Sök i Ratio Lex

Memorial angående verkstad granskning af riksbankens tillstånd och förvaltning. .

1888-02-13 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1888:2, Memorial angående verkstad granskning af riksbankens tillstånd och förvaltning. .

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 13 febr. 1888, kl. l/2 3 e. m,

Memorial angående verkstad granskning af riksbankens tillstånd

och förvaltning.

. Enligt § 4 i den för Riksdagens bankoutskott senast utfärdade

instruktion har utskottet till åliggande att undersöka och granska riksbankens

tillstånd och huru densamma styrd och förvaltad blifvit samt

att dervid med synnerlig uppmärksamhet följa de fullmägtiges åtgärder,

som afse metalliska kassans upprätthållande, äfvensom myntutvexlingens

fortgång och bestånd.

i •• 1 j °Cl1 /°,r fu%örande af detta sitt åliggande har utskottet tagit

kännedom dels af fullmägtiges allmänna och särskilda protokoll för

V r n °C.h med den 2 maJ sistlidna år, intill hvilken dag ansvarsfrihet

blitvit, fullmagtige för _ deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder

beviljad, och till innevarande riksdags början, dels af de belättelser,

som sistförsamlade revisorer af riksbankens hufvud- och

afdelningskontor afgifvit, dels af fullmägtiges vid utskottets memorial

n:o 1 fogade berättelse, dels ock af de berättelser, hvilka till utskottet

inkommit från styrelserna öfver riksbankens afdelningskontor i afseende

a dessas förvaltning under sistone år; och får, efter nu fulländad

granskning, utskottet, i enlighet med hvad instruktionen tillika föreskriiver,

härmed till Riksdagen i ämnet afgifva berättelse.

Hvad först beträffar riksbankens metalliska kassa, har densamma

sedan slutet af nästhdne augusti beräknats i öfverensstämmelse med

derför åt sist kallna riksdag beslutade förändrade grunder, enligt

Bih. till MM. Prat. 1888. 6 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banitoutskottets Memorial N-.o

hvilka i kassan ej vidare ingår omyntadt silfver eller äldre svenskt

silfvermynt, men deremot konventionssilfvermynt upptages till sitt fulla

pregelvärde i stället för att å detsamma förut afrälmats 10 procent af

nämnda värde.

En sammanfattning af redogörelserna för ifrågavarande kassa under

hela sistförflutna året, utan särskiljande i anledning af nyss omförmälda

olika beräkningssätt, utvisar att densamma, som vid årets

ingång upgick till 16,9 millioner och hvars högsta belopp under de

två första månaderna af året var 17,48 millioner, sedermera i början

af mars nedgick till 15,89 millioner och derefter vexlade mellan ett

belopp af 15,or och 16,22 millioner, till dess densamma i början af oktober

ej utgjorde mer än 14,9 och, efter att redan påföljande rapportdag

höjt sig till 15,17 millioner, den 22 i samma månad nedsjönk till

14,76 millioner, sålunda vid berörda tillfällen ej fullt uppgående till det

lägsta belopp af 15 millioner kronor, under hvilket enligt § 6 i bankoreglementet

kassan ej må bibehållas, hvarvid dock bör tagas i betraktande

att riksbanken samtidigt i äldre silfvermynt och omyntadt silfver,

som under mer än hälften af året fick inräknas i metalliska kassan,

innehade ett belopp af mer än 900,000 kronor.

Med anledning af detta kassans nedgående indrogo fullmägtige i

november från Köpenhamn dels 906,000 kronor i skandinaviskt guldmynt,

motsvarande valuta för derstädes af riksbankens behållningar i

London försålda 50,000 pund sterling, dels ock senare i samma månad

ytterligare 1 million kronor i förstnämda slags mynt, hvarjemte i medlet

af december beslöts inköp från Hamburg af guld i plants till pris af 2,480

kronor för 1 kilogram fint guld med eftergift af myntningskostnaden

och mot betalning medelst anvisningar å Paris och Brussel, hvilket

guld bokfördes till värde af kronor 2,233,223: 75. Genom dessa åtgärder

steg kassan, så att densamma från att den 31 oktober hafva

utgjort 15,07 millioner vid årets utgång belöpte sig till 18,47 millioner.

