Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken.

1888-03-23 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1888:7, Utlåtande i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare afdelning skontor af riksbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Uankoutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli deri 23 mars 1888, kl. 3 e.

Utlåtande i anledning af väckta motioner om inrättande af ytterligare

afdelning skontor af riksbanken.

Uti tretton särskilda till förberedande behandling af bankoutskottet

hänvisade motioner hafva förslag framstälts om inrättande af nya afdelningskontor

af riksbanken.

Af dessa motioner afse 3 — afgifna inom Första Kammaren af

herr friherre F. von Essen (motion n:o 16) och af herr Wallenius

(motion n:o 38) samt inom Andra Kammaren af herr Joll. Jonsson i

Fröstorp, med hvilken 8 andra ledamöter af samma kammare förenat

sig (motion n:o 103) — inrättande af ett afdelningskontor i Skaraborgs

län, i hvithet syfte hemstälts af

friherre von Essen:

»att Riksdagen behagade besluta att inrätta ett riksbankens

afdelningskontor i Sköfde för Skaraborgs län under de

vilkor och bestämmelser som gälla för senast inrättade kontor»;

herr Wallenius:

»att Riksdagen behagade besluta att inrätta ett riksbankens

afdelningskontor i Mariestad för Skaraborgs län under de vilkor

och bestämmelser, som gälla för senast inrättade kontor»

samt herr Joll. Jonsson in. fl.:

»att Riksdagen måtte besluta inrätta ett riksbankens afdelningskontor

inom Skaraborgs län samt uppdraga åt fullmägBih.

Ull Riksd. Prat. 1888. 6 Sami. 1 Afä. 5 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

t-ige i riksbanken att förlägga detsamma till den af länets

städer, som fullmägtige finna vara dertill mest lämplig med

afseende på allmänna rörelsens kraf och riksbankens egen

fördel.»

Vidare har i 2:ne motioner, väckta den ena i Första Kammaren

af herr Carlheim-Gyllensköld (n:o 21) samt den andra inom Andra Kammaren

af herr T. Stockenbery in. fl. (n:o 59), Halmstad föreslagits

såsom plats för nytt riksbankskontor och i sådant afseende hemstälts

af den förre:

»att Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett riksbankens

afdelningskontor i Halmstad för Hallands län under enahanda

vilkor och bestämmelser, som nu gälla för riksbankens

öfriga afdelningskontor»;

och af den senare:

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett afdelningskontor

af riksbanken i Halmstad med det distrikt, som bankofullmägtige

finna lämpligt att bestämma samt under de vilkor

i öfrigt hvilka fullmägtige jemväl må ega att föreskrifva.»

Derjemte har herr L. O. Smith (Första Kammaren, motion n:o 27)

föreslagit,

»att Riksdagen täcktes besluta att i städerna Kristianstad

och Karlstad inrätta afdelningskontor af riksbanken vid början

af 1889, hvilka nya afdelningskontors rörelse borde omfatta

Kristianstads och Vermlands län, öfverlemnande åt Riksdagen

att bestämma allt hvad som i följd häraf kan anses nödigt»,

äfvensom herr G. Jansson i Krakerud in. fl. (motion n:o 45 i

Andra Kammaren) anhållit,

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett riksbankens

afdelningskontor i Karlstad för Vermlands län under enahanda

vilkor och bestämmelser, som gälla för öfriga riksbankens afdelningskontor.

