anslagsfordringar framställe,

får utskottet, vidkommande anslagen till materielen vid anatomiska institutionen

och vid kirurgiska kliniken endast anföra, att behofvet af

nämnda anslag synes vara till fullo ådagalagdt, hvadan anslagen derför

torde böra beviljas.

Hvad åter angår förhöjningen i årliga beloppet af institutets så

kallade allmänna materialansiag, hvilket nu uppgår till 10,000 kronor,

så torde en minskning af hvad som äskats utan olägenhet kunna ske;

en minskning, som utskottet finner lämpligen kunna bestämmas till

900 kronor. För denna nedsättning finner utskottet stöd i den omständighet,

att en del kostnader, som bestridas med ifrågavarande anslag,

synas hafva beräknats med antagande af framtida prisförhöjningar,

för hvilket antagande dock icke fullt giltiga skäl torde vara för handen.

Sålunda har kostnaden för ved beräknats till 6,000 kronor, ehuru den

verkliga utgiften för år 1886 uppgått till endast 5,468 kronor 40 öre.

Härtill kommer äfven att ved- och kolåtgången kan antagas komma

att blifva något mindre, sedan institutets nya hus genom något längre

tids begagnande hunnit befrias från den fukt, som i början plägar vidlåda

nya hus. Jemkningar i åtskilliga andra poster synas ock kunna

göras.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Bih. till Jlilcsd. Frat. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. G Höft.

Ang. förhöjning

i åtskilliga

materialanslag.

[7.]

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

att Riksdagen må under förevarande anslags
titel
a)

bevilja ett årligt anslag till materielen vid

den anatomiska institutionen af 2,000 kronor;

b) bevilja ett årligt anslag af 500 kronor till

materielen vid den kirurgiska kliniken; samt

c) höja årliga beloppet af institutets så kallade

allmänna materialanslag med 5,000 kronor, eller till

15,000 kronor.

Allmänna läroverken.

Ang. ersättning

för afkomst

af hemmanet

Stucke

n:o 3 och,

reservationerna

å anslaget

till

allmänna

läroverken

m. in.

[8.

8:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att, på det att hemmanet Stocke

n:o 2 om 1TV mantal i Frösöns socken måtte kunna vid 1887 års slut

till statsverket indragas och vissa lärare vid allmänna läroverket i

Östersund från och med år 1888, i stället för arrendespanmål från

hemmanet, tillerkännas kontant fylnad i sin aflöning, anslaget till allmänna

läroverken, nu 2,866,886 kronor, måtte höjas med 557 kronor.

Utskottet får i sammanhang härmed erinra hurusom 1886 års

Riksdag i skrifvelse till Konungen af den 17 maj nämnda år (n:o 45

punkten 33:o) anfört, bland annat, hurusom anslaget till allmänna

läroverken lemnat följande reservationer (besparingar):

till år 1883 ....................................................................... kronor 12,161:47

„ „ 1884........................................................................ „ 129,439:16

„ „ 1885 .......................................................................... „ 264,642:7 7.

Dessa betydliga och årligen ökade reservationer syntes Riksdagen

gifva vid handen, att anslaget vore större än behofvet oundgängligen

kräfde, och att förty en nedsättning kunde eg a rum. Härförinnan vore

dock nödigt, att utredning blefve verkstäld och Riksdagen meddelad

om anledningen till reservationernas stora och växande belopp, och då

en sådan utredning icke kunde af Riksdagen utan stora svårigheter

och tidsutdrägt åstadkommas, anhöll Riksdagen om utredning och framläggande

deraf vid nästa riksdag om orsakerna dertill, att reservationerna

å anslaget till allmänna läroverken under de senare åren så

väsentligt ökats, äfvensom, om utredningen dertill föranledde, förslag

om anslagets nedsättande.

Den sålunda af Riksdagen begärda utredningen har meddelats i

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 25 sistlidne april sidd.

71—73 i sammanhang med frågan om anslag till ny byggnad förnya

elementarskolan i Stockholm; och inhemtas deraf att Kongl. Maj:t med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

11

anledning af Riksdagens om förmäld a begäran den 4 juni 1886 anbefalt

statskontoret att inkomma med upplysning om det belopp, hvartill

reservationerna å anslagen till allmänna läroverken under år 1885 uppgått,

och med utredning å hvilka särskilda poster inom dessa anslag

reservationer till afsevärda belopp uppkommit under nämnda år samt

åren 1883 och 1884. Till fullgörande häraf har statskontoret i skrifvelse

den 16 november 1886 meddelat:

att, enär reservationerna å anslagen till allmänna läroverken uppgingo

vid 1885 års slut, enligt den afslutade rikshufvudboken för

nämnda år, till 403,353 kronor 4 öre och vid 1884 års utgång, enligt

samma års hufvudbok, till 264,642 kronor 77 öre, skilnaden mellan

dessa summor, eller 138,710 kronor 27 öre, måste anses utgöra det

belopp, hvartill reservationerna å förenämnda anslag under år 1885

uppgått;

att en del af dessa besparingar uppkommit å normallönerna vid

de läraretjenster, som under längre eller kortare tider af dessa år stått

lediga, och å de för beredande af ålderstillägg åt lärarne anvisade

medel;

att särskild!; för de lärare, hvilka förordnats att bestrida rektorsbefattning

vid allmänt läroverk och i sådan egenskap egt att såsom

arfvode uppbära den för nämnda befattning anslagna lön, besparing

egt rum af det ålderstillägg, som tillkommit desse rektorer i egenskap

af ordinarie lärare, uppgående denna besparing för år 1883 till 38,500

kronor, för år 1884 till 34,000 kronor och för år 1885 till 35,000

kronor;

att ifrågavarande reservationer under åren 1883—1885 betydligt

mindre tagits i anspråk till arfvoden åt vikarierande lärare än förut

varit fallet, dels till följd af nådig föreskrift, att den från och med år

1883 å extra stat beviljade löneförbättring åt rektorer, lektorer, adjunkter

och kolleger endast skulle utgå för verklig tjenstgöring och vid

ordinarie lärares tjenstledighet användas såsom bidrag till aflöning åt

deras vikarier, dels ock till följd deraf att en fjerdedel af den för

öfningslärarne jemväl å extra stat beviljade löneförbättring blifvit, med

tillämpning af stadgandet i kong!, cirkuläret den 12 juli 1872, vid

tjenstledighetstillfällen använd såsom bidrag till vikariernas aflönande;

att till vikariearfvoden och oförutsedda behof, för hvilket ändamål

år 1882 anordnats 142,053 kronor 61 öre, utgifterna sedermera

uppgått till mindre belopp, nemligen:

år 1883 till....................................................................... kronor 106,217:72

„ 1884 „ ........................................................................ „ 102,859: it

„ 1885 „ ..................................................................... „ 107,744: 79;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

samt att de belopp, tillsammans 118,044 kronor 93 öre, hvarmed

det å extra stat beviljade anslaget till löneförbättring åt lärare för åren

1883—1885 bidragit till vikariers aflönande, skolat, om samma anslag

ej funnits anvisadt, drabba ordinarie staten för de allmänna läroverken.

Slutligen har statskontoret upplysningsvis meddelat, att på grund

af särskilda utaf Kongl. Majfl meddelade föreskrifter statskontoret under

år 1886 intill den dag, ''då den underdåniga skrifvelsen afläts, från

reservationerna å staten för allmänna läroverken anordnat ett sammanlagdt

belopp af 103,234 kronor 88 öre, för hvilken utgift tillgång dock

antagligen förefunnes å de reservationer, som under nämnda ar å anslagen

till allmänna läroverken dels redan uppkommit, dels vore att

förvänta, hvadan någon minskning i de uppkomna reservationerna icke

för år 1886 syntes vara att emotse.

Derest inom den närmaste framtiden en omorganisation åt de allmänna

läroverken komme att ske i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

de grunder, för hvilka i statsrådsprotokollet den 14 sistlidne februari

redogjorts, skulle visserligen deraf fordras särskilda åtgärder, hvilkas

kostnader borde bestridas af reservationerna å anslagen till de allmänna

läroverken. Men det har synts departementschefen icke kunna

betviflas, att dessa reservationer derutöfver lemnade tillgång att åt dem

använda 200,000 kronor, hvilken del af reservationerna Kongl. Majflock

i öfverensstämmelse härmed föreslagit till användning under år

1888 för bestridande dermed af en del af kostnaden för det ifrågasatta

uppförandet af ny byggnad för nya elementarskolan i Stockholm.]

Med hänsyn till de upplysningar, som sålunda lemnats och da

reservationer å anslaget till allmänna läroverken jemväl framdeles torde

vara att förvänta, skulle det, enligt utskottets åsigt, visserligen kunna

ifrågasättas att minska anslaget, hvilket i riksstaten för år 1887 är

uppfördt med 2,866,886 kronor i kontant anvisning. Utskottet vill dock

icke härom nu framställa något förslag, då vid ny organisation af de

allmänna läroverken, hvarom förslag torde komma att af Kongl. Maj:t

framläggas vid nästa riksdag, anslaget kan komma att blifva i sin

helhet behöfligt och det då kan lända till j gagn, om reservationer

tillika finnas till disposition.

Hvad åter de 200,000 kronor af nu befintliga reservationer angår,

som enligt Kong]. Majfls förslag skulle användas till betäckande

af en del af kostnaden för nya elementarskolans byggnad, så lärer,

derest medel till nämnda byggnad skulle^komma att beviljas, anslag

för ändamålet lämpligast böra i vanlig ordning på riksstaten uppföras;

hvaremot och då af föredragande departementschefens yttrande framgår,

att detta belopp af reservationerna ej är för dessas egentliga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

13

ändamål behöflig!, utskottet anser detsamma böra komma statsverket

i dess helhet till godo och till vinnande häraf öfverföras till statsverkets

öfverskottsmedel för år 1885 samt i följd häraf ingå bland tillgångarne

å riksstaten för nästa år.

Beträffande slutligen Kongl. Maj:ts ofvan berörda förslag att, på

det att hemmanet Stocke måtte kunna till statsverket indragas och

vissa lärare i Östersund i stället för arrendespanmål tillerkännas kontant

lönefylnad, anslaget till allmänna läroverken måtte höjas med 557

kronor, är det visserligen ej af behofvet påkailadt att för berörda ändamåls

vinnande höja anslaget, som dessförutan kan utan svårighet bestrida

utgiften; men då det länder till reda och ordning att, vid arrendespanmålens

upphörande, en motsvarande höjning i det kontanta anslaget

eger rum och sådant kan ske utan ringaste verkliga ökade utgift,

har utskottet ej något att erinra mot detta Kongl. Maj:ts förslag.

På grund af hvad ofvan anförts, hemställer utskottet,

a) att på det att hemmanet Stocke n:o 2 om

1T’3 mantal i Frösöns socken må kunna vid 1887 års

slut till statsverket indragas och vissa lärare vid allmänna

läroverket i Östersund från och med år 1888,

i stället för arrendespanmål från hemmanet, tillerkännas

kontant fylnad i sin aflöning, det ordinarie reservationsanslaget

till allmänna läroverken, nu 2,866,886

kronor, må höjas med 557 kronor till 2,867,443 kronor;

och

b) att Riksdagen må besluta, att af de vid 1885

års slut befintliga reservationerna å anslaget till allmänna

läroverken, uppgående till 403,353 kronor 4

öre, ett belopp af 200,000 kronor skall öfverföras till

öfverskottsmedlen å 1885 års statsreglering och beräknas

såsom tillgång vid statsregleringen för år 1888.

Pedagogier och folkskolor.

9:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Ang. indeloch

under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 19—23) anförda lingar m

skäl får utskottet hemställa, åtskilliga sko
att

Riksdagen må besluta att de från detta an- m''

slag hittills utgående indelningsersättningar till Stora ^

Tima, Avesta, Folkärna, Leksands, Mora, Våmhus,

Norrbärkes, Söderbärkes, Flöda, Nås, Jerna, Äppelbo,

Malungs, Lima och Transtrands skolor i Kopparbergs

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. anslag

för seminarinlärares

uppflyttning

i

högre lönegrad''

[10.]

Ang. anslag

för anordnande

af

slöjdundervisning

vid

folkskolelärareseminarier.

[11.]

län äfvensom de från nämnda anslag i kontant anvisade

två arfvoden, till belopp af 37 kronor 50 öre

hvartdera, för undervisning i Östmarks och Hvitsands

församlingar i Vermlands län må ur riksstaten uteslutas;

samt

att i följd häraf anslaget “indelning och dermed

jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar“, hvilket

för närvarande utgör 4,100 kronor, skall minskas med

3,000 kronor och anvisningen i kontant, utgörande

62,622 kronor, nedsättes till 62,547 kronor, eller med

75 kronor.

Folkundervisningen.

10:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen, för lärares och lärarinnors vid

folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad

enligt gällande bestämmelser, må öka anslaget

till samma seminarier med för ändamålet erforderliga

1,700 kronor.

ll:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare föreslagit,

att för anordnande af undervisning i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier

anslaget till folkskolelärareseminarierna må ökas med 6,000

kronor.

Till stöd för denna framställning har till statsrådsprotokollet anförts

följande.

Vid folkskolelärareseminariet i Karlstad hade undervisning i slöjd

varit anordnad alltsedan höstterminen 1876, och år efter år erforderliga

medel, på gjorda särskilda framställningar, blifvit, af Kong], Maj:t anvisade

för uppehållande af undervisningen i detta ämne. Den vid

nämnda seminarium vunna erfarenhet hade varit mycket tillfredsställande,

och det hade visat sig, att slöjden utan olägenhet kunnat vid

seminariet införas såsom ett bland undervisningsämnena.

Redan 1877, eller året efter slöjdundervisningens införande vid

Karlstads seminarium, föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja anslag

för anställande af slöjdlärare vid folkskolelärareseminarierna. Denna

framställning vann icke Riksdagens bifall. Men under de tio år, som

förflutit, sedan detta ärende förra gången utgjorde föremål för Riksdagens

behandling, hade slöjdundervisningen vunnit en allt allmännare

utbredning i vårt land och en vida större betydelse än den då egde.

Icke minst i folkskolan hade intresset för detta ämne, väsentligen genom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

15

de statsbidrag, som lemnats för befrämjande af undervisning i slöjd för

gossar, utvecklats. Derunder både emellertid allt mer ocb mer ådagalagts,

att, om slöjdundervisningen i folkskolan skall rätt fylla sin uppgift

och blifva till verkligt gagn, fordrades, att undervisaren i detta ämne

eller den, som utöfvade ledningen af undervisningen deri, besute icke

blott erforderlig färdighet i sjelfva ämnet utan ock pedagogisk bildning,

på det han måtte kunna bringa slöjdundervisningen i behörigt samband

med den öfriga undervisningen i skolan. Härför erforderlig förmåga

och bildning kunde icke annat än undantagsvis förutsättas hos andra

än folkskolans egna lärare. Många folkskolelärare från landets olika

delar hade derför sökt att få deltaga i här och der anordnade slöjdkurser,

för att sedan sjelfva kunna meddela undervisning i slöjd. Framförallt

vid det genom enskild storartad frikostighet anordnade och underhållna

slöjdseminariet vid Faäs hade i detta afseende utöfvats en högst

betydelsefull verksamhet, som sträckt sina följder vidt omkring. Det

vore emellertid klart, att det måste vara förenadt med stora svårigheter

för folkskolelärare, som erhållit anställning i folkskolans tjenst, att fjerran

från sina hemorter söka utbildning för att göra sig skickliga att undervisa

i det nya ämne, som man med stigande kraft önskade måtte få

plats bland folkskolans läroämnen. Ville man derföre mera kraftigt

befordra slöjdundervisningens utveckling inom folkskolan — och detta

ansåge föredragande departementschefen mycket vigtigt — måste man

arbeta för slöjdundervisningens införande i seminarierna.

Af dessa skäl trodde departementschefen sig böra ånyo upptaga

den år 1877 fallna frågan och tillse, huruvida icke slöjdundervisning

måtte kunna ytterligare införas vid åtminstone något eller några folkskolelärareseminarier.

En särskild anledning härtill hade förekommit

genom en från folkskolelärareseminariet i Hernösand gjord framställning,

deri på det bestämdaste uttalades önskvärdheten deraf, att åtgärder

måtte vidtagas för införande af undervisning i slöjd vid detta

seminarium.

Då, för bedömande af frågan om anordnande af slöjd såsom undervisningsämne

vid seminarierna, det måste vara af största vigt att veta,

om sådant läte sig göra utan men för den öfriga undervisningen vid

dessa läroanstalter, hade departementschefen från vederbörande domkapitel

och rektorerne vid folkskoleläraresemiuarierna för manliga elever

infordrat yttranden, huruvida en sådan undervisning vid seminarierna

ansåges lämpligen kunna införas samt, i sådant fall, hvilka kostnader

derför vore erforderliga.

Af de inkomna yttrandena framginge, att vid några seminarier

icke ringa tvekan förefunnes rörande lämpligheten och möjligheten att

der bereda plats för slöjdundervisning. Så vore förhållandet i Wexiö,

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

der sådant icke ansåges kunna ske, med mindre undervisningstimmarnes

antal inskränkes i ett par andra ämnen. Äfven i de yttranden,

som afgifvits beträffande seminarierna i Upsala och Linköping, gjorde

sig en viss farhåga gällande, att, om slöjdundervisning derstädes infördes,

ofördelaktiga rubbningar i dessa seminariers läsordning skulle

förorsakas. Från seminariet i Göteborg framhölles väl, att det på förhand

vore vanskligt att förutsäga, om införande af ämnet slöjd kunde

utan skada för den öfriga undervisningen och utan lärjungarnes öfveransträngning

samt utan större svårigheter vid läsordningens uppgörande

eg a rum, men å andra sidan syntes man dock vara öfvertygad, att, om

slöjdundervisningen erhölle vederbörlig begränsning och förlädes på

lämpliga tider, olägenheterna skulle blifva utan betydelse. Vid seminarierna

i Lund och Hernösand vore vederbörande rektorer förvissade

derom, att något intrång af slöjden på den öfriga undervisningen alls

icke vore att befara, och ansågo de, att slöjden skulle blifva ett icke

oväsentligt medel för främjande af elevernas både kroppsliga och andliga

utveckling. I detta hänseende framhölles, att eleverna, som nästan

utan undantag före sitt inträde vid seminariet egnat sig åt kroppsarbete

och derför mera än lärjungar vid andra läroverk lode till sin helsa af

ihållande tankearbete, behöfde i allmänhet för sitt välbefinnande mera

kroppslig verksamhet än som bereddes dem vid gymnastiköfningarna

och genom arbete i seminariets trädgård, samt att sysselsättningen med

slöjd borde kunna bidraga till att hos seminariieleverna väcka och underhålla

aktningen för det kroppsliga arbetet, hvilkot de stundom vore

benägna att ringakta.

