Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel.
1887-06-14 · 77 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 75 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1887 B:8, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
1
N:o 8.
Ank. till Riksd. kansli den 14 juni 1887, kl. 11 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Beträffande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel,. som
omfattar anslagen under kongl. ecklesiastikdepartementet,. hafva vid innevarande
riksmöte här nedan omförmälda förändringar ifrågakommit.
Kleresistaten.
l:o) Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att
såsom årlig ersättning för prosttunna, tillkommande kontraktsprosten i
Askers kontrakt för Bo församling, måtte beviljas 13 kronor 61 öre
och för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvisning i
kontant, 10,805 kronor, höjas till 10,819 kronor, eller med ett jemnadt
belopp af 14 kronor.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 25 april 1887 anförts till stöd för denna framställning,
får utskottet, som ej har något att mot densamma erinra, hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Samt. 1 Afd. 6 Häft.
Ang. anslag
för beredande
af årlig ersättning
för
prosttunna i
Bo församling.
[1.]
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. indelningsersättning
åt
professor
slcytteanus i
Upscäa.
[2.]
Universiteten.
2:6) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, med uteslutande
af det under rubrik »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
ersättningar» upptagna anslag, 1,800 kronor måtte såsom ersättning
för spanmålsindelning, tillkommande professor skytteanus vid universitetet
i Upsala, bevilja ett årligt belopp af 1,785 kronor.
Sedan, på framställning af Kongl. Maj:t till 1885 års Riksdag,
universiteten tillkommande ersättning för indelt ränta och kronotionde
bestämts till vissa årliga belopp, utgör det under universiteten med
titel »indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»
uppförda förslagsanslag numera blott 1,800 kronor, motsvarande
ersättning för spanmålsindelning till professor skytteanus vid universitetet
i Upsala.
Från Upsala läns ränteri utbetalas nemligen årligen ersättning
efter medelmarkegångspris för ett jemlikt. förordningen den 23 juli
1869 till statsverket indraget ränteanslag af 787 kubikfot 5 kannor
spanmål, hälften råg och hälften korn, hvilken räntespanmål varit anslagen
till professor skytteanus af hemman inom länet.
Sedan af upplysningar, meddelade från länets landskontor, inhemtats,
att nämnda ersättning under åren 1875—1884 i medeltal utgjort
1,784 kronor 47 öre årligen, och då ett utbyte af denna på
medelmarkegång beroende ersättning, mot ett årligt, en gång för alla
bestämdt belopp borde lända till reda och enkelhet i liqviden mellan
statsverket och ersättningstagaren, anmodade statsrådet och chefen för
kongl. ecklesiastikdepartementet i skrifvelse den 26 oktober 1885
kanslern för universitetet i Upsala att från vederbörande infordra yttrande,
huruvida något funnes att erinra mot ett sådant utbyte, dervid
det årliga anslaget, med hänsyn till ofvannämnda medelvärde, syntes
böra bestämmas till ett jemnadt belopp af 1,785 kronor. Med anledning
häraf har kanslern öfverlemnat yttranden dels af nuvarande innehafvaren
af skytteanska lärostolen, professorn Oscar Alin, som förmält
sig icke hafva något mot berörda förslag att erinra, dels ock af f. d.
statsrådet P. J. von Ehrenlieim, hvilken å vårdarnes för den skytteanska
institutionen vägnar likaledes förklarat, att de icke hade något
att invända mot förslagets antagande.
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst hemställer utskottet,
att Kongl. Maj:t,s förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
3
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
3:o) Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att det arliga anslaget till
materielen vid den anatomiska institutionen vid universitetet i Lund måtte
höjas från 1,800 kronor till 3,500 kronor, eller med 1,700 kronor..
Till statsrådsprotokollet (sid. 3—5j har meddelats hufvudsakligen
följande upplysningar om behöfligheten af denna förhöjning.
Behofvet af tillökning i anslaget vore, enligt hvad den anatomiska
institutionens föreståndare anfört, till stor del framkalladt af de ökade
utgifter, som numera jemlikt nådiga brefvet den 16 oktober 1885
drabbade institutionen för transport m. m. af lik, som tillfölle anatomisalen.
Genom detta bref hade nemligen, i anledning af besvär af en
kronofogde deröfver, att kanslern i likhet med universitetets drätselnämnd
vägrat låta utbetala vare sig ersättning för skjutskostnad och
traktamente åt fjerdingsmän, som på kronofogdens befallning medföljt
vid vissa liks forsling till närmaste jernvägsstation, hvarifrån liken
vidare skulle försändas till Lund, eller för kostnad för en likkista åt
ett af liken, blifvit af Kongl. Maj:t föreskrifvet, att enär kronofogden
för likens transporterande icke vidtagit andra eller kostsammare åtgärder
än som för transportens trygghet varit behöfliga, samt forslande
af lik för anatomiska behof icke kunde hänföras till åligganden, som
fjerdingsman utan särskild ersättning vore skyldig att fullgöra, skulle
de fordrade beloppen af universitetets medel utbetalas. Eftersom universitetet
icke egde några medel för betäckande af dessa utgifter, blefve
ställningen för institutionen ganska brydsam, så snart det oundvikliga
förhållandet inträffade, att anslaget vore förbrukadt före årets slut.
Af ifrågavarande anslag bestriddes, utom utgifterna för anskaffande af
lik och dessas begrafning, kostnaderna för renhållning, gas- och vattenförbrukning,
bränsle, underhåll af förbrukningspersedlar och af materiel,
såsom bord, stolar, instrument och dylikt, hvartill komme inköp af de
kostsamma glaskärl och ställningar samt förvarings- och prepareiingsvätskor,
som erfordrades för samlingarna. Att en verkligt omtänksam
och nästan småaktig sparsamhet med institutionens medel blifvit iakttagen
och fortfarande iakttoges, derom vittnade dess räkenskapers särskilda
poster. Det vore uppenbart, att den för en institution behöfliga
tekniska och vetenskapliga utrustningen icke stode i direkt förhållande
till antalet af de studerande, som begagnade sig af densamma. Att
de nya anatomiska institutionerna i Stockholm och Upsala, som vore
försedda med nutidens alla hjelpmedel och beqvämligheter, i vissa
hänseenden, såsom beträffande upplysning, uppvärmning m. m., hade
större driftkostnader än institutionen i Lund, som hade att utföra
samma arbete i trånga och tarfligt utrustade lokaler, måste visserligen
medgifvas. Öfriga driftkostnader stälde sig emellertid något så när
Ang. förhöjning
af årsanslaget
till
den anatomiska
institutionen
i
Lund.
[3-]
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
lika. Hvad utgifterna för liken (under senaste läsåret 58 till antalet)
beträffade, blefve desamma hädanefter i Lund betydliga, så snart man
hade förmånen af en någorlunda riklig tillförsel, ty liken utgjordes till
största delen af lik efter sjelfspillingar från skånska landsbygden, under
det att anatomisalarne i Stockholm och Upsala hufvudsakligen finge
sina dissektionsföremål från Stockholm. Arsanslaget för anatomiska
institutionen i Lund borde alltså rimligtvis icke mycket understiga
anslagen för de motsvarande institutionerna i Upsala och Stockholm.
— I Upsala utgjordes årsanslaget af 3,500 kronor jemte 13 famnar
ved in natura, hvartill komme derstädes brukliga dissektionsafgifter.
Dessutom hade denna institution gång efter annan erhållit extra anslag
äfven från andra håll. Slutligen utginge årligen till histologisk
materiel ett belopp af 650 kronor, ehuru detta icke direkt vore synligt
i utgiftsstaten. — I Stockholm hade utgifterna för den anatomiska
institutionen hittills bestridts från karolinska institutets allmänna anslag.
Då nu för densamma begärts ett särskildt årsanslag, så vore
icke afsedt att dermed betäcka kostnaderna för bränsle, gas och vatten
m. m., hvilka fortfarande skulle utgå ur det allmänna anslaget. Äfven
här erlades dissektionsafgifter, hvilka till största delen komme institutionen
till godo. — I Lund hade institutionen ett årsanslag af 1,800
kronor och emottoge från universitetets allmänna fonder årligen två
famnar ved till auditoriets eldning. Till histologiska institutionen utginge
sedan några år tillbaka från statsverket 750 kronor.
I det yttrande, som universitetskansleren den 24 september 1886
afgifvit öfver denna och öfriga framställningar från universitetet i Lund
om anslag för år 1888, har kansleren, vidkommande beloppet af nu
ifrågavarande anslagsförhöjning uttalat sig på sådant sätt, att deraf
framgår, att han ansett 1,000 kronor vara tillräckliga.
Skulle denna summa icke förslå, synes det derutöfver erforderliga
beloppet lämpligen böra beredas derigenom att sådana afgifter, som
dissekanterne vid de anatomiska institutionerna i Upsala och Stockholm
få erlägga, införas äfven i Lund och derigenom anslagsbehofvet
något minskas.
Beträffande do afgifter, som i Upsala och Stockholm erläggas af
dissekanterne, har utskottet inhemtat följande upplysningar.
Vid karolinska mediko-kirurgiska institutet erlägges numera af
hvarje elev, som deltager i dissektionerna, terminligen 7 kronor, och
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
5
då hvarje elev i allmänhet sysslar med dissektionsöfningar i 3 terminer
uppgå de af hvar och en betalade afgifterna i regeln till 21 kronor.
Inkomsten af dessa afgifter, som användes till bekostande af materiallik,
balsamerings- och injektionsvätskor, förbrukningspersedlar af åtskilliga
slag o. s. v., uppgick år 1886 till 944 kronor. År 1884 upptogos
afgifter till belopp af 680 kronor och 1882 till belopp af endast
296 kronor 50 öre, hvaraf synes att inkomsten varit ganska vexlande.
Vid anatomiska institutionen i Upsala utgå afgifterna enligt mera
invecklade beräkningsgrunder, för hvilka det vore för vidlyftigt att här
redogöra. Inkomsterna af dissektionsafgifter hafva här utgjort:
år
1880 ..........................
........................ kronor
897: ......
n
1881 .........................
......................... ii
1,005: 50.
ii
1882 .........................
........................ ii
846: —
ii
1883 ..........................
....................... ii
1,164: —
ii
1884 ..........................
....................... ii
1,119: —
ii
1885 .........................
...................... ii
1,637: 50.
11
1886 ..........................
........................ ii
1,966: 50.
Antalet dissekanter uppgick under vår- och höstterminerna år
1886 tillhopa till 269, hvadan af hvarje erlades något mer än 14 kronor
i medeltal. Afgiften är lika för hvarje dissekant.
Under åberopande af hvad nu anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må i den mån bifalla Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen höjer
det årliga anslaget till materielen vid den anatomiska
institutionen vid universitetet i Lund från 1,800 kronor
till 2,800 kronor, eller med 1,000 kronor.
4:o) Kongl. Maj:t har vidare gjort framställning derom, att det
ordinarie anslaget till fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund
måtte höjas från 1,500 kronor till 2,600 kronor, eller med 1,100 kronor,
deraf 500 kronor till arfvode åt en amanuens och 600 kronor såsom
arfvode åt en vaktmästare.
Till statsrådsprotokollet har beträffande detta anslagsbehof anförts,
bland annat, följande:
Sedan föreståndaren för den nya fysiologiska institutionen i Lund
anmält, att denna institution icke kunde undvara biträde af en amanuens
och en vaktmästare, hade det akademiska konsistoriet anhållit om utverkande
af härtill erforderliga anslag. Till arfvode åt amanuensen,
hvilken i afseende å bildning och föregående studier måste innehafva
de egenskaper, att han kunde gå föreståndaren till handa vid förbere
-
Ang. förhöjning
i årsanslaget
till
fysiologiska
institutionen
i Lund.
[4-]
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
dandet och utförandet af föreläsnings- och andra experiment, begärdes
det för amanuenser vid universitetet vanliga beloppet 500 kronor. För
vaktmästaren, som borde vara en i snickareslöjd någorlunda förfaren
man och som finge en jemförelsevis trägen och ansvarsfull tjenstgöring,
hade aflöningen ansetts böra upptagas till 600 kronor, hvilket belopp
vaktmästarne vid de flesta af universitetets öfriga institutioner redan
åtnjuta.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall til! hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må höja det ordinarie anslaget till fysiologiska
institutionen vid universitetet i Lund från 1,500
kronor till 2,600 kronor, eller med 1,100 kronor,
hvaraf 500 kronor till arfvode åt en amanuens och
600 kronor såsom arfvode åt en vaktmästare.
Ang. förhöjning
i årsanslaget
till
geologiska
institutionen
i Lund.
[5.]
5:o) I årsanslaget till geologiska institutionen vid universitetet i
Lund, nu 1,000 kronor, har Kong], Maj:t äskat en förhöjning med 500
kronor för beredande af arfvode åt en amanuens.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 6) utvisar, har institutionens
föreståndare lemnat följande utredning om detta anslagsbehof.
Allt sedan geologiska institutionen år 1867 utbröts från den zoologiska
och öfvertog de ej obetydliga samlingar af palmontologiskt och
delvis äfven geologiskt innehåll, som förut förvarats tillsammans med
de zoologiska samlingarna, hade förstnämnda institutions museum årligen
betydligt ökats dels genom inköp dels genom gåfvor, som från
mångahanda håll kommit detsamma till del. För dessa ofta vidlyftiga
samlingars ordnande och etiketterande hade vid museet endast funnits
en person, nemligen föreståndaren; och som denne omöjligen kunnat
medhinna detta arbete, hade han för det nödvändigaste måst söka hjelp
hos för saken intresserade studerande, som frivilligt och utan ersättning
dervid biträdt. Sedan 1873 hade visserligen vid institutionen funnits
anstäld en extra ordinarie amanuens. Men som denne ej åtnjutit
något arfvode, hade af honom knappast kunnat begäras annat arbete
än sådant, som varit honom af någon nytta i och för hans studier,
under det att föreståndaren måst använda så mycket han kunnat af sin
egen tid åt det mera mekaniska arbetet. Om derför museets samlingar
ingalunda befunnes ordnade på det sätt, som önskvärdt vore, så härrörde
detta visserligen i betydlig mån af det otillräckliga utrymme,
hvaröfver museet disponerade. Men en i hög grad dertill bidragande
omständighet vore äfven, att arbetskrafterna vid museet voro för ringa.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
7
Denna olägenhet, som blifvit allt mera känbar ju mera samlingarna
ökats, skulle väsentligen minskas, om en ordinarie amanuens blefve vid
institutionen anstäld.
Utskottet finner hvad sålunda blifvit anfördt innefatta tillräckliga
skäl för anslagets beviljande samt hemställer derför,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, må för år 1888 höja ordinarie årsanslaget
till geologiska institutionen vid universitetet
i Lund med 500 kronor för beredande af arfvode åt
en amanuens, så att anslaget kommer att uppgå till
1,500 kronor.
6:o) I årsanslaget till materielen vid universitetsbiblioteket i Lund har
Kongl. Maj: t äskat en förhöjning med 2,000 kronor; och har, beträffande
denna anslagstillökning, till statsrådsprotokollet anförts följande.
Anslaget vore, enligt hvad bibliotekarien vid universitetsbiblioteket
anfört, i staten för universitetet upptaget till 16,100 kronor. Detta belopp
torde väl egentligen vara afsedt att bestrida utgifter för böckers
inköp och bindning samt för smärre expenser, såsom skrifmaterialier,
fraktkostnader m. m. I brist på andra tillgångar hade emellertid detta
anslag, som i och för sig vore otillräckligt, måst anlitas äfven för
större utgifter af annat slag. En sådan utgift vore kostnaden för inlösen,
till ett årligt belopp af 750 kronor, af ett antal exemplar af
Lunds universitets årsskrift, hvilka exemplar användes till bytesmedel
med främmande universitet. Sedan äldre tider hade denna lösesumma,
bestämd genom öfverenskommelse med årsskriftens bestyrelse, ingått i
årsskriftens budget; och utan detta bidrag torde universitetets nämnda
vetenskapliga organ icke kunna utgifvas till samma omfattning som
hittills. Då årsskriftens användande såsom bytesmedel skedde för hela
universitetets räkning, syntes det obilligt, att bland dess institutioner
biblioteket ensamt skulle vidkännas kostnad för årsskriftens publicering.
I Upsala funnes ingen dylik för universitetsbiblioteket betungande öfverenskommelse.
En annan ännu större utgiftspost vore kostnaden för
biblioteksbyggnadens uppvärmning, värmeledningens underhåll, eldarens
aflöning m. m. Denna kostnad, hvilken, enligt hvad erfarenheten
visat, icke torde komma att understiga 1,200 kronor årligen, hade hittills
utgått ur anslaget till materielen. Äfven i detta afseende befunne
sig universitetsbiblioteket i Upsala i en lyckligare ställning. I 1885
års stat vore för detta bibliotek uppfördt ett anslag af 1,500 kronor
till bränsle och maskiuistaflöning; och redan förut hade ett motsvarande
Ang. förhöj
ning i årsanslaget
till
materielen
vid universitetsbiblioteket
i Lund.
[6-]
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
belopp utgått ur reservfonden, hvarjemte biblioteket af ålder erhölle
tio famnar ved in natura — allt förmåner, som biblioteket i Lund saknat
och saknade. Årsanslaget måste starkt anlitas för böckers inbindning,
hvilken varit mycket försummad, samt för prenumeration å vetenskapliga
tidskrifter. Af de anslagna 16,100 kronor åtginge för dessa
ändamål omkring 11,000 kronor årligen. Då härtill lades de nyssnämnda
beloppen, uppgående till nära 2,000 kronor, vore återstoden
uppenbart alldeles otillräcklig för inköp af nyutkommande icke-periodisk
litteratur, komplettering af äldre bristfälliga arbeten samt bestridande
af tillfälliga utgifter.
På dessa grunder har bibliotekarien anhållit, att Kongl. Maj:t
måtte anvisa medel till bestridande, utan att bibliotekets anslag behöfde
dermed betungas, af ofvan omförmälda kostnader för bibliotekets uppvärmning
och för inlösen af Lunds universitets årsskrift, till ett sammanlagdt
belopp af 2,000 kronor årligen, att utgå intill dess bibliotekets
anslag till materielen kunde varda höjdt med motsvarande belopp.
Till denna framställning har så väl det akademiska konsistoriet
som universitetskanslern uti afgifna utlåtanden tillstyrkt bifall.
Vid föredragning af denna framställning yttrade departementschefen,
att de två utgiftsposter, hvilka i bibliotekariens framställning
omnämndes, toge i anspråk så stor del af det knappa biblioteksanslaget,
att detsamma derigenom uppenbarligen blefve för sitt egentliga ändamål
otillräckligt. Det syntes departementschefen emellertid mindre
lämpligt att för dess fyllande å universitetets stat uppföra ett särskildt
anslag. Ändamålet vunnes enklare och lika väl, om, såsom bibliotekarien
äfven antydt såsom en framtidsönskan, bibliotekets materialanslag
höjdes med motsvarande belopp, på det att ofvan omförmälda
utgifter måtte kunna bestridas af detta anslag utan att göra intrång
på det belopp, som vore beräknadt för de behöfliga bokinköpen; och
ansåg sig departementschefen derför böra tillstyrka, det Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att bevilja förhöjning i bibliotekets årsauslag
till materielen med 2,000 kronor.
Då bibliotekets materialanslag icke rätteligen kan anses böra belastas
med utgiften för inlösen af bytesexemplar af universitetets årsskrift,
finner utskottet sig ej böra tillstyrka beviljandet af den del af
anslagsförhöjningen, som afses för berörda inlösen. Deremot och då
behofvet af särskilda medel till bibliotekets uppvärmning, hvilken beräknats
årligen kosta 1,200 kronor, synts vara till fullo ådagalagdt,
har utskottet funnit sig eg a grundade skäl att tillstyrka årsanslagets
förhöjning med nämnda belopp.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
Statsutskottets Utlåtande N:o 8. 9
att Kong]. Maj:ts förevarande framställning må
endast på det sätt bifallas, att Riksdagen beviljar
förhöjning i årsanslaget till materielen vid universitetsbiblioteket
i Lund, med 1,200 kronor för beredande af
medel till bibliotekslokalens uppvärmning.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
7:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit, att årligt
anslag till materielen vid anatomiska institutionen måtte beviljas
med 2,000 kronor;
att årligt anslag till materielen vid kirurgiska kliniken måtte beviljas
med 500 kronor;
att förhöjning i årliga beloppet af institutets så kallade allmänna
materialanslag måtte beviljas med 5,900 kronor, hvarigenom det nuvarande
anslaget till institutet, 134,950 kronor, komme att ökas med
8,400 kronor till 143,350 kronor.
Hänvisande till statsrådsprotokollet (sid. 8 —17), der de skäl äro
angifna, på grund af hvilka ofvannämnda anslagsfordringar framställe,
får utskottet, vidkommande anslagen till materielen vid anatomiska institutionen
och vid kirurgiska kliniken endast anföra, att behofvet af
nämnda anslag synes vara till fullo ådagalagdt, hvadan anslagen derför
torde böra beviljas.
Hvad åter angår förhöjningen i årliga beloppet af institutets så
kallade allmänna materialansiag, hvilket nu uppgår till 10,000 kronor,
så torde en minskning af hvad som äskats utan olägenhet kunna ske;
en minskning, som utskottet finner lämpligen kunna bestämmas till
900 kronor. För denna nedsättning finner utskottet stöd i den omständighet,
att en del kostnader, som bestridas med ifrågavarande anslag,
synas hafva beräknats med antagande af framtida prisförhöjningar,
för hvilket antagande dock icke fullt giltiga skäl torde vara för handen.
Sålunda har kostnaden för ved beräknats till 6,000 kronor, ehuru den
verkliga utgiften för år 1886 uppgått till endast 5,468 kronor 40 öre.
