Memorial, med anledning af gjord framställning om ytterligare anslag för ombyggnaden af riksbankens hus i Göteborg. Efter utredning om nödvändigheten och fördelarne af ombyggnad af riksbankens till dess afdelningskontor i Göteborg upplåtna, vid södra Hamngatan och Drottninggatan derstädes belägna hus beviljade 1886 års Riksdag för ändamålet ett anslag af tillsammans 195,000 kronor.
1888-02-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1888:3, Memorial, med anledning af gjord framställning om ytterligare anslag för ombyggnaden af riksbankens hus i Göteborg. Efter utredning om nödvändigheten och fördelarne af ombyggnad af riksbankens till dess afdelningskontor i Göteborg upplåtna, vid södra Hamngatan och Drottninggatan derstädes belägna hus beviljade 1886 års Riksdag för ändamålet ett anslag af tillsammans 195,000 kronor.
Dokumentets text
14
Banlcoutskottets Memorial N:o 3.
upplysning61!, att anledningen till bestämmandet af det olika arfvodet
för inspekteringarna skulle vara den, att de fullmägtige, som inspekterat
afdelningskontoren i Luleå ocli Visby, icke äro deputerade och
således hafva lägre aflöning. År denna upplysning rigtig, hvilket jag
icke har anledning att betvifla, och fullmägtige fortfarande vidhålla
densamma såsom motiv för sitt förfarande vid bestämmandet af de
ifrågavarande ersättningarna, då tillåter jag mig säga, att fullmägtige,
efter min uppfattning, trädt Rikdagens rätt väl nära, enär, om en slik
princip fullföljes, den skulle kunna leda derhän, att fullmägtige, oberoende
af Riksdagens beslut, kunde höja en del fullmägtiges löner till
vida högre belopp än Riksdagen bestämt.»
N:o 3.
Ank. till Riksd. kansli den 13 febr. 1888, kl. Y23 e. in.
Memorial, med anledning af gjord framställning om ytterligare
anslag för ombyggnaden af riksbankens hus i Göteborg.
Efter utredning om nödvändigheten och fördelarne af ombyggnad
af riksbankens till dess afdelningskontor i Göteborg upplåtna, vid
södra Hamngatan och Drottninggatan derstädes belägna hus beviljade
1886 års Riksdag för ändamålet ett anslag af tillsammans 195,000
kronor. I enlighet med den för ifrågavarande byggnadsarbete uppgjorda
plan har den del af omförmälda egendom, som vetter åt Drottninggatan,
först blifvit ombyggd och deri åt afdelningskontoret upplåtits
tillfällig lokal i afbidan på^ fullbordan af det för kontoret egentligen
afsedda huset vid södra Hamngatan. Sedan förstnämnda byggnad blifvit
färdig och den vid Hamngatan belägna delen af omförmälda fastighet
nedrifvits samt tomten i det närmaste afröjts, har afdelningskontorets
uppmärksamhet fästs å beliofvet af dels förstärkt grundläggning
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
15
under det blifvande bankhuset, dels ock mera betryggande åtgärder mot
eldfara i nämnda hus än de, som från början ansetts behöfliga.
Med anledning häraf har styrelsen för afdelningskontoret i Göteborg
till fullmägtige i riksbanken ingifvit framställning i ämnet, som
med kostnadsförslag och syneinstrument fullmägtige öfverlemnat till
utskottet.
Vid ärendets behandling inom afdelningskontorets styrelse har en
af styrelsens ledamöter herr P. E. Lithander lemnat en särskild redogörelse
för hvad i frågan förekommit och dervid anfört följande:
»Sedan afrödjningsarbetet å riksbankens tomt vid södra Hamngatan
nu är nära fullbordadt, så att pålning af grunden inom kort torde kunna
påbörjas, och utsigt sålunda finnes för, att sjelfva byggnadsarbetet kan
påbörjas tidigt under instundande vår, så synes det mig vara skäl, att
styrelsen redan nu tager i öfvervägande, huruvida någon ändring i den
ursprungliga byggnadsplanen kan vara af behofvet påkallad eller om
densamma bör oförändrad följas. I detta afseende beder jag få tillstyrelsen
hemställa följande:
Det har visat sig, att byggnadsgrunden å sådana tomter, som äro
belägna utmed hamnkanalerna här i Göteborg, är af mindre god beskaffenhet
och följaktligen kräfver vidtagande af alldeles särskilda försigtighetsmått
till förekommande af sättningar å husp som der uppföras,
och att detta synnerligast gäller om de lägst belägna tomterna,
nemligen de vid Södra Hamnkanalen. Det är ock tydligt, att grunden
under sådana hus, hvilka äro belägna vid vattendrag med vexlande
vattenstånd, är utsatt för skadlig inverkan genom vattnets af- och tillflöde.