De skilda åsigter, som i detta ämne vid de olika seminarierna

uttalats, syntes departementschefen till ej ringa del bero derpå, att, i

följd af vissa omständigheter, såsom brist på lokal, svårighet att anskaffa

sådan m. m., införande af undervisning i slöjd kunde vara förenadt

med större svårigheter vid ett seminarium än vid ett annat. Att

nu med ens utsträcka slöjdundervisningen till alla seminarier utan afseende

å derför mötande svårigheter torde icke vara lämpligt, helst sådant,

om det än vore utförbart, skulle föranleda ganska betydliga kostnader.

Det. syntes för närvarande tillräckligt, om slöjdundervisning, jemte det

densamma såsom hittills fortginge vid seminariet i Karlstad, infördes

vid ytterligare två seminarier, ett i södra och ett i norra Sverige.

De kostnader, som vore erforderliga för slöjdundervisningens

anordnande, vore af två slag, nemligen dels af tillfällig beskaffenhet,

eller kostnader för en gång, dels ock årligen återkommande. Till de

förstnämnda vore att hänföra kostnaderna för anordnande af slöjdlokal

och anskaffande af den första uppsättningen af redskap och verktyg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

17

Till de sistnämnda räknades lärares aflönande, anskaffande af materia1

ier och förbrukningspersedlar samt hyra för lokal, der sådan ej kunde

inom seminariets område anordnas.

Då den första uppsättningen af redskap och verktyg redan egt

rum vid seminariet i Karlstad, borde der inga synnerliga utgifter vara

erforderliga för detta ändamål, och till omkring 800 kronor torde de

härför erforderliga kostnaderna vid hvartdera af de två andra seminarierna,

i hvilka slöjdundervisningen skulle införas, kunna begränsas.

Ofriga för en gång erforderliga utgifter borde ej öfverstiga 3,400

kronor, hvadan ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor syntes vara

för ändamålet tillräckligt.

De årliga utgifterna hade beräknats till i medeltal 2,000 kronor

för hvarje seminarium, eller tillsammans 6,000 kronor.

I förevarande punkt är endast fråga om medel till de ärliga utgifterna

för slöjdundervisningen vid 3 seminarier d. v. s. till lärares

aflönande, anskaffande af materialier och förbrukningspersedlar samt

hyra för lokal, der sådan ej kan anordnas inom seminariets område.

Sedan år 1877, då Kongl. Maj:ts framställning om seminariernas

utvidgning och upptagande af slöjdundervisning bland läroämnena af

Riksdagen afslogs, torde uppfattningen om detta undervisningsämnes

betydelse hafva undergått förändring, och utskottet föreställer sig derför

att någon väsentligare meningsskiljaktighet nu icke skall råda derom

att Kong]. Maj:ts föreliggande förslag bör i hvad sjelfva saken beträffar

bifallas. Såsom egnad att befordra framgång åt detsamma får utskottet

framhålla den omständighet, att Kong]. Maj:t icke afsett att nu

med ens införa det nya undervisningsämnet vid alla seminarierna utan

till en början endast vid några få, hvilket för närvarande synes vara

tillräckligt. Har undervisning i slöjd under någon tid meddelats vid

dessa seminarier, och erfarenheten om nyttan af denna undervisning

spridt sig till vidsträcktare kretsar, så kan det antagas, att småningom

det ena seminariet efter det andra skall befinnas villigt att upptaga

äfven detta ämne på sitt program.

Endast i ett afseende ingifver Kongl. Maj:ts förslag vissa betänkligheter,

nemligen i fråga om kostnaderna, hvilka väl icke nu synas

vara synnerligen afsevärda, men, om undervisningen varder utsträckt

till flere, kanske alla seminarier, småningom måste växa. Med hänsyn

härtill är det af vigt, att genom lämpliga anordningar kostnaderna

nedbringas så mycket som möjligt vid de seminarier, der det är fråga

att nu införa slöjdundervisningen.

Några närmare uppgifter föreligga icke om användandet af de

2,000 kronor årligen, som begärts för hvarje seminarium, men enligt

Bih. till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 1 Ajd. G Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. höjning

af

förslagsanslaget

till

lönetillskott

åt lärare vid

folkskolor och

småskolor.

[12.]

l

hvad Utskottet inhemta!, skulle det hafva beräknats, att aflöning till

lärare i slöjd skulle utgå med omkring 1,000-—1,500 kronor årligen,

hvadan således för de öfriga årliga utgifterna (materialier och hyra)

skulle återstå 500—1,000 kronor. Hvarken ett aflöningsbelopp af 1,000

kronor eller en lika summa till öfriga årliga utgifter synes utskottet

böra behöfvas, hvadan anslag af 2,000 kronor till hvarje seminarium ej

torde vara af behofvet påkalladt. År 1877 beräknades årliga aflöningen

till undervisaren i slöjd till 900 kronor och det torde ej finnas giltig

anledning att höja denna aflöning. Tvärtom synes en nedsättning

kunna eg a rum under hvad år 1877 beräknades, och utgifterna sålunda i

motsvarande inån minskas. Äfven utgifterna för inköp af materialier

och för hyra böra genom lämpliga anordningar kunna nedbringas; och

utskottet antager derför att ett belopp af 1,500 kronor, i stället för af

Kongl. Maj:t föreslagna 2,000 kronor, bör varda tillräckligt för hvarje

seminarium der slöjdundervisning kommer att meddelas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, för

anordnande af undervisning i slöjd vid tre folskolelärareseminarier,

höjer anslaget till folkskolelärareseminarierna

med 1,500 kronor för hvart och ett af

dessa seminarier eller sammanlagdt 4,500 kronor.

12:o) Under förevarande anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen

föreslagit, att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser^

rörande aflöning åt lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor samt

bitädande lärare och lärarinnor vid folkskolor, statsbidrag finge från

och med år 1888 för dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå med

två tredjedelar af deras kontanta aflöning intill ett lönebelopp af högst

300 kronor, dock att, i fråga om erhållande af sådant förhöjdt statsbidrag

för lärare eller lärarinna vid mindre folkskola, tillika skulle j

erfordras intyg af vederbörande folkskoleinspektör, att skolan vore

inrättad under sådana förhållanden, som enligt gällande folkskolestadga

gjorde densamma berättigad; samt

att för nämnda ändamål nuvarande förslagsanslaget till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor, 3,145,000 kronor måtte

höjas med 48,000 kronor till 3,193,000 kronor.

Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligger

jemväl eu i Andra kammaren af herr J. Andersson i Lysvik väckt

motion (n:o 81), hvari på anförda skäl föreslagits,

att Riksdagen ville besluta:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

19

dels att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser

rörande aflöningeu af vid mindre folkskolor anstälde lärare och lärarinnor

samt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, staten skall

till dessa lärares och lärarinnors aflöning bidraga med två tredjedelar

af den kontanta aflöningeu intill ett lönebelopp af högst 300 kronor

med tillämpning af detta beslut från och med innevarande år;

dels att enahanda bestämmelse må beslutas angående statsbidrag

till fortsättningsskolor att blifva gällande från och med år 1888, samt

dels att till dessa ändamål må anvisas erforderliga medel.

Kongl. Maj:ts framställning synes utskottet böra af Riksdagen

bifallas, helst densamma i väsentlig mån framkallats af 1886 års Riksdags

af enskild motion föranledda beslut angående aflöningen för lärare

och lärarinnor vid småskolor, enligt hvilket beslut staten skulle från

och med 1887 bidraga till dessa lärares och lärarinnors aflöning med

två tredjedelar af den kontanta aflöningen intill ett lönebelopp af högst

300 kronor.

Hvad åter angår omförmälda motion, kan utskottet icke finna

något giltigt skäl att tillstyrka densamma. Ett bifall till motionen

skulle medföra rubbning i gällande statsreglering, och för kommunerna

spela i fråga varande utgifter icke en så vigtig roll, att man, blott för

att lätta deras bördor för folkskoleväsendet, har anledning förändra

den redan faststälda statsregleringen för innevarande år.

Motionärens förslag om statsbidrag till fortsättningsskolor kan

utskottet i saknad af utredning om kostnaderna härför, icke heller förorda

utan hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag

men afslag å den i ämnet väckta motionen, må

besluta, att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser

rörande aflöning åt lärare och lärarinnor

vid mindre folkskolor samt biträdande lärare och

lärarinnor vid folkskolor, statsbidrag må från och med

år 1888 för dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå

med två tredjedelar af deras kontanta aflöning intill

ett lönebelopp af högst 300 kronor, dock att, i fråga

om erhållande af sådant förhöjdt statsbidrag för lärare

eller lärarinna vid mindim folkskola, tillika erfordras

intyg af vederbörande folkskoleinspektör, att skolan

är inrättad under sådana förhållanden, som, enligt gällande

folkskolestadga, göra densamma berättigad; samt

att för nämnda ändamål höja nuvarande förslags
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. statybildhuggare

bostället,

m. m.

[13.]

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och

småskolor, 3,145,000 kronor, med 48,000 kronor till

3,193,000 kronor.

Akademien för de fria konsterna.

13:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att — under vilkor att vissa,

i statsrådsprotokollet närmare angifna lägenheter i kronans egendom

n:o 1 i qvarteret Beridarebanan, hvilka lägenheter hittills utgjort eu

del af den åt en professor, lärare i modellstudium vid det under akademiens

inseende stälda läroverk, tillika bildhuggare, upplåtna bostad,

vid 1887 års slut upphöra att dertill användas och i stället af Kongl.

Maj:t för annat ändamål disponeras — bemälde tjensteinnehafvare må

från och med år 1888 årligen, förutom bostad och atelier, åtnjuta: lön

2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor äfvensom ålderstillägg

sålunda, att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring lönen kan

ökas med 400 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring med ytterligare

400 kronor; samt

att, jemte det ålderstilläggen förklaras böra utgå af åttonde hufvudtitelns

förslagsanslag: »ålderstillägg», förhöjning i anslaget till akademien,

nu 60,800 kronor, måtte beviljas med 1,000 kronor till 61,800

kronor.

Med anledning af denna Kongl. Maj:ts framställning får utskottet

erinra om följande.

Riksdagens revisorer af år 1885 hade i sin berättelse om verkstäld

granskning af statsverkets räkenskaper för år 1883 fäst uppmärksamheten

derpå, att, på hemställan af öfverintendentsembetet, Kongl.

Maj:t genom bref den 29 September 1848 resolverat, att till statybildhuggareboställe

skulle anvisas såväl hela den till boningsrum, atelier

m. m. inredda bottenvåningen af den så kallade gamla gjuthustomtens

åbyggnad vid Beridarebansgatan i Stockholm, med nedan omförmäldt

undantag, som ock den öfverstå på gjuthustomten belägna våningen;

liviiket beslut synes grundadt på öfverintendentsembetets förmälan, att

ehuru det vid första betraktande kunde synas, som skulle statybildhuggaren

härigenom erhålla ett större antal rum än han efter vanlig

beräkning kunde anses behöfva, det dock vid närmare undersökning

befans, att denne konstnärs egentliga boställe vore, under hänsigt till

rummens och lägenheternas indelning, läge och särskilda beskaffenhet,

endast för en bildhuggare användbart och i det närmaste motsvarande,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

21

hvad som tillförene varit åt statybildhuggarne upplåtet. Sedermera

hade, enligt kongl. brefvet den 11 april 1867 medgifvits statybildhuggaren

att på viss tid få uthyra nyssnämnda bottenvåning, ett medgifvande,

som sedermera förnyats. Statybildhuggaren hade genom kontrakt

den 31 december 1873 till direktionen för nya elementarskolan

uthyrt bottenvåningen, bestående af 7 rum, 2 tamburer, kök och källare,

för en årlig hyra af 1,500 kronor. Dertill komme såväl atelier

som boställsvåning af 7 rum med kök, domestikrum och tambur i husets

öfre våning. Då sistnämnda förmån mer än tillfyllest ansåges motsvara

det afdrag af 1,000 kronor i aflöningen vid akademiens för de

fria konsterna läroverk, som statybildhuggaren i jemförelse med de

öfrige lärarne vore underkastad, syntes han enligt revisorernas förmenande

genom det tillägg af 1,500 kronor, som erhållits genom bottenvåningens

uthyrande, hafva fått en fördel, som icke vore af något skäl

motiverad. Samma vånings uthyrande jäfvade äfven rigtigheten af

öfverintendentsembetets ofvan omförmälda uttalande, att bostället i sin

helhet endast för en statybildhuggare vore användbart. På dessa grunder

hade revisorerne ansett, att bottenvåningen i omförmälda byggnad

borde vid dåvarande boställshafvarens (nu mera aflidne professoren

Kjellbergs) afgång för statsverkets räkning tagas i anspråk.

I den förklaring, som akademien med anledning af denna revisorernas

framställning afgaf, yttrade akademien, bland annat, att indragning

icke ändamålsenligt och rättvist skulle kunna göras utan beredande

åt den kommande tjeusteinnehafvaren af vederlag, bestående dels i tilldelandet

åt honom af ett mindre antal, intill och i kommunikation med

den stora atelieren liggande och för statybildhuggaren åliggande undervisningsskyldighets

fullgörande väl behöfliga rum, dels ock i ett så

afpassadt penningbelopp, som vid nytt tillträde kunde anses skäligt

för att, under penningens då sannolikt ytterligare sänkta värde och då

säkerligen än starkare framträdande kraf på statybildhuggarens lärareverksamhet,

i fördelar möjligast nära likställa den nytillträdande med

sin föregångare.

Efter pröfning af hvad i detta ärende förekommit yttrade Riksdagen,

enligt skrifvelse den 26 mars 1886 (n:o 30), att enligt den för

akademien faststälda stat de fyra professorer vid akademien, hvilka

undervisade i figurteckning samt målning och modellstudium, åtnjöte i

lön 2,000 kronor hvardera; att af desse lärare de två professorerne i

målning egde uppbära tjenstgöringspenningar 2,000 kronor hvardera,

under det att de två öfriges tjenstgöringspenningar uppförts till 1,000

kronor för dem hvar, hvarjemte den af de två sistnämnde professorerne,

som vore bildhuggare, åtnjöte förmånen af boställe och atelier; att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Riksdagen visserligen ansåge, att statybildhuggaren borde genom åtnjutande

af fri bostadslägenhet och atelier erhålla någon förmån framför

den andre professoren i modellstudium; men att Riksdagen, i likhet

med hvad revisorerne anmärkt, funnit de till statybildhuggaren hittills

upplåtna lägenheterna vara öfver höfvan vidsträckta; samt att då den

framstående konstnär, som senast innehaft statybildhuggarebefattningen,

dåmera aflidit, Riksdagen ansåge tiden vara inne att vidtaga någon

reglering i berörda afseende; hvadan Riksdagen anhölle att Kongl.

Maj:t täcktes, före tillsättandet af den lediga statybildhuggarebefattningen,

taga i öfvervägande, huruvida icke någon eller några af de

dittills af statybildhuggaren disponerade lägenheter kunde från nämnde

embetsmans boställe ''frånskiljas och för annat statens ändamål användas.

I statsrådsprotokollet meddelas, att redan innan ofvanberörda

skrifvelse afläts, akademien för de fria konsterna anmodats att inkomma

med utlåtande, huruvida de af framlidne professorn vid det under akademiens

inseende stälda läroverk, statybildhuggaren J. F. Kjellberg i

lifstiden disponerade lokaler af det åt honom i nämnda egendom upplåtna

boställe, hvilka af honom uthyrts till direktionen öfver nya

elementarskolan, erfordrades såsom boställslägenheter för Kjellbergs

blifvande efterträdare, eller om hinder eljest mötte, att dessa lokaler

för annat statens ändamål disponerades; och hade akademien i skrifvelse

den 27 januari 1886 anfört, bland annat: att ifrågavarande statybildhuggareboställe,

sådant det vid de efter professorn Byströms död

förberedda och slutligen genomförda förändringar varit under en del

af professorn Qvarnströms samt under professorerne Molins och Kjellbergs

hela tjenstetid beskaffadt och blifvit af Kongl. Maj:t för dermed

afsedt ändamål anvisadt, icke allenast utgjorde en lika mycket på

behof grundad som erkänd särskild form för understöd och uppmuntran

åt bildhuggarekonstens förnämste målsman här i landet, utan också

enligt gällande lönestat måste anses bestämdt såsom vederlag för de

afdrag i den kontanta aflöningen, hvilka professorn i modellstudium,

tillika bildhuggare, fått vidkännas i jemförelse med de tvenne professorerne

i figurteckning och målning, på grund hvaraf akademien ansåge

någon rubbning af de bemälde professor och bildhuggare hittills medgifna

förmåner af bostad och atelier icke böra ifrågakomma; samt att,

om emellertid de i södra och mellersta byggnadspartierna befintliga

och nu uthyrda lägenheter äfven framdeles skulle upplåtas för annat

ändamål än det ursprungligen afsedda, ersättningen derför också borde

såsom hittills tillfalla boställshafvaren.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande ]V:o 8.

23

Då Riksdagens ofvannäinnda skrifvelse och i sammanhang dermed

hvad akademien sålunda anfört den 28 maj 1886 föredrogs inför Kongl.

Maj:t, förklarade Kong]. Maj:t Sig vilja framdeles taga under förnyad

pröfning frågan om och under hvilka vilkor några lägenheter måtte

kunna, på sätt ifrågasatts, statybildhuggarebostället frånskiljas, samt

förordnade, att professor Kjellbergs efterträdare skulle ega åtnjuta den

i gällande stat för professorn i modellstudium upptagna kontanta aflöning

samt tillsvidare jemväl den atelier och det boställe, som Kjellberg

innehaft, men med skyldighet att vara underkastad den reglering eller

inskränkning i fråga om atelier och boställe, som framdeles kunde

komma att beslutas, samt utan rättighet för boställshafvaren att utan

nådigt tillstånd uppsäga nya elementarskolan från de af densamma

förhyrda, till bostället nu hörande lägenheter; om hvilka föreskrifter

akademien genom kongl. bref meddelades underrättelse. Samtidigt

anbefaldes akademien att afgifva yttrande och förslag angående den

förhöjning i kontant aflöning, som kunde anses böra tillkomma ifrågavarande

boställshafvare, för den händelse att vissa lägenheter skulle

varda bostället frånskilda.