Härtill kommer äfven att ved- och kolåtgången kan antagas komma
att blifva något mindre, sedan institutets nya hus genom något längre
tids begagnande hunnit befrias från den fukt, som i början plägar vidlåda
nya hus. Jemkningar i åtskilliga andra poster synas ock kunna
göras.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Bih. till Jlilcsd. Frat. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. G Höft.
Ang. förhöjning
i åtskilliga
materialanslag.
[7.]
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
att Riksdagen må under förevarande anslags
titel
a)
bevilja ett årligt anslag till materielen vid
den anatomiska institutionen af 2,000 kronor;
b) bevilja ett årligt anslag af 500 kronor till
materielen vid den kirurgiska kliniken; samt
c) höja årliga beloppet af institutets så kallade
allmänna materialanslag med 5,000 kronor, eller till
15,000 kronor.
Allmänna läroverken.
Ang. ersättning
för afkomst
af hemmanet
Stucke
n:o 3 och,
reservationerna
å anslaget
till
allmänna
läroverken
m. in.
[8.
8:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att, på det att hemmanet Stocke
n:o 2 om 1TV mantal i Frösöns socken måtte kunna vid 1887 års slut
till statsverket indragas och vissa lärare vid allmänna läroverket i
Östersund från och med år 1888, i stället för arrendespanmål från
hemmanet, tillerkännas kontant fylnad i sin aflöning, anslaget till allmänna
läroverken, nu 2,866,886 kronor, måtte höjas med 557 kronor.
Utskottet får i sammanhang härmed erinra hurusom 1886 års
Riksdag i skrifvelse till Konungen af den 17 maj nämnda år (n:o 45
punkten 33:o) anfört, bland annat, hurusom anslaget till allmänna
läroverken lemnat följande reservationer (besparingar):
till år 1883 ....................................................................... kronor 12,161:47
„ „ 1884........................................................................ „ 129,439:16
„ „ 1885 .......................................................................... „ 264,642:7 7.
Dessa betydliga och årligen ökade reservationer syntes Riksdagen
gifva vid handen, att anslaget vore större än behofvet oundgängligen
kräfde, och att förty en nedsättning kunde eg a rum. Härförinnan vore
dock nödigt, att utredning blefve verkstäld och Riksdagen meddelad
om anledningen till reservationernas stora och växande belopp, och då
en sådan utredning icke kunde af Riksdagen utan stora svårigheter
och tidsutdrägt åstadkommas, anhöll Riksdagen om utredning och framläggande
deraf vid nästa riksdag om orsakerna dertill, att reservationerna
å anslaget till allmänna läroverken under de senare åren så
väsentligt ökats, äfvensom, om utredningen dertill föranledde, förslag
om anslagets nedsättande.
Den sålunda af Riksdagen begärda utredningen har meddelats i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 25 sistlidne april sidd.
71—73 i sammanhang med frågan om anslag till ny byggnad förnya
elementarskolan i Stockholm; och inhemtas deraf att Kongl. Maj:t med
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
11
anledning af Riksdagens om förmäld a begäran den 4 juni 1886 anbefalt
statskontoret att inkomma med upplysning om det belopp, hvartill
reservationerna å anslagen till allmänna läroverken under år 1885 uppgått,
och med utredning å hvilka särskilda poster inom dessa anslag
reservationer till afsevärda belopp uppkommit under nämnda år samt
åren 1883 och 1884. Till fullgörande häraf har statskontoret i skrifvelse
den 16 november 1886 meddelat:
att, enär reservationerna å anslagen till allmänna läroverken uppgingo
vid 1885 års slut, enligt den afslutade rikshufvudboken för
nämnda år, till 403,353 kronor 4 öre och vid 1884 års utgång, enligt
samma års hufvudbok, till 264,642 kronor 77 öre, skilnaden mellan
dessa summor, eller 138,710 kronor 27 öre, måste anses utgöra det
belopp, hvartill reservationerna å förenämnda anslag under år 1885
uppgått;
att en del af dessa besparingar uppkommit å normallönerna vid
de läraretjenster, som under längre eller kortare tider af dessa år stått
lediga, och å de för beredande af ålderstillägg åt lärarne anvisade
medel;
att särskild!; för de lärare, hvilka förordnats att bestrida rektorsbefattning
vid allmänt läroverk och i sådan egenskap egt att såsom
arfvode uppbära den för nämnda befattning anslagna lön, besparing
egt rum af det ålderstillägg, som tillkommit desse rektorer i egenskap
af ordinarie lärare, uppgående denna besparing för år 1883 till 38,500
kronor, för år 1884 till 34,000 kronor och för år 1885 till 35,000
kronor;
att ifrågavarande reservationer under åren 1883—1885 betydligt
mindre tagits i anspråk till arfvoden åt vikarierande lärare än förut
varit fallet, dels till följd af nådig föreskrift, att den från och med år
1883 å extra stat beviljade löneförbättring åt rektorer, lektorer, adjunkter
och kolleger endast skulle utgå för verklig tjenstgöring och vid
ordinarie lärares tjenstledighet användas såsom bidrag till aflöning åt
deras vikarier, dels ock till följd deraf att en fjerdedel af den för
öfningslärarne jemväl å extra stat beviljade löneförbättring blifvit, med
tillämpning af stadgandet i kong!, cirkuläret den 12 juli 1872, vid
tjenstledighetstillfällen använd såsom bidrag till vikariernas aflönande;
att till vikariearfvoden och oförutsedda behof, för hvilket ändamål
år 1882 anordnats 142,053 kronor 61 öre, utgifterna sedermera
uppgått till mindre belopp, nemligen:
år 1883 till....................................................................... kronor 106,217:72
„ 1884 „ ........................................................................ „ 102,859: it
„ 1885 „ ..................................................................... „ 107,744: 79;
12 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
samt att de belopp, tillsammans 118,044 kronor 93 öre, hvarmed
det å extra stat beviljade anslaget till löneförbättring åt lärare för åren
1883—1885 bidragit till vikariers aflönande, skolat, om samma anslag
ej funnits anvisadt, drabba ordinarie staten för de allmänna läroverken.
Slutligen har statskontoret upplysningsvis meddelat, att på grund
af särskilda utaf Kongl. Majfl meddelade föreskrifter statskontoret under
år 1886 intill den dag, ''då den underdåniga skrifvelsen afläts, från
reservationerna å staten för allmänna läroverken anordnat ett sammanlagdt
belopp af 103,234 kronor 88 öre, för hvilken utgift tillgång dock
antagligen förefunnes å de reservationer, som under nämnda ar å anslagen
till allmänna läroverken dels redan uppkommit, dels vore att
förvänta, hvadan någon minskning i de uppkomna reservationerna icke
för år 1886 syntes vara att emotse.
Derest inom den närmaste framtiden en omorganisation åt de allmänna
läroverken komme att ske i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de grunder, för hvilka i statsrådsprotokollet den 14 sistlidne februari
redogjorts, skulle visserligen deraf fordras särskilda åtgärder, hvilkas
kostnader borde bestridas af reservationerna å anslagen till de allmänna
läroverken. Men det har synts departementschefen icke kunna
betviflas, att dessa reservationer derutöfver lemnade tillgång att åt dem
använda 200,000 kronor, hvilken del af reservationerna Kongl. Majflock
i öfverensstämmelse härmed föreslagit till användning under år
1888 för bestridande dermed af en del af kostnaden för det ifrågasatta
uppförandet af ny byggnad för nya elementarskolan i Stockholm.]
Med hänsyn till de upplysningar, som sålunda lemnats och da
reservationer å anslaget till allmänna läroverken jemväl framdeles torde
vara att förvänta, skulle det, enligt utskottets åsigt, visserligen kunna
ifrågasättas att minska anslaget, hvilket i riksstaten för år 1887 är
uppfördt med 2,866,886 kronor i kontant anvisning. Utskottet vill dock
icke härom nu framställa något förslag, då vid ny organisation af de
allmänna läroverken, hvarom förslag torde komma att af Kongl. Maj:t
framläggas vid nästa riksdag, anslaget kan komma att blifva i sin
helhet behöfligt och det då kan lända till j gagn, om reservationer
tillika finnas till disposition.
Hvad åter de 200,000 kronor af nu befintliga reservationer angår,
som enligt Kong]. Majfls förslag skulle användas till betäckande
af en del af kostnaden för nya elementarskolans byggnad, så lärer,
derest medel till nämnda byggnad skulle^komma att beviljas, anslag
för ändamålet lämpligast böra i vanlig ordning på riksstaten uppföras;
hvaremot och då af föredragande departementschefens yttrande framgår,
att detta belopp af reservationerna ej är för dessas egentliga
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
13
ändamål behöflig!, utskottet anser detsamma böra komma statsverket
i dess helhet till godo och till vinnande häraf öfverföras till statsverkets
öfverskottsmedel för år 1885 samt i följd häraf ingå bland tillgångarne
å riksstaten för nästa år.
Beträffande slutligen Kongl. Maj:ts ofvan berörda förslag att, på
det att hemmanet Stocke måtte kunna till statsverket indragas och
vissa lärare i Östersund i stället för arrendespanmål tillerkännas kontant
lönefylnad, anslaget till allmänna läroverken måtte höjas med 557
kronor, är det visserligen ej af behofvet påkailadt att för berörda ändamåls
vinnande höja anslaget, som dessförutan kan utan svårighet bestrida
utgiften; men då det länder till reda och ordning att, vid arrendespanmålens
upphörande, en motsvarande höjning i det kontanta anslaget
eger rum och sådant kan ske utan ringaste verkliga ökade utgift,
har utskottet ej något att erinra mot detta Kongl. Maj:ts förslag.
På grund af hvad ofvan anförts, hemställer utskottet,
a) att på det att hemmanet Stocke n:o 2 om
1T’3 mantal i Frösöns socken må kunna vid 1887 års
slut till statsverket indragas och vissa lärare vid allmänna
läroverket i Östersund från och med år 1888,
i stället för arrendespanmål från hemmanet, tillerkännas
kontant fylnad i sin aflöning, det ordinarie reservationsanslaget
till allmänna läroverken, nu 2,866,886
kronor, må höjas med 557 kronor till 2,867,443 kronor;
och
b) att Riksdagen må besluta, att af de vid 1885
års slut befintliga reservationerna å anslaget till allmänna
läroverken, uppgående till 403,353 kronor 4
öre, ett belopp af 200,000 kronor skall öfverföras till
öfverskottsmedlen å 1885 års statsreglering och beräknas
såsom tillgång vid statsregleringen för år 1888.
Pedagogier och folkskolor.
9:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning Ang. indeloch
under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 19—23) anförda lingar m
skäl får utskottet hemställa, åtskilliga sko
att
Riksdagen må besluta att de från detta an- m''
slag hittills utgående indelningsersättningar till Stora ^
Tima, Avesta, Folkärna, Leksands, Mora, Våmhus,
Norrbärkes, Söderbärkes, Flöda, Nås, Jerna, Äppelbo,
Malungs, Lima och Transtrands skolor i Kopparbergs
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. anslag
för seminarinlärares
uppflyttning
i
högre lönegrad''
[10.]
Ang. anslag
för anordnande
af
slöjdundervisning
vid
folkskolelärareseminarier.
[11.]
län äfvensom de från nämnda anslag i kontant anvisade
två arfvoden, till belopp af 37 kronor 50 öre
hvartdera, för undervisning i Östmarks och Hvitsands
församlingar i Vermlands län må ur riksstaten uteslutas;
samt
att i följd häraf anslaget “indelning och dermed
jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar“, hvilket
för närvarande utgör 4,100 kronor, skall minskas med
3,000 kronor och anvisningen i kontant, utgörande
62,622 kronor, nedsättes till 62,547 kronor, eller med
75 kronor.
Folkundervisningen.
10:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen, för lärares och lärarinnors vid
folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad
enligt gällande bestämmelser, må öka anslaget
till samma seminarier med för ändamålet erforderliga
1,700 kronor.
ll:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t vidare föreslagit,
att för anordnande af undervisning i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier
anslaget till folkskolelärareseminarierna må ökas med 6,000
kronor.
Till stöd för denna framställning har till statsrådsprotokollet anförts
följande.
Vid folkskolelärareseminariet i Karlstad hade undervisning i slöjd
varit anordnad alltsedan höstterminen 1876, och år efter år erforderliga
medel, på gjorda särskilda framställningar, blifvit, af Kong], Maj:t anvisade
för uppehållande af undervisningen i detta ämne. Den vid
nämnda seminarium vunna erfarenhet hade varit mycket tillfredsställande,
och det hade visat sig, att slöjden utan olägenhet kunnat vid
seminariet införas såsom ett bland undervisningsämnena.
Redan 1877, eller året efter slöjdundervisningens införande vid
Karlstads seminarium, föreslog Kongl. Maj:t Riksdagen att bevilja anslag
för anställande af slöjdlärare vid folkskolelärareseminarierna. Denna
framställning vann icke Riksdagens bifall. Men under de tio år, som
förflutit, sedan detta ärende förra gången utgjorde föremål för Riksdagens
behandling, hade slöjdundervisningen vunnit en allt allmännare
utbredning i vårt land och en vida större betydelse än den då egde.
Icke minst i folkskolan hade intresset för detta ämne, väsentligen genom
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
15
de statsbidrag, som lemnats för befrämjande af undervisning i slöjd för
gossar, utvecklats. Derunder både emellertid allt mer ocb mer ådagalagts,
att, om slöjdundervisningen i folkskolan skall rätt fylla sin uppgift
och blifva till verkligt gagn, fordrades, att undervisaren i detta ämne
eller den, som utöfvade ledningen af undervisningen deri, besute icke
blott erforderlig färdighet i sjelfva ämnet utan ock pedagogisk bildning,
på det han måtte kunna bringa slöjdundervisningen i behörigt samband
med den öfriga undervisningen i skolan. Härför erforderlig förmåga
och bildning kunde icke annat än undantagsvis förutsättas hos andra
än folkskolans egna lärare. Många folkskolelärare från landets olika
delar hade derför sökt att få deltaga i här och der anordnade slöjdkurser,
för att sedan sjelfva kunna meddela undervisning i slöjd. Framförallt
vid det genom enskild storartad frikostighet anordnade och underhållna
slöjdseminariet vid Faäs hade i detta afseende utöfvats en högst
betydelsefull verksamhet, som sträckt sina följder vidt omkring. Det
vore emellertid klart, att det måste vara förenadt med stora svårigheter
för folkskolelärare, som erhållit anställning i folkskolans tjenst, att fjerran
från sina hemorter söka utbildning för att göra sig skickliga att undervisa
i det nya ämne, som man med stigande kraft önskade måtte få
plats bland folkskolans läroämnen. Ville man derföre mera kraftigt
befordra slöjdundervisningens utveckling inom folkskolan — och detta
ansåge föredragande departementschefen mycket vigtigt — måste man
arbeta för slöjdundervisningens införande i seminarierna.
Af dessa skäl trodde departementschefen sig böra ånyo upptaga
den år 1877 fallna frågan och tillse, huruvida icke slöjdundervisning
måtte kunna ytterligare införas vid åtminstone något eller några folkskolelärareseminarier.
En särskild anledning härtill hade förekommit
genom en från folkskolelärareseminariet i Hernösand gjord framställning,
deri på det bestämdaste uttalades önskvärdheten deraf, att åtgärder
måtte vidtagas för införande af undervisning i slöjd vid detta
seminarium.
Då, för bedömande af frågan om anordnande af slöjd såsom undervisningsämne
vid seminarierna, det måste vara af största vigt att veta,
om sådant läte sig göra utan men för den öfriga undervisningen vid
dessa läroanstalter, hade departementschefen från vederbörande domkapitel
och rektorerne vid folkskoleläraresemiuarierna för manliga elever
infordrat yttranden, huruvida en sådan undervisning vid seminarierna
ansåges lämpligen kunna införas samt, i sådant fall, hvilka kostnader
derför vore erforderliga.
Af de inkomna yttrandena framginge, att vid några seminarier
icke ringa tvekan förefunnes rörande lämpligheten och möjligheten att
der bereda plats för slöjdundervisning. Så vore förhållandet i Wexiö,
opaginerad Kontrollera mot PDF
IG
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
der sådant icke ansåges kunna ske, med mindre undervisningstimmarnes
antal inskränkes i ett par andra ämnen. Äfven i de yttranden,
som afgifvits beträffande seminarierna i Upsala och Linköping, gjorde
sig en viss farhåga gällande, att, om slöjdundervisning derstädes infördes,
ofördelaktiga rubbningar i dessa seminariers läsordning skulle
förorsakas. Från seminariet i Göteborg framhölles väl, att det på förhand
vore vanskligt att förutsäga, om införande af ämnet slöjd kunde
utan skada för den öfriga undervisningen och utan lärjungarnes öfveransträngning
samt utan större svårigheter vid läsordningens uppgörande
eg a rum, men å andra sidan syntes man dock vara öfvertygad, att, om
slöjdundervisningen erhölle vederbörlig begränsning och förlädes på
lämpliga tider, olägenheterna skulle blifva utan betydelse. Vid seminarierna
i Lund och Hernösand vore vederbörande rektorer förvissade
derom, att något intrång af slöjden på den öfriga undervisningen alls
icke vore att befara, och ansågo de, att slöjden skulle blifva ett icke
oväsentligt medel för främjande af elevernas både kroppsliga och andliga
utveckling. I detta hänseende framhölles, att eleverna, som nästan
utan undantag före sitt inträde vid seminariet egnat sig åt kroppsarbete
och derför mera än lärjungar vid andra läroverk lode till sin helsa af
ihållande tankearbete, behöfde i allmänhet för sitt välbefinnande mera
kroppslig verksamhet än som bereddes dem vid gymnastiköfningarna
och genom arbete i seminariets trädgård, samt att sysselsättningen med
slöjd borde kunna bidraga till att hos seminariieleverna väcka och underhålla
aktningen för det kroppsliga arbetet, hvilkot de stundom vore
benägna att ringakta.
De skilda åsigter, som i detta ämne vid de olika seminarierna
uttalats, syntes departementschefen till ej ringa del bero derpå, att, i
följd af vissa omständigheter, såsom brist på lokal, svårighet att anskaffa
sådan m. m., införande af undervisning i slöjd kunde vara förenadt
med större svårigheter vid ett seminarium än vid ett annat. Att
nu med ens utsträcka slöjdundervisningen till alla seminarier utan afseende
å derför mötande svårigheter torde icke vara lämpligt, helst sådant,
om det än vore utförbart, skulle föranleda ganska betydliga kostnader.
Det. syntes för närvarande tillräckligt, om slöjdundervisning, jemte det
densamma såsom hittills fortginge vid seminariet i Karlstad, infördes
vid ytterligare två seminarier, ett i södra och ett i norra Sverige.
De kostnader, som vore erforderliga för slöjdundervisningens
anordnande, vore af två slag, nemligen dels af tillfällig beskaffenhet,
eller kostnader för en gång, dels ock årligen återkommande. Till de
förstnämnda vore att hänföra kostnaderna för anordnande af slöjdlokal
och anskaffande af den första uppsättningen af redskap och verktyg.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
17
Till de sistnämnda räknades lärares aflönande, anskaffande af materia1
ier och förbrukningspersedlar samt hyra för lokal, der sådan ej kunde
inom seminariets område anordnas.
Då den första uppsättningen af redskap och verktyg redan egt
rum vid seminariet i Karlstad, borde der inga synnerliga utgifter vara
erforderliga för detta ändamål, och till omkring 800 kronor torde de
härför erforderliga kostnaderna vid hvartdera af de två andra seminarierna,
i hvilka slöjdundervisningen skulle införas, kunna begränsas.
Ofriga för en gång erforderliga utgifter borde ej öfverstiga 3,400
kronor, hvadan ett sammanlagdt belopp af 5,000 kronor syntes vara
för ändamålet tillräckligt.
De årliga utgifterna hade beräknats till i medeltal 2,000 kronor
för hvarje seminarium, eller tillsammans 6,000 kronor.
I förevarande punkt är endast fråga om medel till de ärliga utgifterna
för slöjdundervisningen vid 3 seminarier d. v. s. till lärares
aflönande, anskaffande af materialier och förbrukningspersedlar samt
hyra för lokal, der sådan ej kan anordnas inom seminariets område.
Sedan år 1877, då Kongl. Maj:ts framställning om seminariernas
utvidgning och upptagande af slöjdundervisning bland läroämnena af
Riksdagen afslogs, torde uppfattningen om detta undervisningsämnes
betydelse hafva undergått förändring, och utskottet föreställer sig derför
att någon väsentligare meningsskiljaktighet nu icke skall råda derom
att Kong]. Maj:ts föreliggande förslag bör i hvad sjelfva saken beträffar
bifallas. Såsom egnad att befordra framgång åt detsamma får utskottet
framhålla den omständighet, att Kong]. Maj:t icke afsett att nu
med ens införa det nya undervisningsämnet vid alla seminarierna utan
till en början endast vid några få, hvilket för närvarande synes vara
tillräckligt. Har undervisning i slöjd under någon tid meddelats vid
dessa seminarier, och erfarenheten om nyttan af denna undervisning
spridt sig till vidsträcktare kretsar, så kan det antagas, att småningom
det ena seminariet efter det andra skall befinnas villigt att upptaga
äfven detta ämne på sitt program.
Endast i ett afseende ingifver Kongl. Maj:ts förslag vissa betänkligheter,
nemligen i fråga om kostnaderna, hvilka väl icke nu synas
vara synnerligen afsevärda, men, om undervisningen varder utsträckt
till flere, kanske alla seminarier, småningom måste växa. Med hänsyn
härtill är det af vigt, att genom lämpliga anordningar kostnaderna
nedbringas så mycket som möjligt vid de seminarier, der det är fråga
att nu införa slöjdundervisningen.