Erfarenheten har också visat, att det hittills brukliga sättet att
anbringa rustbädd af trä under stengrunden icke innebär den absoluta
varaktighet af byggnadsunderlaget, som utgör vilkoret för att sättningar
icke skola kunna inträffa.
Vid grundläggningen denna höst till brand- och lifförsäkringsbolaget
Sveas hus vid Vestra Hamnkanalen har i stället för den vanliga
bädden af trä under stengrunden anbringats en 2 f fot tjock bädd af
beton. Dylik betonbädd, då den anbringas på sorgfälligt pålad grund,
utgör icke allenast full trygghet mot sättningar i byggnaden utan förebygger
äfven den skadliga fuktighet, som eljest är oundviklig i hus
med ofvanbeskrifna läge. Enär det nya bankhuset kommer att med 3
sidor gränsa intill andra bebyggda tomter, från hvilka det kan utsättas
för eldfara, torde äfven i afseende på skydd deremot större försigtighetsmått
böra vidtagas än de i allmänhet brukliga och i byggnadsförordningen
föreskrifna.
16
Bankoutskottets Memorial N:o 3.
Det torde nemligen icke kunna bestridas, att, ehuru bankhuset blir
uppfördt i full öfverensstämmelse med fordringarna på första klassens
hus, d. v. s. försedt med hård takbetäckning, breda stentrappor genom
alla våningarna och jerndörr för vinden, så är dock härigenom ingalunda
förebyggd faran af att, vid möjligen inträffande eldsvåda, elden
obehindradt sprider sig från den ena våningen till den andra och sålunda
kan gå hela huset igenom.
Af erfarenhet vet man, att plåttak icke utgör absolut skydd mot
häftig, af vinden gynnad eldsvåda i omkringliggande hus, hvadan, utan
afseende på att bankhuset blir försedt med sådant, det torde vara nödvändigt
att vid husets uppförande vidtaga sådana försigtighetsmått, att
möjligen inträffande eldsvåda må kunna begränsas till det rum, der
elden utbrutit. Detta kan naturligtvis icke ske, derest, såsom vanligtvis
brukas, bjelklagren blifva af trä och golffyllningar af kalkgrus och
sågspån, utan måste för vinnande af nämnda ändamål jernbjelkar inläggas
och i stället för lös golffyllning begagnas i stens hvälfd fast
sådan, hvarjemte fullt hållbar brandbotten bör å vinden inläggas. Såsom
önskvärd sak vill jag ock nämna gårdens beläggning med asfalt i stället
för med sten.
Det obestridliga företräde, som numera lemnas åt asfaltbeläggning
af gårdar dels för den större renlighet, som dermed vinnes, och dels
af flera andra inför styrelsen af dess byggmästare redan anförda skäl,
synes mig tala för denna anordnings vidtagande i sammanhang med
byggnadsarbetet.
Den här ofvan angifna förbättringen af byggnadsgrunden skulle
medföra en förökad kostnad af 6,587 kronor 81 öre, och användningen
af jernbjelkar i stället för trä samt brandbotten och stenfyllningar
mellan golfven samt gårdens beläggning med asfalt skulle likaledes
föröka kostnaden med 7,548 kronor 14 öre eller tillsammans 14,135
kronor 95 öre.
Då emellertid dessa förändringar äro egnade att i väsentlig grad
öka husets soliditet och tryggheten mot eldfara, så hemställer jag, att
styrelsen må hos herrar fullmägtige göra framställning om att genom
deras försorg det förökade anslaget, som erfordras, af Riksdagen blifver
begärdt, och att herrar fullmägtige behagade lemna sitt förord åt framställningen.
»
Med anledning häraf och på begäran af styrelsen förordnade magistraten
i Göteborg tjenstförrättande stadsarkitekten C. Fahlström, arkitekten
Adrian Peterson, byggmästaren A. Kriiger, byggnadsfiskalen E.
Mellqvist samt den af styrelsen för byggnaden utsedde kontrollanten,
JBankoutsTiottets Memorial N:o 3.
