Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18
1888-05-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1888:18, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.
1
N:o 18.
Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1888, kl. 7 e. m.
Betänkande, angående beräkning af vissa bevillningar för år 1889.
Jemlik! 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed afgifva
förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnes belopp för år 1889,
innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-, bränvinsbränningsoch
hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven afkastningen af bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter.
l:o.
Tullmedlen.
Tullmedlen, Indika vid nästlidet års riksdag blefvo för innevarande år
beräknade till 29,000,000, hafva i bruttoinkomst inbragt:
år 1884 ...................................................... kronor 33,837,744.
» 1885...................................................... » 33,123,190.
» 1886...................................................... » 32,233,527.
eller i medeltal för dessa tre är......... » 33,064,820.
samt år 1887 .......................................... » 30,704,393.
I anseende till minskning i tullinkomsterna, som inträdt år 1885 och
sedan fortgått, har statskontoret ansett denna inkomsttitel böra i år 1889
års riksstat beräknas till 28,500,000 kronor. Kongl. Maj:t åter har i innevarande
års statsverksproposition ansett inkomsten af då gällande tullsatser
Bill. till Riksd. Frat. 1888. 5 Sami. 1 Afä. 16 Käft. 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande !V:o 18.
kunna beräknas till 29,000,000 kronor, men då af Kongl. Maj:t föreslogs en
ökad beskattning å tobak, som antogs lemna 865,000 kronor, äro af Kongl.
Maj:t tullmedlen för är 1889 beräknade till 30,000,000 kronor.
Den ifrågasatta ökade tobaksbeskattningen bär ej blifvit af Riksdagen
bifallen, hvaremot Riksdagen vidtagit andra högst väsentliga ändringar i
var hittills gällande tullagsstiftning. Att beräkna, huru dessa ändringar
skola i afseende å tullmedlen resultera, möter naturligen stora svårigheter,
da det maste antagas att åtskilliga tullförhöjningar skola medföra en väsentligt
minskad import, och dessutom tillgängliga statistiska uppgifter ej alltid
medgifva att utröna, hvilka qvantiteter införas af åtskilliga artiklar, å hvilka
tullar nu blifvit dels sätta, dels borttagna. Inom utskottet hafva dock beräkningar
blifvit utförda för att finna, till hvilka belopp de nya eller ökade
tullsatserna, lagda på den medelimport, som under de senast kända fem åren
egt rum, skulle uppgå. Af dessa beräkningar framgår, att de nya tullarne
skulle lemna omkring 13,150,000 kronor. Härifrån böra dock dragas af
gifterna för sådana eljest tullpligtiga varor, som utan att erlägga tull, från
Korge inkomma, uppgående till omkring 750,000 kronor, dels ock beslutade
tullindringar å kaffe, oljor m. m., hvilka torde kunna beräknas till 2,750,000
kronor. Såsom utskottet ofvan antydt, måste dock antagas följa af de åsätta
tullarne en icke obetydlig minskning i importen, och utskottet anser derför
nödig försigtighet bjuda att icke beräkna de ökade inkomster, som ändringarne
i tulltaxan kunna medföra till mera än 7,500,000 kronor. Enligt från generaltullstyrelsen
utskottet tillhandakomna uppgifter uppgingo under qvartalet,
januari—mars år 1887 tullmedlen till 6,087,627 kronor 72 öre samt under
samma tid innevarande år till 5,412,665 kronor 1 öre. Då tullmedlen således
fortfarande visa benägenhet att nedgå, har utskottet ansett sig böra,
lika med statskontoret, ej beräkna tullinkomsterna af hittills gällande tullsatser
till högre belopp än 28,500,000 kronor och hemställer på den grund,
att tullmedlen må för år 1889 beräknas
till ......................................................... 36,000,000 kronor.
2:o.
Postmedlen.
Postmedlen beräknades för innevarande år till
6,300,000 kronor.
Transport 36,000,000 kronor.
Bevillningsuiskottets Betänkande N:o 18.
3
6,019,858
6,097,913
6,071,115
6,292,400
Transport 36,000,000 kronor.
Dessa medel, som enligt räkenskaperna utgjort
för åren 1884.................................:..... kronor 6,095,575: —
» > 1885....................................... ■
» » 1886....................................... :
eller i medeltal för dessa år............ :
belöpte sig år 1887 till..................... =
Med anledning af den stegring i postuppbörden, som
sålunda under de 3 senaste åren egt rum, hafva nämnda
medel af Kongl. Maj:t för år 1889 upptagits i enlighet
med generalpoststyrelsens beräkning till 6,580,000 kronor.
Utskottet, som ej har något att erinra mot den
gjorda beräkningen, helst ifrågavarande medel, enligt hvad
utskottet inhemtat, under innevarande års första qvartal
visat en ökning emot samma qvartal år 1887, hemställer
följaktligen,
att postmedlen må för år 1889 beräknas
till................................................... 6,580,000 kronor.
3:o.
Bevillningsafgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter.
Ifrågavarande bevillningsafgifter hafva i medeltal
för åren 1884—1886 utgjort 322,565 kronor och nedgingo
under 1887 till 318,508 kronor. Med hänsyn dertill
att bevillningen af enskilda bankbolag med sedelutgifningsrätt
förlidet år höjdes från 2 till 3 kronor för
hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar,
som. på en gång vore ute i rörelsen, har statskontoret
föreslagit, att ifrågavarande bevillningsafgifter måtte i
riksstaten för år 1889 upptagas till ett belopp af 350,000
kronor.
I Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof upptagas ifrågavarande bevill
Transport 42,580,000 kronor.
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.
Transport 42,580,000 kronor
ningsäfgifter till 450,000 kronor, och anföres såsom
skäl härtill, att den vid innevarande riksdag af Kongl.
Maj:t föreslagna skatt å vissa enskilda telefonanläggningar
beräknats tillskynda statsverket en inkomst af 100,000
kronor. Då nämnda proposition emellertid ej vunnit Riksdagens
bifall, får utskottet, jemlikt, den af statskontoret
gjorda beräkning, hemställa,
att bevillningsafgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter må för år
1889 beräknas till .................................... 350,000 kronor.
4:o„
Stärnpelmedien.
Stämpelmedlen, i år 1888 års riksstat beräknade
till 3,400,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna för
åren 1884—1886, kortstämplingsafgiften för alla tre åren
inberäknad, i medeltal belöpt sig till 3,641,041 kronor.
Med hänsyn till den tillökning, som under de senare
åren egt rum i denna statsinkomst, har Kongl. Maj: t
jemlikt statskontorets beräkning ansett, att stämpelmedlen
kunna i riksstaten för år 1889 upptagas till 3,500,000
kronor.
Utskottet har ej något att anmärka mot deri sålunda
gjorda beräkningen och hemställer sålunda,
att stämpelmedlen må för år 1889
beräknas till ................................................ 3,500,000 kronor
5:o.
Briinvinstillverkningsskatten.
Bränvinstillverkningsskatten beräknades för innevarande
år till 13,000,000 kronor, motsvarande, efter 40
Transport 46,430,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.
b
Transport 46,430,000 kronor.
öre per liter, en beskattad tillverkning af 32,500,000
liter.
Tillverkningen under femårsperioden 1882—1886
utgjorde i medeltal 35,885,030 liter och belöpte sig år
1887 till 34,438,867 liter. Enligt statskontorets beräkning
torde likväl under närvarande förhållanden för år 1889
icke kunna beräknas eu större beskattad tillverkning än
31.400.000 liter, motsvarande en skatt af omkring
12.500.000 kronor.
Då enligt innevarande Riksdags beslut tillverkningsskatten
blifvit höjd ifrån 40 till 50 öre för litern, skulle
enligt denna beräkning uppstå en ökad statsinkomst af
3.140.000 kronor; till följd hvaraf ifrågavarande skatt
skulle för år 1889 uppgå till 15,640,000 kronor. Som
emellertid den omständigheten, att bränvinet sålunda blifvit
fördyradt, torde förorsaka minskning i förbrukningen deraf,
har utskottet med afseende jemväl fästadt å den inom
landet allt mer tilltagande nykterhetsrörelsen icke ansett
sig kunna beräkna för år 1889 en större konsumtion än
af 3o,o00,000 liter, motsvarande en skatt af 15,000,000
kronor.
Utskottet hemställer sålunda,
Denna afgift, som i innevarande års riksstat beräknats
till 200,000 kronor, har utgjort:
att bränvinstillverkningskatten må
för år 1889 beräknas till.
.... 15,000,000 kronor.
(Ro
Hvitbetssockertillverkiiingsafgiften.
för år 1884
kronor 258,005
» 384,263
323,020
» 321,763
» 346,282
> » 1885 ............................
» * 1886 ............................
eller i medeltal för dessa år
samt år 1887 ..........................
Transport 61,430,000 kronor
Bih. till Riksd. Prot. 1888. å Sami. 1 Afd. 16 Häft.
2
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.
Transport 61,430,000 kronor.
Då inkomsten under alla åren 1884—1887 öfverstigit
det belopp, hvartill densamma för närvarande beräknas,
har Kong!. Maj:t ansett en tillökning i den antagna
beräkningen böra ske, men att med afseende fästadt
derå, att inkomsten för år 1884 endast utgjorde 258,005
kronor, denna icke borde beräknas till mer än 250,000
kronor.
Utskottet finner denna beräkning icke. kunna anses
för hög, hvadan utskottet hemställer,
att hvitbetssockertillverkningsafgiften
må för år 1889 beräknas till ............... 250,000 kronor.
Summa 61,680,000 kronor.
Stockholm den 7 maj 1888.
På utskottets vägnar:
ER. DUST. BOSTRÖM.
Stockholm, Assoeiations-Boktryckeriet, 1888.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.