Några närmare uppgifter föreligga icke om användandet af de
2,000 kronor årligen, som begärts för hvarje seminarium, men enligt
Bih. till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 1 Ajd. G Höft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. höjning
af
förslagsanslaget
till
lönetillskott
åt lärare vid
folkskolor och
småskolor.
[12.]
l
hvad Utskottet inhemta!, skulle det hafva beräknats, att aflöning till
lärare i slöjd skulle utgå med omkring 1,000-—1,500 kronor årligen,
hvadan således för de öfriga årliga utgifterna (materialier och hyra)
skulle återstå 500—1,000 kronor. Hvarken ett aflöningsbelopp af 1,000
kronor eller en lika summa till öfriga årliga utgifter synes utskottet
böra behöfvas, hvadan anslag af 2,000 kronor till hvarje seminarium ej
torde vara af behofvet påkalladt. År 1877 beräknades årliga aflöningen
till undervisaren i slöjd till 900 kronor och det torde ej finnas giltig
anledning att höja denna aflöning. Tvärtom synes en nedsättning
kunna eg a rum under hvad år 1877 beräknades, och utgifterna sålunda i
motsvarande inån minskas. Äfven utgifterna för inköp af materialier
och för hyra böra genom lämpliga anordningar kunna nedbringas; och
utskottet antager derför att ett belopp af 1,500 kronor, i stället för af
Kongl. Maj:t föreslagna 2,000 kronor, bör varda tillräckligt för hvarje
seminarium der slöjdundervisning kommer att meddelas.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen, för
anordnande af undervisning i slöjd vid tre folskolelärareseminarier,
höjer anslaget till folkskolelärareseminarierna
med 1,500 kronor för hvart och ett af
dessa seminarier eller sammanlagdt 4,500 kronor.
12:o) Under förevarande anslagstitel har Kongl. Maj:t slutligen
föreslagit, att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser^
rörande aflöning åt lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor samt
bitädande lärare och lärarinnor vid folkskolor, statsbidrag finge från
och med år 1888 för dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå med
två tredjedelar af deras kontanta aflöning intill ett lönebelopp af högst
300 kronor, dock att, i fråga om erhållande af sådant förhöjdt statsbidrag
för lärare eller lärarinna vid mindre folkskola, tillika skulle j
erfordras intyg af vederbörande folkskoleinspektör, att skolan vore
inrättad under sådana förhållanden, som enligt gällande folkskolestadga
gjorde densamma berättigad; samt
att för nämnda ändamål nuvarande förslagsanslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor, 3,145,000 kronor måtte
höjas med 48,000 kronor till 3,193,000 kronor.
Till behandling i sammanhang med denna framställning föreligger
jemväl eu i Andra kammaren af herr J. Andersson i Lysvik väckt
motion (n:o 81), hvari på anförda skäl föreslagits,
att Riksdagen ville besluta:
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
19
dels att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser
rörande aflöningeu af vid mindre folkskolor anstälde lärare och lärarinnor
samt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, staten skall
till dessa lärares och lärarinnors aflöning bidraga med två tredjedelar
af den kontanta aflöningeu intill ett lönebelopp af högst 300 kronor
med tillämpning af detta beslut från och med innevarande år;
dels att enahanda bestämmelse må beslutas angående statsbidrag
till fortsättningsskolor att blifva gällande från och med år 1888, samt
dels att till dessa ändamål må anvisas erforderliga medel.
Kongl. Maj:ts framställning synes utskottet böra af Riksdagen
bifallas, helst densamma i väsentlig mån framkallats af 1886 års Riksdags
af enskild motion föranledda beslut angående aflöningen för lärare
och lärarinnor vid småskolor, enligt hvilket beslut staten skulle från
och med 1887 bidraga till dessa lärares och lärarinnors aflöning med
två tredjedelar af den kontanta aflöningen intill ett lönebelopp af högst
300 kronor.
Hvad åter angår omförmälda motion, kan utskottet icke finna
något giltigt skäl att tillstyrka densamma. Ett bifall till motionen
skulle medföra rubbning i gällande statsreglering, och för kommunerna
spela i fråga varande utgifter icke en så vigtig roll, att man, blott för
att lätta deras bördor för folkskoleväsendet, har anledning förändra
den redan faststälda statsregleringen för innevarande år.
Motionärens förslag om statsbidrag till fortsättningsskolor kan
utskottet i saknad af utredning om kostnaderna härför, icke heller förorda
utan hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag
men afslag å den i ämnet väckta motionen, må
besluta, att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser
rörande aflöning åt lärare och lärarinnor
vid mindre folkskolor samt biträdande lärare och
lärarinnor vid folkskolor, statsbidrag må från och med
år 1888 för dessa lärares och lärarinnors aflöning utgå
med två tredjedelar af deras kontanta aflöning intill
ett lönebelopp af högst 300 kronor, dock att, i fråga
om erhållande af sådant förhöjdt statsbidrag för lärare
eller lärarinna vid mindim folkskola, tillika erfordras
intyg af vederbörande folkskoleinspektör, att skolan
är inrättad under sådana förhållanden, som, enligt gällande
folkskolestadga, göra densamma berättigad; samt
att för nämnda ändamål höja nuvarande förslags
-
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. statybildhuggare
bostället,
m. m.
[13.]
anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och
småskolor, 3,145,000 kronor, med 48,000 kronor till
3,193,000 kronor.
Akademien för de fria konsterna.
13:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att — under vilkor att vissa,
i statsrådsprotokollet närmare angifna lägenheter i kronans egendom
n:o 1 i qvarteret Beridarebanan, hvilka lägenheter hittills utgjort eu
del af den åt en professor, lärare i modellstudium vid det under akademiens
inseende stälda läroverk, tillika bildhuggare, upplåtna bostad,
vid 1887 års slut upphöra att dertill användas och i stället af Kongl.
Maj:t för annat ändamål disponeras — bemälde tjensteinnehafvare må
från och med år 1888 årligen, förutom bostad och atelier, åtnjuta: lön
2,000 kronor och tjenstgöringspenningar 2,000 kronor äfvensom ålderstillägg
sålunda, att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring lönen kan
ökas med 400 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring med ytterligare
400 kronor; samt
att, jemte det ålderstilläggen förklaras böra utgå af åttonde hufvudtitelns
förslagsanslag: »ålderstillägg», förhöjning i anslaget till akademien,
nu 60,800 kronor, måtte beviljas med 1,000 kronor till 61,800
kronor.
Med anledning af denna Kongl. Maj:ts framställning får utskottet
erinra om följande.
Riksdagens revisorer af år 1885 hade i sin berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets räkenskaper för år 1883 fäst uppmärksamheten
derpå, att, på hemställan af öfverintendentsembetet, Kongl.
Maj:t genom bref den 29 September 1848 resolverat, att till statybildhuggareboställe
skulle anvisas såväl hela den till boningsrum, atelier
m. m. inredda bottenvåningen af den så kallade gamla gjuthustomtens
åbyggnad vid Beridarebansgatan i Stockholm, med nedan omförmäldt
undantag, som ock den öfverstå på gjuthustomten belägna våningen;
liviiket beslut synes grundadt på öfverintendentsembetets förmälan, att
ehuru det vid första betraktande kunde synas, som skulle statybildhuggaren
härigenom erhålla ett större antal rum än han efter vanlig
beräkning kunde anses behöfva, det dock vid närmare undersökning
befans, att denne konstnärs egentliga boställe vore, under hänsigt till
rummens och lägenheternas indelning, läge och särskilda beskaffenhet,
endast för en bildhuggare användbart och i det närmaste motsvarande,
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
21
hvad som tillförene varit åt statybildhuggarne upplåtet. Sedermera
hade, enligt kongl. brefvet den 11 april 1867 medgifvits statybildhuggaren
att på viss tid få uthyra nyssnämnda bottenvåning, ett medgifvande,
som sedermera förnyats. Statybildhuggaren hade genom kontrakt
den 31 december 1873 till direktionen för nya elementarskolan
uthyrt bottenvåningen, bestående af 7 rum, 2 tamburer, kök och källare,
för en årlig hyra af 1,500 kronor. Dertill komme såväl atelier
som boställsvåning af 7 rum med kök, domestikrum och tambur i husets
öfre våning. Då sistnämnda förmån mer än tillfyllest ansåges motsvara
det afdrag af 1,000 kronor i aflöningen vid akademiens för de
fria konsterna läroverk, som statybildhuggaren i jemförelse med de
öfrige lärarne vore underkastad, syntes han enligt revisorernas förmenande
genom det tillägg af 1,500 kronor, som erhållits genom bottenvåningens
uthyrande, hafva fått en fördel, som icke vore af något skäl
motiverad. Samma vånings uthyrande jäfvade äfven rigtigheten af
öfverintendentsembetets ofvan omförmälda uttalande, att bostället i sin
helhet endast för en statybildhuggare vore användbart. På dessa grunder
hade revisorerne ansett, att bottenvåningen i omförmälda byggnad
borde vid dåvarande boställshafvarens (nu mera aflidne professoren
Kjellbergs) afgång för statsverkets räkning tagas i anspråk.
I den förklaring, som akademien med anledning af denna revisorernas
framställning afgaf, yttrade akademien, bland annat, att indragning
icke ändamålsenligt och rättvist skulle kunna göras utan beredande
åt den kommande tjeusteinnehafvaren af vederlag, bestående dels i tilldelandet
åt honom af ett mindre antal, intill och i kommunikation med
den stora atelieren liggande och för statybildhuggaren åliggande undervisningsskyldighets
fullgörande väl behöfliga rum, dels ock i ett så
afpassadt penningbelopp, som vid nytt tillträde kunde anses skäligt
för att, under penningens då sannolikt ytterligare sänkta värde och då
säkerligen än starkare framträdande kraf på statybildhuggarens lärareverksamhet,
i fördelar möjligast nära likställa den nytillträdande med
sin föregångare.
Efter pröfning af hvad i detta ärende förekommit yttrade Riksdagen,
enligt skrifvelse den 26 mars 1886 (n:o 30), att enligt den för
akademien faststälda stat de fyra professorer vid akademien, hvilka
undervisade i figurteckning samt målning och modellstudium, åtnjöte i
lön 2,000 kronor hvardera; att af desse lärare de två professorerne i
målning egde uppbära tjenstgöringspenningar 2,000 kronor hvardera,
under det att de två öfriges tjenstgöringspenningar uppförts till 1,000
kronor för dem hvar, hvarjemte den af de två sistnämnde professorerne,
som vore bildhuggare, åtnjöte förmånen af boställe och atelier; att
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Riksdagen visserligen ansåge, att statybildhuggaren borde genom åtnjutande
af fri bostadslägenhet och atelier erhålla någon förmån framför
den andre professoren i modellstudium; men att Riksdagen, i likhet
med hvad revisorerne anmärkt, funnit de till statybildhuggaren hittills
upplåtna lägenheterna vara öfver höfvan vidsträckta; samt att då den
framstående konstnär, som senast innehaft statybildhuggarebefattningen,
dåmera aflidit, Riksdagen ansåge tiden vara inne att vidtaga någon
reglering i berörda afseende; hvadan Riksdagen anhölle att Kongl.
Maj:t täcktes, före tillsättandet af den lediga statybildhuggarebefattningen,
taga i öfvervägande, huruvida icke någon eller några af de
dittills af statybildhuggaren disponerade lägenheter kunde från nämnde
embetsmans boställe ''frånskiljas och för annat statens ändamål användas.
I statsrådsprotokollet meddelas, att redan innan ofvanberörda
skrifvelse afläts, akademien för de fria konsterna anmodats att inkomma
med utlåtande, huruvida de af framlidne professorn vid det under akademiens
inseende stälda läroverk, statybildhuggaren J. F. Kjellberg i
lifstiden disponerade lokaler af det åt honom i nämnda egendom upplåtna
boställe, hvilka af honom uthyrts till direktionen öfver nya
elementarskolan, erfordrades såsom boställslägenheter för Kjellbergs
blifvande efterträdare, eller om hinder eljest mötte, att dessa lokaler
för annat statens ändamål disponerades; och hade akademien i skrifvelse
den 27 januari 1886 anfört, bland annat: att ifrågavarande statybildhuggareboställe,
sådant det vid de efter professorn Byströms död
förberedda och slutligen genomförda förändringar varit under en del
af professorn Qvarnströms samt under professorerne Molins och Kjellbergs
hela tjenstetid beskaffadt och blifvit af Kongl. Maj:t för dermed
afsedt ändamål anvisadt, icke allenast utgjorde en lika mycket på
behof grundad som erkänd särskild form för understöd och uppmuntran
åt bildhuggarekonstens förnämste målsman här i landet, utan också
enligt gällande lönestat måste anses bestämdt såsom vederlag för de
afdrag i den kontanta aflöningen, hvilka professorn i modellstudium,
tillika bildhuggare, fått vidkännas i jemförelse med de tvenne professorerne
i figurteckning och målning, på grund hvaraf akademien ansåge
någon rubbning af de bemälde professor och bildhuggare hittills medgifna
förmåner af bostad och atelier icke böra ifrågakomma; samt att,
om emellertid de i södra och mellersta byggnadspartierna befintliga
och nu uthyrda lägenheter äfven framdeles skulle upplåtas för annat
ändamål än det ursprungligen afsedda, ersättningen derför också borde
såsom hittills tillfalla boställshafvaren.
Statsutskottets Utlåtande ]V:o 8.
23
Då Riksdagens ofvannäinnda skrifvelse och i sammanhang dermed
hvad akademien sålunda anfört den 28 maj 1886 föredrogs inför Kongl.
Maj:t, förklarade Kong]. Maj:t Sig vilja framdeles taga under förnyad
pröfning frågan om och under hvilka vilkor några lägenheter måtte
kunna, på sätt ifrågasatts, statybildhuggarebostället frånskiljas, samt
förordnade, att professor Kjellbergs efterträdare skulle ega åtnjuta den
i gällande stat för professorn i modellstudium upptagna kontanta aflöning
samt tillsvidare jemväl den atelier och det boställe, som Kjellberg
innehaft, men med skyldighet att vara underkastad den reglering eller
inskränkning i fråga om atelier och boställe, som framdeles kunde
komma att beslutas, samt utan rättighet för boställshafvaren att utan
nådigt tillstånd uppsäga nya elementarskolan från de af densamma
förhyrda, till bostället nu hörande lägenheter; om hvilka föreskrifter
akademien genom kongl. bref meddelades underrättelse. Samtidigt
anbefaldes akademien att afgifva yttrande och förslag angående den
förhöjning i kontant aflöning, som kunde anses böra tillkomma ifrågavarande
boställshafvare, för den händelse att vissa lägenheter skulle
varda bostället frånskilda.
Till åtlydnad häraf hade akademien i skrifvelse den 28 augusti
1886, med hemställan att åt innehafvare!! af den ifrågavarande professorsbefattningen
måtte, så vidt möjligt, bibehållas den totalinkomst, som
af hans företrädare åtnjutits, i enlighet härmed föreslagit, att, derest
den till bostället hörande lägenhet, som befunnes en half trappa upp
i egendomen och för närvarande förhyrdes af nya elementarskolan,
blefve honom afhänd, ett kontant belopp, motsvarande den sedan en
följd af år utgående hyressumman, eller 1,500 kronor, måtte boställshafvaren
tillkomma.
Akademien anförde, att det läge i konstens och fosterlandets
gemensamma intresse att åt någon af de alltid fåtalige konstnärer, som
under i öfrigt icke gynsamma omständigheter, kunde såsom utöfvare
och lärare med heder hålla den ädla statybildhuggarekonsten uppe,
bereda den nödvändiga lättnad, som bestode i tillhandahållandet af på
annat sätt icke tillgänglig atelier samt förmånen af en i atelierens
närhet belägen bostad. För närvarande, då monumental konst i allmänhet,
utom de i alla tider befintliga svårigheter, äfven hade att inför
allmänheten bestå en skarp täflan med eu sig alltmer utbredande förkärlek
för lättare och flygtigare konstalster, vore anledningarne till en
statybildhuggares alldeles särskilda understödjande och uppmuntrande
kraftigare än någonsin. Den undervisning i bildhuggarekonst, som
meddelades vid det under akademiens inseende stälda läroverk, fordrade
ock, att akademien måtte kunna till lärare derstädes hos Kone-l.
O
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Maj:t föreslå de yppersta krafter, som stode till buds. Eu inskränkning
i de förmåner, som hittills stått sådan lärare till förfogande skulle
vara ett allt för känbart afbräck för bildhuggarekonstens fortbestånd
i Sverige.
Af ett utaf öfverintendentsembetet afgifvet utlåtande med dertill
hörande planritningar inhemtades, att de såsom boställe och atelier för
innehafvaren af ifrågavarande befattning sedan äldre tid anvisade lägenheter
i fastigheten n:r 1 i qvarteret Beridarebanan utgöras afföljande:
A) i källarevåningen: källare n:is 1—7, förvaringsrum n:o 8, sal
n:o 10, tambur n:o 11, förstuga n:o 25 och ett magasinsrum n:o 26;
B) i bottenvåningen, en half trappa upp: kök n:o 28, skafferi
n:o 29 samt rummen n:is 30—37 och derjemte den stora bildbuggareateliern
n:o 50;
C) i vindsvåningen, tre trappor upp: kök n:is 81 & 82 samt rummen
n:is 83 & 84, 85—88, 89 & 90 och 91 & 92; samt
D) å vinden: förstuga n:o 104, ett kök n:is 105 & 106 samt ett
domestikrum n:o 108 och två korridorer n:is 107 och 109.
Af dessa begagnade boställshafvaren för egen räkning de under
G) och D) upptagna rum och lägenheter jemte ett par af källrarne,
hvarjemte åt honom och för undervisningens kraf vore upplåten bildhuggareateliern
i bottenvåningen en half trappa upp med dertill hörande
förstuga n:o 25 och magasinsrum n:o 26. i afseende på dessa
lokalers användande ansåge föredragande departementschefen några
ändrade bestämmelser icke böra ifrågakomma. Ateliern vore uppenbarligen
för bildhuggaren fortfarande behöflig såväl för hans egen konstutöfning
som för undervisning af elever. Beskaffenheten af hans arbete
fordrade äfven, att han bodde i närheten af ateliern. Bostadslägenheterna
tre trappor upp med dertill hörande utrymme i källare och å
vinden borde således äfven framgent åt bildhuggaren bibehållas.
Beträffande åter de lägenheter, som vore uthyrda till begagnande
af nya elementarskolan, egde ett annat förhållande rum. Då de alltsedan
1867 icke af bildhuggaren användts, vore de tydligen ej längre
behöfliga såsom en del af hans boställe, hvilket äfven dem förutan
syntes omfatta tillräckligt utrymme. De borde fördenskull från bostället
afskiljas och af Kong]. Maj:t för annat ändamål disponeras.
Den nu gällande staten för akademien för de fria konsterna upptager
följande aflöningsförmåner: för en hvar af de båda, lärarne i
figurteckning och målning, lön: kronor 2,000 och tjenstgöringspenningar
2,000 kronor samt 2 ålderstillägg hvartdera å 400 kronor, eller
tillhopa 800 kronor, hvadan sålunda högsta aflöuingen utgör 4,800
kronor. Läraren i högre byggnadskonst har enahanda aflöningsförmå
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
25
ner. Läraren i modellstudium (i regel äfven statybildhuggare) åtnjuter
deremot i kontant aflöning 2,000 kronors lön, 1,000 kronor tjenstgöringspenningar
samt 2 ålderstillägg å tillhopa 600 kronor, eller 300 kronor
hvartdera. Den sistnämnde lärarens kontanta aflöning kan således
högst uppgå till 3,600 kronor, eller 1,200 kronor mindre än de tre
öfriges. I stället åtnjuter han förmånen af bostad samt atelier i statens
hus, hvarjemte den siste innehafvaren af tjensten haft inkomsten, 1,500
kronor, af de till nya elementarskolan uthyrda lägenheterna, till följd
hvaraf den kontanta aflöningen i sjelfva verket, under förutsättning
att de båda ålderstilläggen intjenats, uppgått till 5,100 kronor. Enligt
Kongl. Maj:ts förslag skulle nu läraren i modellstudium (statybildhuggaren)
med afseende på kontanta aflöningsförmåner likställas med de
tre öfrige lärarne och således erhålla i lön 2,000 kronor, i tjenstgöringspenningar
2,000 kronor och i ålderstillägg (2 å 400 kronor) 800 kronor
eller tillhopa högst 4,800 kronor, hvaremot rättigheten att uppbära den
nyssberörda hyresersättningen skulle upphöra.
Utskottet anser visserligen — i likhet med hvad af Riksdagen
i dess ofvanberörda skrifvelse af den 26 mars 1886 ock antydts —
att statybildhuggaren bör genom åtnjutande af fri bostadslägenhet och
atelier erhålla någon förmån framför öfrige lärare vid akademien, men
kan dock icke undgå att finna värdet af denna förmån så stort, att den
kontanta aflöningen utan olägenhet kan något nedsättas under hvad
Kongl. Maj:t föreslagit; och föreställer sig utskottet, att följande kontanta
aflöningsförmåner skulle vara tillräckliga för statybildhuggaren:
Lön kronor 2,000, tjenstgöringspenningar kronor 1,500 samt 2
ålderstillägg å 400 kronor hvartdera.