17
kaptenen vid kongl. fortifikationen C. Lalin att besigtiga grunden till
ifrågavarande tomter samt att afgifva yttrande öfver behofvet och lämpligheten
åt de ifrågasatta förändringarna; och hafva desse sakkunnige
i utlåtande den 20 december 1887 tillstyrkt:
att, sedan pålning af grunden egt rum, derofvan anbringas ett 2,5
fot tjockt betonlager, som lägges 0,5 fot under och 2 fot öfver underkanten
af intill liggande brandmurars grundmurar, hvilka å sidorna intill
riksbankens tomt cementeras och bestrykas med äkta asfalt;
att i stället för träbjelkar mellan första och andra våningarna af
bankbyggnaden samt uti de källarlokaler, för hvilka hvalf ej redan äro
föreskrifna, 7" höga jernbjelkar må inläggas, mellan hvilka slås | stens
hvalf, samt att uti de två öfverstå bjelklagren må anbringas 11 stycken
12" höga jernbjelkar för uppbärande af träbjelkarne;
att brandbotten anbringas öfver hela vindsgolfvet;
att för fördelningen af belastningen hos hjertmuren, hvilken enligt
ritningarne skall hvila på jernbjelkar, uppburne af tre jernkolonner,
under dessa anbringas två intill hvarandra liggande jernbjelkar af 10"
höjd;
att gårdstrapporna utvidgas, den högra med 2 fot i genomskärning
och den venstra med 1 fot;
att öfver dörrarne mellan entréen och stora banksalen anbringas
en jernbjelke; samt
att gården belägges med prima asfalt i stället för tuktad sten;
hvarefter styrelsen för egen del yttrat:
»Förrän rifningsarbetet vardt fullbordadt och gräfningar under
stengrunden kunnat verkställas, kunde icke de förhållanden till fullo
utrönas, hvilka nu blifvit af ofvannämnda besigtningsmän anmärkta.
Den betydliga sjunkning, hvilken i det gamla huset förmärktes å alla
murarne åt gårdssidan och hvilken vid tidigare besigtning framhållits,
har först nu fullständigt förklarats derigenom, att den rustbädd af trä,
hvilken utgjort underlag till stengrunden, befunnits vara förmultnad.
Då erfarenheten sålunda vunnits om olämpligheten af trärustbädd
å sådan grund, der vexlande vattenstånd eger rum, anser styrelsen sig
pligtig fästa herrar fullmägtiges uppmärksamhet på det företräde, som
underlag af beton obestridligen eger framför rustbädd af trä, samt uttala
såsom sin åsigt, att alldenstund sättningar i huset derigenom kunna
förekommas och skadlig fuktighet dermed utestängas samt husets soliditet
i sin helhet på detta sätt rätt betydligt stärkes, det vore välbetänkt,
om den ifrågavarande betongrunden finge anbringas.
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 6 Sayil. 1 Afd. 2 Saft.
3
18
iBankoutskottets Memorial N:o 3.
Blefve, såsom antagligt är, styrelsen på grund af besigtningsmännens
utlåtande af vederbörande förbjuden att å den nuvarande
grunden uppföra bankbyggnaden med mindre än att antingen 21 fots
betonlager anbringas å pålarne, eller att brandmurarne intill angränsande
byggnader nedrifvas, så är det ju uppenbart, att det förra alternativet
är det billigaste, emedan utom kostnaden för brandmurarnes borttagande
och nya murars uppförande tillkommer ersättning åt alla dem, som
till följd af dessa anordningar måste bortflytta från sina handelslokaler
och bostadslägenheter, och deras anspråk blefve nog ej så små.
Man har likaledes nu först fått kännedom derom, att det gamla
huset icke varit försedt med egna brandmurar åt någon sida, utan att
dessa äro gemensamma med angränsande byggnaders och dessutom af
den beskaffenhet, att de sannolikt blifva utdömda, derest, såsom troligt
är, nämnda hus komma att ombyggas.
Af flera skäl bör det icke ifrågakomma, att ett bankhus uppföres
på annat sätt, än att det åt alla sidor harÄegna solida murar, men i
synnerhet måste den omständighet tagas i betraktande, att i fall ingen
annan skiljevägg finnes mot grannes hus än den gemensamma brandmuren,
så skulle vid möjlig ombyggnad af ett grannhus, i fall brandmuren
blefve utdömd, den rätt stora olägenhet inträffa, att alla de
rum, som gränsa intill brandmuren, finge utrymmas, enär de måste stå
öppna i saknad af vägg under det ombyggnaden påginge.