Hvad särskild! beträffar guldförrådet, som ej får bibehållas vid

mindre belopp än som svarar mot 4 -delar af den metalliska kassan i

dess helhet, var detsamma lägst den 14 maj med ett belopp af 11,28

millioner och högst vid årets slut med 16,09 millioner, visande vid sistnämnda

tidpunkt ett öfverskott utöfver det i förhållandet mellan guldoch

silfverkassa föreskrifna minimum af något mer än 1,300,000 kr.

Tillgången i skandinaviskt guldmynt, som vid årets början uppgick

till 9 millioner och vid årets slut till 10,06 millioner, har vexla! mellan

högst 10,51 millioner, den 10 december, och lägst 7,47 millioner, den

14 maj. Då från Danmark under året indragits något mer än 2 72

s. 3 Kontrollera mot PDF

JBanTcoutskottets Memorial N-.o 2.

3

millioner samt af myntverket utmyntats 1,03 million, men sådant oaktadt

ökningen af ifrågavarande guldförråd, för hela året räknadt, uppgått

till obetydligt mer än eu million, hafva sålunda under samma tid

uttagen från banken af dylikt mynt med nära 2,5 millioner öfverstigit

hvad dit ingått. I början af innevarande år har guldförrådet i

någon mån ytterligare ökats derigenom att Christiania Bank och Kreditkassa

afbördat sig en del af sin skuld till riksbanken genom leverering

af guldmynt och på sådant sätt intill den 15 sistlidne januari

inbetalt ett belopp af 600,000 kronor.

Silfvertillgången utgjorde för tiden intill slutet af augusti, då

ofvan omförmälda förändring i sättet för metalliska kassans beräknande

genomfördes, högst 3,91 och lägst 2,96 millioner kronor. Efter

nämnda tidpunkt och till utgången af året har beloppet af det i kassan

ingående silfvermyntet vexlat mellan 2,87 och 2,28 millioner samt uppgick

den 31 december till 2,38 millioner; varande minskningen i denna

tillgång hufvudsakligen föranledd genom afsändning till invexling i

Köpenhamn och Christiania af den del af kassan, som bestod af danskt

och norskt konventionsmynt.

Beträffande vidare riksbankens behållningar å utrikes ort, bestående

af fordringar å löpande räkning med utländska bankinrättningar

eller handelshus, belöpte sig desamma vid 1887 års början till 7,81

millioner, stego sedan nästan oafbrutet till senare delen af. april

månad, då de uppgingo till 14,71 millioner, hvarefter de åter sjönko till

föga mer än 8 millioner i medlet af juni och sedermera vexlare mellan

lägst 5,37 — den 10 december — och högst 10,66 — den 10 september

— samt vid årets slut motsvarade 6,61 millioner.

Sammanräknas de tillgångar, som få tjena till grund för riksbankens

sedelutgifning, eller metalliska kassan, under transport varande

guld och å utrikes ort innestående medel, finner man att desamma,

efter att vid årets början hafva belöpt sig till 24,72 millioner, varit

högst i senare hälften af april månad, då de uppgingo till 30,15 millioner

och lägst den 22 oktober vid ett belopp af 21,68 millioner; —

och utgjorde ifrågavarande tillgångar vid årets slut något mer än 25

millioner.

Utöfver dessa tillgångar eger riksbanken enligt senast utfärdade

reglemente rätt att utgifva sedlar intill högst 45 millioner, under vilkor

att hvad som sålunda utlemnas motsvaras af följande tillgångar sammanräknade,

nemligen:

a) lätt säljbara utländska statspapper;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer,

som å utländsk börs noteras; och

c) vexlar, betalbara inom eller utom riket;

dervid dock för utgifvande af det sålunda medgifna högsta sedelbeloppet

fordras en metallisk kassa åf minst 18 millioner, hvaremot

vid nämnda kassas minimum, 15 millioner, ifrågavarande sedelutgifning

ej får vara större än 35,000,000 med rätt att, när kassan stiger öfver

nämnda minimum, ytterligare utgifva sedlar i sådant förhållande, att

100,000 kronor i sedlar böra motsvaras af 30,000 kronor i kassa, till

dess högsta beloppet 45 millioner kronor är uppnådt.