Beträffande användandet af den frånskilda lägenheten lärer den
böra, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, för statens räkning disponeras
eller ock uthyras.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
att Riksdagen må:
a) — under vilkor att vissa, i statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden den 25 april 1887 närmare
angifna lägenheter i kronans egendom n:o 1 i qvarteret
Beridarebanan, hvilka lägenheter hittills utgjort
eu del af den åt en professor, lärare i modellstudium
vid det under akademiens inseende stälda läroverk,
tillika bildhuggare, upplåtna bostad, vid 1887 års slut
upphöra att dertill användas och i stället af Kongl.
Maj:t för annat ändamål disponeras eller uthyras —
Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sami. 1 Afä. 6 Hcift.
4
Ang. ifrågasatt
omflyttning
af anslag
från
konstakademien
till
nationalmuseum.
26 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
inedgifva, att bemälde tjensteinnehafvare må från och
med år 1888 årligen, förutom bostad och atelier, åtnjuta:
lön 2,000 kronor och tjenstgöringspeuningar
1,500 krouor äfvensom ålderstillägg sålunda, att efter
fem års val vitsordad tjenstgöring lönen kan ökas med
400 kronor och efter tio års dylik tjenstgöring med
ytterligare 400 kronor; samt
b) vid bifall till hvad i mom. a) föreslagits och
jemte det Riksdagen förklarar ålderstilläggen böra
utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: »ålderstillägg)),
bevilja förhöjning i anslaget till akademien,
nu 60,800 kronor, med 5Ö0 kronor till 61,300 kronor.
14:o) I en inom Andra kammaren väckt motion (n:o 119) har
herr J. H. G. Fredholm under åberopande af de skäl, som anförts i
en af honom i sistlidne januari månad väckt motion (n:o 126) föreslagit,
att Riksdagen måtte af de på akademiens för de fria konsterna
stat uppförda anslag öfverflytta följande poster:
1 resestipendium .................................................................... 3,000 kronor
5 konstnärsarfvoden ...................................................... ........... 3,000
bidraget till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ... 600 »
eller sammanlagd t 6,600 kronor
till det på nationalmusei stat uppförda reservationsanslag, som utgår
till inlösen af lefvande svenska konstnärers arbeten, så att detta anslag
måtte höjas från nu utgående 6,000 kronor till 12,600 kronor.
Af den vidlyftiga motiveringen till detta förslag framgår, att här
en fråga bragts å bane, som är af vida större omfattning än förslaget
i och för sig synes innebära. Det skulle nemligen, om det biiölles,
utgöra första steget på eu väg, hvars slutliga mål är en omhvälfning
i sättet att främja utbildningen i vårt land af konstnärer i ifrågavarande
konstarter.'' På grund häraf och då genom de nya stadgar tor
akademien, hvilka med sistlidne maj månad börjat. tillämpas, en del åt
de anmärkningar, motionären framstält, föilorat sin betydelse, så att
t. ex. tiden för innehafvande af konstnärsarfvoden lärer hafva inskränkts
och äfven andra förändringar vidtagits, ka utskottet ej understödja
motionen.
Slutligen vill utskottet framhålla, att, om också de medel, som
för närvarande stå till buds för inköp för statens räkning af svenska
konstverk, stundom visa sig knappa, det likväl svårligen kan anses
välbetänkt att öka dessa medel genom att indraga ett af de tre rese
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
27
stipendierna för konstnärselever, som staten nu lemnar. Ty af dessa
stipendier är ett afsedt, för målare, ett för skulptörer och ett för arkitekter,
hvadan alltså finnes endast ett statsstipendium å 3,000 kronor
för en hvar af de konstgrenar, i hvilka vid akademiens läroverk lemnas
undervisning.
Under åberopande af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att herr Fredholms förevarande motion ej må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Naturhistoriska riksmuseum.
15:o) Kongl. Majd har föreslagit, att, för höjande af årsanslaget,
2,200 kronor, till ritningars utförande, nuvarande anslaget till museum,
66,550 kronor, måtte ökas med 2,600 kronor till 69,150 kronor.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 32 —35) anförts
till stöd för detta anslagsbehof, får utskottet anmärka att, då behofvet
af medel till utförande af ifrågavarande slags ritningar betydligt vexlar
under olika år, en så stor förhöjning i årsanslaget, som Kongl. Maj:t
på vetenskapsakademiens framställning äskat, icke synes vara oundgängligen
nödig. Skulle för ett eller annat år behöfvas särskilda medel
till ritningar, lärer akademien väl icke sakna tillgångar att dertill
tillfälligtvis användas. Ett ökadt anslag af 1,000 kronor från statsverkets
sida synes utskottet böra vara tillräckligt och får utskottet
derför hemställa,
att Riksdagen må endast på det sätt bifalla
Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
beviljar förhöjning med 1,000 kronor i naturhistoriska
riksmuseets årsanslag till ritningars utförande och således
höjer museets anslag, nu utgörande 66,550 kronor
till 67,550 kronor.
Fattigvården i Stockholm och landsorten.
16:o) Med anledning af Kongl. Majds derom gjorda framställning
och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 35—39) derom
anförts, hemställer utskottet,
Ang. '' förhöjning
i årsanslaget
till
ritningars utförande.
[14.]
Ang. indelningsersättninaar.
[15-]
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. indelningsersättning
vid
Danviks
hospital.
[16.]
Ang. indelningsersättningar
till
Medevi lasarett
m. fl.
ri?.i
Ang. minskning
af förslagsanslaget
till lasaretts
underhåll.
[18.]
att Riksdagen, med uteslutande af det under
rubrik »indelning och. dermed jemförlig anvisning, på
förslag: ersättningar» uppförda anslag, 320 kronor,
må höja anvisningen i kontant från 9,270 kronor till
9,564 kronor, eller med jernnt 294 kronor; deraf såsom
indelningsersättning till Tryserums fattigvård 93
kronor 72 öre och till Visingsö församlings fattige
200 kronor; hvarigenom anslagstiteln i dess helhet
minskas med 26 kronor.
Lasaretts underhåll.
17:o) Kong], Maj:t har föreslagit, att den till Dauviks hospital
hittills efter medelmarkegångspris jemte forsellön utgående indelningsersättning
måtte från och med år 1888 utbytas mot ett hospitalet tillkommande
årligt belopp af 3,670 kronor.
Utskottet får, med anledning häraf och under hänvisning till hvad
i statsrådsprotollet (sidd. 39—40) anförts, hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
18:o) Vidare hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.
Maj:t gjord framställning, må dels besluta att indelningsersättningar
till Medevi lasarett, Vrigstads hospital
och Odensvi socken samt ersättning till Köpings
hospital för afskrifna qvarnräntor från och med år
1888 skola utbytas mot följande årliga belopp, nemligen
304 kronor 16 öre till Medevi lasarett, 276
kronor till Vrigstads hospital, 58 kronor 58 öre till
Odensvi socken och 168 kronor 49 öre till Köpings
hospital, eller sammanräknadt 807 kronor 23 öre, dels
ock för hela anslagstitelns beräkning i helt krontal
utföra anslaget till dessa indelningsersättningar med
808 kronor.
19:o) Under förutsättning af bifall till hvad i punkterna 17:o) och
18:o) här ofvan föreslagits, får utskottet under denna anslagstitel slutligen
hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
29
att, derest livad i punkterna 17:o) och 18:o) föreslagits
varder bifallet och anvisningen i kontant, nu
36,325 kronor, således höjes med 4,478 kronor till
40,803 kronor, det under rubrik »indelning och dermed
jemförlig anvisning på förslag: ersättningar»
uppförda anslag om 6,280 kronor må nedsättas till
1,500 kronor, hvarigenom anslagstiteln i dess helhet
minskas med 302 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
20:o) Beträffande de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som ej här ofvan blifvit särskildt omförmälda, har Kongl. Maj:t
ej föreslagit annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. måtte höjas med 252 kronor, eller från 22,146
kronor till 22,398 kronor.
Utskottet hemställer,
att alla här ofvan ej särskildt omförmälda
ordinarie anslag å åttonde hufvudtiteln må till
oförändrade belopp uppföras i riksstaten för år 1888;
dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser
ved m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande
af hufvudtitelns slutsumma kan varda erforderlig.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga till åttonde hufvudtiteln, hafva följande
framställningar blifvit gjorda.
Riksarkivet.
21:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen till fortsatt utgifvande i tryck af
sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för
fäderneslandets historia, må för år 1888, i likhet med
hvad förut för flera år egt rum, anvisa ett extra anslag
af 3,000 kronor.
22:o) Vidare och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må af det till uppförande af en
tillbyggnad för riksarkivet å dess nuvarande tomt och
Ang. öfriga
ordinarie anslag.
[19-]
Ang. anslag
till utgifvande
i tryck af
för fäderneslandets
historia
vigtiga
handlingar.
[20.]
Ang. anvisande
af lieviljadt
anslag
för tillbyggnad
till riksarkivet.
[21.]
Ang. anslag
till statens
konstindustriella
samlingar.
[22.]
A ng. anslag
till lifrustkammarcn.
[23]-
Ang. anslag
för löneförbättring
åt
tjenstemännen
vid domkapitlens
expeditioner.
[24].
Ang. anvisande
af en
del af bevtljadt
anslag
till restaurering
af två
domkyrkor.
Ang. anslag
till språkvetenskapliga
seminarier
m. m.
[26].
30 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
en del af riksgäldskontorets redan beviljade anslaget
å 575,000 kronor på extra stat för år 1888 anvisa
75,000 kronor.
Nationalmuseum.
23:o) Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, ma för ar 1888, i likhet
med hvad förut egt rum, bevilja ett extra anslag af
4 000 kronor för vård, underhåll och tillökning af
statens konstindustriella samlingar.
Lifrustkammaren.
24:o)
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad förut egt
rum, må på extra stat för år 1888 anvisa ett anslag
å 5,800 kronor för tillsyn, underhåll och vård af hfrustkammarens
samlingar m. m.
Domkapitlens expeditioner.
25:o) Med anledning af Kongl Maj:ts derom gjorda framställning
får utskottet hemställa,
att Riksdagen, i likhet med hvad förut under
flere år egt ruin, må anvisa på extra stat för ar 1888
ett anslag af 3,716 kronor för tillfällig löneförbättring
åt tjensternännen vid, domkapitlens expeditioner.
Domkyrkorna i Upsala och Skara.
26:o) Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
äskat och föreslagit, må af redan beviljade anslag anvisa
på extra stat för år 1888:
a) till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala
domkyrka 70,000 kronor; och
V) till fortsättande af restaureringsarbetena å
Skara domkyrka 35,000 kronor.
Universiteten.
27:o) Utskottet hemställer, _
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
31
föreslagit, må för år 1888 anvisa följande extra anslag,
nemligen:
d) till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala
3,000 kronor;
b) till det språkvetenskapliga seminariet i Lund
2,950 kronor;
<■) till det matematiska seminariet i Upsala
1,500 kronor; och
ii) till det matematiska seminariet i Lund 1,000
kronor.
28:o) Till förändring al Carolina-rediviva-byggnaden i Upsala liar
, Kougl. Maj:t äskat ett anslag af 350,000 kronor samt att deraf 90,000
kronor måtte anvisas att utgå under år 1888.
På grund af den utredning, som till statsrådsprotokollet (sid. 41
—57) lemnats angående detta anslagsbekoi, måste det anses vara ådagalagd!,
att den nuvarande biblioteksbyggnaden i Upsala i nu befintligt
skick icke är egnad att tillgodose de kraf, som med fog kunna
ställas på en sådan byggnad. Till följd häraf lärer det vara nödvändigt
att sådana förändringar af bibliotekshuset sa fort ske kan vidtagas,
att biblioteket sättes i stånd att motsvara de anspråk, som kunna
och böra ställas på en institution af ifrågavarande art.
Härom torde någon större meningsskiljaktighet icke råda, men
ur ekonomisk synpunkt gifver förslaget anledning till betänkligheter.
Från statsverket har nemligen till nya byggnader eller förändringar
af äldre sådana vid universitetet i Upsala under de sist förflutna tio
åren anvisats anslag till belopp af mer än en million kronor och nu
ifrågasättes att på en gång bevilja ytterligare en betydlig summa föi
byggnadsarbeten vid Upsala universitet. Enligt utskottets uppfattning
kan och bör vid nämnda universitet med dess jemförelsevis rikliga
tillgångar större byggnadsföretag, sådana som det nu förevarande,
göras beroende af tillskott från universitetets sida. Hushållningen
med universitetets egna medel kan icke af Riksdagen kontrolleras^
enär Riksdagen först sedan utgifterna^blifvit gjorda eller dispositioner af
dessa medel skett kan derom erhålla kännedom; och far utskottet i
sammanhang härmed erinra'' om följande.'':|?lTill.;;det statsrådsprotokoll
öfver ecklesiastikärenden den 8 januari 1877, hvilket såsom bilaga
(n:o 7) åtföljde Vistats verk spropositionen till 1877 års Riksdag, hvari
till uppförande af nytt universitetshus i Upsala äskades 740,000 kronor,
har (sid. 113), i fråga om universitetes förmåga att af egna medel bi
-
A till. <1717’1(J()
till förändring
rtf bibHotekshuset
i Upsala.
! 27 j.
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
draga till dessa kostnader, anförts, hurusom det akademiska konsistoriet
åberopat en vid dess framställning fogad, af drätselnämnden verkstäld
utredning angående universitetets finansiella förhållanden, och särskildt
angående ställningen af universitetets reservfond, till hvilken inginge
det belopp, hvarmed inkomsterna för hvarje år kunde öfverstiga utgifterna;
och utgjorde detta belopp efter en för år 1875 gjord beräkning
6,075 kronor 77 öre. Denna fond, som på grund af § 166 af universitetets
gällande statuter borde användas till de i universitetets stat
icke förutsedda eller mera tillfälliga behof, kunde uppenbarligen icke
åtaga sig hvarken att lemna något kapitaltillskott för uppförandet af
den föreslagna nybyggnaden eller att förränta och amortera någon
del af kostnaden för densamma.
Kongl. Maj:ts framställning om medel för universitetsbyggnaden
blef på det sätt af 1877 års Riksdag bifallen, att Riksdagen till uppförande
af nytt universitetshus i Upsala beviljade ett anslag å 740,000
kronor samt deraf anvisade ett belopp af 150,000 kronor att utgå
under år 1878, med vilkor att, utan vidare anslag af statsmedel, universitetets
behof af en större samlingssal för lärare och lärjungar, erforderliga
föreläsningssalar och samlingsrum för fakulteterna kunde blifva
tillgodosedt.
Erfarenheten har visat, att universitetets förmåga att bidraga till
kostnaderna för det numera fullbordade universitetshuset väsentligt
underskattats. Ty enligt meddelande i den af 1885 års revisorer af
statsverket afgifna berättelsen hade universitetsbyggnaden till den 1
september 1885 kräft utgifter till belopp af sammanlagdt 1,011,287
kronor 92 öre, för bestridande af hvilka utgifter utan upplåning från
universitetets sida följande tillgångar förefunnits och användts, nemligen:
År.
Anslag af
Riksdagen.
Bankräntor.
Anslag af
universitetets
reservfond.
Summa.
1878
150,000
150,000
__
1879
100,000
—
4,304
39
26,000
—
130,304
39
1880
150,000
—
7,014
43
— —
—
157,014
43
1881
100,000
—
5,831
22
21,494
10
127,325
32
1882
120,000
—
5,951
2 2
5,874
27
131,825
49
1883
120,000
—
4,670
27
29,451
5 0
154,121
83
1884
- -
—
2,146
04
13,474
87
15,620
9 1
1885
— —
—
278
22
300
578
22
Summa
,
740,000 —
30,195
79
96,594
80
866,790
59
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
33
De i denna tabell upptagna tillgångarne hafva understigit utgifterna
med 144,497 kronor 33 öre, men sedan Kongl. Maj:t enligt
bref den 2 februari 1886 medgifvit, att universitetet finge upptaga
ett lån å 300,000 kronor, för hvars förräntande och amortering universitetets
nu gällande, af Kongl. Maj:t den 13 november 1885 faststälda
stat upptager en post å 13,500 kronor, hafva medel beredts att utan
statsverkets betungande betäcka icke allenast ofvannämnda brist utan
äfven öfriga utgifter för det nya universitetshuset.
Ofvanberörda revisionsberättelse gifver ock vid handen, att universitetets
reservfond ingalunda uttömts genom de betydliga tillskotten
till universitetshuset, utan att tillgångar funnits i densamma äfven till
bestridande af kostnader för ett par andra nybyggnader. Från reservfonden
har nemligen intill ofvannämnda dag utgifvits dels 6,951 kronor
78 öre till anatomiska institutionens byggnad och dels 6,000 kronor
till meteorologiska institutionshuset.
Till den förra af sistnämnda byggnader har Riksdagen beviljat
140,000 kronor, men den senare är helt och hållet bekostad af universitetet
med bidrag af enskildes gåfvomedel, de senare till sammanlagdt
belopp af 10,000 kronor.
Då, enligt hvad denna redogörelse gifver vid handen, Upsala
universitet förfogar öfver betydliga tillgångar, som möjliggjort stora
tillskott till allehanda nybyggnader, till hvilka statsanslag i senare tider
utverkats, kan det icke anses annat än lämpligt, att Riksdagen, vid
beviljande . af medel till nya byggnadsföretag till universitetets gagn,
förvissar sig om bidrag från universitetets sida, så att statsverket icke
öfver höfvan betungas med de dryga utgifterna.
Kostnaden för de ifrågasatta förändringarna å bibliotekshuset har
beräknats till 350,000 kronor; och synes denna kostnadssumma vara
väl hög, då åtminstone en del af de i kostnadsförslaget utförda poster
torde kunna beräknas något lägre än som skett. Sålunda borde, med
hänsyn till nu gällande pris å materialier och arbete, vissa nedsättningar
kunna göras, samt dessutom i vissa fall minskning i kostnader
kunna åstadkommas derigenom att ett mindre dyrbart material begagnas,
än kostnadsförslaget upptager; härvid dock naturligtvis förutsatt, att
byggnadens ändamålsenlighet och tryggande mot eldfara icke i något
afseende uppoffras. Uppskof med en del nu beräknade kostnader kan
ock beredas derigenom, att en del inredningsarbeten, såsom hyllor m. m.,
med hvilka skola tillgodoses först längre fram uppstående behof, icke
utföras nu, utan först framdeles i mån som behofvet uppstår. Sådan
minskning i de kostnader, som inom de närmaste åren erfordras, torde
Bill. till Bilcsd. Frot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang■ anslag
till särskildt
arfvode åt
docenten i
Lund 8.
Söderberg.
[28.]
äfven påkallas deraf, att universitetets bidrag möjligen kan behöfva fördelas
på något längre tid.
Beträffande beloppet af statens bidrag till förändringarne i Carolinarediviva-byggnaden
anser utskottet detta lämpligen kunna bestämmas
till 200,000 kronor, att användas med vilkor, att universitetet af egna
eller eljest utan statsverkets betungande anskaffade medel bereder tillgång
till hvad utöfver statsbidraget erfordras till de föreslagna arbetenas
utförande.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning endast
på det sätt må af Riksdagen bifallas, att Riksdagen
— till utförande, i öfverensstämmelse med den
i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 25
april 1887 angifna plan, af förändring af Carolinarediviva-byggnaden
i Upsala — må bevilja ett bidrag
af statsmedel till belopp af 200,000 kronor och deraf
på extra stat för år 1888 anvisa en fjerdedel, eller 50,000
kronor; dock under vilkor att universitetet af egna
eller eljest anskaffade medel bereder tillgång till bestridande
af alla de kostnader, hvilka, utöfver statsbidraget,
blifva för ändamålet behöfliga.
29:o) Till särslcildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund Sven
Söderberg under i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 25
april 1887 angifna vilkor har Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 2,000
kronor.
Af statsrådsprotokollet (sid. 57 — 59) inhemtas, bland annat, att
docenten Söderberg, hvilken sedan år 1875 varit amanuens vid universitetets
historiska museum, under en längre tid utöfvat en synnerligen
förtjenstfull verksamhet vid nämnda museum, hvars arkeologiska
samlingar han vårdat och ordnat; att han, utom amanuensarfvode (500
kronor årligen), intill 1887 års slut innehade ett docentstipendium
(1,500 kronor årligen); men att detta enligt gällande föreskrifter komme
att upphöra vid årets slut, då han måste se sig om efter annan verksamhet,
i fall ersättning för docentstipendiet ej kunde honom beredas.
Utskottet finner visserligen genom hvad i frågan anförts vara
ådagalagdt, att det vore menligt, om docenten Söderbergs väl vitsordade
verksamhet vid det historiska museet nu skulle afbrytas och
anser derför skäl vara för handen att bevilja åtminstone någon del
af den ersättning, Kongl. Muj:t äskat, på det docenten Söderberg
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
35
må kunna fortfarande egna sig åt museet och dess utveckling och ordnande;
men beloppet af denna ersättning synes dock, vid det förhållande,
att det docentstipendium, Söderberg nu innehar och vid årets slut
måste afstå, endast utgör 1,500 kronor, samt att fråga ej är att han skall
afstå äfven från amanuensarfvodet, kunna till 1,500 kronor nedsättas.
Under åberopande häraf hemställer alltså utskottet,
« att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen såsom
särskildt arfvode åt docenten Söderberg för år 1888
anvisar ett extra anslag af 1,500 kronor, med vilkor
att Söderberg fortfarande under nämnda år egnar sin
tjenst åt historiska museet och för detsamma utför
det arbete, som det mindre konsistoriet på förslag af
museets föreståndare finner skäl bestämma.
30:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 60 och 61)
anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må, till anskaffande af instrument
för den fysiska institutionen vid universitetet i Lund,
anvisa för år 1888 ett extra anslag af 15,000 kronor.