»

Öfriga motionärer, samtliga tillhörande Andra Kammaren, hafva

föreslagit:

herr G. Ryding m. fl. (motion n:o 40):

»att Riksdagen må besluta inrättandet af ett riksbankens

afdelningskontor i Hernösand för Vesternorrlands län eller

det område deraf, som bankofullmägtige få rätt att bestämma

samt under de vilkor och bestämmelser i afseende på lånerörelsen,

som fullmägtige jemväl ega föreskrifva, men i öfrigt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

3

på enahanda grunder, som gälla för riksbankens öfriga afdelningskontor»;
herr

J. Ericsson i Norrby m. fl. (motion n:o 95);

»att Riksdagen måtte besluta inrättandet af ett riksbankens

afdelningskontor i Linköping för Östergötlands län under

de vilkor och med de bestämmelser, som gälla för de förut

inrättade afdelningskontoren i landsorten»;

herr P. Pehrsson i Törnerycl in. fl. (motion n:o 135):

»att Riksdagen måtte besluta inrättande af ett riksbankens

afdelningskontor i Karlskrona»; ,

herr G. A. Wändahl (motion n:o 157):

»att Riksdagen besluter inrättande af ett riksbankens afdelningskontor

i Sundsvall med Vesterbottens och Vesternorrlands

län tillsvidare till område»;

herr A. Hansson i Solberga (motion n:o 162):

»att Riksdagen måtte besluta, det ett riksbankens afdelningskontor

inrättas för Kopparbergs län i Falun med vilkor

och bestämmelser, som bankoutskottet finner lämpligt föreslå»;

hvarjemte slutligen herrar M. Halm och L. Jönsson i Sandby i motion

n:o 62 hemstält,

»att Riksdagen, beträffande ordnandet af lånerörelsen vid

de efter s. k. nya systemet — Kalmarkontoret — inrättade

afdelningskontor af riksbanken, må besluta, att äfven mindre

kreditiv mot borgen må medgifvas till belopp, hvars maximisiffra

bankofullmägtige skola ega bestämma; dels äfven att, under

förutsättning att hvad i första punkten föreslagits bifalles,

ytterligare ett afdelningskontor inrättas under år 1888 med

uppdrag åt bankofullmägtige att bestämma platsen för detsamma,

dock så att kontoret blir förlagdt, i någon länsresidensstad

och att de s. k. gamla afdelningskontoren (med undantag

af Göteborg och Malmö), så snart fulhnägtige finna

sådant lämpligen kunna ske, ordnas i likhet med de nya kontoren.

»

Fulhnägtige i riksbanken, till hvilka förevarande ärende varit för

afgifvande af utlåtande öfverlemnadt, hafva vid fullgörande af detta

uppdrag i frågan yttrat följande:

»I det utlåtande, hvilket af fullmägtige afgifvits till bankoutskottet

vid 1887 års senare riksmöte, hafva fullmägtige utvecklat de skäl, som

föranledt dem att afstyrka väckta förslag om ytterligare utsträckning af

riksbankens verksamhet genom upprättande af nya afdelningskontor i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoiitslcottets Utlåtande N:o 7.

väsentlig öfverensstämmelse med de äldre. Tillika framhöllo fullmägtige

vid samma tillfälle en ändrad anordning af kontorens verksamhet

såsom enda vilkoret för att riksbanken skulle blifva i stånd att tillmötesgå

framstälda önskningar om nya afdelningskontor och uttalade

sig derjemte om önskvärdheten deraf, att den ifrågasatta begränsningen

af de nya kontorens lånerörelse skulle i den mån sådant utan olägenhet

kunde ske tillämpas jemväl på äldre eller de mindre betydande

bland dessa. Beträffande åter uprättandet af nya kontor på de af

fullmägtige angifna grunderna funno sig fullmägtige böra betona vigten

deraf, att det nya systemet endast varsamt och småningom skulle

blifva genomfördt och uttalade i enlighet dermed såsom sin åsigt, att

till en början och för det dåvarande endast ett nytt afdelningskontor

kunde lämpligen inrättas, hvilket ock borde förläggas på ett sådant

ställe och erhålla ett sådant område för sin verksamhet, att inga särskilda

svårigheter vållades vid genomförandet af den nya anordningen.