Till följd af dessa bestämmelser och då såsom riksbankens sedelskuld

beräknas endast dess utelöpande sedlar, under det att förut i

den s. k. sedelstocken ingingo äfven på folioräkningar innestående

medel och utelöpande postvexlar, har riksbankens sedelutgifningsrätt

högst betydligt ökats, hvilket visar sig deraf, att den obegagnade

sedelutgifningsrätten, som vid 1887 års början, med då tillämpade

grunder för densammas beräknande, utgjorde 2,09 millioner och sedermera

intill utgången af den tid samma grunder följdes visserligen såsom

vanligt ganska betydligt vexlade, men ej från en vecka till annan

varierade med mer än omkring tre millioner, enligt sammandraget

öfver riksbankens ställning den 31 augusti, vid hvars uppgörande de nya

föreskrifterna första gången tillämpades, genast växte från 14,04 till

till 21,60 millioner och sedermera höll sig mellan 18 och 23 millioner,

för att under sista veckan af året stiga med 6,6 millioner eller till ej

mindre belopp än nära 30 millioner kronor, då enligt förut varande

bestämmelser sedelreserven vid samma tillfälle ej skulle utgjort mer

än 6,22 millioner.

Den betydliga sedelreserv, som enligt numera gällande föreskrifter

uppkommer, skulle möjligen kunna leda till anspråk på utvidgning

af bankens rörelse i högre mån än som strängt taget vore förenligt

med den stora försigtighet och omtanke, hvarmed bankens affärer

böra bedrifvas. Utskottet vill med hänsyn härtill endast erinra

derom, att riksbankens å vista förbindelser, nemligen folioräkningsmedel

och postvexlar, som förut tillhörde sedelstocken, uppgingo vid

årets slut till ett sammanlagdt belopp af 14,39 millioner kronor.

Beloppet af riksbankens utelöpande sedlar, hvilket vid början och

slutet af ifrågavarande år var temligen lika, eller 41,89 respektive 40,16

millioner, har under året vexlat mellan lägst — den 19 februari —

33,17 millioner och högst 43,21 millioner, den 30 sistlidne juni.

Hvad slutligen beträffar de valutor, hvilka, enligt hvad ofvan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

5

nämnts, få tjena till betäckning för riksbankens utelöpande sedlar, motsvarade

desamma vid tiden, då de förändrade sedelutgifningsgrunderna

först tillämpades, eller den 31 augusti, ett belopp af nära 45,5 millioner,

ökades sedermera under året och belöpte sig vid innevarande års början

till 52,4 millioner, hvaraf i oremitterade vexlar, betalbara å utrikes

ort, 12,39 millioner.

Riksbankens utländska vexelrörelse under nästlidne år har omfattat

ett belopp af något mer än 177 millioner kronor, deraf 87,64 millioner

i köpta och 89,41 i sålda vexlar. Denna vexelhandel har hufvudsakligen

bedrifvits vid riksbankens hufvudkontor. Af de öfriga kontoren hafva

endast de i Göteborg och Malmö uti ifrågavarande slags vexelaffärer

deltagit, så att vid det förra kontoret under år 1887 köpts utrikes

vexlar å pund sterling 172,337: 9, 8, riksmark 902,629: 94, francs

863,328: 78 och kronor 428,591: 04, motsvarande i svenskt mynt tillsammans

kronor 4,947,981: 04, och sålts sådana för pund sterling

44,048: 8, 5, riksmark 830,187: 03, francs 288,501: 94 samt kronor

1,375: 95 å Köpenhamn och kronor 162,961: 36 å Kristiania eller i

svenskt mynt kronor 1,909,842: 23, hvaremot under år 1886 samma

kontors utländska vexelköp uppgick till omkring 5,72 millioner kronor

och vexelförsäljningarne till omkring 2,93 millioner kronor. — Vid afdelningskontoret

i Malmö, som ej under året gjort framställning om

erhållande af trasseringsrätt, äro vexlar köpta å pund sterling 10,741,

riksmark 151.749: 55, francs 80,000, danska kronor 312,535: 63 och

norska kronor 27,815: 13, utgörande sammanlagdt i svenskt mynt

725,804: 16 mot 1,04 million kronor under år 1886.