31:o) För hvartdera året 1886 och 1887 har Riksdagen anvisat
extra anslag å 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund. Och enär enahanda arfvoden fortfarande behöfvas,
får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må anvisa för år 1888 ett extra
anslag af 1,500 kronor till arfvoden åt extra biträden
vid universitetsbiblioteket i Lund.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
32:o) Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning och i likhet med hvad under de
Ang. anslag
till anskaffande
af vissa
instrument.
[29.]
Ang. anslag
till arfvoden
åt extra biträden
vid
biblioteket
i Lund.
[30.]
Ang. anslag
till arfvode åt
en amanuens
[3L]
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. anslag
till betäckande
af brist i
det s. k. allmänna
materialanslaqet.
[32.]
Ang. anslag
till en
medicinsktpediatrisk
klinik.
[33.]
senare åren skett, må anvisa på extra stat för år 1888
ett anslag å 900 kronor till beredande af arfvode åt
en amanuens vid institutets gynekologiska klinik.
33:o) Till betäckande af brist för åren 1886 och 1887 å karolinska
mediko-kirurgiska institutets s. k. allmänna materialanslag har Kong].
Maj:t äskat ett extra anslag af 12,000 kronor.
Angående skälen till denna framställning får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet (sid. 15—17).
Ehuru utskottet icke förbiser det ur statsregleringssynpunkt betänkliga
deri, att af Riksdagen anvisade anslag öfverskridas, synas dock
i förevarande fall omständigheterna vara sådana, att särskilda medel
till betäckande af den uppkomna bristen böra beviljas. Det kan nemligen
antagas, att, sedan uppmärksamheten fästs å den förelupna oegentligheten
i institutets medelsförvaltning, ett upprepande deraf icke skall
förekomma.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, till betäckande af brist för åren
1886 och 1887 å institutets s. k. allmänna materialanslag,
må anvisa ett extra anslag för år 1888 af
12,000 kronor.
34:o) Till en .medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn har Kongl. Makt äskat ett extra anslag; af
1,800 kronor.
Beträffande detta anslagsbehof har till statsrådsprotokollet (sid. 62)
anförts följande:
Vid 1886 års riksdag anvisades, på Kongl. Maj:ts framställning,
till en medicinskt-pediatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ett extra anslag för innevarande år af 1,800
kronor, hvaraf 900 kronor voro afsedda till arfvode åt en amanuens och
900 kronor till aflöning åt en sjuksköterska samt till sjuklokalernas
rengöring m. m. I den redogörelse, som af lärarekollegiet lemnades
angående behofvet af denna klinik, och hvilken redogörelse låg till
grund, för Kongl. Maj:ts framställning hos Riksdagen, erinrade lärarekollegiet,
bland, annat, hurusom det vore synnerligen vigtigt, att det
rikhaltiga material, nämnda sjukvårdsanstalt erbjöde, särskildt af sjuka
inom den mera framskridna barnaåldern, h vilka nästan alls icke vore representerade
vid allmänna barnhusets klinik, tillgodogjordes den kliniska
undervisningen. Sedan sjukvårdsanstaltens styrelse'' numera medgifvit
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
37
förlängning tills vidare af det institutet lemnade tillståndet att vid anstalten
hålla pediatrisk klinik mot samma vilkor som förut och med
ömsesidig uppsägningstid af ett hälft år, hade lärarekollegiet anhållit,
att för fortsatt uppehållande af ifrågavarande klinik vid nämnda sjukvårdsanstalt
måtte jemväl för år 1888 anvisas enahanda anslag, eller
1,800 kronor.
Då sjukvårdsanstaltens styrelse medgifvit, att klinisk undervisning
fortfarande får meddelas vid anstalten, finner utskottet sig böra
tillstyrka Kongl. Majrts förslag samt hemställer derför,
att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för
år 1888 af 1,800 kronor, att användas till en medicinsktpediatrisk
klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn.
35:o) Till en poliklinik för barnsjukdomar har Kongl. Maj:t under Ang. anslag
denna anslagstitel slutligen äskat ett extra anslag af 2,800 kronor, och
har till statsrådsprotokollet (sid. 62—64) redogjorts för detta anslags- barnsjukbehof;
af hvilken redogörelse bland annat framgår följande. domar.
Allt sedan år 1851 hade i samband med allmänna barnhuset i [34.]
Stockholm varit anordnad en särskild poliklinik, å hvilken kostnadsfri
läkarevård lemnats sjuka barn, boende utom barnhuset. Ursprungligen
afsedd för de i hufvudstaden utackorderade barnhusbarnen, kom denna
anstalt snart att utsträcka sin verksamhet äfven till andra sjuka barn
inom hufvudstaden, och det dröjde ej länge, innan den omfattades af allmänhetens
allt mer stigande förtroende. Enligt en ur barnhusets årsberättelser
gjord sammanställning dels af antalet sjuka barn, som under
åren 1854—1883 besökt denna poliklinik, och dels af antalet besök, som
under samma tid derstädes gjorts af ifrågavarande sjuka barn, framginge,
att det förra antalet uppgått till 43,766 och det senare till omkring
179,600.
Toge man härvid i betraktande, att med denna institution städse
afsetts att lemna ej blott medicinska föreskrifter rörande de ditförda
barnens sjukbehandling utan äfven noggranna hygieniska föreskrifter
rörande barnens vård i allmänhet, så läge det i sakens natur, att en
sådan, tusentals barn omfattande verksamhet varit af mycket stor vigt
för sjuk- och helsovården inom barnaåldern i hufvudstaden och medelbart
i vida kretsar deromkring. Men denna omfattande verksamhet
hade också haft en annan icke mindre ingripande betydelse genom det
material, den lemnat den medicinska undervisningen och den medicinska
forskningen på detta vigtiga område. Ingenstädes i vårt land hade
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
nemligen så rikliga tillfällen som å denna poliklinik erbjudit sig att
studera barnaålderns mångfaldiga och skiftande sjukdomsformer på
deras mest olika stadier. Polikliniken, å hvilken nästan alla vårt lands
nuvarande läkare under sin studietid tjenstgjort, hade derigenom lemnat
en mägtig insats i hela vår nuvarande läkarebildning, och med visshet
kunde påstås, att i saknad af denna poliklinik den vigtiga gren af
medicinen, som pediatriken utgjorde, aldrig skulle ernått den utveckling,
den nu hos oss egde, och att utan en sådan poliklinik undervisning
i barnsjukdomarne vid institutet icke kunde i våra dagar meddelas
i den omfattning och på det sätt, som vetenskapens nuvarande
ståndpunkt kräfde.
Ett förhållande hade emellertid inträffat, som gjorde, att den ofvan
omförmälda polikliniken i sin förutvarande form måste upphöra. Det
torde nemligen icke vara tänkbart att förlägga polikliniken till det aflägse,
vid Norrtull sgatan n:o 14 i en ännu föga bebygd utkant af Stockholm
belägna nya barnhuset, utan att på samma gång det med polikliniken
afsedda ändamålet skulle så godt som förfelas. Skulle polikliniken fortfarande
kunna ega bestånd och göra samma nytta som den hittills gjort,
så vore det nödigt, att den blefve förlagd i en tätare befolkad trakt,
helst en fattig sådan. Med erkännansvärdt tillmötesgående hade väl
barnhusdirektionen, för att ej framkalla en allt för häftig rubbning i bestående
förhållanden, lemnat ett anslag för en gång af 3,000 kronor till
bestridande af de mest trängande utgifterna för en pediatrisk poliklinik
under år 1886. Derigenom och genom af Stockholms stad lemnadt, bidrag
hade för nyssnämnda år möjliggjorts upprättandet af en dylik institution
i samma trakt af staden, der det gamla barnhuset var beläget.
Men direktionen hade bestämdt förklarat sig efter samma års slut icke
vidare komma att medverka för detta ändamål, som icke kunde anses
ligga inom det egentliga området för barnhusets verksamhet.
Redan under år 1885 förevar, med anledning häraf, inom lärarekollegiet
fråga om vidtagande af åtgärder till beredande af statsanslag
för upprättande af en ny pediatrisk poliklinik för institutet. Med hänseende
emellertid till denna anstalts dubbla mål, att å ena sidan gagna
barnsjukvården i Stockholm och å den andra bilda ett nödvändigt underlag
för den medicinska undervisningen, ansåg sig lärarekollegiet
icke kunna med hopp om framgång framställa anspråk på statsbidrag
förr än det visat sig, i huru stor omfattning staden vore villig att, med
hänseende till de förmåner densamma af dylik institution komme att
åtnjuta, för sin del bidraga till dess underhåll. Till följd häraf afläts
till Stockholms stads helsovårdsnämnd en skrifvelse, hvaruti på grund
af upprättade kostnadsförslag, slutande för lokalens ordnande å 2,860
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
39
kronor och för anstaltens årliga underhåll å 5,576 kronor, begärdes,
att det förstnämnda beloppet i dess helhet och det senare, till hvilket
staten syntes böra bidraga med hälften, till den återstående delen,
eller med 2,800 kronor, måtte af staden beviljas. På helsovårdsnämndens
tillstyrkan anslogo ock stadsfullmägtige det för lokalens ordnande
äskade beloppet och stälde jemväl för år 1886 erforderliga medel till
nämndens förfogande för anstaltens underhåll. Innan lärarekollegiet
erhöll officiel del af det fattade beslutet, var likväl tiden så långt framskriden,
att någon framställning i äi''endet till 1886 års Riksdag ej
kunde ifrågasättas.
Enligt hvad stadsfullmägtiges förhandlingar i frågan gifva vid
handen, hafva stadsfullmägtige beviljat anslag till den ifrågavarande
polikliniken (belägen vid Tegnérsgatan) under vilkor, att staten till
denna poliklinik tillsköte samma belopp som kommunen, eller 2,800
kronor. Det förslag till stat för årliga kostnaden för polikliniken, som
af stadsfullmägtige pröfvats, är af följande innehåll:
Hyra för lokal af 7 rum och kök............................................... 2,000: —
(ett rum för en assistent, ett för en sköterska, två till väntrum
för allmänheten, ett s. k. afklädningsrum, ett mindre
expeditionsrum, ett större dito, der klinik kan hållas.)
Ved kr. 280, gas och vatten kr. 120 ..................................... 400: —
Skurning och städning ................................................................. 200: —
Tvätt 1 V2 lispund i veckan å 2 kr. pr lispund ................. 156: —
Till underhåll af linneförrådet .................................................. 50: -—
Till underhåll och nyanskaffning af instrument och undervisningsmateriel
.............................................................. 200: —
Apoteksvaror:
Reagentier, lampsprit o. d......................................... 10: —
Medikamenter till användning på stället till sköljningar,
penslingar, toucheringar samt desinfektionsmedel
..................................................... 250: —
Förbandsartiklar till dagligen förekommande smärre
operationer ...................................................... 200: — 460: —
Skrifmaterialier:
3,000 journalblanketter kr. 60, 3,000 nummerkort kr. 25,
registerböcker 15, receptblanketter kr. 30, öfriga skrit
materialier
kr. 20 ................................................................ 150: —
Oförutsedda utgifter för möblernas underhåll m. m.......... 50: —
Transport kronor 3,666: —
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. anslag
till löneförbättring
vid
de allmänna
läroverken.
[35].
Tryckning af årsberättelse ..............
Transport kronor 3,666
........................................... 150
—
Ett skrifbiträde ...................................
............................................ 360
—
En assistentläkare .............................
............................................. 900
—
En sköterska .....................................
............................................. 500
—
Summa kronor 5,576
—
Med afseende å vigten af att befrämja den del af den medicinska
undervisningen som afser sjukvården af barn, och då genom den föreslagna
anordningen de yppersta läkarekrafter, som torde stå till buds,
blifva polikliniken tillförsäkrade samt med hänsyn jemväl dertill att
meddelandet af undervisning vid polikliniken kan komma att medföra
särskilda kostnader och vissa olägenheter, har utskottet ansett sig
böra förorda bifall till Kongl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för
år 1888 af 2,800 kronor till en poliklinik för barnsjukdomar.
Allmänna läroverken.
36:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen, till löneförbättring
åt lärarne vid de allmänna läroverken efter samma grunder som
för innevarande år, måtte för år 1888 anvisa ett extra anslag af 336,975
kronor.
Anslag till detta ändamål beviljades första gången af 1882 års
Riksdag med anledning af Kongl. Maj:ts proposition den 7 januari
1882 (n:o 17), angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna
läroverken och vissa pedagogier, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna.
I det såsom bilaga vid denna proposition
fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden var intagen en
redogörelse för de löneförmåner, som då åtnjötos af lärarne, nemligen:
rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter
tio års tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor;
vid de femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfrig a
femklassiga läroverken 3,500 kronor och efter 10 års tjenstgöring såsom
rektor vid femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken
3,000 kronor och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie lärare
3,500 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor samt
efter 15 års tjenstgöring i egenskap af ordinarie lärare 3,000 kronor
Statsutskottets Utlåtande JS:o 8.
41
och efter 20 års dylik tjenstgöring 3,500 kronor; vid folkskolelärareseminarierna
3,500 kronor samt efter 5 års tjenstgöring 4,000 kronor
och efter 10 års tjenstgöring 4,500 kronor;
lektorer vid de allmänna läroverken och det högre lärarinneseminariet:
5 lönegrader å 2,500, 3,000, 3,500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt
från lägre till närmast högre lönegrad efter 5 års för
nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
adjunkter vid de högre allmänna läroverken, vid det högre lärarinneseminariet
och vid folkskolelärareseminarierna: 5 lönegrader å 1,500,
2.000, 2,500, 3,000 och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som
lektorer;
kolleger vid de lägre allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna,
lika med adjunkter;
de lärarinnor vid det högre lärarinneseminariet och vid folkskolelärareseminarierna,
som äro likstälda med adjunkter vid samma läroverk:
samma aflöning som adjunkterne;
lärare vid de enklassiga pedagogierna 1,500 kronor;
musiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å
750, 1,000 och 1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till
närmast högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer
och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treIdassiga
läroverken 300 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;
vid folkskolelärareseminarierna 750 kronor, hvilken aflöning dock
numera är höjd till 1,000 kronor;
teckning slär are: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å
1.000, 1,250 och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma
grunder som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600
kronor; vid de treklassiga läroverken 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna
tre lönegrader å 800, 1,000 och 1,200 kronor, med samma
uppflyttningsrätt som teckningslärare vid de högre allmänna läroverken;
hvarjemte samtlige teckningslärare ega rätt att efter vissa grunder åtnjuta
särskildt arfvode för de undervisningstimmar, som ålägges dem
utöfver ett visst antal i veckan;
gymnastiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader
å 1,000, 1,250 och 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre
till högre lönegrad enligt samma grunder som lektorer och adjunkter;
vid de femklassiga läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken
och de tvåklassiga pedagogierna 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna
500 kronor, hvilket belopp dock nu är höjdt till 675 kronor;
hvartill borde läggas, att rektorerne vid de allmänna läroverken
Bih. till Biksd. Prot. 1887. B. 4 Samt. 1 Afd. 6 Häft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
och vid pedagogierna åtnjöte af vederbörande kommuner fri bostad
eller hyresersättning, samt att rektor vid det högre lärarinneseminariet
och de fleste rektorerne vid folkskolelärareseminarierna hade fri bostad
i läroverkshusen.
Enligt Kongl. Maj:ts år 1882 gjorda förslag skulle, så vidt de
högre och de femklassiga allmänna läroverken, folkskolelärareseminarierna
samt det högre lärarinneseminariet anginge, löneförbättring beviljas
enligt följande grunder:
a) i afseende å de högre allmänna läroverken:
att lärarne vid dessa läroverk skulle åtnjuta följande aflöning:
rektorer: lönegrader 1) 3,500 kronor; 2) 4,000 kronor; tjenstgöringspenningar
1,500 kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600
kronor, 3) 3,100 kronor, 4) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar 1,400
kronor; adjunkter: lönegrader 1) 1,500 kronor, 2) 2,000, 3) 2,500 kronor,
4) 3,000 kronor; tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare:
lönegrader 1) 1,000 kronor 2) 1,200, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare:
lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckningslärare:
lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad skulle medgifvas
lärarne efter dittills gällande grunder; samt
att teckningslärare skulle vara skyldig tjenstgöra för lönen intill
16 timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyldighet intill 4 timmar
i veckan skulle kunna af eforus honom åläggas mot ersättning
af 75 kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i
första och andra lönegraderna och af 100 kronor i tredje lönegraden;
att i öfrigt de i kongl. cirkuläret den 18 maj 1878 meddelade bestämmelser
rörande teckningslärare skola lända till efterrättelse;
b) i afseende å de femklassiga läroverken:
att lärarne vid dessa läroverk skulle aflöuas sålunda: rektorer vid
läroverk i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300
kronor; rektorer vid öfriga läroverk: lönegrader 1) 2,700 kronor, 2) 3,200
kronor; tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika med adjunkter
vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor;
gymnastiklärare och teckningslärare: lika med förutvarande aflöning;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad måtte medgifvas
lärare efter då gällande grunder;
c) i afseende å folkskolelärareseminarierna,
att lärare och lärarinnor måtte uppbära följande aflöning: rektorer:
lönegrader 1) 2,600 kronor, 2) 3,100 kronor, 3) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar
1,400 kronor; adjunkter: lika med adjunkter vid de
allmänna läroverken; lärarinnor med adjunktstjenstgöring: lönegrader 1)
Statsutskottets Utlåtande Vo 8.
43
1,200 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,200 kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar
800 kronor; musiklärare: lönegrader 1) 1,200 kronor,
2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; gymnastiklärare: lönegrader 1) 800
kronor, 2) 1,000 kronor, 3) 1,200 kronor; teckning slär are: enligt gällande
bestämmelser;
att uppflyttning till högre lönegrad måtte eg a rum för öfningslärarne
efter samma grunder som för öfningslärare vid de allmänna
läroverken, samt för rektorer, adjunkter och lärarinnor efter samma
grunder som dittills;
d) i afseende å det högre lärarinneseminariet:
att lärare och lärarinnor måtte åtnjuta aflöning sålunda: lektorer
och adjunkter: lika med lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken;
ordinarie lärarinnor: lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,700 kronor,
3) 2,200 kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar 800 kronor;
och
att för uppflyttning till högre lönegrad gällande bestämmelser
fortfarande skulle lända till efterrättelse.
Vidare borde bestämmas:
att tjenstgöringspenningarna skulle för alla lärare och lärarinnor,
rektorerne undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal
läsveckor; att de i rektorer nes aflöning ingående tjenstgöringspen ningar
skulle beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret
och för ferierna, efter särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:ts faststäldes;
samt att tjenstgöringspenningarna icke finge af tjenstens innehafvare
uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor,
som vore domkapitelsledamot, endast åtnjöte ledighet från domkapitelsgöromålen,
afdrag å tjenstgöringspenningarna icke skulle ske; och
att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som
enligt förbemälda lönereglering komme lärare till del, skulle gälla som
vilkor: 1) att lärare, som enligt hittills gällande stat vore berättigad
till ersättning för indelt lön, skulle frånträda sin rätt till nämnda ersättning;
2) att nuvarande innehafvare af löner, i hvilka inginge afkomst
af prebendehemman och lägenheter eller andra särskilda förmåner
utom kontanta penningar, finge tillträda ifrågavarande löneförbättring
endast under vilkor att, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet
samt uppskattning af deras ekonomiska värde egt rum, vara
underkastade antingen förmånernas indragning till statsverket mot ersättning
i penningar till det belopp, hvartill de vore i stat beräknade,
eller den minskning i statsverkets löneanslag för tjensten, som kunde
i vederbörlig ordning varda beslutad, dock icke till större belopp än
som motsvarade den löneförbättring, som löntagaren vid nu föreslagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
41
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
lönereglering kunde komma att vinna; 3) att den genom nådiga cirkulären
den 20 mars 1858 och den 29 december 1860 stadgade skyldighet
för visse lärare att, i händelse de genom inträffade förändringar
skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annat läroverk helst
inom stiftet, skulle åligga äfven öfrige vid de högre och de femklassiga
allmänna läroveken anstälde lärare intill dess de uppnått 45 års ålder;
samt 4) att lärare skulle vara skyldig att från tjensten afgå med pension
enligt de bestämmelser, som i sammanhang med denna lönereglering
faststäldes.
Slutligen borde ock stadgas, att hvarje lärare, som blefve utnämnd
till tjenst, med hvilken rätt till särskilda förmåner vore förenad,
skulle vara underkastad den minskning i aflöning från statsverket, som
Kongl. Maj:t framdeles kunde finna lämpligt besluta, till ett belopp
icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående särskilda förmåner
efter skälig uppskattning sig belöpa.
Enligt det vid 1882 års statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll
öfver finansärenden den 9 januari 1882 angående inkomstberäkningen
skulle, under förutsättning, att propositionen om lönereglering
vid läroverken bifölles och sålunda en särskild skolafgift kom me
att erläggas af lärjungarne vid rikets allmänna läroverk och de tvåklassiga
pedagogierna, en ny statsinkomst uppkomma, som borde i
riksstaten uppföras; och beräknades denna inkomst till 400,000 kronor
för år 1883.
För tillämpning af den föreslagna nya löneregleringen för lärare
vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskolelärareseminarierna, enligt de i statsrådsprotokollet
angifna grunder, äskade Kongl. Maj:t å ordinarie stat:
förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken
med.......................................................................... kronor 643,000: —
förhöjning af anslaget till högre lärarinneseminariet
med............................................................................... » 7,000:
förhöjning af anslaget till folkskolelärareseminarierna
med............................................................................ » 66,600:-,
i Ji vilket sistnämnda belopp inginge 500 kronor till arfvoden åt teckningslärare
för extra tjenstgöring och 1,500 kronor till extra arfvoden
åt musiklärare.