Till åtlydnad häraf hade akademien i skrifvelse den 28 augusti

1886, med hemställan att åt innehafvare!! af den ifrågavarande professorsbefattningen

måtte, så vidt möjligt, bibehållas den totalinkomst, som

af hans företrädare åtnjutits, i enlighet härmed föreslagit, att, derest

den till bostället hörande lägenhet, som befunnes en half trappa upp

i egendomen och för närvarande förhyrdes af nya elementarskolan,

blefve honom afhänd, ett kontant belopp, motsvarande den sedan en

följd af år utgående hyressumman, eller 1,500 kronor, måtte boställshafvaren

tillkomma.

Akademien anförde, att det läge i konstens och fosterlandets

gemensamma intresse att åt någon af de alltid fåtalige konstnärer, som

under i öfrigt icke gynsamma omständigheter, kunde såsom utöfvare

och lärare med heder hålla den ädla statybildhuggarekonsten uppe,

bereda den nödvändiga lättnad, som bestode i tillhandahållandet af på

annat sätt icke tillgänglig atelier samt förmånen af en i atelierens

närhet belägen bostad. För närvarande, då monumental konst i allmänhet,

utom de i alla tider befintliga svårigheter, äfven hade att inför

allmänheten bestå en skarp täflan med eu sig alltmer utbredande förkärlek

för lättare och flygtigare konstalster, vore anledningarne till en

statybildhuggares alldeles särskilda understödjande och uppmuntrande

kraftigare än någonsin. Den undervisning i bildhuggarekonst, som

meddelades vid det under akademiens inseende stälda läroverk, fordrade

ock, att akademien måtte kunna till lärare derstädes hos Kone-l.

O

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Maj:t föreslå de yppersta krafter, som stode till buds. Eu inskränkning

i de förmåner, som hittills stått sådan lärare till förfogande skulle

vara ett allt för känbart afbräck för bildhuggarekonstens fortbestånd

i Sverige.

Af ett utaf öfverintendentsembetet afgifvet utlåtande med dertill

hörande planritningar inhemtades, att de såsom boställe och atelier för

innehafvaren af ifrågavarande befattning sedan äldre tid anvisade lägenheter

i fastigheten n:r 1 i qvarteret Beridarebanan utgöras afföljande:

A) i källarevåningen: källare n:is 1—7, förvaringsrum n:o 8, sal

n:o 10, tambur n:o 11, förstuga n:o 25 och ett magasinsrum n:o 26;

B) i bottenvåningen, en half trappa upp: kök n:o 28, skafferi

n:o 29 samt rummen n:is 30—37 och derjemte den stora bildbuggareateliern

n:o 50;

C) i vindsvåningen, tre trappor upp: kök n:is 81 & 82 samt rummen

n:is 83 & 84, 85—88, 89 & 90 och 91 & 92; samt

D) å vinden: förstuga n:o 104, ett kök n:is 105 & 106 samt ett

domestikrum n:o 108 och två korridorer n:is 107 och 109.

Af dessa begagnade boställshafvaren för egen räkning de under

G) och D) upptagna rum och lägenheter jemte ett par af källrarne,

hvarjemte åt honom och för undervisningens kraf vore upplåten bildhuggareateliern

i bottenvåningen en half trappa upp med dertill hörande

förstuga n:o 25 och magasinsrum n:o 26. i afseende på dessa

lokalers användande ansåge föredragande departementschefen några

ändrade bestämmelser icke böra ifrågakomma. Ateliern vore uppenbarligen

för bildhuggaren fortfarande behöflig såväl för hans egen konstutöfning

som för undervisning af elever. Beskaffenheten af hans arbete

fordrade äfven, att han bodde i närheten af ateliern. Bostadslägenheterna

tre trappor upp med dertill hörande utrymme i källare och å

vinden borde således äfven framgent åt bildhuggaren bibehållas.

Beträffande åter de lägenheter, som vore uthyrda till begagnande

af nya elementarskolan, egde ett annat förhållande rum. Då de alltsedan

1867 icke af bildhuggaren användts, vore de tydligen ej längre

behöfliga såsom en del af hans boställe, hvilket äfven dem förutan

syntes omfatta tillräckligt utrymme. De borde fördenskull från bostället

afskiljas och af Kong]. Maj:t för annat ändamål disponeras.

Den nu gällande staten för akademien för de fria konsterna upptager

följande aflöningsförmåner: för en hvar af de båda, lärarne i

figurteckning och målning, lön: kronor 2,000 och tjenstgöringspenningar

2,000 kronor samt 2 ålderstillägg hvartdera å 400 kronor, eller

tillhopa 800 kronor, hvadan sålunda högsta aflöuingen utgör 4,800

kronor. Läraren i högre byggnadskonst har enahanda aflöningsförmå
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

25

ner. Läraren i modellstudium (i regel äfven statybildhuggare) åtnjuter

deremot i kontant aflöning 2,000 kronors lön, 1,000 kronor tjenstgöringspenningar

samt 2 ålderstillägg å tillhopa 600 kronor, eller 300 kronor

hvartdera. Den sistnämnde lärarens kontanta aflöning kan således

högst uppgå till 3,600 kronor, eller 1,200 kronor mindre än de tre

öfriges. I stället åtnjuter han förmånen af bostad samt atelier i statens

hus, hvarjemte den siste innehafvaren af tjensten haft inkomsten, 1,500

kronor, af de till nya elementarskolan uthyrda lägenheterna, till följd

hvaraf den kontanta aflöningen i sjelfva verket, under förutsättning

att de båda ålderstilläggen intjenats, uppgått till 5,100 kronor. Enligt

Kongl. Maj:ts förslag skulle nu läraren i modellstudium (statybildhuggaren)

med afseende på kontanta aflöningsförmåner likställas med de

tre öfrige lärarne och således erhålla i lön 2,000 kronor, i tjenstgöringspenningar

2,000 kronor och i ålderstillägg (2 å 400 kronor) 800 kronor

eller tillhopa högst 4,800 kronor, hvaremot rättigheten att uppbära den

nyssberörda hyresersättningen skulle upphöra.

Utskottet anser visserligen — i likhet med hvad af Riksdagen

i dess ofvanberörda skrifvelse af den 26 mars 1886 ock antydts —

att statybildhuggaren bör genom åtnjutande af fri bostadslägenhet och

atelier erhålla någon förmån framför öfrige lärare vid akademien, men

kan dock icke undgå att finna värdet af denna förmån så stort, att den

kontanta aflöningen utan olägenhet kan något nedsättas under hvad

Kongl. Maj:t föreslagit; och föreställer sig utskottet, att följande kontanta

aflöningsförmåner skulle vara tillräckliga för statybildhuggaren:

Lön kronor 2,000, tjenstgöringspenningar kronor 1,500 samt 2

ålderstillägg å 400 kronor hvartdera.

Beträffande användandet af den frånskilda lägenheten lärer den

böra, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för statens räkning disponeras

eller ock uthyras.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att Riksdagen må:

a) — under vilkor att vissa, i statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden den 25 april 1887 närmare

angifna lägenheter i kronans egendom n:o 1 i qvarteret

Beridarebanan, hvilka lägenheter hittills utgjort

eu del af den åt en professor, lärare i modellstudium

vid det under akademiens inseende stälda läroverk,

tillika bildhuggare, upplåtna bostad, vid 1887 års slut

upphöra att dertill användas och i stället af Kongl.

Maj:t för annat ändamål disponeras eller uthyras —

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sami. 1 Afä. 6 Hcift.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ang. ifrågasatt

omflyttning

af anslag

från

konstakademien

till

nationalmuseum.

26 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

inedgifva, att bemälde tjensteinnehafvare må från och

med år 1888 årligen, förutom bostad och atelier, åtnjuta:

lön 2,000 kronor och tjenstgöringspeuningar

1,500 krouor äfvensom ålderstillägg sålunda, att efter

fem års val vitsordad tjenstgöring lönen kan ökas med

400 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring med

ytterligare 400 kronor; samt

b) vid bifall till hvad i mom. a) föreslagits och

jemte det Riksdagen förklarar ålderstilläggen böra

utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: »ålderstillägg)),

bevilja förhöjning i anslaget till akademien,

nu 60,800 kronor, med 5Ö0 kronor till 61,300 kronor.

14:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (n:o 119) har

herr J. H. G. Fredholm under åberopande af de skäl, som anförts i

en af honom i sistlidne januari månad väckt motion (n:o 126) föreslagit,

att Riksdagen måtte af de på akademiens för de fria konsterna

stat uppförda anslag öfverflytta följande poster:

1 resestipendium .................................................................... 3,000 kronor

5 konstnärsarfvoden ...................................................... ........... 3,000

bidraget till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ... 600 »

eller sammanlagd t 6,600 kronor

till det på nationalmusei stat uppförda reservationsanslag, som utgår

till inlösen af lefvande svenska konstnärers arbeten, så att detta anslag

måtte höjas från nu utgående 6,000 kronor till 12,600 kronor.

Af den vidlyftiga motiveringen till detta förslag framgår, att här

en fråga bragts å bane, som är af vida större omfattning än förslaget

i och för sig synes innebära. Det skulle nemligen, om det biiölles,

utgöra första steget på eu väg, hvars slutliga mål är en omhvälfning

i sättet att främja utbildningen i vårt land af konstnärer i ifrågavarande

konstarter.'' På grund häraf och då genom de nya stadgar tor

akademien, hvilka med sistlidne maj månad börjat. tillämpas, en del åt

de anmärkningar, motionären framstält, föilorat sin betydelse, så att

t. ex. tiden för innehafvande af konstnärsarfvoden lärer hafva inskränkts

och äfven andra förändringar vidtagits, ka utskottet ej understödja

motionen.

Slutligen vill utskottet framhålla, att, om också de medel, som

för närvarande stå till buds för inköp för statens räkning af svenska

konstverk, stundom visa sig knappa, det likväl svårligen kan anses

välbetänkt att öka dessa medel genom att indraga ett af de tre rese
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

27

stipendierna för konstnärselever, som staten nu lemnar. Ty af dessa

stipendier är ett afsedt, för målare, ett för skulptörer och ett för arkitekter,

hvadan alltså finnes endast ett statsstipendium å 3,000 kronor

för en hvar af de konstgrenar, i hvilka vid akademiens läroverk lemnas

undervisning.

Under åberopande af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Fredholms förevarande motion ej må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Naturhistoriska riksmuseum.

15:o) Kongl. Majd har föreslagit, att, för höjande af årsanslaget,

2,200 kronor, till ritningars utförande, nuvarande anslaget till museum,

66,550 kronor, måtte ökas med 2,600 kronor till 69,150 kronor.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 32 —35) anförts

till stöd för detta anslagsbehof, får utskottet anmärka att, då behofvet

af medel till utförande af ifrågavarande slags ritningar betydligt vexlar

under olika år, en så stor förhöjning i årsanslaget, som Kongl. Maj:t

på vetenskapsakademiens framställning äskat, icke synes vara oundgängligen

nödig. Skulle för ett eller annat år behöfvas särskilda medel

till ritningar, lärer akademien väl icke sakna tillgångar att dertill

tillfälligtvis användas. Ett ökadt anslag af 1,000 kronor från statsverkets

sida synes utskottet böra vara tillräckligt och får utskottet

derför hemställa,

att Riksdagen må endast på det sätt bifalla

Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen

beviljar förhöjning med 1,000 kronor i naturhistoriska

riksmuseets årsanslag till ritningars utförande och således

höjer museets anslag, nu utgörande 66,550 kronor

till 67,550 kronor.

Fattigvården i Stockholm och landsorten.

16:o) Med anledning af Kongl. Majds derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 35—39) derom

anförts, hemställer utskottet,

Ang. '' förhöjning

i årsanslaget

till

ritningars utförande.

[14.]

Ang. indelningsersättninaar.

[15-]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. indelningsersättning

vid

Danviks

hospital.

[16.]

Ang. indelningsersättningar

till

Medevi lasarett

m. fl.

ri?.i

Ang. minskning

af förslagsanslaget

till lasaretts

underhåll.

[18.]

att Riksdagen, med uteslutande af det under

rubrik »indelning och. dermed jemförlig anvisning, på

förslag: ersättningar» uppförda anslag, 320 kronor,

må höja anvisningen i kontant från 9,270 kronor till

9,564 kronor, eller med jernnt 294 kronor; deraf såsom

indelningsersättning till Tryserums fattigvård 93

kronor 72 öre och till Visingsö församlings fattige

200 kronor; hvarigenom anslagstiteln i dess helhet

minskas med 26 kronor.

Lasaretts underhåll.

17:o) Kong], Maj:t har föreslagit, att den till Dauviks hospital

hittills efter medelmarkegångspris jemte forsellön utgående indelningsersättning

måtte från och med år 1888 utbytas mot ett hospitalet tillkommande

årligt belopp af 3,670 kronor.

Utskottet får, med anledning häraf och under hänvisning till hvad

i statsrådsprotollet (sidd. 39—40) anförts, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

18:o) Vidare hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.

Maj:t gjord framställning, må dels besluta att indelningsersättningar

till Medevi lasarett, Vrigstads hospital

och Odensvi socken samt ersättning till Köpings

hospital för afskrifna qvarnräntor från och med år

1888 skola utbytas mot följande årliga belopp, nemligen

304 kronor 16 öre till Medevi lasarett, 276

kronor till Vrigstads hospital, 58 kronor 58 öre till

Odensvi socken och 168 kronor 49 öre till Köpings

hospital, eller sammanräknadt 807 kronor 23 öre, dels

ock för hela anslagstitelns beräkning i helt krontal

utföra anslaget till dessa indelningsersättningar med

808 kronor.

19:o) Under förutsättning af bifall till hvad i punkterna 17:o) och

18:o) här ofvan föreslagits, får utskottet under denna anslagstitel slutligen

hemställa,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

29

att, derest livad i punkterna 17:o) och 18:o) föreslagits

varder bifallet och anvisningen i kontant, nu

36,325 kronor, således höjes med 4,478 kronor till

40,803 kronor, det under rubrik »indelning och dermed

jemförlig anvisning på förslag: ersättningar»

uppförda anslag om 6,280 kronor må nedsättas till

1,500 kronor, hvarigenom anslagstiteln i dess helhet

minskas med 302 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

20:o) Beträffande de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som ej här ofvan blifvit särskildt omförmälda, har Kongl. Maj:t

ej föreslagit annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. måtte höjas med 252 kronor, eller från 22,146

kronor till 22,398 kronor.

Utskottet hemställer,

att alla här ofvan ej särskildt omförmälda

ordinarie anslag å åttonde hufvudtiteln må till

oförändrade belopp uppföras i riksstaten för år 1888;

dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser

ved m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan varda erforderlig.

Extra anslag.

För tillfälliga behof, hänförliga till åttonde hufvudtiteln, hafva följande

framställningar blifvit gjorda.

Riksarkivet.

21:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen till fortsatt utgifvande i tryck af

sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för

fäderneslandets historia, må för år 1888, i likhet med

hvad förut för flera år egt rum, anvisa ett extra anslag

af 3,000 kronor.

22:o) Vidare och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det till uppförande af en

tillbyggnad för riksarkivet å dess nuvarande tomt och

Ang. öfriga

ordinarie anslag.

[19-]

Ang. anslag

till utgifvande

i tryck af

för fäderneslandets

historia

vigtiga

handlingar.

[20.]

Ang. anvisande

af lieviljadt

anslag

för tillbyggnad

till riksarkivet.

[21.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till statens

konstindustriella

samlingar.

[22.]

A ng. anslag

till lifrustkammarcn.

[23]-

Ang. anslag

för löneförbättring

åt

tjenstemännen

vid domkapitlens

expeditioner.

[24].

Ang. anvisande

af en

del af bevtljadt

anslag

till restaurering

af två

domkyrkor.

Ang. anslag

till språkvetenskapliga

seminarier

m. m.

[26].

30 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

en del af riksgäldskontorets redan beviljade anslaget

å 575,000 kronor på extra stat för år 1888 anvisa

75,000 kronor.

Nationalmuseum.

23:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, ma för ar 1888, i likhet

med hvad förut egt rum, bevilja ett extra anslag af

4 000 kronor för vård, underhåll och tillökning af

statens konstindustriella samlingar.

Lifrustkammaren.

24:o)

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt

rum, må på extra stat för år 1888 anvisa ett anslag

å 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af hfrustkammarens

samlingar m. m.

Domkapitlens expeditioner.

25:o) Med anledning af Kongl Maj:ts derom gjorda framställning

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, i likhet med hvad förut under

flere år egt ruin, må anvisa på extra stat för ar 1888

ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring

åt tjensternännen vid, domkapitlens expeditioner.

Domkyrkorna i Upsala och Skara.

26:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

äskat och föreslagit, må af redan beviljade anslag anvisa

på extra stat för år 1888:

a) till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala

domkyrka 70,000 kronor; och

V) till fortsättande af restaureringsarbetena å

Skara domkyrka 35,000 kronor.

Universiteten.

27:o) Utskottet hemställer, _

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

31

föreslagit, må för år 1888 anvisa följande extra anslag,

nemligen:

d) till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala

3,000 kronor;

b) till det språkvetenskapliga seminariet i Lund

2,950 kronor;

<■) till det matematiska seminariet i Upsala

1,500 kronor; och

ii) till det matematiska seminariet i Lund 1,000

kronor.

28:o) Till förändring al Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala liar

, Kougl. Maj:t äskat ett anslag af 350,000 kronor samt att deraf 90,000

kronor måtte anvisas att utgå under år 1888.

På grund af den utredning, som till statsrådsprotokollet (sid. 41

—57) lemnats angående detta anslagsbekoi, måste det anses vara ådagalagd!,

att den nuvarande biblioteksbyggnaden i Upsala i nu befintligt

skick icke är egnad att tillgodose de kraf, som med fog kunna

ställas på en sådan byggnad. Till följd häraf lärer det vara nödvändigt

att sådana förändringar af bibliotekshuset sa fort ske kan vidtagas,

att biblioteket sättes i stånd att motsvara de anspråk, som kunna

och böra ställas på en institution af ifrågavarande art.

Härom torde någon större meningsskiljaktighet icke råda, men

ur ekonomisk synpunkt gifver förslaget anledning till betänkligheter.

Från statsverket har nemligen till nya byggnader eller förändringar

af äldre sådana vid universitetet i Upsala under de sist förflutna tio

åren anvisats anslag till belopp af mer än en million kronor och nu

ifrågasättes att på en gång bevilja ytterligare en betydlig summa föi

byggnadsarbeten vid Upsala universitet. Enligt utskottets uppfattning

kan och bör vid nämnda universitet med dess jemförelsevis rikliga

tillgångar större byggnadsföretag, sådana som det nu förevarande,

göras beroende af tillskott från universitetets sida. Hushållningen

med universitetets egna medel kan icke af Riksdagen kontrolleras^

enär Riksdagen först sedan utgifterna^blifvit gjorda eller dispositioner af

dessa medel skett kan derom erhålla kännedom; och far utskottet i

sammanhang härmed erinra'' om följande.'':|?lTill.;;det statsrådsprotokoll

öfver ecklesiastikärenden den 8 januari 1877, hvilket såsom bilaga

(n:o 7) åtföljde Vistats verk spropositionen till 1877 års Riksdag, hvari

till uppförande af nytt universitetshus i Upsala äskades 740,000 kronor,

har (sid. 113), i fråga om universitetes förmåga att af egna medel bi
-

A till. <1717’1(J()

till förändring

rtf bibHotekshuset

i Upsala.