Vinsten å utrikes vexelhandeln, som efter verkstäldt bokslut numera

är till siffran fullt känd, uppgick för förlidet år till 450,781 kronor

65 öre.

För de förändringar riksbankens tillgång å in- och utländska obligationer

undergått under år 1887 är redogörelse lemnad i senast församlade

revisorers berättelse §§ 2 och 12 samt i fullmägtiges berättelse

§ 2. — Efter den tid förstnämnda berättelse omfattar, eller

från och med oktober månads början till årets slut, har riksbanken dels

al statskontoret inköpt svenska statens 4 procent obligationer af 1872

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

å nominel 164,000 riksdaler till ett pris af 101 \ procent, dels ock,

efter teckning af 500,000 kronor i riksgäldskontorets senast i och för

odlingslånefonden upptagna 3,6 procents lån, dervid bekommit obligationer

till hälften af det tecknade beloppet eller å 250,000 kronor,

som efter inköpspriset, 96 procent, bokförts till 240,000 kronor.

Deremot har genom försäljning för vederbörande consortii räkning

riksbankens tillgång i obligationer, tillhörande danska statens 3 i procents

konverteringslån, ytterligare nedgått; och var riksbanken vid

1887 års utgång egare af sådana för ett bokfördt värde af kronor

733,493: 99.

Beträffande riksbankens upplåningsrörelse under nästlidne år meddelas

:

att de på upp- och af skrifning sr åkning derstädes insatta medlen

vexlade mellan 4,34 och 6,26 millioner kronor på 2,811 — 3,172 räkningar,

utgörande desamma vid hufvudkontoret mellan 3,79 och 5,61 millioner

på 2,279—2,563 räkningar samt i jemna tusental räknadt vid afdelningskontoret

i

Göteborg

mellan

160,000

och

266,000

kronor

på

135 — 166

räkningar,

Malmö

»

132,000

»

373,000

»

»

87 — 146

»

Jönköping

)>

5,000

46,000

»

))

40-70

»

Luleå

»

78,000

»

385,000

»

32—58

»

Yexiö

y>

16,000

77,000

»

)>

43-

-70

. »

Visby

»

15,000

»

51,000

»

)>

67-

-105

y>

Östersund

)>

23,000

»

100,000

))

b

43-

-86

»

att de på deposition insatta medlen utgjorde lägst 15,46 och högst

17,44 millioner på 3,618 — 4,035 räkningar, nemligen:

vid hufvudkontoret mellan 14,24 och 15,46 millioner på 3,276—3,540 bevis

och i jemna tusental räknadt vid afdelningskontoret i:

Göteborg

mellan

552,000

och

730,000

kronor

på

76—108

bevis,

Malmö

»

36,000

))

373,000

»

»

17—54

Jönköping

»

88,000

182,000

j>

ii

39-75

»

Luleå

90,000

»

253,000

»

79—89

»

Vexiö

4,000

»

44,000

»

»

5 —15

»

Visby

»

203,000

)>

325,000

»

»

31-47

»

Östersund

97,000

»

121,000

»

»

80—94

»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Barikoutshottets Memorial N:o 2.