Utskottet hemstälde för sin del om afslag å samtliga i ämnet

väckta motioner och anförde såsom skäl härför det för öfrigt äfven af

fullmägtige berörda förhållandet, att den på omfånget och arten af

afdelningskontorens verksamhet mägtigt inverkande frågan om riksbankens

ställning gent emot de enskilda bankerna i afseende å rätten

att utgifva sedlar ännu icke funnit sin lösning. Genom Riksdagens

beslut blef dock bestämdt, att ett nytt afdelningskontor skulle upprättas

nemligen i Kalmar med eu del af Kalmar län såsom distrikt, Detta

kontor trädde i verksamhet den 15 sistlidne december.

Såsom af ofvanstående, jemfördt med hvad fullmägtige i sitt utlåtande

af år 1887 anfört, torde framgå, måste utvecklingen af riksbankens

verksamhet i och genom nya afdelningskontor anses bero på

den organisation, som åt dessa gifves, likasom på den rätta tillämpningen

i praxis af de principer, som för deras verksamhet uppstälts.

Det är lätt insedt, att, då afdelningskontoret i Kalmar utöfvat sin verksamhet

under blott tre månaders tid, icke ens fullmägtige sjelfva ännu

kunnat blifva i tillfälle att bilda sig ett säkert omdöme om huru det

verkat och i hvad mån de för dess lånerörelse faststälda grunder kunnat

så upprätthållas, att på en gång det legitima affärslifvets kraf blifvit

tillfredsstälda och riksbankens säkerhet fullt tillgodosedd. Vid

sådant förhållande synes det fullmägtige särskildt med afseende på

angelägenheten af att vid anordnande af nya afdelningskontor kunna

fortgå i den rigtning, som påkallas af omsorgen om riksbankens ställning

och uppgift, sådan denna enligt principerna för ett sundt bankväsen

måste fattas, i högsta grad vigtigt att kunna stödja sig på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

o

tillförlitligt vunnen erfarenhet. Något särskild! skal att, då ännu icke

ett år förflutit efter beslutet om upprättande af ett afdelningskontor

enligt ett nytt system, anordna ytterligare ett, synes så mycket mindre

förefinnas, som hittills nya afdelningskontor icke inrättats två år å rad,

men deremot mer än en gång först efter hemligen lång mellantid.

Frågan om sedelutgifningsrätten är fortfarande olöst, och de enskilda

bankernas konkurrens i afseende härå måste naturligtvis i ej ringa mån

för riksbanken inskränka möjligheten att med egna sedlar förlägga

en så pass omfattande rörelse, som skulle följa med anordnandet af

flere nya afdelningskontor samtidigt eller tätt efter hvarandra, allra

helst som dessa skulle blifva, såsom flere af motionärerna synas hafva

åsyftat, inrättade i hufvudsaklig likhet med de äldre kontoren.

Pa grund af hvad sålunda blifvit anfördt anse fullmägtige icke rådlig!.

, att Riksdagen nu skulle besluta upprättandet af något afdelningskontor.

Beträffande åter det af herrar Dalin och L. Jönsson framstälda

förslaget om ändring i de för lånerörelsen vid kontoret i Kalmar

nu gällande bestämmelser anse sig fullmägtige, som för öfrigt i

afseende härå icke finna skäl vara anförda, ledande till upphäfvande i

väsentlig mån af hvad sistlidet år blifvit faststäldt, så mycket mera

föranlåtna att dertill afstyrka bifall, som en ändring i den af motionärerna

ifrågasatta rigtningen skulle göra det ännu svårare för riksbanken

att i enlighet med derom Iramstälda önskningar anordna nya

afdelningskontor i olika delar af riket.»