! 27 j.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

draga till dessa kostnader, anförts, hurusom det akademiska konsistoriet

åberopat en vid dess framställning fogad, af drätselnämnden verkstäld

utredning angående universitetets finansiella förhållanden, och särskildt

angående ställningen af universitetets reservfond, till hvilken inginge

det belopp, hvarmed inkomsterna för hvarje år kunde öfverstiga utgifterna;

och utgjorde detta belopp efter en för år 1875 gjord beräkning

6,075 kronor 77 öre. Denna fond, som på grund af § 166 af universitetets

gällande statuter borde användas till de i universitetets stat

icke förutsedda eller mera tillfälliga behof, kunde uppenbarligen icke

åtaga sig hvarken att lemna något kapitaltillskott för uppförandet af

den föreslagna nybyggnaden eller att förränta och amortera någon

del af kostnaden för densamma.

Kongl. Maj:ts framställning om medel för universitetsbyggnaden

blef på det sätt af 1877 års Riksdag bifallen, att Riksdagen till uppförande

af nytt universitetshus i Upsala beviljade ett anslag å 740,000

kronor samt deraf anvisade ett belopp af 150,000 kronor att utgå

under år 1878, med vilkor att, utan vidare anslag af statsmedel, universitetets

behof af en större samlingssal för lärare och lärjungar, erforderliga

föreläsningssalar och samlingsrum för fakulteterna kunde blifva

tillgodosedt.

Erfarenheten har visat, att universitetets förmåga att bidraga till

kostnaderna för det numera fullbordade universitetshuset väsentligt

underskattats. Ty enligt meddelande i den af 1885 års revisorer af

statsverket afgifna berättelsen hade universitetsbyggnaden till den 1

september 1885 kräft utgifter till belopp af sammanlagdt 1,011,287

kronor 92 öre, för bestridande af hvilka utgifter utan upplåning från

universitetets sida följande tillgångar förefunnits och användts, nemligen:

År.

Anslag af

Riksdagen.

Bankräntor.

Anslag af

universitetets

reservfond.

Summa.

1878

150,000

150,000

__

1879

100,000

—

4,304

39

26,000

—

130,304

39

1880

150,000

—

7,014

43

— —

—

157,014

43

1881

100,000

—

5,831

22

21,494

10

127,325

32

1882

120,000

—

5,951

2 2

5,874

27

131,825

49

1883

120,000

—

4,670

27

29,451

5 0

154,121

83

1884

- -

—

2,146

04

13,474

87

15,620

9 1

1885

— —

—

278

22

300

578

22

Summa

,

740,000 —

30,195

79

96,594

80

866,790

59

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

33

De i denna tabell upptagna tillgångarne hafva understigit utgifterna

med 144,497 kronor 33 öre, men sedan Kongl. Maj:t enligt

bref den 2 februari 1886 medgifvit, att universitetet finge upptaga

ett lån å 300,000 kronor, för hvars förräntande och amortering universitetets

nu gällande, af Kongl. Maj:t den 13 november 1885 faststälda

stat upptager en post å 13,500 kronor, hafva medel beredts att utan

statsverkets betungande betäcka icke allenast ofvannämnda brist utan

äfven öfriga utgifter för det nya universitetshuset.

Ofvanberörda revisionsberättelse gifver ock vid handen, att universitetets

reservfond ingalunda uttömts genom de betydliga tillskotten

till universitetshuset, utan att tillgångar funnits i densamma äfven till

bestridande af kostnader för ett par andra nybyggnader. Från reservfonden

har nemligen intill ofvannämnda dag utgifvits dels 6,951 kronor

78 öre till anatomiska institutionens byggnad och dels 6,000 kronor

till meteorologiska institutionshuset.

Till den förra af sistnämnda byggnader har Riksdagen beviljat

140,000 kronor, men den senare är helt och hållet bekostad af universitetet

med bidrag af enskildes gåfvomedel, de senare till sammanlagdt

belopp af 10,000 kronor.

Då, enligt hvad denna redogörelse gifver vid handen, Upsala

universitet förfogar öfver betydliga tillgångar, som möjliggjort stora

tillskott till allehanda nybyggnader, till hvilka statsanslag i senare tider

utverkats, kan det icke anses annat än lämpligt, att Riksdagen, vid

beviljande . af medel till nya byggnadsföretag till universitetets gagn,

förvissar sig om bidrag från universitetets sida, så att statsverket icke

öfver höfvan betungas med de dryga utgifterna.

Kostnaden för de ifrågasatta förändringarna å bibliotekshuset har

beräknats till 350,000 kronor; och synes denna kostnadssumma vara

väl hög, då åtminstone en del af de i kostnadsförslaget utförda poster

torde kunna beräknas något lägre än som skett. Sålunda borde, med

hänsyn till nu gällande pris å materialier och arbete, vissa nedsättningar

kunna göras, samt dessutom i vissa fall minskning i kostnader

kunna åstadkommas derigenom att ett mindre dyrbart material begagnas,

än kostnadsförslaget upptager; härvid dock naturligtvis förutsatt, att

byggnadens ändamålsenlighet och tryggande mot eldfara icke i något

afseende uppoffras. Uppskof med en del nu beräknade kostnader kan

ock beredas derigenom, att en del inredningsarbeten, såsom hyllor m. m.,

med hvilka skola tillgodoses först längre fram uppstående behof, icke

utföras nu, utan först framdeles i mån som behofvet uppstår. Sådan

minskning i de kostnader, som inom de närmaste åren erfordras, torde

Bill. till Bilcsd. Frot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang■ anslag

till särskildt

arfvode åt

docenten i

Lund 8.

Söderberg.

[28.]

äfven påkallas deraf, att universitetets bidrag möjligen kan behöfva fördelas

på något längre tid.

Beträffande beloppet af statens bidrag till förändringarne i Carolinarediviva-byggnaden

anser utskottet detta lämpligen kunna bestämmas

till 200,000 kronor, att användas med vilkor, att universitetet af egna

eller eljest utan statsverkets betungande anskaffade medel bereder tillgång

till hvad utöfver statsbidraget erfordras till de föreslagna arbetenas

utförande.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast

på det sätt må af Riksdagen bifallas, att Riksdagen

— till utförande, i öfverensstämmelse med den

i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 25

april 1887 angifna plan, af förändring af Carolinarediviva-byggnaden

i Upsala — må bevilja ett bidrag

af statsmedel till belopp af 200,000 kronor och deraf

på extra stat för år 1888 anvisa en fjerdedel, eller 50,000

kronor; dock under vilkor att universitetet af egna

eller eljest anskaffade medel bereder tillgång till bestridande

af alla de kostnader, hvilka, utöfver statsbidraget,

blifva för ändamålet behöfliga.

29:o) Till särslcildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven

Söderberg under i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 25

april 1887 angifna vilkor har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 2,000

kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 57 — 59) inhemtas, bland annat, att

docenten Söderberg, hvilken sedan år 1875 varit amanuens vid universitetets

historiska museum, under en längre tid utöfvat en synnerligen

förtjenstfull verksamhet vid nämnda museum, hvars arkeologiska

samlingar han vårdat och ordnat; att han, utom amanuensarfvode (500

kronor årligen), intill 1887 års slut innehade ett docentstipendium

(1,500 kronor årligen); men att detta enligt gällande föreskrifter komme

att upphöra vid årets slut, då han måste se sig om efter annan verksamhet,

i fall ersättning för docentstipendiet ej kunde honom beredas.

Utskottet finner visserligen genom hvad i frågan anförts vara

ådagalagdt, att det vore menligt, om docenten Söderbergs väl vitsordade

verksamhet vid det historiska museet nu skulle afbrytas och

anser derför skäl vara för handen att bevilja åtminstone någon del

af den ersättning, Kongl. Muj:t äskat, på det docenten Söderberg

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

35

må kunna fortfarande egna sig åt museet och dess utveckling och ordnande;

men beloppet af denna ersättning synes dock, vid det förhållande,

att det docentstipendium, Söderberg nu innehar och vid årets slut

måste afstå, endast utgör 1,500 kronor, samt att fråga ej är att han skall

afstå äfven från amanuensarfvodet, kunna till 1,500 kronor nedsättas.

Under åberopande häraf hemställer alltså utskottet,

« att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen såsom

särskildt arfvode åt docenten Söderberg för år 1888

anvisar ett extra anslag af 1,500 kronor, med vilkor

att Söderberg fortfarande under nämnda år egnar sin

tjenst åt historiska museet och för detsamma utför

det arbete, som det mindre konsistoriet på förslag af

museets föreståndare finner skäl bestämma.

30:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 60 och 61)

anförts, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må, till anskaffande af instrument

för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund,

anvisa för år 1888 ett extra anslag af 15,000 kronor.

31:o) För hvartdera året 1886 och 1887 har Riksdagen anvisat

extra anslag å 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund. Och enär enahanda arfvoden fortfarande behöfvas,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må anvisa för år 1888 ett extra

anslag af 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden

vid universitetsbiblioteket i Lund.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

32:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning och i likhet med hvad under de

Ang. anslag

till anskaffande

af vissa

instrument.

[29.]

Ang. anslag

till arfvoden

åt extra biträden

vid

biblioteket

i Lund.

[30.]

Ang. anslag

till arfvode åt

en amanuens

[3L]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. anslag

till betäckande

af brist i

det s. k. allmänna

materialanslaqet.

[32.]

Ang. anslag

till en

medicinsktpediatrisk

klinik.

[33.]

senare åren skett, må anvisa på extra stat för år 1888

ett anslag å 900 kronor till beredande af arfvode åt

en amanuens vid institutets gynekologiska klinik.

33:o) Till betäckande af brist för åren 1886 och 1887 å karolinska

mediko-kirurgiska institutets s. k. allmänna materialanslag har Kong].

Maj:t äskat ett extra anslag af 12,000 kronor.

Angående skälen till denna framställning får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet (sid. 15—17).

Ehuru utskottet icke förbiser det ur statsregleringssynpunkt betänkliga

deri, att af Riksdagen anvisade anslag öfverskridas, synas dock

i förevarande fall omständigheterna vara sådana, att särskilda medel

till betäckande af den uppkomna bristen böra beviljas. Det kan nemligen

antagas, att, sedan uppmärksamheten fästs å den förelupna oegentligheten

i institutets medelsförvaltning, ett upprepande deraf icke skall

förekomma.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, till betäckande af brist för åren

1886 och 1887 å institutets s. k. allmänna materialanslag,

må anvisa ett extra anslag för år 1888 af

12,000 kronor.

34:o) Till en .medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn har Kongl. Makt äskat ett extra anslag; af

1,800 kronor.

Beträffande detta anslagsbehof har till statsrådsprotokollet (sid. 62)

anförts följande:

Vid 1886 års riksdag anvisades, på Kongl. Maj:ts framställning,

till en medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ett extra anslag för innevarande år af 1,800

kronor, hvaraf 900 kronor voro afsedda till arfvode åt en amanuens och

900 kronor till aflöning åt en sjuksköterska samt till sjuklokalernas

rengöring m. m. I den redogörelse, som af lärarekollegiet lemnades

angående behofvet af denna klinik, och hvilken redogörelse låg till

grund, för Kongl. Maj:ts framställning hos Riksdagen, erinrade lärarekollegiet,

bland, annat, hurusom det vore synnerligen vigtigt, att det

rikhaltiga material, nämnda sjukvårdsanstalt erbjöde, särskildt af sjuka

inom den mera framskridna barnaåldern, h vilka nästan alls icke vore representerade

vid allmänna barnhusets klinik, tillgodogjordes den kliniska

undervisningen. Sedan sjukvårdsanstaltens styrelse'' numera medgifvit

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

37

förlängning tills vidare af det institutet lemnade tillståndet att vid anstalten

hålla pediatrisk klinik mot samma vilkor som förut och med

ömsesidig uppsägningstid af ett hälft år, hade lärarekollegiet anhållit,

att för fortsatt uppehållande af ifrågavarande klinik vid nämnda sjukvårdsanstalt

måtte jemväl för år 1888 anvisas enahanda anslag, eller

1,800 kronor.

Då sjukvårdsanstaltens styrelse medgifvit, att klinisk undervisning

fortfarande får meddelas vid anstalten, finner utskottet sig böra

tillstyrka Kongl. Majrts förslag samt hemställer derför,

att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för

år 1888 af 1,800 kronor, att användas till en medicinsktpediatrisk

klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn.

35:o) Till en poliklinik för barnsjukdomar har Kongl. Maj:t under Ang. anslag

denna anslagstitel slutligen äskat ett extra anslag af 2,800 kronor, och

har till statsrådsprotokollet (sid. 62—64) redogjorts för detta anslags- barnsjukbehof;

af hvilken redogörelse bland annat framgår följande. domar.

Allt sedan år 1851 hade i samband med allmänna barnhuset i [34.]

Stockholm varit anordnad en särskild poliklinik, å hvilken kostnadsfri

läkarevård lemnats sjuka barn, boende utom barnhuset. Ursprungligen

afsedd för de i hufvudstaden utackorderade barnhusbarnen, kom denna

anstalt snart att utsträcka sin verksamhet äfven till andra sjuka barn

inom hufvudstaden, och det dröjde ej länge, innan den omfattades af allmänhetens

allt mer stigande förtroende. Enligt en ur barnhusets årsberättelser

gjord sammanställning dels af antalet sjuka barn, som under

åren 1854—1883 besökt denna poliklinik, och dels af antalet besök, som

under samma tid derstädes gjorts af ifrågavarande sjuka barn, framginge,

att det förra antalet uppgått till 43,766 och det senare till omkring

179,600.

Toge man härvid i betraktande, att med denna institution städse

afsetts att lemna ej blott medicinska föreskrifter rörande de ditförda

barnens sjukbehandling utan äfven noggranna hygieniska föreskrifter

rörande barnens vård i allmänhet, så läge det i sakens natur, att en

sådan, tusentals barn omfattande verksamhet varit af mycket stor vigt

för sjuk- och helsovården inom barnaåldern i hufvudstaden och medelbart

i vida kretsar deromkring. Men denna omfattande verksamhet

hade också haft en annan icke mindre ingripande betydelse genom det

material, den lemnat den medicinska undervisningen och den medicinska

forskningen på detta vigtiga område. Ingenstädes i vårt land hade

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

nemligen så rikliga tillfällen som å denna poliklinik erbjudit sig att

studera barnaålderns mångfaldiga och skiftande sjukdomsformer på

deras mest olika stadier. Polikliniken, å hvilken nästan alla vårt lands

nuvarande läkare under sin studietid tjenstgjort, hade derigenom lemnat

en mägtig insats i hela vår nuvarande läkarebildning, och med visshet

kunde påstås, att i saknad af denna poliklinik den vigtiga gren af

medicinen, som pediatriken utgjorde, aldrig skulle ernått den utveckling,

den nu hos oss egde, och att utan en sådan poliklinik undervisning

i barnsjukdomarne vid institutet icke kunde i våra dagar meddelas

i den omfattning och på det sätt, som vetenskapens nuvarande

ståndpunkt kräfde.

Ett förhållande hade emellertid inträffat, som gjorde, att den ofvan

omförmälda polikliniken i sin förutvarande form måste upphöra. Det

torde nemligen icke vara tänkbart att förlägga polikliniken till det aflägse,

vid Norrtull sgatan n:o 14 i en ännu föga bebygd utkant af Stockholm

belägna nya barnhuset, utan att på samma gång det med polikliniken

afsedda ändamålet skulle så godt som förfelas. Skulle polikliniken fortfarande

kunna ega bestånd och göra samma nytta som den hittills gjort,

så vore det nödigt, att den blefve förlagd i en tätare befolkad trakt,

helst en fattig sådan. Med erkännansvärdt tillmötesgående hade väl

barnhusdirektionen, för att ej framkalla en allt för häftig rubbning i bestående

förhållanden, lemnat ett anslag för en gång af 3,000 kronor till

bestridande af de mest trängande utgifterna för en pediatrisk poliklinik

under år 1886. Derigenom och genom af Stockholms stad lemnadt, bidrag

hade för nyssnämnda år möjliggjorts upprättandet af en dylik institution

i samma trakt af staden, der det gamla barnhuset var beläget.

Men direktionen hade bestämdt förklarat sig efter samma års slut icke

vidare komma att medverka för detta ändamål, som icke kunde anses

ligga inom det egentliga området för barnhusets verksamhet.

Redan under år 1885 förevar, med anledning häraf, inom lärarekollegiet

fråga om vidtagande af åtgärder till beredande af statsanslag

för upprättande af en ny pediatrisk poliklinik för institutet. Med hänseende

emellertid till denna anstalts dubbla mål, att å ena sidan gagna

barnsjukvården i Stockholm och å den andra bilda ett nödvändigt underlag

för den medicinska undervisningen, ansåg sig lärarekollegiet

icke kunna med hopp om framgång framställa anspråk på statsbidrag

förr än det visat sig, i huru stor omfattning staden vore villig att, med

hänseende till de förmåner densamma af dylik institution komme att

åtnjuta, för sin del bidraga till dess underhåll. Till följd häraf afläts

till Stockholms stads helsovårdsnämnd en skrifvelse, hvaruti på grund

af upprättade kostnadsförslag, slutande för lokalens ordnande å 2,860

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

39

kronor och för anstaltens årliga underhåll å 5,576 kronor, begärdes,

att det förstnämnda beloppet i dess helhet och det senare, till hvilket

staten syntes böra bidraga med hälften, till den återstående delen,

eller med 2,800 kronor, måtte af staden beviljas. På helsovårdsnämndens

tillstyrkan anslogo ock stadsfullmägtige det för lokalens ordnande

äskade beloppet och stälde jemväl för år 1886 erforderliga medel till

nämndens förfogande för anstaltens underhåll. Innan lärarekollegiet

erhöll officiel del af det fattade beslutet, var likväl tiden så långt framskriden,

att någon framställning i äi''endet till 1886 års Riksdag ej

kunde ifrågasättas.

