Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes dels skiljaktiga beslut, rörande 78:de punkten af bevillningsutskottets betänkande n:o 8, angående ännu oafgjorda delar af tullbevillningen, dels ■ återremiss i vissa delar af samma betänkande.

1888-04-26 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1888:11, Memorial, i anledning af kamrarnes dels skiljaktiga beslut, rörande 78:de punkten af bevillningsutskottets betänkande n:o 8, angående ännu oafgjorda delar af tullbevillningen, dels ■ återremiss i vissa delar af samma betänkande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 11

i

N:o 11.

Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1888, kl. 6 e. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes dels skiljaktiga beslut, rörande

78:de punkten af bevillningsutskottets betänkande n:o 8,

angående ännu oafgjorda delar af tullbevillningen, dels

■ återremiss i vissa delar af samma betänkande.

Enligt bevillningsutskottet tillkandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne

i afseende å vissa delar af utskottets betänkande n:o 8, angående ännu

oafgjorda delar af tullbevillningen, fattat skiljaktiga definitiva beslut, hvarjemte

åtskilliga hemställanden i betänkandet blifvit af endera kammaren

eller begge till utskottet återförvisade; och får utskottet nu i anledning deraf

dels till kamrarne inkomma med förslag till samman jemkning af de olika

meningar, hvilka utskottet ansett böra sammanjemkas, dels afgifva det utlåtande

i öfrigt, hvartill kamrarnes beslut om återremiss föranleda.

l:o.

I 18:de punkten hade utskottet hemstält, att Riksdagen måtte besluta,

att rubriken »böcker» i tulltaxan skall erhålla följande förändrade lydelse:

Bill. till Biksd. Prat. 18S8. 5 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.

Qvantitet för

tullberäk-

ningen.

Tullsats.

Böcker:

Kr.

Ö.

på svenska språket tryckta:

oinbundna äfvensom Boktryck, ej specificeradt ......

1 kilogram

—

25

bundna:

i band af papper eller cloth utan guldsnitt:

biblar och psalmböcker .......................................

1 kilogram

—

50

andra slag...............................................................

1 kilogram

1

i

i andra band...............................................................

1 kilogram

2

—

på främmande språk tryckta samt med upphöjda

bokstäfver till begagnande af blinda.........................

—

fria. i

med inbundet rent eller linieradt papper.....................

1 kilogram

—

25

Ifrågavarande punkt har af båda kamrarne blifvit till utskottet återremitterad,

hvilken återremiss, enligt hvad den i frågan förda diskussionen

gifver vid handen, hufvudsakligen skett på den grund, att man ansett de af

utskottet föreslagna bestämmelserna komma att menligt inverka på den literära

samfärdseln emellan Sverige och Finland, för hvilken samfärdsel några

hinder icke borde finnas med afseende å vare sig återkommande svenska

eller hitkommande finska tryckalster, så väl bundna som oinbundna. Till

följd häraf och med anledning af en till utskottet öfverlemnad, förnyad framställning

från Sveriges bokbindarefackförening, i hvilken framställning tjuguåtta

olika bokförläggare instämt, får utskottet nu hemställa,

att Riksdagen måtte besluta, att rubriken »böcker» i

tulltaxan skall erhålla följande förändrade lydelse:

Qvantitet för

uillberäk-

Tullsats. !

ningen.

Böcker:

Er.

Ö.

på svenska språket tryckta:

oinbundna äfvensom Boktryck, ej specificeradt ......

—

fria.

bundna:

biblar och psalmböcker:

i band af papper eller cloth utan guldsnitt...

1 kilogram

—

50

i andra band äfvensom med guldsnitt ............

1 kilogram

2

—

andra slag .................................................................

—

fria.

på främmande språk tryckta samt med upphöjda

bokstäfver till begagnande af blinda........................

—

fria.

med inbundet rent eller linieradt papper.....................

1 kilogram

25

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.