På extra stat för år 1883 äskade Kong], Maj:t dessutom för beredande
af tillfällig löneförbättring åt lärare vid de tz-eklassiga allmänna
läroverken och vid de två- och enklassiga pedagogierna anslag till belopp
af 50,500 kronor för de treklassiga allmänna läroverken och 21,000
kronor för pedagogierna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
45
Enligt skrifvelse den 21 maj 1882 (n:o 62 punkten 4:o) beslöt
beträffande aflöningsfrågan Riksdagen — som emellertid erhållit meddelande,
att på anförda grunder förändring borde ega rum i vissa af
förestående af Kongl. Maj:t äskade anslagsbelopp, i det nemligen, enligt
gjorda beräkningar, tillämpning af den föreslagna löneregleringen
medförde anslagsbehof af, bland annat:
för de högre och de
femklassiga allmänna
läroverken ......... kronor 624,950: — i stället för kronor 643,000: —
för de treklassiga läroverken
.................. ); 49,000: — » » 50,500: —
för pedagogierna ...... » 17,500:— j> » 21,000: —
för det högre lärarinneseminariet
............ » 8,000: — » » 7,000: —
— att, för beredande af löneförbättring för lärarne vid de allmänna
läroverken med tillämpning af de i statsrådsprotokollet vid Kongl.
Majts proposition angifna grunder, med hälften af de belopp, som blifvit
af Kong!. Maj:t föreslagna, på extra stat för år 1883 anvisa såsom
förhöjning i anslaget till de allmänna läroverken ett belopp af 336,975
kronor; hvaremot förslaget om tillökning i anslagen till högre lärarinneseminariet
och folkskolelärareseminarierna icke vann Riksdagens bifall.
Ej heller biföll Riksdagen Kongl. Maj:ts i ofvannämnda proposition
af den 7 januari 1882 (n:o 17) framstälda förslag om skolafgifter,
hvadan här ofvan berörda inkomstpost å 400,000 kronor i skolafgifter
icke å riksstaten uppfördes.
Anslag till löneförbättring åt lärarne vid de allmänna läroverken
hafva sedermera till oförändrade belopp årligen af Riksdagen beviljats,
och vid 1883 års riksdag uppfördes äfven i riksstaten för år 1884
följande då för första gången och sedermera årligen beviljade extra
anslag:
till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid högre lärarinnnesemi
narium
........................................................................... kronor 4,000: —
för tillfällig löneförbättring åt lärarne vid de en- och
tvåklassiga pedagogierna.......................................... ,, 8,750: —
tillsammans kronor 12,750: —
Lägges härtill det belopp af 336,975 kronor, som beviljats till
löneförbättring vid de allmänna läroverken, erhålles en summa af
349,725 kronor.
Om användningen af dessa medel för innevarande år har Kongl.
Maj:t förordnat i cirkulär den 4 juni 1886, så lydande:
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
»Sedan Riksdagen i skrifvelse den 17 sistlidne maj angående
regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel anmält,
att. Riksdagen i enlighet med Vår derom gjorda nådiga framställning,
beviljat extra anslag å tillsammans 349,725 kronor för beredande åt
lärare och lärarinnor vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
samt en- och tvåklassiga pedagogier af tillfällig löneförbättring
jemväl under år 1887, hafve Vi funnit godt förordna, att nämnda
anslag skola fördelas sålunda, att
rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller tvåklassig
pedagogi erhåller 250 kronor;
lektor, adjunkt och kollega i första, andra, tredje eller fjerde
lönegraden 500 kronor och i femte lönegraden 250 kronor;
lärarinna vid högre lärarinneseminariet i första, andra, tredje
eller fjerde lönegraden 250 kronor;
iärare vid enklassig pedagogi 250 kronor;
musiklärare vid högre läroverk, hvilken uppbär lön i första lönegraden,
125 kronor, i andra lönegraden 100 kronor och i tredje lönegraden
75 kronor;
musiklärare vid femklassigt läroverk 25 kronor;
gymnastiklärare och teckningslärare vid högre läroverk, hvilken
uppbär lön i första lönegraden, 100 kronor, i andra lönegraden 75
kronor och i tredje lönegraden 50 kronor.
De för rektorer, lektorer, adjunkter, kolleger, lärarinnor vid högre
lärarinneseminariet och lärare vid enklassiga pedagogier bestämda lönetillägg
skola betraktas såsom tjenstgöringspenningar, och bör tjenstgöringsskyldigheten
anses omfatta för rektorer kalenderår, men för de
öfx-ige läsår, beräknadt till 36 veckor; kommande utbetalning af lönetillägget
dock icke att eg a rum, när den, som erhållit tjenstledighet,
under tiden skött och uppburit betalning för annat arbete i statens,
kommunens eller enskildes tjenst».
Af hvad ofvan blifvit anfördt framgår, att det af Kongl. Maj:t
äskade anslaget utgår såsom tillfällig löneförbättring åt de ifrågavarande
lärarne, för hvilka någon lönereglering med fördelning af aflöningen i
lön och tjenstgöringspenningar icke blifvit faststäld. I följd häraf och
då det kan antagas, att förslag till nästa Riksdag kommer att aflåtas
om ny organisation i vissa delar af de allmänna läroverken, lär någon
förändring i nuvarande afiöningsförhållanden vid de allmänna läroverken
icke böra vidtagas, hvarför Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, må anvisa för år 1888 ett
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
47
extra anslag af 336,975 kronor till löneförbättring åt
lärarne vid de allmänna läroverken efter samma grunder,
som för innevarande år äro bestämda.
37:o) Vidare, och med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda
framställning, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må anvisa ett extra anslag för
år 1888 af 6,000 kronor till resestipendier åt lärare i
främmande lefvande språk.
38:o) Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.
Maj:t gjord framställning, må för år 1888 anvisa på
extra stat enahanda belopp af 40,000 kronor, som
förut under flera år beviljats till arfvoden åt extra lärare
vid de allmänna läroverken.
39 :o) Till uppförande af nybyggnad för nya elementarskolan i
Stockholm å den kronan tillhöriga tomt i qvarteret Edelman mindre, i
hufvudsaklig enlighet med af öfverintendentsembetet uppgjorda ritningar,
har Kongl Maj:t äskat 449,000 kronor samt föreslagit att
Riksdagen måtte medgifva, att af denna summa ett belopp af 200,000
kronor finge under år 1888 utgå af befintliga reservationer å anslagen
till allmänna läroverken.
I statsrådsprotokollet (sid. 65—71) lemnas redogörelse för skälen
till detta förslag, och får utskottet till nämnda redogörelse hänvisa och
för egen del anföra.
Omsorgen att anskaffa och underhålla lämpliga lokaler för läroverken
är enligt nu gällande bestämmelser en angelägenhet för kommunerna
samt läroverken sjelfva, i den mån deras byggnadskassor
lemna tillgångar. Från denna regel skulle, om Kongl. Maj:ts framställning
bifölles, ett undantag göras, ty något bidrag från Stockholms
stads sida har icke ifrågasatts, och vid nya elementarskolan har icke
bildats någon byggnadskassa. Såsom stöd för ett sådant undantag i
förevarande fall åberopas hufvudsakligen endast skolans egendomliga
ställning, i det att ändamålet med densamma bestode i att vara eu
ständig, i hufvudstaden förlagd profskola, hvarest förbättringar i lärosättet
kunde, med afseende på elementarundervisningens fortgående
utveckling, försökas.
Ang. anslag
till resestipendier
åt lärare
i främmande
lefvande
språk.
[36],
Ang. anslag
tillarfvoden åt
extra lärare.
[37.]
Ang. anslag
till ny byggnad
för nya
elementarskolan.
[38].
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Vigten af att i elementarundervisningen anställa prof med olika
metoder vill utskottet ingalunda förneka, men då en omorganisation af
de allmänna läroverken nu snart förestår, och möjlighet dervid måhända
erbjuder sig att annorledes än genom uppehållande af en särskild skola
för ändamålet, såsom t. ex. genom att under kontroll från statens sida
understödja ett eller annat enskildt läroverk, vinna tillfälle till anställande
af prof i olika rigtningar, finner utskottet en ny och kostsam
byggnad för nya elementarskolan icke nu böra beslutas. Väl må det,
på grund af de upplysningar, som lemnats om de brister hvilka låda
vid elementarskolans nuvarande byggnad, erkännas, att skolans lokaler
i nu befintligt skick icke äro fullt lämpliga, men då detta förhållande
till ej ringa del torde bero derpå, att skolans lokal, ehuru endast beräknad
för 200 elever, numera användes för ett till ungefär 300 ökadt
antal lärjungar, så vill det synas, att den närmaste utvägen att afhjelpa
de anmärkta bristerna vore att inskränka elevantalet, då lokalerna utan
tvifvel skulle bättre än nu förslå och endast en ändamålsenligare inredning
af åtskilliga lokaler erfordras, hvilken torde kunna med jemförelsevis
ringa kostnad åstadkommas på sådant sätt, att läroverket
kan fylla den särskilda uppgift, som är detsamma anvisad. I afseende
på de bidrag, som skulle kunna erhållas för bestridande af framdeles
behöfliga ändringar och reparationer å byggnaden, torde frågan härom
kunna pröfvas i samband med bestämmandet af terminsafgifter vid de
allmänna läroverken. Under tiden kunde äfven åtminstone af nyinträdande
elever en särskild afgift upptagas till bildande af en byggnadsfond,
ur hvilken framdeles bidrag till kostnaderna för oundgängliga förändringar
och förbättringar å byggnaden kunde erhållas.
Jemväl ur andra än nu antydda synpunkter har Kongl. Maj:ts
förslag väckt betänkligheter. Kostnaden för den nya byggnaden är
nemligen betydlig, och ändock ingår i densamma icke värdet af den
tomt, som skulle för den nya byggnaden användas. Detta värde kan
måhända skattas till ett belopp, som icke mycket understiger den beräknade
byggnadskostnaden. Visserligen skulle genom skolans flyttning
från sin nuvarande tomt denna senare kunna användas till annat
ändamål, men kostnaderna för dess iordningställande torde då blifva
betydliga.
På grund af hvad utskottet nu anfört får utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej
må vinna Riksdagens bifall.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Högre lärarinneseminariet.
49
40:o) För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
seminariet efter samma grunder som för innevarande år har Kongl. löneforbåttMaj:t
äskat för år 1888 ett extra anslag af 4,000 kronor. hs*™ rra
Till upplysning om de grunder, enligt hvilka den löneförbättring rmnesemt
skall utgå, som med detta anslag afses, får utskottet hänvisa till den nariet.
i punkten 36:o) här ofvan lemnade utredning; och, då anledning till f^9.]
erinran mot Kongl. Maj:ts framställning ej förekommit, hemställer
utskottet,
att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt
lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet efter
samma grunder som för innevarande år, må bevilja
på extra stat för år 1888 ett anslag af 4,000 kronor.
Pedagogierna.
41:o) Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen för år 1888 Ang. anslag
måtte bevilja ett anslag af 8,750 kronor till löneförbättring vid de en- bättring10vid
och tvåklassiga pedagogierna. de en- och
Anslag till samma belopp som det nu begärda har varit uppfördt ^dagolT
i riksstaterna för åren 1884—1887; och får utskottet i fråga om grunderna ernå.
för löneförbättringen hänvisa till de i punkten 36:o) här ofvan med- [40.]
delade upplysningar samt hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning
och i likhet med hvad förut under flera år
skett, må bevilja på extra stat för år 1888 ett anslag
af 8,750 kronor till löneförbättring åt lärare vid de
en- och tvåklassiga pedagogierna.
Folkundervisningen.
42:o) För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid Ang. anslag
folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt teckningslärare för bättriT^lid
extra tjenstgöring och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier, folkskoleläefter
samma grunder som för innevarande år, har Kongl. Maj:t äskat, rareseminaför
år 1888, ett extra anslag af 33,300 kronor. [4-T]''
Anslag till lika stort belopp för samma ändamål har uppförts i
riksstaterna för åren 1884—1887; och enär de skäl, hvilka föranledt,
att anslaget första gången af 1883 års Riksdag beviljades och om hvilka
upplysning erhålles i statsutskottets utlåtande den 3 april 1883 (n:o 12 a)
Bill. till Riltsd. Frot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft. 7
Ang. anslag
för anordnande
af
slöjdundervisning
vid
folkskolelärareseminarierna.
[42.]
Ang. anslag
tillunderstöd
åt mindre
bemedlade
lärjungar vid
vissa folkhöcislcolov.
[43.]
Ang. anslag
till lägre
tekniska yrkesskolor.
'' [44.]
50 Statsutskottets ^Utlåtande N:o 8.
fortfarande ega giltighet, finner utskottet nu ej skäl till annan hemställan
än
att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt
lärare och lärarinnor vid folJcolelärareseminarierna samt
till arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring
och extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier,
efter samma grunder som för innevarande år, må bevilja
ett extra anslag för år 1888 af 33,300 kronor.
43:o) Till anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminarierna
har Kong]. Maj:t. äskat ett extra anslag af 5,000 kronor.
Denna framställning står i sammanhang med det å ordinarie stat
äskade anslaget till anordnande af slöjdundervisning vid 3 folkskolelärareseminarier,
om hvilket anslagsbehof utskottet yttrat sig i punkten
ll:o här ofvan. Vinner hvad utskottet i nämnda punkt föreslagit
Riksdagens bifall, erfordras jemväl ett tillfälligt anslag för ändamålet;
och under hänvisning till den utredning, som (å sid. 26) i statsrådsprotokollet
lemnats om behofvet af anslag å extra stat, får utskottet
hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kong!. Maj:ts förevarande
framställning, må anvisa för år 1888 ett extra
anslag af 5,000 kronor till anordnande af undervisning
i slöjd vid tre folkskolelärareseminarier.
44:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må till understöd åt mindre bemedlade
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta
bidrag af statsmedel, bevilja på extra stat för år 1888
ett anslag af 15,000 kronor, eller samma belopp, som
förut under flera år för ändamålet anvisats.
Deltekniska läroverken.
45:o) Till understöd, på det i statsrådsprotokollet omförmälda
vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader
för deras inspektion har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 35,000
kronor, eller samma belopp, som för innevarande år beviljats.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 74) anförts om
detta anslagsbehof, får utskottet hemställa,
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
51
att Riksdagen, till understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor och till bestridande af kostnader för deras
inspektion, må på extra stat för år 1888 anvisa ett
anslag af 35,000 kronor, med vilkor att det bidrag,
som af dessa medel kommer att utbetalas till understöd
åt lägre teknisk yrkesskola, icke får öfverstiga
hvad vederbörande kornmun i kontant tillskjuter för
skolan.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
46-oj Med anledning af Kongl. Makts derom gjorda framställning Ang. andag
, '' , i ,, . för tillfällig
hemställer utskottet, löneförbätt
ring
åt pro
att
Riksdagen, i likhet med hvad förut under vinsiaiiäflera
år skett, må anvisa ett extra anslag för år 1888
af 20,000 kronor för tillfällig löneförbättring åt pro- L ■-*
vinsialläkare.
47:o) Utskottet hemställer, Ang. andag
'' för gransk
att
Riksdagen, med bifall till Kongl. Majrts RJR
derom gjorda framställning och i likhet med hvad räkenskaper.
för innevarande år egt rum, må bevilja ett extra an- [46.]
slag för år 1888 af 1,200 kronor till arfvode för granskning
af hospitalens räkenskaper.
48:o) Med anledning af Kongl. Majrts derom gjorda framställning Ang. anslag
och under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 75) derför an- ''tandförda
skäl hemställer utskottet, sjukdomar.
[47.]
att Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande
år skett, må för år 1888 anvisa ett extra anslag af
4,000 kronor för uppehållande under samma år af en
poliklinik för tandsjukdomar.
Veterinärundervisningen.
49:o) Utskottet får, under hänvisning till de i statsrådsproto- Ang. anslag
kollet (sid. 75 och 76) anförda skäl, hemställa, Rättningen
i Skara.
[48.]
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. anslag
till vitterhets-,
historie- och
antiqvitetsakademien.
T49.1
Ang. anslag
till riksmuseets
afdelning
för
arkegoniater
m. m.
[50.]
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må anvisa ett extra anslag
för år 1888 af 9,900 kronor till uppehållande af undervisningen
vid veterinärinrättningen i Skara.
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
50:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och under hänvisning till de i statsrådsprotokollet (sid. 75) anförda
skäl, hemställer utskottet,
att Riksdagen må på extra stat för år 1888, i
likhet med hvad förut under flera år skett, anvisa
följande anslag till vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
a)
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under akademiens
inseende stål da samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening
4,000 kronor;
b) till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
fornlemningar m. m. 3,200 kronor; och
c) till utgifvande af planschverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m. 2,000 kronor.
Naturhistoriska riksmuseum.
51:o) Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning
för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och
till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter
har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 2,000 kronor.
I statsrådsprotokollet (sid. 77—80) har beträffande detta anslagsbehof
anförts och erinrats följande.
I nådig proposition till 1886 års Riksdag hade Kongl. Maj:t föreslagit,
att för inköp och insamling af naturalier vid berörda afdelning,
till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra med arbetena
vid afdelningen förbundna kostnader måtte beviljas en förhöjning med
2,000 kronor i det till riksmuseum utgående ordinarie anslag till
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
53
materiel, till inköp af sällsynta föremål och till vetenskapligt biträde
vid samlingarnas ordnande.
Vid behandlingen af denna nådiga framställning anmärkte Riksdagen,
att, då den afdelning af riksmuseet, om hvilken här vore fråga,
vore af en mera tillfällig beskaffenhet, enär aflöning åt intendenten vid
densamma endast beviljats åt honom personligen, alla anslag till afdelningen
endast borde beviljas på extra stat. Beträffande det äskade
beloppet ansåg Riksdagen en nedsättning i detsamma utan olägenhet
kunna ske med 1,000 kronor, och således endast 1,000 kronor behöfva
beviljas. Om utöfver detta belopp medel för den nya afdelningen erfordrades,
syntes det Riksdagen, att dessa borde beredas från riksmuseets
botaniska institutions andel i det till materielen m. m. vid
museet anvisade anslag, enligt 1885 års statsliggare å 19,450 kronor,
af hvilken institution den nu ifrågavarande nya afdelningen närmast
vore att anse såsom en för tillfället utbruten del. I enlighet med denna
uppfattning anvisade Riksdagen på extra stat för år 1887 ett belopp af
1,000 konor såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska riksmuseets
ofvanberörda anslag.
Med anledning af den utgång frågan sålunda fick afläto riksmuseets
samtliga intendenter till vetenskapsakademien en skrifvelse med
hemställan om åtgärders vidtagande, på det att museets afdelning för
arkegoniater och fossila växter måtte erhålla ytterligare medel i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit. Vidkommande det ifrågavarande
anslagets belopp hänvisade intendenterna till den år 1884 af
professorerna G. Lindström, V. B. Wittrock och A. G. Nathorst, efter
akademiens uppdrag, verkstälda utredning, enligt hvilken för arbetena
vid afdelningen förslagsvis beräknats årligen åtgå 1,000 kronor till
inköp och insamling af naturalier (nu lefvande och fossila växter), 600
kronor till arbetsbiträden m. m. samt 400 kronor till diverse utgifter
(glasburkar, sprit, pappaskar, växtpapper, kataloger, preparatglas, kemikalier
o. s. v.). Erfarenheten från afdelningen hade också ådagalagt,
att det ifrågavarande anslaget icke kunde sättas lägre än 2,000
kronor. Bokslutet för år 1885 visade, att afdelningens utgifter under det
året belöpt sig till 2,039 kronor 20 öre, hvarjemte vetenskapsakademien
förskotterat 300 kronor för inköpta samlingar. Såsom af meddelande
från akademiens kamrerare framginge, visade afdelningens
konto den 1 september 1886, att då endast 189 kronor 96 öre af årets
anslag å 2,000 kronor återstode, hvadan äfven 1886 års bokslut antagligen
komme att uppvisa någon brist, vid sidan af hvilken dessutom
funnes en skuld på 200 kronor för en inköpt mossamling. Under dessa
begge år hade på grund af anslagens knapphet ej ett enda utländskt
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
växtfossil kunnat inköpas, ehuru sådana vid flera tillfällen varit till
jemförelse behöfliga. Af allt detta ansågo intendenterna vara tillräckligt
ådagalagdt, att, om anslagsbeloppet sattes lägre än 2,000 kronor, det
med afdelningen åsyftade ändamålet icke kunde uppnås. I samband
härmed erinrades i berörda skrifvelse derom, att, enligt gällande instruktion,
det åligger intendenten ej blott att underhålla och vårda utan äfven
att genom köp och byte föröka de under hans inseende stälda samlingarna.
Det vore i öfrigt tydligt, att intendentens verksamhet måste i
hög grad inskränkas genom ett allt för knapphändigt tilltaget anslag,
hvarför afsigten med hans anställande under sådana förhållanden endast
delvis kunde realiseras.