Enligt hvad stadsfullmägtiges förhandlingar i frågan gifva vid

handen, hafva stadsfullmägtige beviljat anslag till den ifrågavarande

polikliniken (belägen vid Tegnérsgatan) under vilkor, att staten till

denna poliklinik tillsköte samma belopp som kommunen, eller 2,800

kronor. Det förslag till stat för årliga kostnaden för polikliniken, som

af stadsfullmägtige pröfvats, är af följande innehåll:

Hyra för lokal af 7 rum och kök............................................... 2,000: —

(ett rum för en assistent, ett för en sköterska, två till väntrum

för allmänheten, ett s. k. afklädningsrum, ett mindre

expeditionsrum, ett större dito, der klinik kan hållas.)

Ved kr. 280, gas och vatten kr. 120 ..................................... 400: —

Skurning och städning ................................................................. 200: —

Tvätt 1 V2 lispund i veckan å 2 kr. pr lispund ................. 156: —

Till underhåll af linneförrådet .................................................. 50: -—

Till underhåll och nyanskaffning af instrument och undervisningsmateriel

.............................................................. 200: —

Apoteksvaror:

Reagentier, lampsprit o. d......................................... 10: —

Medikamenter till användning på stället till sköljningar,

penslingar, toucheringar samt desinfektionsmedel

..................................................... 250: —

Förbandsartiklar till dagligen förekommande smärre

operationer ...................................................... 200: — 460: —

Skrifmaterialier:

3,000 journalblanketter kr. 60, 3,000 nummerkort kr. 25,

registerböcker 15, receptblanketter kr. 30, öfriga skrit
materialier

kr. 20 ................................................................ 150: —

Oförutsedda utgifter för möblernas underhåll m. m.......... 50: —

Transport kronor 3,666: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. anslag

till löneförbättring

vid

de allmänna

läroverken.

[35].

Tryckning af årsberättelse ..............

Transport kronor 3,666

........................................... 150

—

Ett skrifbiträde ...................................

............................................ 360

—

En assistentläkare .............................

............................................. 900

—

En sköterska .....................................

............................................. 500

—

Summa kronor 5,576

—

Med afseende å vigten af att befrämja den del af den medicinska

undervisningen som afser sjukvården af barn, och då genom den föreslagna

anordningen de yppersta läkarekrafter, som torde stå till buds,

blifva polikliniken tillförsäkrade samt med hänsyn jemväl dertill att

meddelandet af undervisning vid polikliniken kan komma att medföra

särskilda kostnader och vissa olägenheter, har utskottet ansett sig

böra förorda bifall till Kongl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för

år 1888 af 2,800 kronor till en poliklinik för barnsjukdomar.

Allmänna läroverken.

36:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, till löneförbättring

åt lärarne vid de allmänna läroverken efter samma grunder som

för innevarande år, måtte för år 1888 anvisa ett extra anslag af 336,975

kronor.

Anslag till detta ändamål beviljades första gången af 1882 års

Riksdag med anledning af Kongl. Maj:ts proposition den 7 januari

1882 (n:o 17), angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna

läroverken och vissa pedagogier, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna.

I det såsom bilaga vid denna proposition

fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden var intagen en

redogörelse för de löneförmåner, som då åtnjötos af lärarne, nemligen:

rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter

tio års tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor;

vid de femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfrig a

femklassiga läroverken 3,500 kronor och efter 10 års tjenstgöring såsom

rektor vid femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken

3,000 kronor och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie lärare

3,500 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor samt

efter 15 års tjenstgöring i egenskap af ordinarie lärare 3,000 kronor

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JS:o 8.

41

och efter 20 års dylik tjenstgöring 3,500 kronor; vid folkskolelärareseminarierna

3,500 kronor samt efter 5 års tjenstgöring 4,000 kronor

och efter 10 års tjenstgöring 4,500 kronor;

lektorer vid de allmänna läroverken och det högre lärarinneseminariet:

5 lönegrader å 2,500, 3,000, 3,500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt

från lägre till närmast högre lönegrad efter 5 års för

nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

adjunkter vid de högre allmänna läroverken, vid det högre lärarinneseminariet

och vid folkskolelärareseminarierna: 5 lönegrader å 1,500,

2.000, 2,500, 3,000 och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som

lektorer;

kolleger vid de lägre allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna,

lika med adjunkter;

de lärarinnor vid det högre lärarinneseminariet och vid folkskolelärareseminarierna,

som äro likstälda med adjunkter vid samma läroverk:

samma aflöning som adjunkterne;

lärare vid de enklassiga pedagogierna 1,500 kronor;

musiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å

750, 1,000 och 1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till

närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer

och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treIdassiga

läroverken 300 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;

vid folkskolelärareseminarierna 750 kronor, hvilken aflöning dock

numera är höjd till 1,000 kronor;

teckning slär are: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å

1.000, 1,250 och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma

grunder som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600

kronor; vid de treklassiga läroverken 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna

tre lönegrader å 800, 1,000 och 1,200 kronor, med samma

uppflyttningsrätt som teckningslärare vid de högre allmänna läroverken;

hvarjemte samtlige teckningslärare ega rätt att efter vissa grunder åtnjuta

särskildt arfvode för de undervisningstimmar, som ålägges dem

utöfver ett visst antal i veckan;

gymnastiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader

å 1,000, 1,250 och 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre

till högre lönegrad enligt samma grunder som lektorer och adjunkter;

vid de femklassiga läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken

och de tvåklassiga pedagogierna 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna

500 kronor, hvilket belopp dock nu är höjdt till 675 kronor;

hvartill borde läggas, att rektorerne vid de allmänna läroverken

Bih. till Biksd. Prot. 1887. B. 4 Samt. 1 Afd. 6 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

och vid pedagogierna åtnjöte af vederbörande kommuner fri bostad

eller hyresersättning, samt att rektor vid det högre lärarinneseminariet

och de fleste rektorerne vid folkskolelärareseminarierna hade fri bostad

i läroverkshusen.

Enligt Kongl. Maj:ts år 1882 gjorda förslag skulle, så vidt de

högre och de femklassiga allmänna läroverken, folkskolelärareseminarierna

samt det högre lärarinneseminariet anginge, löneförbättring beviljas

enligt följande grunder:

a) i afseende å de högre allmänna läroverken:

att lärarne vid dessa läroverk skulle åtnjuta följande aflöning:

rektorer: lönegrader 1) 3,500 kronor; 2) 4,000 kronor; tjenstgöringspenningar

1,500 kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600

kronor, 3) 3,100 kronor, 4) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar 1,400

kronor; adjunkter: lönegrader 1) 1,500 kronor, 2) 2,000, 3) 2,500 kronor,

4) 3,000 kronor; tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare:

lönegrader 1) 1,000 kronor 2) 1,200, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare:

lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckningslärare:

lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad skulle medgifvas

lärarne efter dittills gällande grunder; samt

att teckningslärare skulle vara skyldig tjenstgöra för lönen intill

16 timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyldighet intill 4 timmar

i veckan skulle kunna af eforus honom åläggas mot ersättning

af 75 kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i

första och andra lönegraderna och af 100 kronor i tredje lönegraden;

att i öfrigt de i kongl. cirkuläret den 18 maj 1878 meddelade bestämmelser

rörande teckningslärare skola lända till efterrättelse;

b) i afseende å de femklassiga läroverken:

att lärarne vid dessa läroverk skulle aflöuas sålunda: rektorer vid

läroverk i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300

kronor; rektorer vid öfriga läroverk: lönegrader 1) 2,700 kronor, 2) 3,200

kronor; tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika med adjunkter

vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor;

gymnastiklärare och teckningslärare: lika med förutvarande aflöning;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad måtte medgifvas

lärare efter då gällande grunder;

c) i afseende å folkskolelärareseminarierna,

att lärare och lärarinnor måtte uppbära följande aflöning: rektorer:

lönegrader 1) 2,600 kronor, 2) 3,100 kronor, 3) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar

1,400 kronor; adjunkter: lika med adjunkter vid de

allmänna läroverken; lärarinnor med adjunktstjenstgöring: lönegrader 1)

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Vo 8.

43

1,200 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,200 kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar

800 kronor; musiklärare: lönegrader 1) 1,200 kronor,

2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; gymnastiklärare: lönegrader 1) 800

kronor, 2) 1,000 kronor, 3) 1,200 kronor; teckning slär are: enligt gällande

bestämmelser;

att uppflyttning till högre lönegrad måtte eg a rum för öfningslärarne

efter samma grunder som för öfningslärare vid de allmänna

läroverken, samt för rektorer, adjunkter och lärarinnor efter samma

grunder som dittills;

d) i afseende å det högre lärarinneseminariet:

att lärare och lärarinnor måtte åtnjuta aflöning sålunda: lektorer

och adjunkter: lika med lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken;

ordinarie lärarinnor: lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,700 kronor,

3) 2,200 kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar 800 kronor;

och

att för uppflyttning till högre lönegrad gällande bestämmelser

fortfarande skulle lända till efterrättelse.

Vidare borde bestämmas:

att tjenstgöringspenningarna skulle för alla lärare och lärarinnor,

rektorerne undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal

läsveckor; att de i rektorer nes aflöning ingående tjenstgöringspen ningar

skulle beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret

och för ferierna, efter särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:ts faststäldes;

samt att tjenstgöringspenningarna icke finge af tjenstens innehafvare

uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor,

som vore domkapitelsledamot, endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen,

afdrag å tjenstgöringspenningarna icke skulle ske; och

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som

enligt förbemälda lönereglering komme lärare till del, skulle gälla som

vilkor: 1) att lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad

till ersättning för indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning;

2) att nuvarande innehafvare af löner, i hvilka inginge afkomst

af prebendehemman och lägenheter eller andra särskilda förmåner

utom kontanta penningar, finge tillträda ifrågavarande löneförbättring

endast under vilkor att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet

samt uppskattning af deras ekonomiska värde egt rum, vara

underkastade antingen förmånernas indragning till statsverket mot ersättning

i penningar till det belopp, hvartill de vore i stat beräknade,

eller den minskning i statsverkets löneanslag för tjensten, som kunde

i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till större belopp än

som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren vid nu föreslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

lönereglering kunde komma att vinna; 3) att den genom nådiga cirkulären

den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet

för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar

skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk helst

inom stiftet, skulle åligga äfven öfrige vid de högre och de femklassiga

allmänna läroveken anstälde lärare intill dess de uppnått 45 års ålder;

samt 4) att lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension

enligt de bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering

faststäldes.

Slutligen borde ock stadgas, att hvarje lärare, som blefve utnämnd

till tjenst, med hvilken rätt till särskilda förmåner vore förenad,

skulle vara underkastad den minskning i aflöning från statsverket, som

Kongl. Maj:t framdeles kunde finna lämpligt besluta, till ett belopp

icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda förmåner

efter skälig uppskattning sig belöpa.

Enligt det vid 1882 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll

öfver finansärenden den 9 januari 1882 angående inkomstberäkningen

skulle, under förutsättning, att propositionen om lönereglering

vid läroverken bifölles och sålunda en särskild skolafgift kom me

att erläggas af lärjungarne vid rikets allmänna läroverk och de tvåklassiga

pedagogierna, en ny statsinkomst uppkomma, som borde i

riksstaten uppföras; och beräknades denna inkomst till 400,000 kronor

för år 1883.

För tillämpning af den föreslagna nya löneregleringen för lärare

vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskolelärareseminarierna, enligt de i statsrådsprotokollet

angifna grunder, äskade Kongl. Maj:t å ordinarie stat:

förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken

med.......................................................................... kronor 643,000: —

förhöjning af anslaget till högre lärarinneseminariet

med............................................................................... » 7,000:

förhöjning af anslaget till folkskolelärareseminarierna

med............................................................................ » 66,600:-,

i Ji vilket sistnämnda belopp inginge 500 kronor till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och 1,500 kronor till extra arfvoden

åt musiklärare.

På extra stat för år 1883 äskade Kong], Maj:t dessutom för beredande

af tillfällig löneförbättring åt lärare vid de tz-eklassiga allmänna

läroverken och vid de två- och enklassiga pedagogierna anslag till belopp

af 50,500 kronor för de treklassiga allmänna läroverken och 21,000

kronor för pedagogierna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

45

Enligt skrifvelse den 21 maj 1882 (n:o 62 punkten 4:o) beslöt

beträffande aflöningsfrågan Riksdagen — som emellertid erhållit meddelande,

att på anförda grunder förändring borde ega rum i vissa af

förestående af Kongl. Maj:t äskade anslagsbelopp, i det nemligen, enligt

gjorda beräkningar, tillämpning af den föreslagna löneregleringen

medförde anslagsbehof af, bland annat:

för de högre och de

femklassiga allmänna

läroverken ......... kronor 624,950: — i stället för kronor 643,000: —

för de treklassiga läroverken

.................. ); 49,000: — » » 50,500: —

för pedagogierna ...... » 17,500:— j> » 21,000: —

för det högre lärarinneseminariet

............ » 8,000: — » » 7,000: —

— att, för beredande af löneförbättring för lärarne vid de allmänna

läroverken med tillämpning af de i statsrådsprotokollet vid Kongl.

Majts proposition angifna grunder, med hälften af de belopp, som blifvit

af Kong!. Maj:t föreslagna, på extra stat för år 1883 anvisa såsom

förhöjning i anslaget till de allmänna läroverken ett belopp af 336,975

kronor; hvaremot förslaget om tillökning i anslagen till högre lärarinneseminariet

och folkskolelärareseminarierna icke vann Riksdagens bifall.

Ej heller biföll Riksdagen Kongl. Maj:ts i ofvannämnda proposition

af den 7 januari 1882 (n:o 17) framstälda förslag om skolafgifter,

hvadan här ofvan berörda inkomstpost å 400,000 kronor i skolafgifter

icke å riksstaten uppfördes.

Anslag till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken

hafva sedermera till oförändrade belopp årligen af Riksdagen beviljats,

och vid 1883 års riksdag uppfördes äfven i riksstaten för år 1884

följande då för första gången och sedermera årligen beviljade extra

anslag:

till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinnnesemi
narium

........................................................................... kronor 4,000: —

för tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de en- och

tvåklassiga pedagogierna.......................................... ,, 8,750: —

tillsammans kronor 12,750: —

Lägges härtill det belopp af 336,975 kronor, som beviljats till

löneförbättring vid de allmänna läroverken, erhålles en summa af

349,725 kronor.

Om användningen af dessa medel för innevarande år har Kongl.

Maj:t förordnat i cirkulär den 4 juni 1886, så lydande:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

»Sedan Riksdagen i skrifvelse den 17 sistlidne maj angående

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält,

att. Riksdagen i enlighet med Vår derom gjorda nådiga framställning,

beviljat extra anslag å tillsammans 349,725 kronor för beredande åt

lärare och lärarinnor vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

samt en- och tvåklassiga pedagogier af tillfällig löneförbättring

jemväl under år 1887, hafve Vi funnit godt förordna, att nämnda

anslag skola fördelas sålunda, att

rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller tvåklassig

pedagogi erhåller 250 kronor;

lektor, adjunkt och kollega i första, andra, tredje eller fjerde

lönegraden 500 kronor och i femte lönegraden 250 kronor;

lärarinna vid högre lärarinneseminariet i första, andra, tredje

eller fjerde lönegraden 250 kronor;

iärare vid enklassig pedagogi 250 kronor;

musiklärare vid högre läroverk, hvilken uppbär lön i första lönegraden,

125 kronor, i andra lönegraden 100 kronor och i tredje lönegraden

75 kronor;

musiklärare vid femklassigt läroverk 25 kronor;

gymnastiklärare och teckningslärare vid högre läroverk, hvilken

uppbär lön i första lönegraden, 100 kronor, i andra lönegraden 75

kronor och i tredje lönegraden 50 kronor.

De för rektorer, lektorer, adjunkter, kolleger, lärarinnor vid högre

lärarinneseminariet och lärare vid enklassiga pedagogier bestämda lönetillägg

skola betraktas såsom tjenstgöringspenningar, och bör tjenstgöringsskyldigheten

anses omfatta för rektorer kalenderår, men för de

öfx-ige läsår, beräknadt till 36 veckor; kommande utbetalning af lönetillägget

dock icke att eg a rum, när den, som erhållit tjenstledighet,

under tiden skött och uppburit betalning för annat arbete i statens,

kommunens eller enskildes tjenst».

Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att det af Kongl. Maj:t

äskade anslaget utgår såsom tillfällig löneförbättring åt de ifrågavarande

lärarne, för hvilka någon lönereglering med fördelning af aflöningen i

lön och tjenstgöringspenningar icke blifvit faststäld. I följd häraf och

då det kan antagas, att förslag till nästa Riksdag kommer att aflåtas

om ny organisation i vissa delar af de allmänna läroverken, lär någon

förändring i nuvarande afiöningsförhållanden vid de allmänna läroverken

icke böra vidtagas, hvarför Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, må anvisa för år 1888 ett

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

47

extra anslag af 336,975 kronor till löneförbättring åt

lärarne vid de allmänna läroverken efter samma grunder,

som för innevarande år äro bestämda.

37:o) Vidare, och med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda

framställning, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för

år 1888 af 6,000 kronor till resestipendier åt lärare i

främmande lefvande språk.

38:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.

Maj:t gjord framställning, må för år 1888 anvisa på

extra stat enahanda belopp af 40,000 kronor, som

förut under flera år beviljats till arfvoden åt extra lärare

vid de allmänna läroverken.

39 :o) Till uppförande af nybyggnad för nya elementarskolan i

Stockholm å den kronan tillhöriga tomt i qvarteret Edelman mindre, i

hufvudsaklig enlighet med af öfverintendentsembetet uppgjorda ritningar,

har Kongl Maj:t äskat 449,000 kronor samt föreslagit att

Riksdagen måtte medgifva, att af denna summa ett belopp af 200,000

kronor finge under år 1888 utgå af befintliga reservationer å anslagen

till allmänna läroverken.

I statsrådsprotokollet (sid. 65—71) lemnas redogörelse för skälen

till detta förslag, och får utskottet till nämnda redogörelse hänvisa och

för egen del anföra.

Omsorgen att anskaffa och underhålla lämpliga lokaler för läroverken

är enligt nu gällande bestämmelser en angelägenhet för kommunerna

samt läroverken sjelfva, i den mån deras byggnadskassor

lemna tillgångar. Från denna regel skulle, om Kongl. Maj:ts framställning

bifölles, ett undantag göras, ty något bidrag från Stockholms

stads sida har icke ifrågasatts, och vid nya elementarskolan har icke

bildats någon byggnadskassa. Såsom stöd för ett sådant undantag i

förevarande fall åberopas hufvudsakligen endast skolans egendomliga

ställning, i det att ändamålet med densamma bestode i att vara eu

ständig, i hufvudstaden förlagd profskola, hvarest förbättringar i lärosättet

kunde, med afseende på elementarundervisningens fortgående

utveckling, försökas.

