Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18

1888-05-07 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1888:18, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

1

N:o 18.

Ank. till Riksd. kansli den 7 maj 1888, kl. 7 e. m.

Betänkande, angående beräkning af vissa bevillningar för år 1889.

Jemlik! 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed afgifva

förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnes belopp för år 1889,

innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-, bränvinsbränningsoch

hvitbetssockertillverkningsmedlen, utan äfven afkastningen af bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter.

l:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, Indika vid nästlidet års riksdag blefvo för innevarande år

beräknade till 29,000,000, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1884 ...................................................... kronor 33,837,744.

» 1885...................................................... » 33,123,190.

» 1886...................................................... » 32,233,527.

eller i medeltal för dessa tre är......... » 33,064,820.

samt år 1887 .......................................... » 30,704,393.

I anseende till minskning i tullinkomsterna, som inträdt år 1885 och

sedan fortgått, har statskontoret ansett denna inkomsttitel böra i år 1889

års riksstat beräknas till 28,500,000 kronor. Kongl. Maj:t åter har i innevarande

års statsverksproposition ansett inkomsten af då gällande tullsatser

Bill. till Riksd. Frat. 1888. 5 Sami. 1 Afä. 16 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande !V:o 18.

kunna beräknas till 29,000,000 kronor, men då af Kongl. Maj:t föreslogs en

ökad beskattning å tobak, som antogs lemna 865,000 kronor, äro af Kongl.

Maj:t tullmedlen för är 1889 beräknade till 30,000,000 kronor.

Den ifrågasatta ökade tobaksbeskattningen bär ej blifvit af Riksdagen

bifallen, hvaremot Riksdagen vidtagit andra högst väsentliga ändringar i

var hittills gällande tullagsstiftning. Att beräkna, huru dessa ändringar

skola i afseende å tullmedlen resultera, möter naturligen stora svårigheter,

da det maste antagas att åtskilliga tullförhöjningar skola medföra en väsentligt

minskad import, och dessutom tillgängliga statistiska uppgifter ej alltid

medgifva att utröna, hvilka qvantiteter införas af åtskilliga artiklar, å hvilka

tullar nu blifvit dels sätta, dels borttagna. Inom utskottet hafva dock beräkningar

blifvit utförda för att finna, till hvilka belopp de nya eller ökade

tullsatserna, lagda på den medelimport, som under de senast kända fem åren

egt rum, skulle uppgå. Af dessa beräkningar framgår, att de nya tullarne

skulle lemna omkring 13,150,000 kronor. Härifrån böra dock dragas af

gifterna för sådana eljest tullpligtiga varor, som utan att erlägga tull, från

Korge inkomma, uppgående till omkring 750,000 kronor, dels ock beslutade

tullindringar å kaffe, oljor m. m., hvilka torde kunna beräknas till 2,750,000

kronor. Såsom utskottet ofvan antydt, måste dock antagas följa af de åsätta

tullarne en icke obetydlig minskning i importen, och utskottet anser derför

nödig försigtighet bjuda att icke beräkna de ökade inkomster, som ändringarne

i tulltaxan kunna medföra till mera än 7,500,000 kronor. Enligt från generaltullstyrelsen

utskottet tillhandakomna uppgifter uppgingo under qvartalet,

januari—mars år 1887 tullmedlen till 6,087,627 kronor 72 öre samt under

samma tid innevarande år till 5,412,665 kronor 1 öre. Då tullmedlen således

fortfarande visa benägenhet att nedgå, har utskottet ansett sig böra,

lika med statskontoret, ej beräkna tullinkomsterna af hittills gällande tullsatser

till högre belopp än 28,500,000 kronor och hemställer på den grund,

att tullmedlen må för år 1889 beräknas

till ......................................................... 36,000,000 kronor.

2:o.

Postmedlen.

Postmedlen beräknades för innevarande år till

6,300,000 kronor.

Transport 36,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsuiskottets Betänkande N:o 18.

3

6,019,858

6,097,913

6,071,115

6,292,400

Transport 36,000,000 kronor.

Dessa medel, som enligt räkenskaperna utgjort

för åren 1884.................................:..... kronor 6,095,575: —

» > 1885....................................... ■

» » 1886....................................... :

eller i medeltal för dessa år............ :

belöpte sig år 1887 till..................... =

Med anledning af den stegring i postuppbörden, som

sålunda under de 3 senaste åren egt rum, hafva nämnda

medel af Kongl. Maj:t för år 1889 upptagits i enlighet

med generalpoststyrelsens beräkning till 6,580,000 kronor.

Utskottet, som ej har något att erinra mot den

gjorda beräkningen, helst ifrågavarande medel, enligt hvad

utskottet inhemtat, under innevarande års första qvartal

visat en ökning emot samma qvartal år 1887, hemställer

följaktligen,

att postmedlen må för år 1889 beräknas

till................................................... 6,580,000 kronor.

3:o.

Bevillningsafgifterna för särskilda förmåner

och rättigheter.