7

Vidkommande åter folioräkningsmedlen, hvilkas belopp, synnerligast

hvad beträffar de vid hufvudkontoret innestående, såsom vanligt vexlat

ganska betydligt, hafva desamma vid nämnda kontor under år 1887

varit högst vid 14,6 milloner och lägst vid 4,5 millioner på 108—109

räkningar samt vid afdelningskontoret i

Göteborg mellan

70,000

och

462,000

kronor

på

6

räkningar,

Malmö

»

447,000

»

1,300,000

»

»

5—6

»

Jönköping

48,000

»

333,000

)>

»

3—4

»

Luleå

»

22,000

i)

427,000

»

»

2—3

Vexiö

11,000

»

280,000

»

»

2—3

»

Visby

»

5,000

»

146,000

»

2

»

Östersund

»

23,000

»

185,000

j>

»

2—5

»

Enligt de till fullmägtige från de särskilda kontoren ingående uppgifter

om riksbankens utlåning srörelse utgjorde högsta beloppet af de

under sistlidet år vid samtliga kontoren utlånta medel, uttagen å beviljade

kassakreditiv deri inberäknade, 71,61 och lägsta beloppet 63,64

millioner kronor, deraf för vexlar högst 24 och lägst 18,68 millioner,

kassakreditiv högst 9,71 och lägst 7,38 samt för den egentliga lånerörelsen

resp. 37,90 och 37,58 millioner kronor.

Vid jemförelse af förhållandena vid 1887 års början och slut visar

sig att riksbankens fordringar på vexlar, lån och kreditiv, med inberäknande

af på indrifning beroende medel, utgjorde:

deri 31 december 188G den 31 december 1887

för vexlar ....... kronor 22,so millioner, kronor 21,72 millioner,

» lån ........................... » 36,55 » » 38,53 »

» kassakreditiv............ x> 9,58 » » 8,51 »

eller tillsammans kronor 68,93 millioner, kronor 68,76 millioner,

hvadan sålunda utlåningen och vexeldiskonteringen under år 1887 minskats

med 170,000 kronor.

Hvad särskildt vexeldiskonteringen beträffar, har densamma under

året nedgått med mer än en million kronor, hvilken minskning liufvudsakligast

kommer på kontoren i A^exiö, Östersund och Luleå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

JBankoutskottets Memorial N:o 2.

I fråga om de särskilda kontorens på lagsökning och indrifning

beroende fordringar, utgjorde desamma den 31 december 1887

vid hufvudkontoret

för 61 st. inrikes vexlar....................................... 192,418: 68

b lån på högst sex månader mot hypotek af:

inteckning i fast egendom, 1 st............. 1,431: 78

aktier, 1 st.................................................... 17,880: 52

vågförda effekter, 1 st............................... 988: 92

skuldebref med endast namnsäkerhet,

11 st......................................................... 79,059: 49

» 124 st. afbetalningslån............................... 143,918: 12

)> 10 » kreditiv............................................ 73,598: 26

» 10 b utrikes vexlar................................. 75,559: 10 584,854: 87

vid afdelning skontor et i Göteborg:

för 11 st. inrikes vexlar ................................... 40,733: 51

)) lån på högst sex månader mot hypotek af:

inteckning i fast egendom, 6 st............. 27,376: 39

skuldebref med endast namnsäkerhet,

2 st........................................................ 11,576: 20

» 132 st. afbetalningslån................................ 70,808: 75

» 3 b kreditiv............................................ 1,925: 65 152,420: 50

vid afdelning skontoret i Malmö:

för 113 st. inrikes vexlar................................... 98,769: 57

» 3 » lån mot hypotek af endast namnsäkerhet

........................................................... 1,145: 28

» 31 st. afbetalningslån.................................... 24,865: 90

b 4 b kassakreditiv......................................■___12,097: 58 136,878: 33

vid afdelning skontor et i Jönköping:

för 7 st. inrikes vexlar ...................................... 8,301: 51

b 4 b lån mot hypotek af endast namnsäkerhet.

.......................................................... 7,491: 45

b 65 st. afbetalningslån.................................... 51,731: 55

b 2 b kassakreditiv..................................... 8,500: — 76,024: 51

Transport 950,178: 21

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

9

vid af delning skontor et i Kalmar:

för 126 st. afbetalningslån ................