Ang. anslag

till resestipendier

åt lärare

i främmande

lefvande

språk.

[36],

Ang. anslag

tillarfvoden åt

extra lärare.

[37.]

Ang. anslag

till ny byggnad

för nya

elementarskolan.

[38].

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Vigten af att i elementarundervisningen anställa prof med olika

metoder vill utskottet ingalunda förneka, men då en omorganisation af

de allmänna läroverken nu snart förestår, och möjlighet dervid måhända

erbjuder sig att annorledes än genom uppehållande af en särskild skola

för ändamålet, såsom t. ex. genom att under kontroll från statens sida

understödja ett eller annat enskildt läroverk, vinna tillfälle till anställande

af prof i olika rigtningar, finner utskottet en ny och kostsam

byggnad för nya elementarskolan icke nu böra beslutas. Väl må det,

på grund af de upplysningar, som lemnats om de brister hvilka låda

vid elementarskolans nuvarande byggnad, erkännas, att skolans lokaler

i nu befintligt skick icke äro fullt lämpliga, men då detta förhållande

till ej ringa del torde bero derpå, att skolans lokal, ehuru endast beräknad

för 200 elever, numera användes för ett till ungefär 300 ökadt

antal lärjungar, så vill det synas, att den närmaste utvägen att afhjelpa

de anmärkta bristerna vore att inskränka elevantalet, då lokalerna utan

tvifvel skulle bättre än nu förslå och endast en ändamålsenligare inredning

af åtskilliga lokaler erfordras, hvilken torde kunna med jemförelsevis

ringa kostnad åstadkommas på sådant sätt, att läroverket

kan fylla den särskilda uppgift, som är detsamma anvisad. I afseende

på de bidrag, som skulle kunna erhållas för bestridande af framdeles

behöfliga ändringar och reparationer å byggnaden, torde frågan härom

kunna pröfvas i samband med bestämmandet af terminsafgifter vid de

allmänna läroverken. Under tiden kunde äfven åtminstone af nyinträdande

elever en särskild afgift upptagas till bildande af en byggnadsfond,

ur hvilken framdeles bidrag till kostnaderna för oundgängliga förändringar

och förbättringar å byggnaden kunde erhållas.

Jemväl ur andra än nu antydda synpunkter har Kongl. Maj:ts

förslag väckt betänkligheter. Kostnaden för den nya byggnaden är

nemligen betydlig, och ändock ingår i densamma icke värdet af den

tomt, som skulle för den nya byggnaden användas. Detta värde kan

måhända skattas till ett belopp, som icke mycket understiger den beräknade

byggnadskostnaden. Visserligen skulle genom skolans flyttning

från sin nuvarande tomt denna senare kunna användas till annat

ändamål, men kostnaderna för dess iordningställande torde då blifva

betydliga.

På grund af hvad utskottet nu anfört får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej

må vinna Riksdagens bifall.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Högre lärarinneseminariet.

49

40:o) För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

seminariet efter samma grunder som för innevarande år har Kongl. löneforbåttMaj:t

äskat för år 1888 ett extra anslag af 4,000 kronor. hs*™ rra

Till upplysning om de grunder, enligt hvilka den löneförbättring rmnesemt

skall utgå, som med detta anslag afses, får utskottet hänvisa till den nariet.

i punkten 36:o) här ofvan lemnade utredning; och, då anledning till f^9.]

erinran mot Kongl. Maj:ts framställning ej förekommit, hemställer

utskottet,

att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt

lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet efter

samma grunder som för innevarande år, må bevilja

på extra stat för år 1888 ett anslag af 4,000 kronor.

Pedagogierna.

41:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen för år 1888 Ang. anslag

måtte bevilja ett anslag af 8,750 kronor till löneförbättring vid de en- bättring10vid

och tvåklassiga pedagogierna. de en- och

Anslag till samma belopp som det nu begärda har varit uppfördt ^dagolT

i riksstaterna för åren 1884—1887; och får utskottet i fråga om grunderna ernå.

för löneförbättringen hänvisa till de i punkten 36:o) här ofvan med- [40.]

delade upplysningar samt hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning

och i likhet med hvad förut under flera år

skett, må bevilja på extra stat för år 1888 ett anslag

af 8,750 kronor till löneförbättring åt lärare vid de

en- och tvåklassiga pedagogierna.

Folkundervisningen.

42:o) För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid Ang. anslag

folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för bättriT^lid

extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, folkskoleläefter

samma grunder som för innevarande år, har Kongl. Maj:t äskat, rareseminaför

år 1888, ett extra anslag af 33,300 kronor. [4-T]''

Anslag till lika stort belopp för samma ändamål har uppförts i

riksstaterna för åren 1884—1887; och enär de skäl, hvilka föranledt,

att anslaget första gången af 1883 års Riksdag beviljades och om hvilka

upplysning erhålles i statsutskottets utlåtande den 3 april 1883 (n:o 12 a)

Bill. till Riltsd. Frot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

för anordnande

af

slöjdundervisning

vid

folkskolelärareseminarierna.

[42.]

Ang. anslag

tillunderstöd

åt mindre

bemedlade

lärjungar vid

vissa folkhöcislcolov.

[43.]

Ang. anslag

till lägre

tekniska yrkesskolor.

'' [44.]

50 Statsutskottets ^Utlåtande N:o 8.

fortfarande ega giltighet, finner utskottet nu ej skäl till annan hemställan

än

att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt

lärare och lärarinnor vid folJcolelärareseminarierna samt

till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring

och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier,

efter samma grunder som för innevarande år, må bevilja

ett extra anslag för år 1888 af 33,300 kronor.

43:o) Till anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminarierna

har Kong]. Maj:t. äskat ett extra anslag af 5,000 kronor.

Denna framställning står i sammanhang med det å ordinarie stat

äskade anslaget till anordnande af slöjdundervisning vid 3 folkskolelärareseminarier,

om hvilket anslagsbehof utskottet yttrat sig i punkten

ll:o här ofvan. Vinner hvad utskottet i nämnda punkt föreslagit

Riksdagens bifall, erfordras jemväl ett tillfälligt anslag för ändamålet;

och under hänvisning till den utredning, som (å sid. 26) i statsrådsprotokollet

lemnats om behofvet af anslag å extra stat, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts förevarande

framställning, må anvisa för år 1888 ett extra

anslag af 5,000 kronor till anordnande af undervisning

i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier.

44:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må till understöd åt mindre bemedlade

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta

bidrag af statsmedel, bevilja på extra stat för år 1888

ett anslag af 15,000 kronor, eller samma belopp, som

förut under flera år för ändamålet anvisats.

Deltekniska läroverken.

45:o) Till understöd, på det i statsrådsprotokollet omförmälda

vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader

för deras inspektion har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 35,000

kronor, eller samma belopp, som för innevarande år beviljats.

Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 74) anförts om

detta anslagsbehof, får utskottet hemställa,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

51

att Riksdagen, till understöd åt lägre tekniska

yrkesskolor och till bestridande af kostnader för deras

inspektion, må på extra stat för år 1888 anvisa ett

anslag af 35,000 kronor, med vilkor att det bidrag,

som af dessa medel kommer att utbetalas till understöd

åt lägre teknisk yrkesskola, icke får öfverstiga

hvad vederbörande kornmun i kontant tillskjuter för

skolan.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

46-oj Med anledning af Kongl. Makts derom gjorda framställning Ang. andag

, '' , i ,, . för tillfällig

hemställer utskottet, löneförbätt
ring

åt pro
att

Riksdagen, i likhet med hvad förut under vinsiaiiäflera

år skett, må anvisa ett extra anslag för år 1888

af 20,000 kronor för tillfällig löneförbättring åt pro- L ■-*

vinsialläkare.

47:o) Utskottet hemställer, Ang. andag

'' för gransk
att

Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts RJR

derom gjorda framställning och i likhet med hvad räkenskaper.

för innevarande år egt rum, må bevilja ett extra an- [46.]

slag för år 1888 af 1,200 kronor till arfvode för granskning

af hospitalens räkenskaper.

48:o) Med anledning af Kongl. Majrts derom gjorda framställning Ang. anslag

och under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 75) derför an- ''tandförda

skäl hemställer utskottet, sjukdomar.

[47.]

att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande

år skett, må för år 1888 anvisa ett extra anslag af

4,000 kronor för uppehållande under samma år af en

poliklinik för tandsjukdomar.

Veterinärundervisningen.

49:o) Utskottet får, under hänvisning till de i statsrådsproto- Ang. anslag

kollet (sid. 75 och 76) anförda skäl, hemställa, Rättningen

i Skara.

[48.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. anslag

till vitterhets-,

historie- och

antiqvitetsakademien.

T49.1

Ang. anslag

till riksmuseets

afdelning

för

arkegoniater

m. m.

[50.]

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må anvisa ett extra anslag

för år 1888 af 9,900 kronor till uppehållande af undervisningen

vid veterinärinrättningen i Skara.

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.

50:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

och under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 75) anförda

skäl, hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat för år 1888, i

likhet med hvad förut under flera år skett, anvisa

följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
a)

till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden

vid ordnandet och vården af de under akademiens

inseende stål da samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening

4,000 kronor;

b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets

fornlemningar m. m. 3,200 kronor; och

c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker

och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m. 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseum.

51:o) Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och

till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter

har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 2,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 77—80) har beträffande detta anslagsbehof

anförts och erinrats följande.

I nådig proposition till 1886 års Riksdag hade Kongl. Maj:t föreslagit,

att för inköp och insamling af naturalier vid berörda afdelning,

till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena

vid afdelningen förbundna kostnader måtte beviljas en förhöjning med

2,000 kronor i det till riksmuseum utgående ordinarie anslag till

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

53

materiel, till inköp af sällsynta föremål och till vetenskapligt biträde

vid samlingarnas ordnande.

Vid behandlingen af denna nådiga framställning anmärkte Riksdagen,

att, då den afdelning af riksmuseet, om hvilken här vore fråga,

vore af en mera tillfällig beskaffenhet, enär aflöning åt intendenten vid

densamma endast beviljats åt honom personligen, alla anslag till afdelningen

endast borde beviljas på extra stat. Beträffande det äskade

beloppet ansåg Riksdagen en nedsättning i detsamma utan olägenhet

kunna ske med 1,000 kronor, och således endast 1,000 kronor behöfva

beviljas. Om utöfver detta belopp medel för den nya afdelningen erfordrades,

syntes det Riksdagen, att dessa borde beredas från riksmuseets

botaniska institutions andel i det till materielen m. m. vid

museet anvisade anslag, enligt 1885 års statsliggare å 19,450 kronor,

af hvilken institution den nu ifrågavarande nya afdelningen närmast

vore att anse såsom en för tillfället utbruten del. I enlighet med denna

uppfattning anvisade Riksdagen på extra stat för år 1887 ett belopp af

1,000 konor såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska riksmuseets

ofvanberörda anslag.

Med anledning af den utgång frågan sålunda fick afläto riksmuseets

samtliga intendenter till vetenskapsakademien en skrifvelse med

hemställan om åtgärders vidtagande, på det att museets afdelning för

arkegoniater och fossila växter måtte erhålla ytterligare medel i öfverensstämmelse

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit. Vidkommande det ifrågavarande

anslagets belopp hänvisade intendenterna till den år 1884 af

professorerna G. Lindström, V. B. Wittrock och A. G. Nathorst, efter

akademiens uppdrag, verkstälda utredning, enligt hvilken för arbetena

vid afdelningen förslagsvis beräknats årligen åtgå 1,000 kronor till

inköp och insamling af naturalier (nu lefvande och fossila växter), 600

kronor till arbetsbiträden m. m. samt 400 kronor till diverse utgifter

(glasburkar, sprit, pappaskar, växtpapper, kataloger, preparatglas, kemikalier

o. s. v.). Erfarenheten från afdelningen hade också ådagalagt,

att det ifrågavarande anslaget icke kunde sättas lägre än 2,000

kronor. Bokslutet för år 1885 visade, att afdelningens utgifter under det

året belöpt sig till 2,039 kronor 20 öre, hvarjemte vetenskapsakademien

förskotterat 300 kronor för inköpta samlingar. Såsom af meddelande

från akademiens kamrerare framginge, visade afdelningens

konto den 1 september 1886, att då endast 189 kronor 96 öre af årets

anslag å 2,000 kronor återstode, hvadan äfven 1886 års bokslut antagligen

komme att uppvisa någon brist, vid sidan af hvilken dessutom

funnes en skuld på 200 kronor för en inköpt mossamling. Under dessa

begge år hade på grund af anslagens knapphet ej ett enda utländskt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

växtfossil kunnat inköpas, ehuru sådana vid flera tillfällen varit till

jemförelse behöfliga. Af allt detta ansågo intendenterna vara tillräckligt

ådagalagdt, att, om anslagsbeloppet sattes lägre än 2,000 kronor, det

med afdelningen åsyftade ändamålet icke kunde uppnås. I samband

härmed erinrades i berörda skrifvelse derom, att, enligt gällande instruktion,

det åligger intendenten ej blott att underhålla och vårda utan äfven

att genom köp och byte föröka de under hans inseende stälda samlingarna.

Det vore i öfrigt tydligt, att intendentens verksamhet måste i

hög grad inskränkas genom ett allt för knapphändigt tilltaget anslag,

hvarför afsigten med hans anställande under sådana förhållanden endast

delvis kunde realiseras.

Angående den af Riksdagen uttalade förmodan, att nödiga medel

för den nybildade afdelningen skulle kunna erhållas från den botaniska

institutionen, anförde intendenterna, att den summa af 4,000 kronor,

som utgjorde denna institutions andel i naturhistoriska riksmuseets statsanslag,

blifvit faststäld på en tid, då botaniska afdelningens samlingar

så godt som uteslutande utgjordes af pressade växter eller så kallade

herbarier. Till dessas underhåll och förökande hade nämnda summa

äfven visat sig fullt tillräcklig. Men då det på senare tid, för att åtminstone

i någon mån söka följa vetenskapens allmänna utveckling,

befunnits nödvändigt att anlägga en särskild morfologisk-anatomisk

samling, der värdefullare växtföremål förvarades på ett ändamålsenligare,

om också dyrare sätt, nemligen uti glaskärl, innehållande sprit eller

andra förvaringsvätskor, hade berörda summa endast med svårighet och

med iakttagande af största sparsamhet kunnat räcka till. Under de

sista åren hade den botaniska afdelningens räkenskaper stundom till

och med visat en brist af ett eller annat hundratal kronor. Vid detta

förhållande funno intendenterna det påtagligt, att denna institution alldeles

icke kunde lemna något bidrag till underhåll af museets afdelning

för arkegoniater och fossila växter.

Största delen af ifrågavarande afdelnings samlingar utgjordes åt

växtförsteningar, hvilka dels varit förenade med den palmontologiska

afdelningen dels, och hufvudsakligen, varit magasinerade eller förvarade

hos enskilda personer, hvarför de sålunda först genom den nya afdelningens

upprättande kommit till användning. Endast arkegoniaterna

hade förut förvarats inom den botaniska institutionen, der de likväl på

grund af så väl bristande utrymme som bristande medel måst till ej

oväsentlig del hållas magasinerade. Riksmuseets afdelning för arkegoniater

och fossila växter kunde således icke anses såsom endast utbruten

ur någon af de öfriga afdelningarna, enär de samlingar, af hvilka den

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

55

företrädesvis utgjordes, förut till stor del varit otillgängliga och derför

hvarken föranledt särskildt arbete eller särskilda utgifter.

Vetenskapsakademien, som till fullo vitsordat de af intendenterna

sålunda lemnade upplysningars öfverensstämmelse med de verkliga förhållandena,

har i skrifvelse den 15 september 1886 anfört, att akademien

icke kunde föreställa sig, att Riksdagen skulle vägra att anvisa

nödiga medel för vidmagthållande af verksamheten vid en institution,

som Riksdagen sjelf stiftat genom beviljande af lön åt professor Nathorst

och som under denne utmärkte föreståndares nitiska vård och verksamhet

lofvade att på ett framstående sätt gagna vetenskapen och hedra

fosterlandet. Vetenskapsakademien förordade derför på det varmaste,

att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om förhöjande

med 2,000 kronor af det omförmälda ordinarie anslaget till

naturhistoriska riksmuseet, hvilken anslagsförhöjning uteslutande borde

komma afdelningen för arkegoniater och fossila växter till godo.

Efter hvad sålunda blifvit upplyst, kunde det, enligt föredragande

departementchefens åsigt, svårligen bestridas, att, derest den nybildade

afdelningen af museet skulle kunna medföra åsyftadt gagn, densamma,

så länge den hölles i verksamhet, måste förfoga öfver ett särskildt anslag

af minst 2,000 kronor om året. Med afseende på hvad Riksdagen

anfört beträffande ifrågavarande anslags natur, fann emellertid föredragande

departementschefen sig för närvarande endast böra tillstyrka

anslagets uppförande å extra stat.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t

föreslagit, må för år 1888 anvisa, till inköp och insamling

af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets

afdelning för arkegoniater och fossila växter, till

arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra

med arbetena vid afdelningen förenade utgifter, ett

anslag på extra stat af 2,000 kronor.

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

52:o) Vid 1885 års riksdag beviljades till nya byggnader åt blindinstitutet

ett anslag af 415,600 kronor, hvaraf hittills anvisats 300,000

kronor; och får utskottet med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning hemställa,

att Riksdagen, af det beviljade anslaget till nya

byggnader för blindinstitutet, må för år 1888 på extra

stat, till fullbordande af byggnaderna, anvisa återstoden

af anslaget, eller 115,600 kronor.

Ang. anslag

till fullbordande

af den

nya byggnaden

för blindinstitutet.

[öl.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. ifrågasatt

ny aflöning

sstat för

blindinstitutet.

[52.]

53:o) Vidare har Kongd. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med godkännande

af den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat å tillhopa

26,950 kronor för direktor, lärare och lärarinnor m. fl. vid institutet

för blinda, att tillämpas från och med den 1 juli 1888, samt under

medgifvande att ålderstillägg till direktor, lärare och lärarinnor finge

utgå efter i statsrådsprotokollet närmare angifna bestämmelser, bevilja

för uppehållande af institutets verksamhet ett extra anslag af 27,600

kronor.