Angående den af Riksdagen uttalade förmodan, att nödiga medel
för den nybildade afdelningen skulle kunna erhållas från den botaniska
institutionen, anförde intendenterna, att den summa af 4,000 kronor,
som utgjorde denna institutions andel i naturhistoriska riksmuseets statsanslag,
blifvit faststäld på en tid, då botaniska afdelningens samlingar
så godt som uteslutande utgjordes af pressade växter eller så kallade
herbarier. Till dessas underhåll och förökande hade nämnda summa
äfven visat sig fullt tillräcklig. Men då det på senare tid, för att åtminstone
i någon mån söka följa vetenskapens allmänna utveckling,
befunnits nödvändigt att anlägga en särskild morfologisk-anatomisk
samling, der värdefullare växtföremål förvarades på ett ändamålsenligare,
om också dyrare sätt, nemligen uti glaskärl, innehållande sprit eller
andra förvaringsvätskor, hade berörda summa endast med svårighet och
med iakttagande af största sparsamhet kunnat räcka till. Under de
sista åren hade den botaniska afdelningens räkenskaper stundom till
och med visat en brist af ett eller annat hundratal kronor. Vid detta
förhållande funno intendenterna det påtagligt, att denna institution alldeles
icke kunde lemna något bidrag till underhåll af museets afdelning
för arkegoniater och fossila växter.
Största delen af ifrågavarande afdelnings samlingar utgjordes åt
växtförsteningar, hvilka dels varit förenade med den palmontologiska
afdelningen dels, och hufvudsakligen, varit magasinerade eller förvarade
hos enskilda personer, hvarför de sålunda först genom den nya afdelningens
upprättande kommit till användning. Endast arkegoniaterna
hade förut förvarats inom den botaniska institutionen, der de likväl på
grund af så väl bristande utrymme som bristande medel måst till ej
oväsentlig del hållas magasinerade. Riksmuseets afdelning för arkegoniater
och fossila växter kunde således icke anses såsom endast utbruten
ur någon af de öfriga afdelningarna, enär de samlingar, af hvilka den
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
55
företrädesvis utgjordes, förut till stor del varit otillgängliga och derför
hvarken föranledt särskildt arbete eller särskilda utgifter.
Vetenskapsakademien, som till fullo vitsordat de af intendenterna
sålunda lemnade upplysningars öfverensstämmelse med de verkliga förhållandena,
har i skrifvelse den 15 september 1886 anfört, att akademien
icke kunde föreställa sig, att Riksdagen skulle vägra att anvisa
nödiga medel för vidmagthållande af verksamheten vid en institution,
som Riksdagen sjelf stiftat genom beviljande af lön åt professor Nathorst
och som under denne utmärkte föreståndares nitiska vård och verksamhet
lofvade att på ett framstående sätt gagna vetenskapen och hedra
fosterlandet. Vetenskapsakademien förordade derför på det varmaste,
att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om förhöjande
med 2,000 kronor af det omförmälda ordinarie anslaget till
naturhistoriska riksmuseet, hvilken anslagsförhöjning uteslutande borde
komma afdelningen för arkegoniater och fossila växter till godo.
Efter hvad sålunda blifvit upplyst, kunde det, enligt föredragande
departementchefens åsigt, svårligen bestridas, att, derest den nybildade
afdelningen af museet skulle kunna medföra åsyftadt gagn, densamma,
så länge den hölles i verksamhet, måste förfoga öfver ett särskildt anslag
af minst 2,000 kronor om året. Med afseende på hvad Riksdagen
anfört beträffande ifrågavarande anslags natur, fann emellertid föredragande
departementschefen sig för närvarande endast böra tillstyrka
anslagets uppförande å extra stat.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må för år 1888 anvisa, till inköp och insamling
af naturalier vid naturhistoriska riksmuseets
afdelning för arkegoniater och fossila växter, till
arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra
med arbetena vid afdelningen förenade utgifter, ett
anslag på extra stat af 2,000 kronor.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
52:o) Vid 1885 års riksdag beviljades till nya byggnader åt blindinstitutet
ett anslag af 415,600 kronor, hvaraf hittills anvisats 300,000
kronor; och får utskottet med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning hemställa,
att Riksdagen, af det beviljade anslaget till nya
byggnader för blindinstitutet, må för år 1888 på extra
stat, till fullbordande af byggnaderna, anvisa återstoden
af anslaget, eller 115,600 kronor.
Ang. anslag
till fullbordande
af den
nya byggnaden
för blindinstitutet.
[öl.]
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. ifrågasatt
ny aflöning
sstat för
blindinstitutet.
[52.]
53:o) Vidare har Kongd. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat å tillhopa
26,950 kronor för direktor, lärare och lärarinnor m. fl. vid institutet
för blinda, att tillämpas från och med den 1 juli 1888, samt under
medgifvande att ålderstillägg till direktor, lärare och lärarinnor finge
utgå efter i statsrådsprotokollet närmare angifna bestämmelser, bevilja
för uppehållande af institutets verksamhet ett extra anslag af 27,600
kronor.
På Kongl. Maj:ts förslag beslöt 1878 års Riksdag, att blindinstitutet
och institutet för döfstumma, som dittills varit förenade, skulle skiljas,
och beviljade Riksdagen anslag till belopp af 15,000 kronor till uppehållande
af blindinstitutets verksamhet. Beloppet höjdes af 1880 års
Riksdag till 21,000 kronor, med hvilket anslag, som sedermera utgått
årligen till oförändradt belopp, följande aflöningar bekostats:
till direktor................................................................... kronor
)) 3 ämneslärare, hvar och en 1,500 kronor,...... )>
» 5 arbetslärare och lärarinnor, hvar och en
1,000 kronor, ................................................ »
» gymnastikläraren ..................................................... ))
» musikläraren.............................................................. n
» räkenskapsföraren och sekreteraren ................ »
» läkare och sjukvård .............................................. »
» vaktmästare och portvakt jemte vårdare och
tjenstepersonalen tillsammans .................... »
4,000:
4,500:
5,000:
900:
500:
500:
900:
2,025:
Summa kronor 18,325:
Härtill böra läggas de ålderstillägg, som enligt 1886 års Riksdags
medgifvande, för år 1887 tillkomma:
direktor och två ämneslärare, hvardera med 500
kronor ................................................................... kronor 1,500: —
tre arbetslärare och lärarinnor, hvardera med
250 kronor ......................................................... » 750: —
Summa kronor 2,250: —
Sammanläggas ofvanberörda aflönings- och ålderstilläggsbelopp,
erhålles en summa af 20,575 kronor, som alltså utgör den nuvarande
kostnaden för aflöningar till blindundervisningens uppehållande.
Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, hafva de af Kongl.
Maj:t utsedde komiterade för afgifvande af förslag till blindundervis
-
Statsutskottets Utlåtande N:o S.
57
ningens ordnande i det af dem den 17 december 1880 afgifna betänkande
föreslagit följande aflöningsstat för institutet:
till direktor.............................................................................
kronor
5,000
—
11
11
4 lärare, 1,500 kronor för hvardera.......................
6 arbetslärare och lärarinnor, lönen öfver hufvud
11
6,000: —
beräknad till 1,200 kronor för hvardera........
en gymnastiklärare ...................................................
11
7,200
—
''1
11
1,200
—
för
musikundervisuing...................................................
11
1,200
—
till
en räkenskapsförare och sekreterare .....................
11
750
—
en vaktmästare............................................................
11
800
—
11
en portvakt ..................................................................
11
800
—
11
läkare och sjukvård......................................................
11
1,500
—
11
vårdare och tjenstepersonalen tillsammans .........
11
2,500
—
summa
kronor
26,950
—
hvarjemte komiterade föreslagit, att ålderstillägg måtte tillerkännas
direktor och en hvar af ämneslärarne med 500 kronor efter fem års
och ytterligare 500 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring samt
hvar och en af arbetslärare och lärarinnor med 300 kronor efter 5 års
och ytterligare 300 kronor efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring.
Detta komiterades förslag har Kongl. Maj:t nu framlagt till Riksdagens
godkännande endast med den förändring, att, då för år 1887
ålderstilläggen för arbetslärare och lärarinnor blifvit bestämda till 250
kronor i stället för af komiterade föreslagna 300 kronor, ålderstilläggen
för sistnämnda lärare och lärarinnor ansetts fortfarande böra utgå med
det redan bestämda beloppet.
Enligt det nu afgifna förslaget till ny aflöningsstat skulle således
aflöningarna utgöra tillhopa ............................................ kronor 26,950: —
För närvarande uppgå de till ............................. ,, 18,325: —
hvadan alltså tillämpningen af den nya staten skulle
påkalla en ökad utgift af........................................ ,, 8,625: —
Då emellertid institutets flyttning ej komme att ega rum förr än
under sommaren år 1888, och den utvidgade verksamhet, institutet i
följd deraf komme att utöfva, således ej skulle taga sin början förr
än under senare hälften af nämnda år, har Kongl. Maj:t ansett, att
med tillämpning af den nya staten kunde anstå till den 1 juli 1888,
hvarigenom hälften af tillökningen i staten, eller 4,312 kronor 50 öre,
för samma år skulle inbesparas.
Bih. till Biksd. Frat. 1887. B. 4 Sand. 1 Afd. 6 Häft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Blindinstitutet åtnjuter för närvarande följande anslag:
på ordinarie stat ................................................................ kronor 21,000: —
,, extra ,, ................................................................ „ 21,000: —
För tillämpning af den aflöningsstat Kongl. Maj:t föreslagit skulle
erfordras 4,312 kronor 50 öre och för ålderstillägg samma belopp som
nu, eller 2,250 kronor, utgörande båda dessa summor tillhopa 6,562
kronor 50 öre. Utöfver ordinarie anslaget skulle alltså för år 1888
erfordras ett extra anslag i jemnadt tal af 27,600 kronor, i stället för
nu anvisade 21,000 kronor.
Den aflöningsstat, Kongl. Maj:t beträffande blindinstitutet nu
framlagt, skiljer sig i flere vigtiga hänseenden från jemförliga aflöningsstater,
som Riksdagen under de senare åren faststält. Såsom den vigtigaste
anmärkningen i nämnda afseende får utskottet framhålla, att,
ehuru, enligt hvad utskottet erfarit, meningen lärer vara, att såväl
direktor som en del af den öfriga personalen skall, på sätt äfven komiterade
ansett nödigt och i likhet med hvad för närvarande eger rum,
erhålla bostad inom institutet, aflöningsstaten icke lemnar någon antydan,
vare sig med hvilka befattningar sådan förmån anses böra förenas
eller om andra slags naturaförmåner skola få tillgodonjutas, hvilket
allt synes böra blifva föremål för Riksdagens pröfning.
Aflöningsstatens brist på fullständighet i afseende på de med
vederbörande befattningar förenade naturaförmåner, utöfver de kontanta
aflöningsbeloppen, innefattar för utskottet tillräcklig anledning
att afstyrka bifall till denna stat, på det att nytt förslag derutinnan
må kunna för en kommande Riksdag framläggas och dervid på en
gång föreslås alla de aflönirigsförmåner såväl i kontant som in natura,
hvilka Kongl. Maj:t finner böra tillkomma vederbörande direktor och
öfrig personal.
Deremot torde det, med hänsyn till den under nästa år förestående
inflyttningen i institutets nya lokaler och institutets deraf föranledda
vidgade verksamhet, varda nödigt att något jemka beloppen
af de nu utgående aflöningarna, så att dessa må varda tillräckliga för
de nya behofven; och föreställer sig utskottet att medel till följande
aflöningar och andra utgifter böra anvisas:
arfvode till institutets direktor ..............................•............ kr. 4,000: —
11
,, 4 lärare, 1,500 kronor för hvarje .....................
,, 6 arbetslärare och lärarinnor, 1,000 kronor
11
6,000: —
för hvarje ............................................................
11
6,000: —
11
,, 1 gymnastiklärare ...................................................
11
900: —
transport
kr.
16,900: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
59
transport kronor 16,900
för musikundervisning ........................................................... ,, 900
1 räkenskapsförare och sekreterare ................. ,, 500
läkare och sjukvård ......................................... ,, 1,200
vaktmästare och portvakt jemte vårdare och
tjenstepersonalen tillsammans ........................... „ 3,000:
summa kronor 22,500:
Hvad frågan om ålderstillägg angår, har Kongl. Maj:ts framställning
om dessas belopp icke föranledt någon utskottets erinran. De
för beredande af ålderstillägg under år 1888 behöfiiga medel uppgå
naturligtvis till samma belopp som nu, då tillökningen i antalet lärare
samt arbetslärare och lärarinnor icke inverkar härå.
Den nuvarande personalen vid institutet uppbär, enligt hvad ofvan
nämnts, i årlig aflöning (utan afseende på ålderstillägg) för närvarande
sammanlagdt 18,325 kronor.
Tillämpningen af de aflöningsförmåner, utskottet föreslagit, skulle
kräfva 22,500 kronor, eller sålunda 4,175 kronor mer än nu. Af här
ofvan jemväl angifna skäl behöfves emellertid för år 1888 endast hälften
af tillökningen, hvadan alltså ett belopp af 2,087 kronor 50 öre
bör för nämnda år anvisas utöfver de 18,325 kronor, som erfordras
till bestridande af nu bestämda aflöningar. Härtill böra dock läggas
de medel, som äro nödvändiga, derest Kongl. Maj:t,s framställning om
ålderstillägg bifalles, eller 2,250 kronor.
På det hela skulle således för år 1888 behöfvas följande anslagsbelopp:
för
bestridande af aflöning enligt nu gällande bestämmelser.
.............................................................................. kr. 18,325: —
för tillökning i denna aflöning under senare halfåret
1888, sedan institutet flyttats till sina nya lokaler ,, 2,087:50
för ålderstillägg enligt samma grunder som för år
1887 bestämts ............................................................................ ,, 2,250: —
summa kr. 22,662: 50
För vinnande af jemnare slutsumma å aflöningsanslaget torde
detta, som rätteligen skulle upptagas till sammanlagdt 20,412 kronor
50 öre böra beräknas till 20,450 kronor, då hela extra anslaget, tillökadt
med ålderstilläggen, således skulle uppgå till 22,700 kronor.
Jemfördt med Kongl. Maj:ts innefattar utskottets förslag en
ej oväsentlig minskning i utgifter, en minskning som beror på nedsättning
i följande poster i Kongl. Maj:ts förslag till stat, nemligen:
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
arfvode till direktor nedsatt med .........................
„ „ 6 arbetslärare m. fl............................
,, ,, gymnastiklärare „ ..........................
för musikundervisningen ,, ..............................
„ en räkenskapsförare och sekreterare..................
,, läkare och. sjukvård ..............................................
„ vaktmästare och portvakt jemte vårdare och
personalen .................................................................
tjenste
-
kr. 1,000
—
„ 1,200
—
•„ 300
—
„ 300
—
„ 250
—
„ 300
—
„ 1,100
—
summa kr. 4,450:
Hälften häraf är 2,225 kronor, som alltså utgör minskningens
hela belopp för år 1888.
Under åberopande af hvad nu anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må:
a) utan godkännande af Kongl. Majt:s förslag
till aflöningsstat för institutet för blinda, bestämma,
att aflöningarna vid institutet skola, beräknade för
helt år, under år 1888 utgå enligt följande grunder,
nemligen:
arfvode till direktor .................................................................
,, ,, 4 lärare, 1,500 kronor för hvarje.....................
,, ,, 6 arbetslärare och lärarinnor, 1,000 kronor
för hvarje ..........................................................
,, en gymnastiklärare......................................................
för musikundervisning .............................................................
„ en räkenskapsförare och sekreterare ................................
„ läkare och sjukvård ..............................................................
,, vaktmästare och portvakt jemte vårdare och tjenstepersonalen,
tillsammans ......................................................
kr.
4,000: —
11
6,000: —
11
6,000: —
11
900: —
11
900: —
11
500: —
11
1,200: —
V
3,000: —
b) medgifva, att direktor och två ämneslärare
samt tre arbetslärare och lärarinnor vid institutet
må under år 1888 tillgodonjuta ålderstillägg enligt
samma grunder som för år 1887 bestämts, nemligen
direktor och de två ämneslärarne med 500 kronor
hvar samt de öfriga med 250 kronor hvar; och
c) vid bifall till hvad i mom. a) och b) föreslagits,
utöfver blindinstitutets ordinarie anslag å 21,000
kronor, på extra stat för år 1888, för beredande af
medel till de utgifter, som i nämnda två mom. om
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
61
förmälas, anvisa anslag af dels 20,450 kronor till
arfvoden och dels 2,250 kronor till ålderstillägg, eller
tillhopa 22,700 kronor.
54:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer utskottet,
att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande
år skett, anvisa för år 1888 följande extra
anslag:
a) till tryckning af blindskrifter 2,500 kronor;
och
b) till understöd dt blindlär ar eder er 1,200 kronor.
Ang. anslag
till tryckning
af blindskrifter
m. m.
[53.]
55:o) Vidare och på grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar
får utskottet hemställa,
att Riksdagen
må, i likhet med hvad förut skett,
anslag:
för år 1888 anvisa följande extra
a) till en blindskola i Vexiö 11,000 kronor;
b) till en handtverksskola i Kristinehamn för blinda
7,000 kronor; och
c) till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter
för öfverdriga döfstumma, nemligen i Vadstena,
Skara och Bollnäs, 49,200 kronor, eller 16,400 kronor
för hvarje anstalt.
Ang. anslag
till en blindskola,
handtverksskola
för blinda och
tre läroanstalter
för
öfveråriga
döfstumma.
[54—56.]
Hospitalsvården.
56:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställnin- An9- anslag
gar och under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 85 — 87) ^^gnader.
derom anförts, hemställer utskottet, [57 o. 58.]
att Riksdagen må för år 1888 anvisa följande
anslagsbelopp till nedannämnda hospitalsbyggnader
nemligen:
a) till uppförande af en byggnad vid Nyköpings
hospital 19,265 kronor; och
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
t
Ang. anslag
till sjukhemmet
i Jerfsö
för spetelske.
[59].
b) till fortsättande af byggnadsarbetena å Lunds
asyl, af för detsamma redan beviljade medel, 360,000
kronor.
57:o) Till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade skjukhem
för spetelske, under de i statsrådsprotokollet omförmälda vilkor, har
Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 7,500 kronor, eller samma belopp som
förut under flera år beviljats.
Vidare hafva herrar F. Berglöf'', O. Jonsson i Hof m. fl. i en
inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 11), under åberopande af
innehållet i en af dem m. fl. i sistlidne januari månad väckt motion
(n:o 125), föreslagit, det Riksdagen ville besluta anslå:
dels för utvidgning af spetelskesjukhemmet i Jerfsö och för anskaffande
af nödiga utredningspersedlar, för en gång, 16,000 kronor,
att utgå under år 1888; och
dels till de sjukes underhåll och vård 18,000 kronor årligen från
och med år 1889.
Af de sålunda framstälda förslagen finner utskottet endast Kongl.
Maj:ts för närvarande böra bifallas. Då nemligen motionärernas förslag
innebär, att staten skulle ensam bestrida kostnaderna för ifrågavarande
sjukhem — hvars nytta och nödvändighet utskottet visserligen erkänner
— under det att nii statens anslag till sjukhemmet endast utgår
under vilkor bland annat af bidrag från Gefleborgs läns landsting, så
synes det utskottet, att en sådan förändring ej bör af Riksdagen beslutas,
innan frågan blifvit af Kongl. Maj:t pröfvad. Till detta uttalande
har utskottet så mycket större skäl, som enligt hvad den
bilaga utvisar, som fans fogad vid den i januari väckta motionen,
medicinalstyrelsen i skrifvelse den 27 oktober 1886 till Kongl. Maj:t
afgifvit förslag i samma rigtning, som motionärerna nu framstält, och
ärendet således torde vara på pröfning beroende.
Utskottet hemställer alltså endast,
att Riksdagen, med afslag å ofvannämnda motion,
må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande framställning
och således för år 1888 bevilja ett extra anslag
af 7,500 kronor till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö
socken, under vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget
anvisas för samma år och att spetelske sjuke
äfven från andra län än Gefleborgs varda till vård å
anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes sådant
medgifver.
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
63
58:o) I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 58) kar herr An9- ifrågaPer
Ersson i Vestlandaholm, med hvilken herr P. Holm instämt, på ning TZlpianförda
skäl föreslagit, att Riksdagen för sin del ville besluta, att de talsafgiften
sinnessvaga, hvilkas medellöshet lagligen styrktes, skulle ega tillgodo- fZnfpdtiZnjuta
vård och underhåll å rikets hospitalsinrättningar mot det att ter.
kommunen, dit den olycklige hörde, erlade hälften af den afgift, som
för lägsta klass vore bestämd.
Enligt medicinalstyrelsens kungörelse den 3 december 1884, har
Kongl. Maj:t för femårsperioden 1885 till och med 1889 faststält afgifterna
vid statens anstalter för sinnessjuke till följande belopp:
för l:sta klassen per dag kronor 2: 2 5 eller, om rum delas med eu
eller flere andre, kronor 1: 70;
,, 2:dra ,, ,, ,, ,, 0: 85;
ii S.dje ,, ,, ,, ,, 0: 5 5.
Här är nu endast fråga om afgiften för patienter af 3:dje klassen,
hvilken afgift enligt motionärens förslag skulle komma att sänkas till
27| öre för vederbörande fattigvårdssamhälle.
Då, oaktadt de stora hospitalsanläggningar, som under de senare
åren utförts, utrymmet i hospitalen icke medgifver, att å dem mottages
ens större delen af de sinnessjuke, som äro i behof af särskild vård,
samt en nedsättning i afgiften, såsom motionären föreslagit, säkerligen
skulle väsentligt öka tilloppet af inträdessökande, som ej kunna mottagas,
finner utskottet sig ej kunna tillstyrka motionen. Största vigten
ligger naturligtvis derpå, att, då ej alla, som det behöfva, kunna erhålla
plats å hospitalen, rum åtminstone kan beredas åt de vansinnige,
hvilka, såsom våldsamme, utsätta sin omgifning för större fara till lif
och egendom. Blefve afgiften för medellösa sinnessjuka väsentligen
nedsatt, kunde det befaras, att kommunerna skulle i större utsträckning
än nu söka få å hospitalen intagna äfven icke våldsamma sjuka, hvilket,
vid nu rådande brist på utrymme i hospitalen, kunde varda menligt.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion ei må af Riksdagen bifallas.