3

2:0,

I 25:te punkten hade utskottet hemstält, att rubriken n:o 118 i tulltaxan

måtte delas i två olika rubriker af följande lydelse:

[ Qvantitet för !

tullberäk- j Tullsats.

gamla och brakade husgeråds- eller andra lösörepersedlar,

när de inkomma för sådana personers räkning,

hvilka inflytta från utlandet eller vistats

utomlands en längre tid, samt, efter det egareni

på tro och heder afgifvit intyg, att han dem

sjelf begagnat samt för eget bruk och icke i

handelsafsigt infört, vederbörande tullkammare

eller tullinspektion pröfvar dem icke öfverstiga!

egarens behof..................................................................! ---

öfriga inkommande gamla och brakade husgeråds- eller!

andra lösörepersedlar, alla slag .................................: 100 kronor

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot

Kammaren återförvisat punkten till utskottet.

Då Andra Kammaren redan i frågan fattat sitt beslut, kan utskottet

i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till

Första Kammaren hemställer,

att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets

ifrågavarande hemställan.

Er. ö.

fria.

15

Första

3:o.

1 48:de punkten hade utskottet hemstält, att tullen å tafflar och

pianinon måtte från sitt nuvarande belopp, 60 kronor, höjas till 150 kronor,

och tullen å flyglar från sitt nuvarande belopp, 100 kronor, höjas till 200

kronor, allt för ett stycke.

Hvad utskottet sålunda hemstält har af Andra Kammaren bifallits,

hvaremot Första Kammaren till utskottet återförvisat punkten.

Då Andra Kammaren redan i frågan fattat sitt beslut, kan utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.

i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till

Första Kammaren hemställer,

att kammaren ville fatta beslut rörande utskottets

ifrågavarande hemställan.

4:o.

T 51:sta punkten hade utskottet hemstält, att den under rubriken:

Instrumenter i taxan förekommande Anm. a) skulle erhålla följande förändrade

lydelse:

»Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få åtfölja vid instrumentets

förtullning. De öfriga äfvensom särskildt inkommande delar af

eller tillbehör till instrumenter förtullas efter 15 procent af värdet».

Denna punkt hafva båda kamrarne till utskottet återremitterat. Under

diskussionen rörande densamma blef det nemligen upplyst, att s. k.

stomryggar till pianoinstrument redan för närvarande, på grund af en utaf

kongl. generaltullstyrelsen den 4 juli 1882 meddelad resolution, tullbehandlas

såsom fullfärdiga instrument. Antoges utskottets förslag, skulle alltså pianofabrikanterna

i visst fall blifva sämre stälda, än de nu vore. Derjemte

ifrågasattes, huru vida icke för delar till pianoinstrument en tull efter vigt

vore lämpligare än en värdetull, enär de fakturor, som åtföljde dylika delar,

ofta innehölle mindre tillförlitliga värdeuppgifter. I detta sistnämnda hänseende

vill utskottet fästa uppmärksamheten derpå att omförmälda delar, som

inkomma fastskrufvade vid de lådor, i hvilka de äro inlagda, äro af så ömtålig

beskaffenhet, att de, vid sitt upptagande ur lådorna för vägningen, lätt

kunna skadas, medan deremot faran af missbruk med fakturorna icke kan

anses synnerligen betydande, då värdet å dessa delar torde utan större svårigheter

kunna af tullpersonalen bedömas. Utskottet anser följaktligen, att

för tillbehör Hill pianoinstrument, så väl som till andra instrument, tullen bör

bestämmas till ett visst belopp af värdet.

Då såsom tillbehör till ett pianoinstrument räknas mekanik, klaviatur

och hammarlag, samt, enligt hvad utskottet inhemtat, stomryggar på grund

af ofvanberörda resolution redan nu förtullas såsom fullfärdiga instrument,

har utskottet funnit de i dess förslag till förändrad lydelse af ifrågavarande

Anm. a) befintliga orden »delar af eller» böra utgå och i stället till rubriken

»instrumenter» fogas en ytterligare anmärkning af det innehåll, att

s. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller osträngade, skola tullbehandlas

såsom fullfärdiga instrument.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.