På Kongl. Maj:ts förslag beslöt 1878 års Riksdag, att blindinstitutet

och institutet för döfstumma, som dittills varit förenade, skulle skiljas,

och beviljade Riksdagen anslag till belopp af 15,000 kronor till uppehållande

af blindinstitutets verksamhet. Beloppet höjdes af 1880 års

Riksdag till 21,000 kronor, med hvilket anslag, som sedermera utgått

årligen till oförändradt belopp, följande aflöningar bekostats:

till direktor................................................................... kronor

)) 3 ämneslärare, hvar och en 1,500 kronor,...... )>

» 5 arbetslärare och lärarinnor, hvar och en

1,000 kronor, ................................................ »

» gymnastikläraren ..................................................... ))

» musikläraren.............................................................. n

» räkenskapsföraren och sekreteraren ................ »

» läkare och sjukvård .............................................. »

» vaktmästare och portvakt jemte vårdare och

tjenstepersonalen tillsammans .................... »

4,000:

4,500:

5,000:

900:

500:

500:

900:

2,025:

Summa kronor 18,325:

Härtill böra läggas de ålderstillägg, som enligt 1886 års Riksdags

medgifvande, för år 1887 tillkomma:

direktor och två ämneslärare, hvardera med 500

kronor ................................................................... kronor 1,500: —

tre arbetslärare och lärarinnor, hvardera med

250 kronor ......................................................... » 750: —

Summa kronor 2,250: —

Sammanläggas ofvanberörda aflönings- och ålderstilläggsbelopp,

erhålles en summa af 20,575 kronor, som alltså utgör den nuvarande

kostnaden för aflöningar till blindundervisningens uppehållande.

Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, hafva de af Kongl.

Maj:t utsedde komiterade för afgifvande af förslag till blindundervis
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

57

ningens ordnande i det af dem den 17 december 1880 afgifna betänkande

föreslagit följande aflöningsstat för institutet:

till direktor.............................................................................

kronor

5,000

—

11

11

4 lärare, 1,500 kronor för hvardera.......................

6 arbetslärare och lärarinnor, lönen öfver hufvud

11

6,000: —

beräknad till 1,200 kronor för hvardera........

en gymnastiklärare ...................................................

11

7,200

—

''1

11

1,200

—

för

musikundervisuing...................................................

11

1,200

—

till

en räkenskapsförare och sekreterare .....................

11

750

—

en vaktmästare............................................................

11

800

—

11

en portvakt ..................................................................

11

800

—

11

läkare och sjukvård......................................................

11

1,500

—

11

vårdare och tjenstepersonalen tillsammans .........

11

2,500

—

summa

kronor

26,950

—

hvarjemte komiterade föreslagit, att ålderstillägg måtte tillerkännas

direktor och en hvar af ämneslärarne med 500 kronor efter fem års

och ytterligare 500 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring samt

hvar och en af arbetslärare och lärarinnor med 300 kronor efter 5 års

och ytterligare 300 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring.

Detta komiterades förslag har Kongl. Maj:t nu framlagt till Riksdagens

godkännande endast med den förändring, att, då för år 1887

ålderstilläggen för arbetslärare och lärarinnor blifvit bestämda till 250

kronor i stället för af komiterade föreslagna 300 kronor, ålderstilläggen

för sistnämnda lärare och lärarinnor ansetts fortfarande böra utgå med

det redan bestämda beloppet.

Enligt det nu afgifna förslaget till ny aflöningsstat skulle således

aflöningarna utgöra tillhopa ............................................ kronor 26,950: —

För närvarande uppgå de till ............................. ,, 18,325: —

hvadan alltså tillämpningen af den nya staten skulle

påkalla en ökad utgift af........................................ ,, 8,625: —

Då emellertid institutets flyttning ej komme att ega rum förr än

under sommaren år 1888, och den utvidgade verksamhet, institutet i

följd deraf komme att utöfva, således ej skulle taga sin början förr

än under senare hälften af nämnda år, har Kongl. Maj:t ansett, att

med tillämpning af den nya staten kunde anstå till den 1 juli 1888,

hvarigenom hälften af tillökningen i staten, eller 4,312 kronor 50 öre,

för samma år skulle inbesparas.

Bih. till Biksd. Frat. 1887. B. 4 Sand. 1 Afd. 6 Häft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Blindinstitutet åtnjuter för närvarande följande anslag:

på ordinarie stat ................................................................ kronor 21,000: —

,, extra ,, ................................................................ „ 21,000: —

För tillämpning af den aflöningsstat Kongl. Maj:t föreslagit skulle

erfordras 4,312 kronor 50 öre och för ålderstillägg samma belopp som

nu, eller 2,250 kronor, utgörande båda dessa summor tillhopa 6,562

kronor 50 öre. Utöfver ordinarie anslaget skulle alltså för år 1888

erfordras ett extra anslag i jemnadt tal af 27,600 kronor, i stället för

nu anvisade 21,000 kronor.

Den aflöningsstat, Kongl. Maj:t beträffande blindinstitutet nu

framlagt, skiljer sig i flere vigtiga hänseenden från jemförliga aflöningsstater,

som Riksdagen under de senare åren faststält. Såsom den vigtigaste

anmärkningen i nämnda afseende får utskottet framhålla, att,

ehuru, enligt hvad utskottet erfarit, meningen lärer vara, att såväl

direktor som en del af den öfriga personalen skall, på sätt äfven komiterade

ansett nödigt och i likhet med hvad för närvarande eger rum,

erhålla bostad inom institutet, aflöningsstaten icke lemnar någon antydan,

vare sig med hvilka befattningar sådan förmån anses böra förenas

eller om andra slags naturaförmåner skola få tillgodonjutas, hvilket

allt synes böra blifva föremål för Riksdagens pröfning.

Aflöningsstatens brist på fullständighet i afseende på de med

vederbörande befattningar förenade naturaförmåner, utöfver de kontanta

aflöningsbeloppen, innefattar för utskottet tillräcklig anledning

att afstyrka bifall till denna stat, på det att nytt förslag derutinnan

må kunna för en kommande Riksdag framläggas och dervid på en

gång föreslås alla de aflönirigsförmåner såväl i kontant som in natura,

hvilka Kongl. Maj:t finner böra tillkomma vederbörande direktor och

öfrig personal.

Deremot torde det, med hänsyn till den under nästa år förestående

inflyttningen i institutets nya lokaler och institutets deraf föranledda

vidgade verksamhet, varda nödigt att något jemka beloppen

af de nu utgående aflöningarna, så att dessa må varda tillräckliga för

de nya behofven; och föreställer sig utskottet att medel till följande

aflöningar och andra utgifter böra anvisas:

arfvode till institutets direktor ..............................•............ kr. 4,000: —

11

,, 4 lärare, 1,500 kronor för hvarje .....................

,, 6 arbetslärare och lärarinnor, 1,000 kronor

11

6,000: —

för hvarje ............................................................

11

6,000: —

11

,, 1 gymnastiklärare ...................................................

11

900: —

transport

kr.

16,900: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

59

transport kronor 16,900

för musikundervisning ........................................................... ,, 900

1 räkenskapsförare och sekreterare ................. ,, 500

läkare och sjukvård ......................................... ,, 1,200

vaktmästare och portvakt jemte vårdare och

tjenstepersonalen tillsammans ........................... „ 3,000:

summa kronor 22,500:

Hvad frågan om ålderstillägg angår, har Kongl. Maj:ts framställning

om dessas belopp icke föranledt någon utskottets erinran. De

för beredande af ålderstillägg under år 1888 behöfiiga medel uppgå

naturligtvis till samma belopp som nu, då tillökningen i antalet lärare

samt arbetslärare och lärarinnor icke inverkar härå.

Den nuvarande personalen vid institutet uppbär, enligt hvad ofvan

nämnts, i årlig aflöning (utan afseende på ålderstillägg) för närvarande

sammanlagdt 18,325 kronor.

Tillämpningen af de aflöningsförmåner, utskottet föreslagit, skulle

kräfva 22,500 kronor, eller sålunda 4,175 kronor mer än nu. Af här

ofvan jemväl angifna skäl behöfves emellertid för år 1888 endast hälften

af tillökningen, hvadan alltså ett belopp af 2,087 kronor 50 öre

bör för nämnda år anvisas utöfver de 18,325 kronor, som erfordras

till bestridande af nu bestämda aflöningar. Härtill böra dock läggas

de medel, som äro nödvändiga, derest Kongl. Maj:t,s framställning om

ålderstillägg bifalles, eller 2,250 kronor.

På det hela skulle således för år 1888 behöfvas följande anslagsbelopp:
för

bestridande af aflöning enligt nu gällande bestämmelser.

.............................................................................. kr. 18,325: —

för tillökning i denna aflöning under senare halfåret

1888, sedan institutet flyttats till sina nya lokaler ,, 2,087:50

för ålderstillägg enligt samma grunder som för år

1887 bestämts ............................................................................ ,, 2,250: —

summa kr. 22,662: 50

För vinnande af jemnare slutsumma å aflöningsanslaget torde

detta, som rätteligen skulle upptagas till sammanlagdt 20,412 kronor

50 öre böra beräknas till 20,450 kronor, då hela extra anslaget, tillökadt

med ålderstilläggen, således skulle uppgå till 22,700 kronor.

Jemfördt med Kongl. Maj:ts innefattar utskottets förslag en

ej oväsentlig minskning i utgifter, en minskning som beror på nedsättning

i följande poster i Kongl. Maj:ts förslag till stat, nemligen:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

arfvode till direktor nedsatt med .........................

„ „ 6 arbetslärare m. fl............................

,, ,, gymnastiklärare „ ..........................

för musikundervisningen ,, ..............................

„ en räkenskapsförare och sekreterare..................

,, läkare och. sjukvård ..............................................

„ vaktmästare och portvakt jemte vårdare och

personalen .................................................................

tjenste
-

kr. 1,000

—

„ 1,200

—

•„ 300

—

„ 300

—

„ 250

—

„ 300

—

„ 1,100

—

summa kr. 4,450:

Hälften häraf är 2,225 kronor, som alltså utgör minskningens

hela belopp för år 1888.

Under åberopande af hvad nu anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må:

a) utan godkännande af Kongl. Majt:s förslag

till aflöningsstat för institutet för blinda, bestämma,

att aflöningarna vid institutet skola, beräknade för

helt år, under år 1888 utgå enligt följande grunder,

nemligen:

arfvode till direktor .................................................................

,, ,, 4 lärare, 1,500 kronor för hvarje.....................

,, ,, 6 arbetslärare och lärarinnor, 1,000 kronor

för hvarje ..........................................................

,, en gymnastiklärare......................................................

för musikundervisning .............................................................

„ en räkenskapsförare och sekreterare ................................

„ läkare och sjukvård ..............................................................

,, vaktmästare och portvakt jemte vårdare och tjenstepersonalen,

tillsammans ......................................................

kr.

4,000: —

11

6,000: —

11

6,000: —

11

900: —

11

900: —

11

500: —

11

1,200: —

V

3,000: —

b) medgifva, att direktor och två ämneslärare

samt tre arbetslärare och lärarinnor vid institutet

må under år 1888 tillgodonjuta ålderstillägg enligt

samma grunder som för år 1887 bestämts, nemligen

direktor och de två ämneslärarne med 500 kronor

hvar samt de öfriga med 250 kronor hvar; och

c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) föreslagits,

utöfver blindinstitutets ordinarie anslag å 21,000

kronor, på extra stat för år 1888, för beredande af

medel till de utgifter, som i nämnda två mom. om
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

61

förmälas, anvisa anslag af dels 20,450 kronor till

arfvoden och dels 2,250 kronor till ålderstillägg, eller

tillhopa 22,700 kronor.

54:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år skett, anvisa för år 1888 följande extra

anslag:

a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor;

och

b) till understöd dt blindlär ar eder er 1,200 kronor.

Ang. anslag

till tryckning

af blindskrifter

m. m.

[53.]

55:o) Vidare och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar

får utskottet hemställa,

att Riksdagen

må, i likhet med hvad förut skett,

anslag:

för år 1888 anvisa följande extra

a) till en blindskola i Vexiö 11,000 kronor;

b) till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda

7,000 kronor; och

c) till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfverdriga döfstumma, nemligen i Vadstena,

Skara och Bollnäs, 49,200 kronor, eller 16,400 kronor

för hvarje anstalt.

Ang. anslag

till en blindskola,

handtverksskola

för blinda och

tre läroanstalter

för

öfveråriga

döfstumma.

[54—56.]

Hospitalsvården.

56:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställnin- An9- anslag

gar och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 85 — 87) ^^gnader.

derom anförts, hemställer utskottet, [57 o. 58.]

att Riksdagen må för år 1888 anvisa följande

anslagsbelopp till nedannämnda hospitalsbyggnader

nemligen:

a) till uppförande af en byggnad vid Nyköpings

hospital 19,265 kronor; och

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

t

Ang. anslag

till sjukhemmet

i Jerfsö

för spetelske.

[59].

b) till fortsättande af byggnadsarbetena å Lunds

asyl, af för detsamma redan beviljade medel, 360,000

kronor.

57:o) Till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade skjukhem

för spetelske, under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, har

Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 7,500 kronor, eller samma belopp som

förut under flera år beviljats.

Vidare hafva herrar F. Berglöf'', O. Jonsson i Hof m. fl. i en

inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 11), under åberopande af

innehållet i en af dem m. fl. i sistlidne januari månad väckt motion

(n:o 125), föreslagit, det Riksdagen ville besluta anslå:

dels för utvidgning af spetelskesjukhemmet i Jerfsö och för anskaffande

af nödiga utredningspersedlar, för en gång, 16,000 kronor,

att utgå under år 1888; och

dels till de sjukes underhåll och vård 18,000 kronor årligen från

och med år 1889.

Af de sålunda framstälda förslagen finner utskottet endast Kongl.

Maj:ts för närvarande böra bifallas. Då nemligen motionärernas förslag

innebär, att staten skulle ensam bestrida kostnaderna för ifrågavarande

sjukhem — hvars nytta och nödvändighet utskottet visserligen erkänner

— under det att nii statens anslag till sjukhemmet endast utgår

under vilkor bland annat af bidrag från Gefleborgs läns landsting, så

synes det utskottet, att en sådan förändring ej bör af Riksdagen beslutas,

innan frågan blifvit af Kongl. Maj:t pröfvad. Till detta uttalande

har utskottet så mycket större skäl, som enligt hvad den

bilaga utvisar, som fans fogad vid den i januari väckta motionen,

medicinalstyrelsen i skrifvelse den 27 oktober 1886 till Kongl. Maj:t

afgifvit förslag i samma rigtning, som motionärerna nu framstält, och

ärendet således torde vara på pröfning beroende.

Utskottet hemställer alltså endast,

att Riksdagen, med afslag å ofvannämnda motion,

må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande framställning

och således för år 1888 bevilja ett extra anslag

af 7,500 kronor till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö

socken, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget

anvisas för samma år och att spetelske sjuke

äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å

anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes sådant

medgifver.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

63

58:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 58) kar herr An9- ifrågaPer

Ersson i Vestlandaholm, med hvilken herr P. Holm instämt, på ning TZlpianförda

skäl föreslagit, att Riksdagen för sin del ville besluta, att de talsafgiften

sinnessvaga, hvilkas medellöshet lagligen styrktes, skulle ega tillgodo- fZnfpdtiZnjuta

vård och underhåll å rikets hospitalsinrättningar mot det att ter.

kommunen, dit den olycklige hörde, erlade hälften af den afgift, som

för lägsta klass vore bestämd.

Enligt medicinalstyrelsens kungörelse den 3 december 1884, har

Kongl. Maj:t för femårsperioden 1885 till och med 1889 faststält afgifterna

vid statens anstalter för sinnessjuke till följande belopp:

för l:sta klassen per dag kronor 2: 2 5 eller, om rum delas med eu

eller flere andre, kronor 1: 70;

,, 2:dra ,, ,, ,, ,, 0: 85;

ii S.dje ,, ,, ,, ,, 0: 5 5.

Här är nu endast fråga om afgiften för patienter af 3:dje klassen,

hvilken afgift enligt motionärens förslag skulle komma att sänkas till

27| öre för vederbörande fattigvårdssamhälle.

Då, oaktadt de stora hospitalsanläggningar, som under de senare

åren utförts, utrymmet i hospitalen icke medgifver, att å dem mottages

ens större delen af de sinnessjuke, som äro i behof af särskild vård,

samt en nedsättning i afgiften, såsom motionären föreslagit, säkerligen

skulle väsentligt öka tilloppet af inträdessökande, som ej kunna mottagas,

finner utskottet sig ej kunna tillstyrka motionen. Största vigten

ligger naturligtvis derpå, att, då ej alla, som det behöfva, kunna erhålla

plats å hospitalen, rum åtminstone kan beredas åt de vansinnige,

hvilka, såsom våldsamme, utsätta sin omgifning för större fara till lif

och egendom. Blefve afgiften för medellösa sinnessjuka väsentligen

nedsatt, kunde det befaras, att kommunerna skulle i större utsträckning

än nu söka få å hospitalen intagna äfven icke våldsamma sjuka, hvilket,

vid nu rådande brist på utrymme i hospitalen, kunde varda menligt.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion ei må af Riksdagen bifallas.

Diverse anslag.

59:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställnin- A»g. anslag

gar hemställer utskottet, skriftstai

slcapet m. in.

att Riksdagen, i likhet med hvad för flere före- [60 o. 61].

s. 64 Kontrollera mot PDF

Ang. anslag

till nordiska,

museet.

[62.]

Ang. anslag

till en tidskrift

för

landsmål

m. m.

[63.]

64 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

gående år egt rum, må för år 1888 anvisa följande

extra anslag, nemligen:

a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor;

och

b) till beredande af religionsvård åt svenske sjömän

m. fl. i utländska hamnar 10,000 kronor.

60:o) Till nordiska museet har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag

af 16,000 kronor, eller samma belopp, som förut under flera år

beviljats.

I statsrådsprotokollet meddelas, att vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien

i skrifvelse den 23 november 1886, med förmälan,

bland annat, att det inträffat, att, utan akademiens vetskap, kyrkliga

föremål blifvit förenade med nordiska museets samlingar, och att det

jemväl händt, att offentliga myndigheter till nyssnämnda museum Öfverlemnat

grupper af föremål, hvilka varit statens tillhörigheter och derför

bort åtminstone i främsta rummet erbjudas åt staten, hemstält, att,

i händelse för nordiska museet fortfarande äskades statsanslag, dervid

måtte fästas sådana vilkor, som kunde finnas nödiga för iakttagande

af de med statens historiska museum förbundna intressen.

