Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om restitution i vissa fall af tull å materialier och inventarier för i Sverige byggda fartyg.

1888-05-11 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1888:19, Betänkande, i anledning af väckt motion om restitution i vissa fall af tull å materialier och inventarier för i Sverige byggda fartyg.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

!

N:o 19.

Ank. till Kiksd. kansli den 11 maj 1888, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om restitution i vissa

fall af tull å materialier och inventarier för i Sverige

byggda fartyg.

I eu inom Andra Kammaren väckt, motion, n:o 187, yrkar herr

O. A. Brodin,

att Riksdagen måtte besluta, att för hvarje jern-, stål- eller composite-fartyg,

som i Sverige bygges för utländsk räkning eller för svensk

redare, då fartyget skall användas i utländsk fraktfart, en restitution,

beräknad att motsvara tullen å de materialier och inventarier, som

ingå i fartyget, utbetalas af svenska statsverket.

Till stöd för detta sitt yrkande har motionären anfört:

»Genom Riksdagens beslut att med tull belägga jern- och stålvaror

in. fl. materialier, som äro nödvändiga för skeppsbyggnad, har början

skett, att införa skyddssystemet för den inhemska jernfartygsbyggnaden.

Redan fattade beslut och möjligen blifvande beslut, i gemensam

votering angående tull på plåt, kunna dock icke vara tillfyllestgörande,

utan måste, för att icke tullarne i fråga skola verka dödande på sagda

industri i stället för skyddande, en restitution, motsvarande tullarne

å materialier och utredningspersedlar till fartyg, medgifvas de verkstäder,

som sysselsätta sig med fartygsbyggnad.

De svenska verkstäder, som tillverka fartyg, kunna nemligen på

intet vis hafva full sysselsättning med byggandet af fartyg för den.

inhemska sjöfarten, utan måste hafva möjlighet att äfven bygga för

utlandet och för den utländska fraktmarknaden. Om en verkstad skall,

Bill. till Jtiksd. Prat. 1888. 5 Sami. 1 Afd. 17 lläft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

i täflan med t. ex. engelska verkstäder, kunna få beställning till utlandet,

måste den vara i tillfälle att köpa sina materialier lika billigt.

Då nu tullarne lägga hinder i vägen härför, är det nödvändigt, att en

emot tullarne svarande restitution lemnas i dylika fall, för så vidt icke

de svenska verkstäderna skola helt och hållet förhindras att bygga

till utlandet. Samma förhållande är, då fråga blir att bygga fartyg,

afsedda att för svenska redares räkning användas i den utländska fraktfarten.

Det är nemligen icke antagligt, att någon svensk redare skall,

under nuvarande tryckta fraktkonjukturer, beställa nya fartyg, som

komma att kosta 10 procent mera än t. ex. de engelska, med hvilka

han har att konkurrera. Om sålunda inga åtgärder vidtagas, som

hindra tullarnes skadliga verkan i dessa fall, så blir följden, att verkstäderna

skola se sig nödsakade att inskränka sin verksamhet, och

möjligen kommer äfven en eller annan af dem att härmed helt och

hållet få upphöra. Dessa förhållanden skola naturligtvis genom minskade

beställningar högst menligt återverka på valsverken.

Att låta denna fråga bero för att genom någon komité utredas och

först derefter, på grund af de förslag, som derigenom kunna framkomma,

fatta beslut härom, torde vara ytterst farligt för industrien i fråga.

Om en eller flere verkstäder i anledning af de skäl, som här ofvan

anförts, tvingas att inskränka eller inställa sin verksamhet, blir häraf

en nödvändig följd, att arbetarne afskedas. Då i betraktande tages,

att flera år åtgå för att utbilda dugliga arbetare, och de afskedade i

vanliga fall kringspridas och egna sig åt andra yrken, blir det omöjligt

för dessa verkstäder att när som helst upptaga sin verksamhet,

utan måste detta gå småningom, allt efter som nya arbetare kunna danas.

Det är sålunda nödvändigt att redan nu, eller till dess fullständiga

förslag blifvit antagna för det nya systemets rationella genomförande,

fatta beslut, gällande för 2 å 3 år, i syfte att neutralisera den skadliga

verkan, som tullarne medföra.

Andra länders erfarenhet, der skyddssystemet införts, lär oss

äfven, att dylik restitution samt premier måste höra till systemet.

Sålunda erhålla skeppsbyggare i både Italien och Frankrike, »för afjemnande

af de pålagor, hvilka genom tulltaxan drabba skeppsbyggare»,

60 francs per ton brutto för jern- eller stålfartyg och 40 francs per

ton brutto för composite-fartyg.