Transport 950,178: 21

................... 75,613: 88

vid af delning skontor et i Luleå:

för 13 st. inrikes vexlar ................................... 15,565: 23

» 44 )) afbetalningslån................................... 26,703: 26

» 1 x> kassakreditiv....................................... 48,500: -—-

vid af delning skontor et i Vexiö:

för 6 st. inrikes vexlar .................................... 13,783: 84

» 3 lån mot hypotek af inteckning i fast

egendom.......................................................... 20,500: —

» 66 st. afbetalningslån................................... 33,923: 19

)) 1 » kassakreditiv....................................... 1,364: 27

vid af delning skontor et i Visby:

för 28 st. inrikes vexlar .................................... 42,496: 21

» 3 » afbetalningslån.................................. 972: 56

» 2 » kassakreditiv.................................... 3,000: —

vid af delning skontor et i Östersund:

90,768: 49

69,571: 30

46,468: 77

för 16 st. inrikes vexlar ................................... 7,962: Öl

» 1 lån mot hypotek af skuldebref med

endast namnsäkerhet ............................. 2,617: 25

» 17 st. afbetalningslån................................... 12,498: 01

» 2 kassakreditiv......................................... 14,255: 11

Summa kronor 1,269,933: 03

Enligt den af riksdagens revisorer i § 21 af deras sist afgifna

berättelse lemnade redogörelse uppgingo de på lagsökning och indrifning

beroende medlen vid samtliga riksbankskontoren den 30 juni 1887

till sammalagdt....................................................................... kr. 1,338,638: 69

utvisande sålunda vid jemförelse med beloppet vid

årets slut.......................................................................... )) 1,269,933: 03

en minskning af ..................................................................... kr. 68,705: 66

Men härvid bör. bemärkas att, på sätt i fullmägtiges berättelse §

25 (utskottets memorial n:o 1) omförmäles, vid nästlid et års slut fördes

inom linien sådana för tillhopa 126,210 kronor 38 öre, så att i sjelfva

Bill. till Rihd. Prat. 1888. 6 Sami. 1 A/d. 2 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskott ds Memorial N:o 2.

verket riksbankens ifrågavarande slags fordringar under senare hälften

af år 1887 ökats med ett belopp af 57,504 kronor 72 öre, hvartill

orsaken väl torde vara att finna i de ännu fortfarande verkningarna

af det ekonomiska betryck och de svårigheter, med hvilka landets vigtigaste

näringar under de senare åren haft att kämpa.

De för lånerörelsen i dess helhet vid de särskilda riksbankskontoren

anordnade medel utgjorde:

I medeltal för

vid 1887 års början vid 1887 års slut samtliga manaderna

vid hufvudkontoret............

21,930,000

— 20,900,000

af 1887

— 21,861,000

»

kontoret

i Göteborg..

12,000,000

— 11,450,000

— 11,787,000

)>

y>

i Malmö ......

10,000,000

— 9,000,000

— 9,475,000

))

»

i Jönköping

2,100,000

— 2,500,000

— 2,367,000

»

i Luleå.........

2,025,000

— 1,400,000

— 1,915,000

)>

))

i Vexiö.........

3,300,000

— 2,800,000

— 3,150,000

)>

)3

i Visby.........

1,000,000

— 1,200,000

— 1,167,000

»

i Östersund

2,600,000

— 1,800,000

— 2,183,000

hvarjemte det nyinrättade kontoret i Kalmar har för ändamalet fatt sig

anvisadt ett belopp af sammanlagdt 1,600,000 kronor.

Hvad särskildt angår afbetalningslånen, finnes uti fullmägtiges vid

utskottets memorial n:o 1 fogade berättelse sid. 30 redogörelse lemnad

rörande fördelningen mellan kontoren och användandet vid hvarje af

dem af den för dylika lån bestämda fond af högst 12 millioner kronor.

Vinsten å lånerörelsen vid de särskilda riksbankskontoren . har

under år 1887 i förhållande till medelbeloppet af låneförlaget utgjort:

vid hufvudkontoret.............

» kontoret i Luleå..........

» » i Östersund

» » i Malmö ......

» » i Göteborg

)> » i Visby........

» » i Jönköping

>) » i Vexiö........