De synnerligast under senare åren i stort antal återkommande motioner

om inrättande af nya afdelningskontor af riksbanken gifva otvetydigt

tillkänna att inom representationen den åsigt allt mer och mer

synes göra sig gällande, att riksbanken i den mån ske kan bör genom

oylika kontor utgrena sig i landsorten. Såsom skäl mot vidtagande

af åtgärder i sådant syfte hafva hufvudsakligen anförts den sväfvande

frågan om ordnandet af bankväsendet i dess helhet inom landet med

afseende å de enskilda bankernas ställning och särskild! deras sedelutgifningsrätt,

äfvensom tvekan huruvida ej inrättandet af nya afdelningskontor,

i synnerhet om de anordnades i likhet med de äldre kontoren,

kunde anses i viss man splittra riksbankens krafter och menligt

inverka på dess förmåga att fullgöra sitt vigtigaste ändamål, som vore

att upprätthålla myntvärdet och att derjemte i tider af ekonomiskt betryck

kunna lemna affärslifvet det understöd, som detta vid sådana

tillfällen bäst behöfver.

De tid efter annan väckta förslagen angående ändring i lagstift
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

ningen för de enskilda bankerna hafva ännu ej ledt till något afgörande

beslut, till följd hvaraf dessa banker erhållit nya oktrojer, om

ock för kortare tid än vanligt eller intill 1893 års slut. Då sådant

ovisshetstillstånd kan komma att jemförelsevis ganska länge fortfara,

vill det derför synas som ej tillräckligt skäl förefunnes att i afvaktan

på reglering af dessa förhållanden uppskjuta den successiva utvidgning

af riksbankens verksamhet i orterna genom inrättande af afdelningskontor,

som ostridigt i åtskilliga hänseenden visat sig vara af gagn

bland annat såsom bidragande till ökad spridning af riksbankens sedlar

och beredande af lättare tillfällen till penningeförsträckningar samt

billigare vilkor dervid; och då ''fullmägtige, på sätt af deras utlåtande

i dylik fråga till bankoutskottet vid 1887 års senare riksdag framgår,

till en del låtit sina betänkligheter i fråga om nya riksbankskontor i

orterna falla, under förutsättning att kontorens verksamhet i viss mån

begränsades, så att denna blefve mera bankmessig, än tillförene kunde

anses hafva varit fallet, har utskottet häraf funnit ökad anledning till

fortgående i den rigtning, som ytterst har till mål riksbankens utgrening

genom kontor i hvart och ett af rikets län.

Vid öppnandet år 1887 af det af Riksdagen samma år beslutade

afdelningskontoret i Kalmar tillämpades af fullmägtige ofvan antydda

delvis förändrade grunder i afseende å riksbankskontorens verksamhet.

Visserligen hafva fullmägtige erinrat, att så kort tid förflutit, sedan

nämnda kontor inrättades, att ej tillräcklig kännedom vunnits om lämpligheten

af det nya systemet, men då ju alltid, äfven om beslut under

innevarande riksdag komme att fattas om öppnande af ännu ett afdelningskontor

af riksbanken, fullmägtige, innan förberedande åtgärder

derför kunna afslutas, få tillfälle inhemta någon tids ytterligare erfarenhet

om verkningarne af de nya anordningarne, och då dessutom

fullmägtige ej böra erhålla ovilkorlig föreskrift att ordna ett tilläfventyrs

blifvande nytt kontor vare sig till likhet med Kalmarkontoret eller

de äldre kontoren, har utskottet för sin del ej ansett denna erinran

böra tillmätas allt för stor vigt.

Genom behållna andelar af bankovinsten och genom utvidgad rörelse

hafva riksbankens fonder under senare åren högst betydligt ökats.