Ifrågavarande bevillningsafgifter hafva i medeltal

för åren 1884—1886 utgjort 322,565 kronor och nedgingo

under 1887 till 318,508 kronor. Med hänsyn dertill

att bevillningen af enskilda bankbolag med sedelutgifningsrätt

förlidet år höjdes från 2 till 3 kronor för

hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar,

som. på en gång vore ute i rörelsen, har statskontoret

föreslagit, att ifrågavarande bevillningsafgifter måtte i

riksstaten för år 1889 upptagas till ett belopp af 350,000

kronor.

I Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets

tillstånd och behof upptagas ifrågavarande bevill

Transport 42,580,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

Transport 42,580,000 kronor

ningsäfgifter till 450,000 kronor, och anföres såsom

skäl härtill, att den vid innevarande riksdag af Kongl.

Maj:t föreslagna skatt å vissa enskilda telefonanläggningar

beräknats tillskynda statsverket en inkomst af 100,000

kronor. Då nämnda proposition emellertid ej vunnit Riksdagens

bifall, får utskottet, jemlikt, den af statskontoret

gjorda beräkning, hemställa,

att bevillningsafgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter må för år

1889 beräknas till .................................... 350,000 kronor.

4:o„

Stärnpelmedien.

Stämpelmedlen, i år 1888 års riksstat beräknade

till 3,400,000 kronor, hafva enligt räkenskaperna för

åren 1884—1886, kortstämplingsafgiften för alla tre åren

inberäknad, i medeltal belöpt sig till 3,641,041 kronor.

Med hänsyn till den tillökning, som under de senare

åren egt rum i denna statsinkomst, har Kongl. Maj: t

jemlikt statskontorets beräkning ansett, att stämpelmedlen

kunna i riksstaten för år 1889 upptagas till 3,500,000

kronor.

Utskottet har ej något att anmärka mot deri sålunda

gjorda beräkningen och hemställer sålunda,

att stämpelmedlen må för år 1889

beräknas till ................................................ 3,500,000 kronor

5:o.

Briinvinstillverkningsskatten.

Bränvinstillverkningsskatten beräknades för innevarande

år till 13,000,000 kronor, motsvarande, efter 40

Transport 46,430,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

b

Transport 46,430,000 kronor.

öre per liter, en beskattad tillverkning af 32,500,000

liter.

Tillverkningen under femårsperioden 1882—1886

utgjorde i medeltal 35,885,030 liter och belöpte sig år

1887 till 34,438,867 liter. Enligt statskontorets beräkning

torde likväl under närvarande förhållanden för år 1889

icke kunna beräknas eu större beskattad tillverkning än

31.400.000 liter, motsvarande en skatt af omkring

12.500.000 kronor.

Då enligt innevarande Riksdags beslut tillverkningsskatten

blifvit höjd ifrån 40 till 50 öre för litern, skulle

enligt denna beräkning uppstå en ökad statsinkomst af

3.140.000 kronor; till följd hvaraf ifrågavarande skatt

skulle för år 1889 uppgå till 15,640,000 kronor. Som

emellertid den omständigheten, att bränvinet sålunda blifvit

fördyradt, torde förorsaka minskning i förbrukningen deraf,

har utskottet med afseende jemväl fästadt å den inom

landet allt mer tilltagande nykterhetsrörelsen icke ansett

sig kunna beräkna för år 1889 en större konsumtion än

af 3o,o00,000 liter, motsvarande en skatt af 15,000,000

kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

Denna afgift, som i innevarande års riksstat beräknats

till 200,000 kronor, har utgjort:

att bränvinstillverkningskatten må

för år 1889 beräknas till.

.... 15,000,000 kronor.

(Ro

Hvitbetssockertillverkiiingsafgiften.

för år 1884

kronor 258,005

» 384,263

323,020

» 321,763

» 346,282

> » 1885 ............................

» * 1886 ............................

eller i medeltal för dessa år

samt år 1887 ..........................

Transport 61,430,000 kronor

Bih. till Riksd. Prot. 1888. å Sami. 1 Afd. 16 Häft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 18.

Transport 61,430,000 kronor.

Då inkomsten under alla åren 1884—1887 öfverstigit

det belopp, hvartill densamma för närvarande beräknas,

har Kong!. Maj:t ansett en tillökning i den antagna

beräkningen böra ske, men att med afseende fästadt

derå, att inkomsten för år 1884 endast utgjorde 258,005

kronor, denna icke borde beräknas till mer än 250,000

kronor.

Utskottet finner denna beräkning icke. kunna anses

för hög, hvadan utskottet hemställer,

att hvitbetssockertillverkningsafgiften

må för år 1889 beräknas till ............... 250,000 kronor.

Summa 61,680,000 kronor.

Stockholm den 7 maj 1888.

På utskottets vägnar:

ER. DUST. BOSTRÖM.

Stockholm, Assoeiations-Boktryckeriet, 1888.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.