Styrelsen för nordiska museet, hvilken anbefalts att häröfver afgifva

utlåtande, hade i anledning häraf, med öfverlemnande af en förteckning

å de föremål, nordiska museet såsom gåfva eller deposition

emottagit från församlingar i riket, anfört, att en mängd af de i museets

samlingar befintliga kyrkliga föremål hade museet förvärfvat af

enskilda personer, samt att museet visserligen inköpt åtskilliga kyrkornas

tillhörigheter af församlingarna sjelfva, men först sedan församlingarna

erhållit vederbörligt tillstånd att afhända sig dem; och förklarade

styrelsen tillika, att, så länge den nuvarande lagstiftningen i

ämnet vore oförändrad, styrelsen skulle underställa Kongl. Maj:ts pröfning

hvarje anbud om gåfva eller deposition af kyrkliga föremål, hvilket

styrelsen kunde komma att emottaga från församlingar i riket.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kong]. Maj:ts framställning,

må på extra stat för år 1888 anvisa ett anslag

af 16,000 kronor till nordiska museet.

61:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts der
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

65

om gjorda framställning, må för år 1888 anvisa ett

extra anslag af 3,150 kronor, att, på de vilkor Kongl.

Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd

för utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag till

kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif,y>

62:o) Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning samt under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet

(sid. 89—90) derom anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må för år 1888 anvisa ett extra

anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp som för

flera föregående år beviljats, till understöd för fortsatt

utgifvande af tidskriften -»Acta matematica».

63:o) Till understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk familjebok»

har Kongl. Maj:t äskat 5,000 kronor; och får utskottet, under åberopande

af de skäl, som till statsrådsprotokollet (sid. 91 och 92) härom

anförts, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

framställning, må för år 1888 anvisa af redan beviljade

25,000 kronor, ett belopp på extra stat af 5,000

kronor, till understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk

familjeboks.

64:o) Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

derom gjorda framställning, må anvisa på extra stat

för år 1888 ett anslag af 20,000 kronor att användas

till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,

som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock

under följande vilkor:

att understödsbelopp, som utgifves till hvarje

anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor

för år räknadt;

att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika

mycket som staten;

att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,

som antager föreståndare och lärare;

Bih. till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

Ang. anslag

Ull »Acta matematica.

»

[64.]

Ang. anslag

till utgifvande

af »Nordisk

familjebok
[65.

]

Ang. anslag

till föreläsningskurser

för arbetsklassen.

[66.]

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Ang. anslag

till precisionsnivelleringsarbeten

m. m.

[67.]

att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal

timmar i veckan under fem till åtta månader och

i väl afpassade kurser;

att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,

för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt

tillräcklig och passande undervisningssmateriel;

att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar

vid föreläsningarna eller undervisningen

blifva förbjudna; samt

att anstalten eller föreningen skall vara skyldig

att underkasta sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt

af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller lämpliga.

65:o) Slutligen får utskottet under denna hufvudtitel hemställa,

*

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, må i öfverensstämmelse med

hvad äfven för innevarande år skett, anvisa på extra

stat för år 1888 ett anslag af 10,700 kronor till fortsättande

af precisionsnivelleringsarbeten i södra och mellersta

Sverige samt underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer

m. m.

Stockholm den 14 juni 1887.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 28:o (ang. anslag till förändring af bibliotekshuset i

Upsala): af herrar H. P. P. Tamm och C. R. F. von Baumgarten, i fråga

om motiveringen;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

67

vid punkterna 36:o, 40:o, 41:o och 42:o (ang. anslag till löneförbättring

vid de allmänna läroverken, vid högre lärarinneseminariet, vid

de en- och tvåklassiga pedagogierna och vid folkskolelärareseminarierna):

af herrar N. Petersson, N. Olsson, vice talmannen S. Nilsson, P. Pehrson,

A. Persson, N. Persson och Piss Olof Larsson;

vid punkten 39:o (ang. anslag till nybyggnad för nya elementarskolan

i Stockholm): af herrar G. V. Schotte och C. P. F. von Baumgarten,

hvilka yrkat, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts framställning,

må besluta en skrifvelse till Kongl. Maj:t med hemställan, att Kongl.

Maj:t behagade taga i öfvervägande, huruvida icke lärjungeantalet i

nya elementarskolan lämpligen borde, så fort ske kunde, nedbringas

till 200, för hvilket antal den nu begagnade byggnaden ursprungligen

varit afsedd, och derefter till Riksdagen göra framställning om de åtgärder,

som kunde vara behöfliga för att i den nuvarande lokalen bereda

tillräckliga och tjenliga läsrum;

vid punkten 57:o (ang. anslag till sjukhemmet i Jerfsö): af herr

O. Jonsson.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1887 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i kontant.

anvisning,

på förslag.

Summa.

kyrkotionde.

hrsattningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

17,000

_

_ _

17,000

77,100

—

77,100

_

38,500

—

- -

—

- -

_

38,500

_

62,700

—

- -

_

___

_

62,700

_

46,350

—

- -

—

- -

_

46,350

_

10,805

—

18,000

—

346,900

—

375,705

—

19,159

_

__

5,841

25,000

55,000

—

—

- -

—

55,000

_

650,616

35,820

1,800

688,236

134,950

_

134,950

2,866,886

— —

—

2,866,886

Tpt

[ 3,979,066)—

53,820

—

| 354,541)—

[ 4,387,427)—

Ecklesiastik
-

D epartementscbefen ......................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......

Riksarkivet .................................................................

Kongl. biblioteket........................................................

Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservations
Kleresistaten.

Nuvarande anvisning i kontant...........

Ökas med...............................................................

Domkapitlens expeditioner ..........................................

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag...............

Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).

Af g är: anslaget “Ersättningar" ..............................

Tillkommer: ersättning för spanmålsindelning till

Upsala...........................................

förböjning i anslaget till materielen vid

universitetet i Lund........................

förböjning i anslaget till fysiologiska

tetet i Lund....................................

förböjning i anslaget till geologiska

tetet i Lund....................................

förböjning i anslaget till materielen

Lund..............................................

Karolinska medikokirurgiska institutet. Nuvarande beTillkommer:

anslag till materielen vid anatomiska

anslag till materielen vid kirurgiska

förböjning i årliga beloppet af all
Allmänna

läroverken, reservationsanslag. Nuvarande

Ökas med..................................................................

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

69

Litt. A.

riksstatens Åttonde hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning ock dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

departementet.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

..........................................

17,000

77,100

—

—

—

—

—

17,000

77,100

—

38,500

_

_ _

__

_ _

_

38,500

_

anslag å tillhopa 14,300 kronor)..........

10,805: —

14: —

62,700

46,350

10,819

—

18,000

—

346,900

—

62,700

46,350

375,719

—

Nuvarande belopp ..........

688,236: —

1,800: —

686,436: —

19,159

55,000

—

— —

—

5,841

—

25.000

55.000

—

professor skytteanus vid universitetet i

........................................ 1,785: —

anatomiska institutionen vid

.......................................... 1,000: —

institutionen vid universi-

......................................... 1,100: —

institutionen vid universi-

........................................ 500: —

vid universitetsbiblioteket i

......................................... 1,200: —

5,585: —

656,201

35,820

692,021

lopp .................................

institutionen .....................

kliniken .............:..........

2,000: —

500: —

134,950: —

manna materialsanslaget ..

5,000: —

7,500: —

142,450

142,450

_

belopp ..............................

2,866,886: - 557: —

2,867,443

2,867,443

_

Transport

3,992,722

—

53,820

—

352,741

—

4,399,283|

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Tpt

1887 års

riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och d

anvisning,

Friheter och

kyrkotionde.

ermed jemförlig

oå förslag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,979,066

_

53,820

_

354,541

_

4,387,427

_

70,000

—

70,000

—

43,500

—

43,500

—

62,622

—

1,010

—

4,100

—

67,732

—

3,736,725

3,736,725

370,400

370,400

37,150

—

37,150

—

389,675

—

389,675

—

32,741

—

700

—

- -

—

33,441

—

8,250

—

---

—

- -

—

8,250

47,200

—

47,200

-

7,700

—

- -

—

-

—

7,700

100,000

—

---

—

---

—

100,000

3,000

—

- -

—

---

—

3,000

—

8,250

—

- -

—

- -

—

8,250

44,980

—

- -

—

---

—

44,980

28,750

1—

---

—

—

—

28,750

8,977,009 —

55,530

-

358,641

—

9,384,180

—

Högre skolor för qvinlig ungdom....................... ........

Högre lärarinneseminariet.............................................

Pedagogier och folkskolor. Nuvarande belopp............

Minskas å anvisning i kontant med........................

å anslaget: “ersättningar" med..................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande

Tillkommer: för lärares och lärarinnors uppflyttning

för anordnande af undervisning i slöjd

lärareseminarier ............ .................

Stipendier för seminariielever....................................

Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
Undervisningsmateriel

m. m. för folkskolor ...........

Understöd åt högre folkskolor...............................

eller ett gemensamt reservationsanslag ..............

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i

förslagsanslag .................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,

belopp ... .........................................................

Ökas med ...........................................................

Understöd åt(folkhögskolor, förslagsanslag ............

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna,

De tekniska läroverken...............................................

Gymnastiska centralinstitutet.......................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater ..................

Barnmorskeundervisningen och barnbördsbusen............

Ortopediska institutet...............................................

Y eterinär under visningen..............................................

Vaccinationens befrämjande..........................................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska

läkaresällskapet .............................................

Svenska akademien ......................................................

Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsVitterhets-,

historie- och antiqvitetsakademien (deraf

Tpt

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

71

75: —

3,000: —

belopp ............................. 279,725: —

i högre lönegrad 1,700: —

vid tre folkskole
.

......................... 4,500: — 6,200: —

inspektörer

rikets nordligare trakter bosatte finnar,

förslagsanslag. Nuvarande

...................................... 3,145,000: —

...................................... 48,000: —

skolan, förslagsanslag

förslagsanslag ...........

slagsanslag ...........................

anslag)....................................

450 kronor reservationsanslag)

Förslag till

blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

anvisning, på förslag.

kontant.

Summa.

kyrkotionde.

Ibrsattningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,992,722

—

53,820

_

352,741

_

4,399,283

_

......................

70,000

—

70,000

—

43,500

—

- -

—

- -

—

43,500

—

67,732: —

3,075: —

62,547

—

1,010

—

1,100

—

64,657

—

285,925: —

75,000: —

95,000: —

15,000: —

20,000: —

490,925: —

12,000: —

3,193,000: —

40,000: —

30,000: —

25,000: —

3,790,925

—

- -

—

- -

—

3,790,925

—

370,400

—

- -

—

---

—

370,400

—

37,150

37,150

—

389,675

—

- -

—

- -

—

389,675

—

32,741

—

700

—

- -

—

33,441

—

8,250

—

8,250

—

47,200

—

47,200

—

7,700

—

7,700

—

100,000

—

- -

—

- -

—

100,000

—

......................

3,000

—

- -

—

- -

—

3,000

—

...................

8,250

—

- -

—

---

—

8,250

—

....................

44,980

—

- -

—

- -

—

44,980

—

28,750

—

—

—

—

—

28,750

—

Transport

9,037,790

-

55,530

—

353,841

—

9,447,161

—

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

1887 års riksstat anslår:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

kontant.

i

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

8,970,009

_

55,530

—

358,641

_

9,384,180

_

60,800

—

---

—

---

—

60,800

—

44,900

44,900

66,550

66,550

—

- -

—

- -

—

—

131,000

—

— —

—

—

—

131,000

—

9,270

_

_ _

_

320

_

9,590

_

75,000

_

75,000

_

36,325

—

4,360

—

6,280

—

46,965

—

600,000

_

600,000

_

78,000

—

—

—

- -

—

78,000

—

2,750

—

2,750

—

28,380

—

- -

—

- -

—

28,380

—

25,000

—

- -

—

- -

—

25,000

—

6,528

—

193,300

—

170,000

—

369,828

—

24,000

—

- -

—

- __

—

24,000

—

80,000

—

80,000

—

1,500

—

- -

1,500

—

22,146

—

22,146

—

15,000

—

- -

—

- -

—

15,000

—

10,277,158

—

1 253,190 —

| 535,241

|—

11,065,589

—

Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva
belopp.

......................................................................

Ökas med..................................................................

Musikaliska akademien ...............................................

Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande belopp ......

Tillkommer förhöjning i anslaget till ritningars utUndervisningsanstalter

för döfstumma och blinda:

Allmänna institutet för döfstumma..........................

Institutet för blinda ..............................................

Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfost
och

blinda barn .................................................

Fattigvården i Stockholm och landsorten:

Penningeanslaget höjes med 294 kronor och anslaget

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag.....................

Lasaretts underhåll:

Penningeanslaget höjes med 4,478 kronor och an
Hospitals

underhåll, förslagsanslag............................

Stora barnhuset i Stockholm .......................................

Frimurarebarnhuset...................................................

Barnhusen i landsorterna............................................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags
Kyrkors

underhåll.......................................................

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Ålderstillägg,

förslagsanslag ......................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.......

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsÖkas

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med

Extra utgifter, reservationsanslag................................

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

73

tionsanslag å tillhopa 21,400 kronor).

förande.

ringsanstalter för medellösa döfstumma

“Ersättningar" uteslutes ...............

slaget “Ersättningar" minskas med 4,780

anslag...............................................

gifvande, reservationsanslag..............

anslag. Nuvarande belopp...............

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning

i

anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter och

kyrkotionde.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

Nuvarande

9,037,790

—

55,530

—

353,841

—

9,447,161

!—

.. 60,800: —

500: —

61,300

---

—

— —

—

61,300

—

44,900

—

---

—

- -

—

44,900

—

.. 66,550: —

1,000: —

67,550

- -

—

-- -

—

67,550

—

.. 60,000: —

.. 21,000: —

. 50,000: —

131,000

—

— —

—

—

—

131,000

—

9,564

9,564

75,000

—

— —

—

—

—

75,000

—

0 kronor ....

40,803

4,360

1,500

__

46,663

_

600,000

—

600,000

—

78,000

—

-----

—

- -

—

78,000

—

2,750

—

- -

—

- -

—

2,750

—

28,380

25,000

6,528

193,300

170,000

—

28,380

25,000

369,828

—

24.000

80.000

—

—

—

24.000

80.000

—

1,500

-

1,500

—

.. 22,146: —

252: —

22,398

—

- -

—

- -

—

22,398

—

15,000

_...

15,000

—

Summa)

10,351,463

—

253,190

—

525,341

—111,129,994

—

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 0 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Åttonde hufvudtitei.

Ecklesiastikdepartementet.

Riksarkivet.

Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar som

äro af vigt för fäderneslandets historia ...................... 3,000: —

„ fortsättande af arbetena å en tillbyggnad för riksarkivet 75,000: —

Nationalmuseum.

Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar

Lifrustkammaren.

För tillsyn, underhåll och vård af samlingarne no. in........................

Domkapitlens expeditioner.

För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner

Domkyrkorna i Upsala ock Skara.

Till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala domkyrka 70,000:

„ „ „ „ ä Skara »

å Skara

Universiteten.

35,000:

Kronor, j ö.

18,000

4,000

5,800 —

3,710 —

105,000-

11 11

11 11

11 11

matematiska

ii

seminariet i Upsala

............. 3,000: —

,, i Lund .

................. 2,950: —

| j

i Upsala

.............. 1,500: -

i Lund .

................ 1,000: —

-rediviva-byggnaden

i Upsala... 50,000: —

Transport 58,450: —

196,516]—

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K:o 8.

75

Kronor, j

Ö. |

i

196,516

i

!

76,450

1

17,500

.

382,975

_;

4,000

8,750

j 53,300

i

—

Transport 58,450

Till särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund

Sven Söderberg .................................................

„ anskaffande af instrument för den fysiska institutionen

vid universitetet i Lund........................................

,, arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket

i Lund...................................................................

1,500

15,000

1,500

Karolinska meäikokirurgiska institutet.

Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska

klinik .................................................................. 900: —

,, betäckande af brist för åren 1886 och 1887 å institutets

så kallade allmänna materialanslag............ 12,000: •—

,, en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn...................... 1,800: —

„ en poliklinik för barnsjukdomar................................ 2,800: —

Allmänna läroverken.

i

För löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk............ 336,975

Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000

,, arfvoden åt extra lärare .......................................... 40,000

Högre lärarinneseminariet.

För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk

Pedagogierna.

För löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna

Folkundervisningen.

För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt

teckningslärare för extra tjenstgöring och extra

arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier ...... 33,300:

Till anordnande af undervisning i slöjd vid tre folkskole
lärareseminarier.

.....................................................

,, understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana

folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ... 15,000:

5,000:

Transport 53,300:

739,491 r

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 8.

Kronor. 1 ö.

Transport 53,300: — ■ 739,491 —

De tekniska läroverken.

Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af

kostnaderna för deras inspektion................................................ j 35,000

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

För tillfällig löneförbättring åt provincialläkare............... 20,000: —

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ... 1,200: —

uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar

............................................................. 4,000: —

25,200

Veterinärundervisningen.

Till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen i Skara

Vitterhetshistorie- och antiqvitetsakademien.

Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet

och vården af de under akademiens inseende

stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000: —

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar

m. m................................................ 3,200: —

,, utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000: —

Naturhistoriska riksmuseum.

Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater

och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till

bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter

9,900

9,200!—

2,000

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.

Till fullbordande af byggnader åt institutet för blinda

„ uppehållande af nämnde instituts verksamhet.........

„ tryckning af blindskrifter ....................................

„ understöd åt blindlärareelever................................

„ en blindskola i Vexiö .............................................

,, en handtverksskola i Kristinehamn för blinda .....

115,600

22,700

2,500

1,200

11,000

7,000

Transport 160,000

820,791)

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o S.

77

Transport 160,000: —

S Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter

för öfveråriga döfstumma...................................... 49,200: —

Eospitalsvården.

I Till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital... 19,265: -

„ fortsättande af byggnadsarbetena å Lunds asyl ...... 360,000: —

,, understöd åt det* i Jerfsö socken inrättade sjukhem

för spetelske ......................................................... 7,500: —

Diverse anslag.

Kronor. I o

820.791

209,200

38b, /bo

Till

j?

55

V

V

!)

!>

svenska fornskriftsällskapet ..................................

beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.

i utländska hamnar..............................................

nordiska museet......................................................

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare

bidrag till kännedom om de svenska landsmålen

och svenskt folklif» ...............................................

understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta

mathernatica» ........................................................

understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk familjebok»

.. ... ..............................................................

understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som

anordna föreläsningskurser för arbetsklassen........

fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra

och mellersta Sverige samt underhåll och tillsyn

af vattenhöjdmätningsstationer m. m.....................

2,000: —

10,000: —

16,000: — |

3,150: —

4,000: —

5,000: —

20,000: —

|

10,700: — i 70,850 —

Summa 11,487,606[—j

Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 Höft.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1887 B:31 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel. s. 1 i texten