Härtill kommer att genom förändrade grunder för riksbankens sedelutgifningsrätt,

den obegagnade delen af densamma vuxit så, att den

under innevarande år ej vid något tillfälle understigit 30 millioner, men

väl uppgått till mer än 42 millioner kronor. Medel till förlag för nya

afdelningskontor saknas sålunda ej, och om äfven tydligt är att utlemnande

i rörelsen af sedlar i viss mån tynger på den egentliga kas
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

7

sai\ och under brydsamma tider kan hafva sina betänkligheter, torde

dock ett så jemförelsevis obetydligt belopp, som erfordras för ett afdelningskontor,

ej under nuvarande förhållanden böra ingifva några

större farhågor, synnerligast om, såsom ju afsedt är, dess verksamhet

begränsas på sätt fullmägtige finna lämpligt. Utskottet anser för den

skull att hvarken riksbankens ställning eller andra omständigheter böra

lägga något hinder i vägen för inrättande under innevarande år af

ytterligare ett afdelningskontor af riksbanken.

Om förslagen i afseende å plats för nya afdelningskontor vid denna

likasom vid föregående riksdagar varit mångahanda, har dock i allmänhet

den åsigt gjort sig gällande, att riksbankskontor bör förläggas i

länsresidensstad. Med biträdande af denna åsigt har utskottet dock

ansett det kunna och höra uppdragas åt fullmägtige, som, när fråga

förevar att uppgöra en plan för inrättande af afdelningskontor af riksbanken,

delvis yttrat sig jemväl om den ordning, i hvilken dylika kontor

borde inrättas, att bestämma den residensstad, hvarest sådant kontor

bör öppnas, helst fullmägtige, med den kännedom de ega och kunna

förskaffa sig om affärsförhållanden och ställningen i öfrigt inom de

särskilda orterna, syntes vara närmast i tillfälle att afgöra företrädet

mellan de nu föreslagna eller andra lämpliga platser.

På grund häraf har utskottet ock funnit sig höra endast så till

vida tillstyrka bifall till ofvanberörda framställningar om nya afdelningskontor,

att utskottet föreslår,

det Riksdagen ville besluta att ett afdelningskontor

af riksbanken bör under år 1888 inrättas i

den länsresidensstad, som fullmägtige i riksbanken

ega bestämma, med bemyndigande tillika för dem att

tillsvidare och intilldess Riksdagen kan annorlunda

besluta föreskrifva de vilkor och bestämmelser i afseende

å kontorets distrikt och lånerörelse samt dess

skötande i öfrigt, som kunna finnas erforderliga,

hör den händelse denna utskottets hemställan vinner Riksdagens

bifall, kommer utskottet att framdeles i memorial angående bankoreglementet

afgifva förslag till de bestämmelser och tillägg i detsamma,

som i anledning af sådant Riksdagens beslut påkallas.

Stockholm den 23 mars 1888.

På bankoutskottets vägnar:

G. S. ÅKERHIELM.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

Reservationer:

o

af herrar friherre J. G. N. S. Akerhielm, A. Peyron, C. H. Nordenfelt,

TF. A. Söderhjelm och TF Falk, som yttrat:

»Då, på sätt bankofullmägtige anfört, ännu icke föreligger tillräcklig

erfarenhet om verkningarne af det nya system för afdelningskontor,

hvilket vid kontoret i Kalmar tillämpas, och då ej heller förekommit

särskilda skäl för inrättande nu af ett nytt afdelningskontor af

riksbanken, så anse vi oss böra mot utskottets beslut anmäla vår reservation,

med påpekande af det synnerligen olämpliga i den af utskottets

flertal påtunna utvägen att från riksbankens principal, Riksdagen, på

de hvarje år grundlagsenlig! omval underkastade fullmägtige vältra bördan

af ansvaret för utväljande af plats för det nya kontoret»;

af herr H. M. Ericsson, som anfört:

»Delande den uppfattning, herrar bankofullmägtige uttalat i fråga

om de vid innevarande riksdag väckta motionerna om inrättande af

nya afdelningskontor af riksbanken, skulle jag vid afgifvande! af min

reservation mot utskottets hemställan i förevarande ämne kunnat inskränka

mig till att endast uttala denna min, från majoritetens inom

utskottet afvikande mening, om icke det sätt, hvarpå denna majoritet

affatta!, sitt förslag, synts mig erfordra särskild belysning.