4,40 proc. eller kr.

4,08 » )> »

3,85 » » »

3,83 » » »

3,79 » » »

3,65 » » »

3,47 » » »

3,47 » » »

961,726: 20

78,178: 77

84,165: 25

362,681: 98

446,955: —

42,630: 82

82,115: 05

109,398: 83

Transport kr. 2,167,851: 90

s. 11 Kontrollera mot PDF

B ankout skottets Memorial N:o 2.

11

Transport kr. 2,167,851: 90

hvarjemte afdelningskontoret i Kalmar för den halfva

månad af året, hvarunder detsamma varit i verksamhet,

lemnat en vinst af......................................... » 1,038: 03

Sgr kr. 2,168,889: 93

När härifrån dragés hvad som under året utgått för

om- och nybyggnaderna vid afdelningskontoren i

Göteborg och Malmö, nemligen kr. 17,588: 85

för det förra och kr. 58,591: Öl för det senare

kontoret eller tillsammans............................................. » 76,179: 86

erhålles det belopp, hvilket i härefter följande redogörelse

upptages såsom riksbankens vinst å uppoch

utlåningsrörelsen...................................................... » 2,092,710: 07

Enligt riksbankens bokslut för år 1887, som numera är afslutadt

och uti hvilket bankens vinst för året ingår med det redan förut i

fullmägtiges berättelse till utskottet uppgifna belopp af kr. 2,703,703:

91, utgöras de förnämsta inkomst- och utgiftsposterna af följande:

Inkomster och vinster:

Vinst på upp- och utlåningsrörelsen............ 2,092,710: 07

Räntor på statspapper och obligationer...... 795:128: 11

)> » landtfastighetslån, öfvertagna af

allmänna hypoteksbanken........................ 58,078: 32

Afgifter för förseglade deposita .................. 1,732: 60

» » öppna » .................. 15,481: 27

Vinst på utrikes vexelrörelsen........................ 450,781: 65

» vid inlösen af obligationer.................. 30,366: 81

på indraget guld ................................... 4,271: 56

» » såldt papper från Tumba bruk... 34,360: 51

Öfriga inkomster ............................................... 5,150: 40

3,488,061: 30

Transport 3,488,061: 30

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Utgifter och förluster:

Räntor på äldre lånebanksobligationer.............

Förlust på gammalt silfvermynt......................

» » » kopparsldljemynt............

Kostnad för myntning af guld ......................

» » transport » )) ......................

Nedsättning i bokföringsvärdet af obligationer

Löner och arfvoden vid hufvudkontoret.........

Förvaltningsutgifter » » .........

Pensionsstaten.........................................................

Yälgörenhetsbidrag...............................................

Utbetalt för Tumba bruks ombyggnad .........

Saldo af upplupna, ej förfallna räntor, jemfördt

med detsamma vid 1886 års slut............

Öfriga utgifter och förluster.............................

Transport 3,488,061: 30

9,594: 06

21,138: 04

1,570: 34

2,578: 06

1,292: 89

13,472: 50

313,990: 10

207,211: 43

82,491: 67

16,210: 50

100,000: —

12,901: 94

1,905: 86

784,357: 39.

Behållen vinst år 1887 kr. 2,703,703: 91.

För förvaltningen under år 1885 af riksbankens liufvudkontor samt

dess afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund,

äfvensom för de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i

fullmägtiges protokoll för tiden från och med den 15 januari 1886 till

den 2 maj 1887, hafva fullmägtige af sisthållne Riksdag erhållit ansvarsfrihet.

— De nästlidet år härstädes församlade revisorer, hvilka

granskat riksbankens hufvudkontors räkenskaper för år 1886, hafva, i

sin berättelse anmält, att emot riksbankens förvaltning under den tid

granskningen omfattat icke varit något att erinra, hvarjemte de revisorer,

som af Riksdagen utsetts att granska nämnda afdelningskontors

räkenskaper för samma år äfvensom afdelningskontorets i Jönköping

förvaltning för tiden från och med kontorets öppnande i oktober månad

1885 till utgången af år 1886, uti sina berättelser tillstyrkt full

ansvarsfrihet för dessa kontors styrelser. Med afseende härå och då

bankoutskottet vid den nu verkstälda undersökningen rörande riksbankens

tillstånd, styrelse och förvaltning funnit fullmägtige hafva med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets Memorial N:ö^2.