5

På grund häraf hemställer utskottet,

dels att den under rubriken »instrumenter» i tulltaxan

förekommande Anm. a) måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

»Högst 2:ne stråkar, munstycken och så vidare må få

åtfölja vid instrumentets förtullning. De öfriga äfvensom

särskilt inkommande tillbehör till instrumenter förtullas

efter 15 procent af värdet.»

dels ock att till ifrågavarande rubrik måtte läggas jemväl

den anmärkning, att s. k. stomryggar till pianoinstrument,

strängade eller osträngade, skola tullbehandlas

såsom fullfärdiga instrument.

5:o.

I 70:de punkten hade utskottet hemstält, att efter n:o 248 i nu gällande

tulltaxa insattes artikeln bleckslagarearbeten med följande tullsatser, nemligen:

för olackerade sådana 24 öre och för lackerade 35 öre, för 1 kilogram.

Båda kamrarne hafva till utskottet återförvisat denna punkt. Af den

i ämnet förda diskussionen framgick, att återremissen skett i syfte att bereda

utskottet tillfälle att taga frågan i förnyadt öfvervägande. Det anmärktes

nemligen såsom en oegentlighet i utskottets förslag, att enligt detsamma förgylda

eller försilfrade bleckslagarearbeten, hvilka nu draga en tull af 70 öre

per kilogram, skulle komma att förtullas med endast 35 öre per kilogram.

Med vitsordande af denna anmärknings rigtighet får utskottet — och detta

så mycket hellre som Riksdagen, i motsats till hvad utskottet föreslagit,

förklarat råmaterialet till ifrågavarande slags bleckslagarearbeten, den med

rent eller blyhaltig! tenn öfverdragna jernplåten, skola vara fri från tull —

hemställa,

att hvad utskottet i 70:de punkten af dess betänkande

n:o 8 hemstält måtte få förfalla.

(Ro.

I|72:dra punkten hade utskottet hemstält, att Riksdagen mätte besluta,

att rubriken n:o 250 i tulltaxan skall heta »förnicklade, polerade, lackerade,

galvaniserade eller pläterade.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.

Denna hemställan bär Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första

Kammaren återförvisat punkten till utskottet.

Då Andra Kammaren redan fattat sitt beslut i frågan, kan utskottet

i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till

Första Kammaren hemställer,

att kammaren ville lätta beslut beträffande utskottets

ifrågavarande hemställan.

7:o.

I 78:de punkten hade utskottet hemstält, att tullen å kaffe måtte

nedsättas från sitt nuvarande belopp, 26 öre, till 12 öre samt tullen å

kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat användbara brända växter från

sitt nuvarande belopp, 35 öre, till 20 öre, allt för 1 kilogram.

Första Kammaren har bifallit denna hemställan, hvaremot Andra

Kammaren afslagit såväl utskottets hemställan som de i ämnet väckta

motionerna.

Utskottet, som jemlikt 63 § riksdagsordningen ansett sig böra åvägabringa

en efter utskottets åsigt möjlig sammanjemkning af dessa skiljaktiga

beslut, får alltså hemställa,

att kamrarne, med frånträdande af sina förra beslut

med anledning af utskottets i betänkande n:o 8, punkt

78, gjorda hemställan, nu må besluta, att tullen å kaffe

skall nedsättas från sitt nuvarande belopp, 26 öre, till

19 öre samt tullen å kaffe, brändt, och alla till kaffesurrogat

användbara brända växter från sitt nuvarande

belopp, 35 öre, till 28 öre, allt för 1 kilogram.

8:o.

I 97:de punkten hade utskottet hemstält, att i tulltaxan måtte införas

en ny rubrik af följande lydelse: »Margarin och Margarinsmör; tullbehandlas

såsom smör.»

Denna punkt har af Första Kammaren blifvit till utskottet återförvisad,

hvaremot Andra Kammaren bifallit den i densamma gjorda hemställan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.

7

Då Andra Kammaren sålunda redan fattat sitt beslut i frågan, kan

utskottet i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet

till Första Kammaren hemställer,

att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets

ifrågavarande hemställan.

9:o.

I 10lista punkten hade utskottet hemstält, att tullen å friska, ätbara

musslor måtte från sitt nuvarande belopp, 5 öre, höjas till 10 öre per

kilogram.

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra

Kammaren återförvisat punkten till utskottet.