Den ställning, bankoutskottet i förhållande till riksbanken och dess

fullmägtige fått sig anvisad, kan närmast betecknas såsom en verklig

öfverstyrelse. Det är denna sin ställning och deraf härflytande pläter,

detsamma synes mig hafva förbisett, då utskottet uppstält sin förevarande

hemställan till Riksdagen. Ty då bankofullmägtiges yttrande

infordrats öfver motionerna om nya afdelningskontor och fullmägtige

efter pröfning af de särskilda yrkandena enhälligt och på anförda skäl

afrådt från inrättande för närvarande af ett eller flere nya afdelningskontor,

men utskottet icke desto mindre ansett tiden vara lämplig för

anordnande af ännu ett dylikt kontor, hade det ock varit utskottets

skyldighet att sjelft, så långt dess befogenhet derutinnan sträcker sig,

afgöra hvar detta kontor borde läggas. Bestämmandet af denna plats

innefattar ett val mellan de ortsintressen, som med afseende på frågor

om nya riksbankkontor framträdt mer eller mindre häftigt under de

senare riksdagarne. Detta val har nu utskottets majoritet funnit vara

en alltför ömtålig och grannlaga sak att taga befattning med och för

att reda sig ur svårigheterna tillgripit den beqväma utvägen att hvälfva

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Utlåtande N:o 7.

9

hela ansvaret för detta val på banköfullmägtiges, den underordnade

myndighetens, skuldror. Men med all den magt och myndighet, bankoreglementet

tillägger fullmägtige i riksbanken, lära icke de befinna sig

i eu bättre ställning och icke hafva lättare än utskottet att utvälja den

särskilda plats, som före öfriga föreslagna bör erhålla afdelningskontor.

Möjligen har utskottets majoritet funnit, att ingen af de af motionärerna

uppgifna och föreslagna orter för riksbankskontor bort deraf

komma i åtnjutande, men, om så är, hade sådant bort klart uttalas, då

derigenom åtminstone någon ledning lemnats för bankofullmägtige i

fråga om utskottets mening i detta hänseende.

Jemväl ur eu annan synpunkt anser jag ett sådant uttalande hafva

varit på sin plats, i det* att saknaden deraf kan anses innefatta ett

åsidosättande af bankoutskottets på dess egenskap af öfverstyrelse för

riksbanken grundade pligt att sorgfälligt utreda alla de frågor angående

riksbanken, som af utskottet behandlas. Utskottet vill nödvändigt

hafva ett nytt afdelningskontor, men oaktadt många förslag föreligga

om stället för sådant kontor, undandrager sig utskottet all pröfning

häraf; ett förfarande, som synes mig så mycket mera anmärkningsvärdt,

som utskottet, på grund af det initiativ, grundlag och instruktion

anförtrott detsamma, icke behof! stanna i förlägenhet i fråga

om lämplig plats för kontoret, äfven om alla de af motionärerna föreslagna

af en eller annan orsak befunnits otjenliga.

Utskottet synes mig sålunda icke såsom sig vederbort motsvarat

de fordringar, hvilka Riksdagen eger fog ställa på detsamma, då utskottet,

med afseende på afdelningskontors inrättande i strid med bankofullmägtiges

utan tvifvel med hänsyn till riksbankens eget bästa gjorda

uttalande i frågan, föreslagit Riksdagen att redan under innevarande

år inrätta ett nytt kontor, men underlåtit att tillika afgifva förslag om

platsen för detsamma.»

I denna af herr Ericsson afgifna reservation har herr J. A. Sandberg

instämt.

Herrar J. 0. Sundström och C. 0. Berg hafva begärt få antecknadt,

att de till följd af sjukdom icke deltagit i detta ärendes behandling.

Bih. till Bilcsd. Prot. 1888. 6 Samt. 1 Afå. 5 Stift.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.