Diverse anslag.
59:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställnin- A»g. anslag
gar hemställer utskottet, skriftstai
slcapet m. in.
att Riksdagen, i likhet med hvad för flere före- [60 o. 61].
Ang. anslag
till nordiska,
museet.
[62.]
Ang. anslag
till en tidskrift
för
landsmål
m. m.
[63.]
64 Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
gående år egt rum, må för år 1888 anvisa följande
extra anslag, nemligen:
a) till svenska fornskriftsällskapet 2,000 kronor;
och
b) till beredande af religionsvård åt svenske sjömän
m. fl. i utländska hamnar 10,000 kronor.
60:o) Till nordiska museet har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag
af 16,000 kronor, eller samma belopp, som förut under flera år
beviljats.
I statsrådsprotokollet meddelas, att vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien
i skrifvelse den 23 november 1886, med förmälan,
bland annat, att det inträffat, att, utan akademiens vetskap, kyrkliga
föremål blifvit förenade med nordiska museets samlingar, och att det
jemväl händt, att offentliga myndigheter till nyssnämnda museum Öfverlemnat
grupper af föremål, hvilka varit statens tillhörigheter och derför
bort åtminstone i främsta rummet erbjudas åt staten, hemstält, att,
i händelse för nordiska museet fortfarande äskades statsanslag, dervid
måtte fästas sådana vilkor, som kunde finnas nödiga för iakttagande
af de med statens historiska museum förbundna intressen.
Styrelsen för nordiska museet, hvilken anbefalts att häröfver afgifva
utlåtande, hade i anledning häraf, med öfverlemnande af en förteckning
å de föremål, nordiska museet såsom gåfva eller deposition
emottagit från församlingar i riket, anfört, att en mängd af de i museets
samlingar befintliga kyrkliga föremål hade museet förvärfvat af
enskilda personer, samt att museet visserligen inköpt åtskilliga kyrkornas
tillhörigheter af församlingarna sjelfva, men först sedan församlingarna
erhållit vederbörligt tillstånd att afhända sig dem; och förklarade
styrelsen tillika, att, så länge den nuvarande lagstiftningen i
ämnet vore oförändrad, styrelsen skulle underställa Kongl. Maj:ts pröfning
hvarje anbud om gåfva eller deposition af kyrkliga föremål, hvilket
styrelsen kunde komma att emottaga från församlingar i riket.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kong]. Maj:ts framställning,
må på extra stat för år 1888 anvisa ett anslag
af 16,000 kronor till nordiska museet.
61:o) Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts der
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
65
om gjorda framställning, må för år 1888 anvisa ett
extra anslag af 3,150 kronor, att, på de vilkor Kongl.
Maj:t kan finna godt bestämma, användas till understöd
för utgifvande af tidskriften »Nyare bidrag till
kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folklif,y>
62:o) Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda
framställning samt under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet
(sid. 89—90) derom anförts hemställer utskottet,
att Riksdagen må för år 1888 anvisa ett extra
anslag af 4,000 kronor, eller samma belopp som för
flera föregående år beviljats, till understöd för fortsatt
utgifvande af tidskriften -»Acta matematica».
63:o) Till understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk familjebok»
har Kongl. Maj:t äskat 5,000 kronor; och får utskottet, under åberopande
af de skäl, som till statsrådsprotokollet (sid. 91 och 92) härom
anförts, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
framställning, må för år 1888 anvisa af redan beviljade
25,000 kronor, ett belopp på extra stat af 5,000
kronor, till understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk
familjeboks.
64:o) Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, må anvisa på extra stat
för år 1888 ett anslag af 20,000 kronor att användas
till understöd åt sådana anstalter eller föreningar,
som anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, dock
under följande vilkor:
att understödsbelopp, som utgifves till hvarje
anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor
för år räknadt;
att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika
mycket som staten;
att anstaltens angelägenheter vårdas af en styrelse,
som antager föreståndare och lärare;
Bih. till Riksd. Prot. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 6 Häft.
Ang. anslag
Ull »Acta matematica.
»
[64.]
Ang. anslag
till utgifvande
af »Nordisk
familjebok
[65.
]
Ang. anslag
till föreläsningskurser
för arbetsklassen.
[66.]
9
66
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Ang. anslag
till precisionsnivelleringsarbeten
m. m.
[67.]
att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst antal
timmar i veckan under fem till åtta månader och
i väl afpassade kurser;
att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,
för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt
tillräcklig och passande undervisningssmateriel;
att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar
vid föreläsningarna eller undervisningen
blifva förbjudna; samt
att anstalten eller föreningen skall vara skyldig
att underkasta sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt
af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller lämpliga.
65:o) Slutligen får utskottet under denna hufvudtitel hemställa,
*
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom
gjorda framställning, må i öfverensstämmelse med
hvad äfven för innevarande år skett, anvisa på extra
stat för år 1888 ett anslag af 10,700 kronor till fortsättande
af precisionsnivelleringsarbeten i södra och mellersta
Sverige samt underhåll och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer
m. m.
Stockholm den 14 juni 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
vid punkten 28:o (ang. anslag till förändring af bibliotekshuset i
Upsala): af herrar H. P. P. Tamm och C. R. F. von Baumgarten, i fråga
om motiveringen;
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
67
vid punkterna 36:o, 40:o, 41:o och 42:o (ang. anslag till löneförbättring
vid de allmänna läroverken, vid högre lärarinneseminariet, vid
de en- och tvåklassiga pedagogierna och vid folkskolelärareseminarierna):
af herrar N. Petersson, N. Olsson, vice talmannen S. Nilsson, P. Pehrson,
A. Persson, N. Persson och Piss Olof Larsson;
vid punkten 39:o (ang. anslag till nybyggnad för nya elementarskolan
i Stockholm): af herrar G. V. Schotte och C. P. F. von Baumgarten,
hvilka yrkat, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts framställning,
må besluta en skrifvelse till Kongl. Maj:t med hemställan, att Kongl.
Maj:t behagade taga i öfvervägande, huruvida icke lärjungeantalet i
nya elementarskolan lämpligen borde, så fort ske kunde, nedbringas
till 200, för hvilket antal den nu begagnade byggnaden ursprungligen
varit afsedd, och derefter till Riksdagen göra framställning om de åtgärder,
som kunde vara behöfliga för att i den nuvarande lokalen bereda
tillräckliga och tjenliga läsrum;
vid punkten 57:o (ang. anslag till sjukhemmet i Jerfsö): af herr
O. Jonsson.
68
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1887 års riksstat anslår:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
i kontant.
anvisning,
på förslag.
Summa.
kyrkotionde.
hrsattningar.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
17,000
_
_ _
17,000
77,100
—
77,100
_
38,500
—
- -
—
- -
_
38,500
_
62,700
—
- -
_
___
_
62,700
_
46,350
—
- -
—
- -
_
46,350
_
10,805
—
18,000
—
346,900
—
375,705
—
19,159
_
__
5,841
25,000
55,000
—
—
- -
—
55,000
_
650,616
35,820
1,800
688,236
134,950
_
134,950
2,866,886
— —
—
2,866,886
Tpt
[ 3,979,066)—
53,820
—
| 354,541)—
[ 4,387,427)—
Ecklesiastik
-
D epartementscbefen ......................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......
Riksarkivet .................................................................
Kongl. biblioteket........................................................
Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservations
Kleresistaten.
Nuvarande anvisning i kontant...........
Ökas med...............................................................
Domkapitlens expeditioner ..........................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag...............
Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).
Af g är: anslaget “Ersättningar" ..............................
Tillkommer: ersättning för spanmålsindelning till
Upsala...........................................
förböjning i anslaget till materielen vid
universitetet i Lund........................
förböjning i anslaget till fysiologiska
tetet i Lund....................................
förböjning i anslaget till geologiska
tetet i Lund....................................
förböjning i anslaget till materielen
Lund..............................................
Karolinska medikokirurgiska institutet. Nuvarande beTillkommer:
anslag till materielen vid anatomiska
anslag till materielen vid kirurgiska
förböjning i årliga beloppet af all
Allmänna
läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
Ökas med..................................................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
69
Litt. A.
riksstatens Åttonde hufvudtitel.
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
kontant.
Indelning ock dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
Summa.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
departementet.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
..........................................
17,000
77,100
—
—
—
—
—
17,000
77,100
—
38,500
_
_ _
__
_ _
_
38,500
_
anslag å tillhopa 14,300 kronor)..........
10,805: —
14: —
62,700
46,350
10,819
—
18,000
—
346,900
—
62,700
46,350
375,719
—
Nuvarande belopp ..........
688,236: —
1,800: —
686,436: —
19,159
55,000
—
— —
—
5,841
—
25.000
55.000
—
professor skytteanus vid universitetet i
........................................ 1,785: —
anatomiska institutionen vid
.......................................... 1,000: —
institutionen vid universi-
......................................... 1,100: —
institutionen vid universi-
........................................ 500: —
vid universitetsbiblioteket i
......................................... 1,200: —
5,585: —
656,201
35,820
692,021
lopp .................................
institutionen .....................
kliniken .............:..........
2,000: —
500: —
134,950: —
manna materialsanslaget ..
5,000: —
7,500: —
142,450
142,450
_
belopp ..............................
2,866,886: - 557: —
2,867,443
2,867,443
_
Transport
3,992,722
—
53,820
—
352,741
—
4,399,283|
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Tpt
1887 års
riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Indelning och d
anvisning,
Friheter och
kyrkotionde.
ermed jemförlig
oå förslag.
Ersättningar.
Summa.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
3,979,066
_
53,820
_
354,541
_
4,387,427
_
70,000
—
70,000
—
43,500
—
43,500
—
62,622
—
1,010
—
4,100
—
67,732
—
3,736,725
3,736,725
370,400
370,400
37,150
—
37,150
—
389,675
—
389,675
—
32,741
—
700
—
- -
—
33,441
—
8,250
—
---
—
- -
—
8,250
47,200
—
47,200
-
7,700
—
- -
—
-
—
7,700
100,000
—
---
—
---
—
100,000
3,000
—
- -
—
---
—
3,000
—
8,250
—
- -
—
- -
—
8,250
44,980
—
- -
—
---
—
44,980
28,750
1—
---
—
—
—
28,750
8,977,009 —
55,530
-
358,641
—
9,384,180
—
Högre skolor för qvinlig ungdom....................... ........
Högre lärarinneseminariet.............................................
Pedagogier och folkskolor. Nuvarande belopp............
Minskas å anvisning i kontant med........................
å anslaget: “ersättningar" med..................
Folkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande
Tillkommer: för lärares och lärarinnors uppflyttning
för anordnande af undervisning i slöjd
lärareseminarier ............ .................
Stipendier för seminariielever....................................
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskole
Undervisningsmateriel
m. m. för folkskolor ...........
Understöd åt högre folkskolor...............................
eller ett gemensamt reservationsanslag ..............
Till befrämjande af folkundervisningen bland de i
förslagsanslag .................................................
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
belopp ... .........................................................
Ökas med ...........................................................
Understöd åt(folkhögskolor, förslagsanslag ............
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsBidrag
till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna,
De tekniska läroverken...............................................
Gymnastiska centralinstitutet.......................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater ..................
Barnmorskeundervisningen och barnbördsbusen............
Ortopediska institutet...............................................
Y eterinär under visningen..............................................
Vaccinationens befrämjande..........................................
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, försvenska
läkaresällskapet .............................................
Svenska akademien ......................................................
Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservationsVitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien (deraf
Tpt
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
71
75: —
3,000: —
belopp ............................. 279,725: —
i högre lönegrad 1,700: —
vid tre folkskole
.
......................... 4,500: — 6,200: —
inspektörer
rikets nordligare trakter bosatte finnar,
förslagsanslag. Nuvarande
...................................... 3,145,000: —
...................................... 48,000: —
skolan, förslagsanslag
förslagsanslag ...........
slagsanslag ...........................
anslag)....................................
450 kronor reservationsanslag)
Förslag till
blifvande riksstat:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
anvisning, på förslag.
kontant.
Summa.
kyrkotionde.
Ibrsattningar.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
3,992,722
—
53,820
_
352,741
_
4,399,283
_
......................
70,000
—
70,000
—
43,500
—
- -
—
- -
—
43,500
—
67,732: —
3,075: —
62,547
—
1,010
—
1,100
—
64,657
—
285,925: —
75,000: —
95,000: —
15,000: —
20,000: —
490,925: —
12,000: —
3,193,000: —
40,000: —
30,000: —
25,000: —
3,790,925
—
- -
—
- -
—
3,790,925
—
370,400
—
- -
—
---
—
370,400
—
37,150
37,150
—
389,675
—
- -
—
- -
—
389,675
—
32,741
—
700
—
- -
—
33,441
—
8,250
—
8,250
—
47,200
—
47,200
—
7,700
—
7,700
—
100,000
—
- -
—
- -
—
100,000
—
......................
3,000
—
- -
—
- -
—
3,000
—
...................
8,250
—
- -
—
---
—
8,250
—
....................
44,980
—
- -
—
- -
—
44,980
—
28,750
—
—
—
—
—
28,750
—
Transport
9,037,790
-
55,530
—
353,841
—
9,447,161
—
72
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
1887 års riksstat anslår:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
kontant.
i
anvisning, på förslag.
Summa.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
8,970,009
_
55,530
—
358,641
_
9,384,180
_
60,800
—
---
—
---
—
60,800
—
44,900
44,900
66,550
66,550
—
- -
—
- -
—
—
131,000
—
— —
—
—
—
131,000
—
9,270
_
_ _
_
320
_
9,590
_
75,000
_
75,000
_
36,325
—
4,360
—
6,280
—
46,965
—
600,000
_
600,000
_
78,000
—
—
—
- -
—
78,000
—
2,750
—
2,750
—
28,380
—
- -
—
- -
—
28,380
—
25,000
—
- -
—
- -
—
25,000
—
6,528
—
193,300
—
170,000
—
369,828
—
24,000
—
- -
—
- __
—
24,000
—
80,000
—
80,000
—
1,500
—
- -
1,500
—
22,146
—
22,146
—
15,000
—
- -
—
- -
—
15,000
—
10,277,158
—
1 253,190 —
| 535,241
|—
11,065,589
—
Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva
belopp.
......................................................................
Ökas med..................................................................
Musikaliska akademien ...............................................
Naturhistoriska riksmuseum. Nuvarande belopp ......
Tillkommer förhöjning i anslaget till ritningars utUndervisningsanstalter
för döfstumma och blinda:
Allmänna institutet för döfstumma..........................
Institutet för blinda ..............................................
Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfost
och
blinda barn .................................................
Fattigvården i Stockholm och landsorten:
Penningeanslaget höjes med 294 kronor och anslaget
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag.....................
Lasaretts underhåll:
Penningeanslaget höjes med 4,478 kronor och an
Hospitals
underhåll, förslagsanslag............................
Stora barnhuset i Stockholm .......................................
Frimurarebarnhuset...................................................
Barnhusen i landsorterna............................................
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags
Kyrkors
underhåll.......................................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut
Ålderstillägg,
förslagsanslag ......................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.......
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsÖkas
för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med
Extra utgifter, reservationsanslag................................
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
73
tionsanslag å tillhopa 21,400 kronor).
förande.
ringsanstalter för medellösa döfstumma
“Ersättningar" uteslutes ...............
slaget “Ersättningar" minskas med 4,780
anslag...............................................
gifvande, reservationsanslag..............
anslag. Nuvarande belopp...............
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och dermed jemförlig
Anvisning
i
anvisning,
på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter och
kyrkotionde.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
Nuvarande
9,037,790
—
55,530
—
353,841
—
9,447,161
!—
.. 60,800: —
500: —
61,300
---
—
— —
—
61,300
—
44,900
—
---
—
- -
—
44,900
—
.. 66,550: —
1,000: —
67,550
- -
—
-- -
—
67,550
—
.. 60,000: —
.. 21,000: —
. 50,000: —
131,000
—
— —
—
—
—
131,000
—
9,564
9,564
75,000
—
— —
—
—
—
75,000
—
0 kronor ....
40,803
4,360
1,500
__
46,663
_
600,000
—
600,000
—
78,000
—
-----
—
- -
—
78,000
—
2,750
—
- -
—
- -
—
2,750
—
28,380
25,000
6,528
193,300
170,000
—
28,380
25,000
369,828
—
24.000
80.000
—
—
—
24.000
80.000
—
1,500
-
1,500
—
.. 22,146: —
252: —
22,398
—
- -
—
- -
—
22,398
—
15,000
_...
15,000
—
Summa)
10,351,463
—
253,190
—
525,341
—111,129,994
—
Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 0 Häft.
10
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Åttonde hufvudtitei.
Ecklesiastikdepartementet.
Riksarkivet.
Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar som
äro af vigt för fäderneslandets historia ...................... 3,000: —
„ fortsättande af arbetena å en tillbyggnad för riksarkivet 75,000: —
Nationalmuseum.
Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella samlingar
Lifrustkammaren.
För tillsyn, underhåll och vård af samlingarne no. in........................
Domkapitlens expeditioner.
För tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen vid dessa expeditioner
Domkyrkorna i Upsala ock Skara.
Till fortsättande af restaureringsarbetena å Upsala domkyrka 70,000:
„ „ „ „ ä Skara »
å Skara
Universiteten.
35,000:
Kronor, j ö.
18,000
4,000
5,800 —
3,710 —
105,000-
11 11
11 11
11 11
matematiska
ii
seminariet i Upsala
............. 3,000: —
,, i Lund .
................. 2,950: —
| j
i Upsala
.............. 1,500: -
i Lund .
................ 1,000: —
-rediviva-byggnaden
i Upsala... 50,000: —
Transport 58,450: —
196,516]—
Statsutskottets Utlåtande K:o 8.
75
Kronor, j
Ö. |
i
196,516
i
!
76,450
1
17,500
.
382,975
_;
4,000
8,750
j 53,300
i
—
Transport 58,450
Till särskildt arfvode åt docenten vid universitetet i Lund
Sven Söderberg .................................................
„ anskaffande af instrument för den fysiska institutionen
vid universitetet i Lund........................................
,, arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund...................................................................
1,500
15,000
1,500
Karolinska meäikokirurgiska institutet.
Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik .................................................................. 900: —
,, betäckande af brist för åren 1886 och 1887 å institutets
så kallade allmänna materialanslag............ 12,000: •—
,, en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn...................... 1,800: —
„ en poliklinik för barnsjukdomar................................ 2,800: —
Allmänna läroverken.
i
För löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk............ 336,975
Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000
,, arfvoden åt extra lärare .......................................... 40,000
Högre lärarinneseminariet.
För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk
Pedagogierna.
För löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna
Folkundervisningen.
För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt
teckningslärare för extra tjenstgöring och extra
arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier ...... 33,300:
Till anordnande af undervisning i slöjd vid tre folkskole
lärareseminarier.
.....................................................
,, understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel ... 15,000:
5,000:
Transport 53,300:
739,491 r
76
Statsutskottets Utlåtande N:o 8.
Kronor. 1 ö.
Transport 53,300: — ■ 739,491 —
De tekniska läroverken.
Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till bestridande af
kostnaderna för deras inspektion................................................ j 35,000
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
För tillfällig löneförbättring åt provincialläkare............... 20,000: —
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper ... 1,200: —
uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar
............................................................. 4,000: —
25,200
Veterinärundervisningen.
Till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrättningen i Skara
Vitterhetshistorie- och antiqvitetsakademien.
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet
och vården af de under akademiens inseende
stälda samlingar samt till aflöning åt vaktbetjening 4,000: —
„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn
lemningar
m. m................................................ 3,200: —
,, utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m. 2,000: —
Naturhistoriska riksmuseum.
Till inköp och insamling af naturalier vid museets afdelning för arkegoniater
och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes och till
bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade utgifter
9,900
9,200!—
2,000
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
Till fullbordande af byggnader åt institutet för blinda
„ uppehållande af nämnde instituts verksamhet.........
„ tryckning af blindskrifter ....................................
„ understöd åt blindlärareelever................................
„ en blindskola i Vexiö .............................................
,, en handtverksskola i Kristinehamn för blinda .....
115,600
22,700
2,500
1,200
11,000
7,000
Transport 160,000
820,791)
Statsutskottets Utlåtande N:o S.
77
Transport 160,000: —
S Till uppehållande af undervisningen vid tre läroanstalter
för öfveråriga döfstumma...................................... 49,200: —
Eospitalsvården.
I Till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital... 19,265: -
„ fortsättande af byggnadsarbetena å Lunds asyl ...... 360,000: —
,, understöd åt det* i Jerfsö socken inrättade sjukhem
för spetelske ......................................................... 7,500: —
Diverse anslag.
Kronor. I o
820.791
209,200
38b, /bo
Till
j?
55
V
V
!)
!>
svenska fornskriftsällskapet ..................................
beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.
i utländska hamnar..............................................
nordiska museet......................................................
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Nyare
bidrag till kännedom om de svenska landsmålen
och svenskt folklif» ...............................................
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta
mathernatica» ........................................................
understöd för fortsatt utgifvande af »Nordisk familjebok»
.. ... ..............................................................
understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen........
fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra
och mellersta Sverige samt underhåll och tillsyn
af vattenhöjdmätningsstationer m. m.....................
2,000: —
10,000: —
16,000: — |
3,150: —
4,000: —
5,000: —
20,000: —
|
10,700: — i 70,850 —
Summa 11,487,606[—j
Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 4 Sarnl. 1 Afd. 6 Höft.
11
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1887 B:31 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel. s. 1 i texten