För en sådan olägenhet och risk får naturligtvis afdelningskontoret
ej utsättas, hvadan styrelsen icke kan underlåta att föreslå uppförande
innanför den gemensamma brandmuren af en egen mur med en stens
tjocklek, hvarigenom bankens hus vid ett dylikt tillfälle, som det
ofvannämnda, blefve oberördt af hvad som försiggår med grannens hus.
Styrelsen vill i sammanhang härmed vördsamt erinra om, att en
dylik nödvändighet icke helt och hållet varit oförutsedd, ehuru omöjlig
att med visshet på förhand bestämma, alldenstund brandmurarnes tjocklek
gåfvo anledning till den förmodan, att de voro dubbla, hvilket
ock så till vida var händelsen, att f stens mur var påspikad ena brandmuren,
och den andra brandmuren befans vara af tre stens tjocklek
nederst å grannens tomt.
I den byggnadsdevis, hvilken ligger till • grund för aftalet med
entreprenören, är särskildt anmärkt, att entreprenadsumman icke utgör
betalning för brandmur, som möjligen måste ombyggas.
De föreslagna förstärkande säkerhetsåtgärderna mot eldfara liksom
öfriga ifrågasatta förbättringar finner styrelsen likaledes särdeles nödvändiga,
ty på samma gång de utgöra, af omständigheterna framkallade,
Banhoutslcottets Memorial N:o 3.
19
oundgängliga anordningar, innebära de en förbättring af egendomen,
som fullt motsvarar den summa, hvilken dertill kräfves, hvadan styrelsen
vördsamt anhåller, att herrar fullmägtige dels för egen del
behagade dertill lemna sitt bifall, dels ock hos Riksdagens bankoutskott
ville gorå framställning ej mindre om medgifvande för styrelsen att
uti den förut faststälda planen för bankbyggnaden låta vidtaga samtiga
de i besigtningsmännens utlåtande föreslagna förändringar samt
uppförande af särskilda skyddsmurar intill grannarnes brandmurar, än
ock om beviljande af det anslag, å tillhopa 19,850 kronor, som enligt
det af byggmästaren Peterson uppgjorda och af styrelsen granskade
kostnadsförslag högst erfordras för'' verkställandet af ifrågavarande
forandnngar pell uppförandet af de särskilda skyddsmurarne.»
Fullmägtige i riksbanken hafva vid frågans behandling i skrifvelse
till bankoutskottet den 20 sistlidne januari anfört hufvudsakligen: att
styrelsens framställning innefattade så noggrann utredning och uppysning
om de till saken hörande förhållanden, som torde kunna fordras;
att då, enligt hvad. af utredningen framginge, de föreslagna åtgärderna,
"■Vi ka ej kunde vid uppgörande af planen för ifrågavarande byggnad
örutses behöfliga och sålunda ej heller kunde inberäknas i kostnadsörslaget,
medförde uppenbara fördelar och, såsom innefattande en
väsentlig förbättring, icke torde böra uraktlåtas, synnerligast när fråga
vore om en dyrbarare, för eu längre framtid afsedd egendom, hvadan
då. dessutom, hvad särskildt brandmurarne beträffade, desammas anbringande
i enlighet med förslaget syntes kunna åläggas af vederbörande
myndighet, fullmägtige ansett sig böra till alla delar instämma
i hvad stj^relsen föreslagit samt understält frågan utskottets pröfning
med anhållan, det utskottet behagade hos Riksdagen göra framställning
derom att i den för ombyggnad af riksbankens hus i Göteborg förut
faststälda plan finge vidtagas här ofvan omförmälda förändringar samt
derför enligt afgifvet kostnadsförslag behöfligt anslag af högst 19 850
kronor beviljas.
På grund af hvad till stöd för ifrågavande framställning anförts
finner utskottet sig ega giltig anledning förorda bifall till densamma
och hemställer alltså,
det Riksdagen ville medgifva, att samtliga de af
styrelsen för afdelningskontoret i Göteborg, i enlighet
med utsedde. besigtningsmäns utlåtande, föreslagna
förändringar i den för ombyggnaden af riksbankens
hus derstädes faststälda plan finge vidtagas och särskilda
skyddsmurar intill grannarnes brandmurar upp
-
20
Banlcoutskottets Memorial N:o 3.
föras äfvensom bevilja det anslag af högst 19,850
kronor, som enligt uppgjordt och af styrelsen granskadt
kostnadsförslag härför erfordras.
Stockholm den 13 februari 1888.
På bankoutskottets vägnar:
G. S. ÅKERHIELM.
Stockholm, K. L. Beckman, 1888.,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.