Då Första Kammaren redan i frågan fattat sitt beslut, kan utskottet

i anledning af återremissen ej vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till

Andra Kammaren hemställer,

att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets

ifrågavarande hemställan.

10:o.

I 115:de punkten hade utskottet hemstält, att å smör, äfven konstgjord^

måtte sättas en tull af 20 öre för 1 kilogram.

Denna punkt har af Första Kammaren bifallits, så vidt den afsåg

annat smör än konstgjord!,, men återförvisats till utskottet i hvad den angick

konstgjordt smör. Andra Kammaren har deremot bifallit punkten i

sin helhet.

Då Andra Kammaren sålunda fattat sitt beslut i frågan, kan utskottet

i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att utskottet till

Första Kammaren hemställer,

att kammaren ville fatta beslut rörande ifrågavarande

punkt jemväl i hvad densamma angår konstgjordt smör.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Memorial N:o 11.

ll:o.

I 156:te punkten hade utskottet hemstält, att i första stycket af § 9

i de vid tulltaxan fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning

iakttagas hör måtte bland de varor, vid utförsel af Indika restitution af

tullmedlen medgifves, äfven upptagas i utlandet tillverkad juteväfnad, som

begagnas till emballage vid export, samt att för 1 kilogram dylik väfnad

måtte restitutionsvis beviljas af tullmedlen 10 öre.

Denna punkt har Första Kammaren återförvisat till utskottet, men

Andra Kammaren bifallit.

Då sistnämnda kammare sålunda redan fattat sitt beslut i frågan,

kan utskottet i anledning af återremissen icke vidtaga annan åtgärd, än att

ntskottet till Första Kammaren hemställer,

att kammaren ville fatta beslut beträffande utskottets

ifrågavarande hemställan.

Stockholm den 26 april 1888.

På utskottets vägnar:

ER. GUSP. BOSTRÖM.

Keservatioii

af herr Forssman: »Det af utskottet framstapla sammanjemkningsförslaget

i fråga om kaffetullen finner jag stridande mot grundlag och häfdvunnen

praxis. Af stadgandena i §§ 63 och 65 riksdagsordningen samt i

§ 71 regeringsformen synes mig otvetydigt framgå, att denna fråga måste

blifva föremål för gemensam votering. Hvarken under ståndsriksdagarne

eller senare har, så vidt jag kunnat finna, stridiga beslut i stånden eller

i kamrarne rörande beloppet af en tullsats afgjorts på grund af sammanjemkningsförslag.

Under ståndsriksdagarne följdes den praxis, att, då stånden

fattat olika beslut i en sådan fråga, inbjöds det ena eller andra ståndet

att förena sig om de öfriges beslut och, om denna inbjudning ej antogs, afgjordes

frågan i förstärkt utskott. Efter den nya riksdagsordningens till
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N;o 11.

9

länkning har städse i sådana fall som det föreliggande gemensam omröstning

enligt § 65 egt rum. Utskottets förfaringssätt är så mycket anmärkningsvärdare.

som det tillämpats endast i fråga om artikeln kaffe. Kamrarne

hafva dock i fråga om åtskilliga andra tullsatser stannat i olika beslut.

Sålunda har t. ex. Första Kammaren beslutat nedsättning af thétullen till

50 öre, under det Andra Kammaren afslagit nedsättning i denna tullsats.

Utskottet kommer dock att föreslå gemensam omröstning beträffande thétullen,

och har sålunda sökt göra gällande att grundlagen medgifver godtycklig behandling

af bevillningsfrågor, så till vida att antingen sammanjemkningsförslag

eller proposition om gemensam votering kan af utskottet framställas. Konseqvenserna

af utskottets grundlagstolkning skulle otvifvelaktigt kunna blifva

högst betänkliga, då enligt ofvan åberopade grundlagsparagrafer hvad som

gäller om sättet för bevillningsfrågors afgörande, i händelse kamrarne stanna

i olika beslut, måste anses gälla äfven om anslags- och statsregleringsfrågor.»

Bill. till Rikscl. Prat. 1888. 5 Sami. 1 Afä. 10 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.