Om principen att lemna restitution befinnes rigtig och godkännes,

torde vara lämpligast att bestämma densamma såsom i Frankrike och

Italien eller »per ton brutto». Så länge nemligen ångmaskiner och

ångpannor äro tullfria, är olämpligt att hafva tullen i procent af värdet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

o

O

då det endast är fartygsskrofvet, som beröres af tullarne. Genom att

bestämma restitntionen per ton, skulle densamma antagligen äfven bidraga

till användning af svensk materiel i största möjliga grad, ty

verkstadsegaren hade då ingen fördel af att begagna utländsk vara.

Angående restitutionens storlek, så må det meddelas, att redan

beslutade eller föreslagna tullar ä balk, spant, vinkel och plåt af jern

skulle, enligt nuvarande pris, belöpa sig till cirka 30 procent af hvad

importerad vara kosta]- i svensk hamn samt å samma artiklar af stål

till cirka 25 procent. Då alla tullar tagas i beräkning, torde den restitution,

som skulle motväga desamma, kunna som ett medium beräknas

till 20 kronor per ton brutto för jern- och stålfartyg samt 14

kronor per ton för composite-fartyg.»

Sedan ifrågavarande motion blifvit till bevillningsutskottet hänvisad,

får utskottet nu öfver densamma afgifva utlåtande.

Vid granskningen af bestämmelserna i de vid tulltaxan fogade

underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör hade utskottet

anledning att taga i öfvervägande, huru vida, till följd af de

nya eller förhöjda tullar, utskottet för vissa artiklar beslutit föreslå,

utskottet jemväl borde föreslå Riksdagen, att vid export af inrikes tillverkade

varor restitution af erlagd tull skulle i vidsträcktare grad än

hittills medgifvas för de vid samma varors tillverkning till äfventyrs

använda utländska materialier. Utskottet fann då, att lemnandet af

dylik restitution icke stode i öfverensstämmelse med de grundsatser,

utskottet för sig uppstält, eller skydd åt och uppmuntran af den inhemska

industrien. Ju flera de fall blefve, i hvilka restitution gåfves,

desto flera afsteg gjordes från denna grundsats. Utskottet ansåg för

öfrigt, att frågan om en utsträckning af restitutionsprincipens tillämpning

vore af den art, att densamma icke kunde rätt bedömas, förrän

verkningarna af Riksdagens beslut i afsende å tulltaxan började visa

sig. Af dessa skäl beslöt utskottet att icke i vidsträcktare mån, än

som skeft, föreslå några ändringar i föreskrifterna om restitution.

Då utskottet allt fortfarande hyser samma uppfattning, har ututskottet

funnit sig icke böra tillstyrka bifall till herr Brodins ifrågavarande

motion, och detta så mycket mindre, som densamma afser

icke allenast restitution i egentlig mening, utan äfven att statsverket

skulle för hvarje jern-, stål- eller composite-fartyg, som i Sverige byggdes

för utländsk räkning eller för svensk redare, då fartyget skulle

användas i utländsk fraktfart, utbetala eu premie, motsvarande tullen

å de materialier och inventarier, som inginge i fartyget, oafsedt, huru

vida dessa voro förfärdigade af utländskt eller inhemskt material.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Antagandet af en sådan premiering af en viss näring framför andra

erfordrar en vida mer omfattande och detaljerad undersökning än det

för närvarande stått i utskottets magt att göra.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 maj 1888.

På utskottets vägnar:

ER. GUST. BOSTRÖM.

Reservat io n

af herr Forssman:

»Under öfverläggning i Första Kammaren om punkt 156 i bevillningsutskottets

betänkande n:o 8 framstäldes yrkanden, på grund af

Indika nämnda punkt återremitterades. Dessa yrkanden gingo ut derpå,

dels att i första stycket § 9 tulltaxe underrättelserna skulle bland de

varor, vid hvilkas utförsel restitution medgifves, upptagas utom juteväfnad

i Sverige tillverkad jern- och ståltråd, trådspik, nitar och s. k.

mindre kettingssmide af från utlandet införda valsade eller smidda

stänger, dels att åt Kongl. Maj:t skulle meddelas rättighet att utfärda

allmänt gällande bestämmelser angående återbetalning af tull för utländska

materialier, som blifvit inom landet, bearbetade och åter utförda

i förädlad form. — Då herr Brodins förevarande motion äfven

afse» återbetalning af tull för utländska råämnen, synes utskottet i

sammanhang med sitt utlåtande öfver motionen lämpligen kunnat till

granskning och besvarande upptaga de yrkanden, som föranledde lörsta

Kammarens ofvan nämnda beslut om återremiss.»

Stockholm, K. L. Beckman, 18S8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.