13

omsorg och nit fullgjort det dem lemnade uppdrag, får utskottet

hemställa,

att ansvarsfrihet må beviljas fullmägtige i riksbanken

dels för förvaltningen af denna banks såväl

hufvud- som afdelningskontor under år 1886 och,

hvad beträffar kontoret i Jönköping, äfven för den

del af år 1885, detsamma varit i verksamhet, dels

ock för de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade

i fullmägtiges protokoll för tiden från och med

den 2 maj 1887 till den 15 januari innevarande år.

Stockholm den 13 februari 1888.

På bankoutskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

Reservation

af herr Hörnfeldt: »Ehuru vid läsningen af bankofullmägtiges protokoll

icke förekommit något af den beskaffenhet, att fullmägtiges åtgärder

derutinnan påkallat anmärkning, har jag likväl ansett det böra

komma till Riksdagens kännedom, att fullmägtige, vid bestämmandet af

ersättning för inspektion af riksbankens afdelningskontor, så tillvida

bestämt beloppen olika, att till inspektörerna för afdelningskontoren i

Luleå och Yisbj anslagits en rund summa, nemligen 400 kronor till

inspektören af det förra afdelningskontoret och 150 kronor för inspektören

af det senare, hvaremot fullmägtige såsom ersättning för inspektion

af öfriga till riksbanken hörande afdelningskontor bestämt arfvodet

efter af inspektörerna lemnade räkningar, upptagande endast resekostnad

och traktamente för den tid, som för inspektionen upptagits.

Någon officiel förklaring till grunden för bestämmandet af dessa

olika ersättningar hafva bankofullmägtige icke satts i tillfälle att afgifva,

men af de äldre ledamöterna inom bankoutskottet lemnades dock den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banlcoutskottets Memorial N:o 3.

upplysning61!, att anledningen till bestämmandet af det olika arfvodet

för inspekteringarna skulle vara den, att de fullmägtige, som inspekterat

afdelningskontoren i Luleå ocli Visby, icke äro deputerade och

således hafva lägre aflöning. År denna upplysning rigtig, hvilket jag

icke har anledning att betvifla, och fullmägtige fortfarande vidhålla

densamma såsom motiv för sitt förfarande vid bestämmandet af de

ifrågavarande ersättningarna, då tillåter jag mig säga, att fullmägtige,

efter min uppfattning, trädt Rikdagens rätt väl nära, enär, om en slik

princip fullföljes, den skulle kunna leda derhän, att fullmägtige, oberoende

af Riksdagens beslut, kunde höja en del fullmägtiges löner till

vida högre belopp än Riksdagen bestämt.»

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 13 febr. 1888, kl. Y23 e. in.

Memorial, med anledning af gjord framställning om ytterligare

anslag för ombyggnaden af riksbankens hus i Göteborg.

Efter utredning om nödvändigheten och fördelarne af ombyggnad

af riksbankens till dess afdelningskontor i Göteborg upplåtna, vid

södra Hamngatan och Drottninggatan derstädes belägna hus beviljade

1886 års Riksdag för ändamålet ett anslag af tillsammans 195,000

kronor. I enlighet med den för ifrågavarande byggnadsarbete uppgjorda

plan har den del af omförmälda egendom, som vetter åt Drottninggatan,

först blifvit ombyggd och deri åt afdelningskontoret upplåtits

tillfällig lokal i afbidan på^ fullbordan af det för kontoret egentligen

afsedda huset vid södra Hamngatan. Sedan förstnämnda byggnad blifvit

färdig och den vid Hamngatan belägna delen af omförmälda fastighet

nedrifvits samt tomten i det närmaste afröjts, har afdelningskontorets

uppmärksamhet fästs å beliofvet af dels förstärkt grundläggning

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.