Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3

1888-04-06 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1888:3, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den G april 1888, kl. 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om

ändring af § 14 riksdagsordningen.

D grundlagstiftaren, med öfvergifvande af ståndsrepresentationen,

i vår tatsförfattning upptog principen om samfälda val, sökte lian

uppdra a gränserna för den politiska rösträtten på sådant sätt, att ett

så rin a antal som möjligt af de personer, hvilka då egde valrätt,

skulle erifrån uteslutas, hvaremot någon utsträckning af rösträtten

icke a ågs böra ifrågakomma, helst något behof deraf då icke gifvit sig

till kän a. Såsom vilkor för rättigheten till deltagande i lagstiftningen

bestäm es eu viss förmögenhetsställning, hvilken temligen nära sammanföll

med den, som gifvit ledamöterna i de forna borgare- och bondestånden

rätt till deltagande i riksdagsmannaval. Men om således den

nu gäl ande riksdagsordningen med sina bestämmelser om valcensus

velat f rbehålla valrätten vid riksdagsmannaval åt förmögenhetsklasser,

som å minstone icke stode under dem, hvilka ingingo i de nämnda

båda st eden, så har dock en relativ tillväxt af valmanscorpsen blifvit

eu följ deraf, att, med penningvärdets fortgående fall och arbetslönernas

sti ''ande, de nuvarande bestämmelserna om minimum af taxeringsvärde

ch årsinkomst i verkligheten blifvit nedsatta. I sådant afseende

lemnar den officiella valstatistiken den upplysning, att, då de valberättigades

antal år 1872 utgjorde 5,0 procent af hela rikets folkmängd,

denna iffra undergått eu jemn höjning samt år 1884 utvisade C,3 procent

a det årets folkmängd. För näst derpå följande år föreligger

visserli en i statistiska centralbyråns underdåniga redogörelse angående

Bill till Iiiksd. Prof. 1888. 3 Sand. 3 Käft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

valrätt till Riksdagens Andra Kammare år 1885 den uppgiften, att hela

antalet af de personer, hvilka då egde rösträtt vid val till Riksdagens

Andra Kammare, utgjorde 6,6 3 procent i förhållande till hela tolkmängden,

om nemligen bland de röstegande jemväl medräknas de, som

icke betalt sina kommunalutskylder, eljest 6,0 7 procent. Men då, enligt

meddelande från statistiska centralbyrån, dessa senare siffror framgått

ur ett mera sofradt material, nemligen namnuppgifter från kommunerna,

äro de ej fullt jemförliga med dem, som angifva procenttalen från de

föregående åren, och hvilka grunda sig på summariska uppgifter från

kommunerna. Angående de år 1887 förättade val till Andra Kammaren,

hvilka grundats å folkmängdsuppgifter för år 1886, är valstatistik

under arbete, men ännu ej fullbordad, hvadan några uppgifter om de

röstberättigade vid dessa val icke kunna här meddelas.

Utöfver denna småningom skeende sänkning af det s. k. politiska

strecket, hvilken efter all sannolikhet än ytterligare skall komma

att liksom af sig sjelf fortgå, hafva emellertid framställs yrkanden på

en ännu raskare utjemning af gränserna emellan röstberättigade och

icke röstberättigade vid riksdagsmannaval genom förändringar i riksdagsordningens

bestämmelser om census. Ännu innan grundlagens

stadgande!! härom vunnit tillämpning under så lång tid, att det af deras

verkningar varit möjligt att ens i någon män bedöma, om och i hvilken

grad eu förändring kunde anses af behofvet påkallad, blefvo framställningar

gjorda, som skulle hafva föranledt rubbning af grundvalarne

för den gällande representationsrätten. Redan vid 1869 års riksdag

väcktes förslag om borttagande af alla censusbestämmelser i fråga om

valrätt till Andra Kammaren, och vid nästan alla efterföljande riksdagar,

deribland den senast förflutna, hafva förslag framlagts i ändamål

att få de för denna valrätts utöfvande uppstäda gränser antingen

nedflyttade eller ock helt och hållet undanröjda. Bland de i sådant

afseende väckta förslag har blott det vid 1880 års riksdag framlagda af

konstitutionsutskottet tillstyrkts; samtliga hafva af Riksdagen förkastats.

Jemväl vid innevarande riksdag har sträfvan efter en förändring

i omförmälda hänseende framträdt i följande till utskottet öfverlemnade

motioner, nemligen, inom Första Kammaren, n:o 54 af herr S. A. Hedlurt

<1 samt, inom Andra Kammaren, n:o 6 af herr O. Erickson i Bjersby,

n:o 99 af herr L. P. Larsson i Berga, n:o 118 af herr F. G. Björck

och n:o 167 af herr P. Andersson i Högkil.

I dessa motioner föreslås

af herr Hedlund:

»att 14 § riksdagsordningen må erhålla följande lydelse:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der lian är bosatt, eu hvar,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

hvilken eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på

landet eller i stad till ett taxeringsvärde af minst femhundra kronor,

eller för lifstid eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till

taxeringsvärde ej understigande tre tusen kronor; eller ock är uppskattad

till en årlig inkomst af minst fyra hundra kronor»;

af herr Erickson:

»att Riksdagen måtte antaga att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling följande förändrade lydelse af 14 § riksdagsordningen:

Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar

i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen

eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på

landet eller i stad till ett taxeringsvärde af minst fem hundra kronor,

eller för lifstid eller för minst tre år arrenderar eller under minst tre

år på arrende innehaft jordbruksfastighet till taxeringsvärde, ej understigande

tre tusen kronor, eller ock erlägger till staten bevillning för

eu till minst fem hundra kronor uppskattad årlig inkomst»;

af herr Larsson:

dels

»att Riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring i 14 §

riksdagsordningen, att en hvar, som till staten erlägger bevillning för

en till minst 500 kronor uppskattad årlig inkomst, må ega valrätt»;

dels ock . *

»att Riksdagen för sin del ville besluta eu förklaring af riksdagsordningen

af innehål], att så kallade lägenhetsinnehafvare på landet

skola ega rösträtt»;

af herr Björck:

»att Riksdagen måtte antaga, att hvila till vidare grundlagsenlig

behandling, följande förändrade lydelse af 14 § riksdagsordningen:

Valrätt till riksdagsman för Andra Kammaren eger hvarje infödd

svensk man, som är välfräjdad och till myndiga år kommen, hvilken

i rätt tid betalt sin påförda skatt till stat och kommun. Samma rätt

tillkommer äfven utländing, som till riket inflyttat och erhållit svensk

medborgarerätt samt uppfylt ofvan anförda skyldigheter»;

samt af herr Andersson:

»att Riksdagen för sin del måtte besluta eu förändring i riksdagsordningens

§ 14 sålunda, att ur denna paragraf uteslutas bestämmelserna

om en viss förmögenhets innehafvande eller en viss bevillnings

erläggande, och att alltså paragrafen må erhålla följande lydelse:

Valrätt tillkommer, inom den kommun, der han bosatt är, en

hvar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man.»

I motionerna framställas således följande, från nu gällande be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskott ds Utlåtande N:o 3.

stämmelser angående valrätt till Riksdagens Andra Kammare afvikande

förslag:

1) att den väljande vid utöfvande af sin valrätt icke måtte vara

bunden af den kommun, der han är bosatt (af herr Björck);

2) att valrätten icke mätte göras beroende deraf, att den väljande

är en »i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man» (af

herr Hedlund);

3) att valrätt måtte tillkomma den, som innehar en sådan förmögenhetsställning,

att lian

antingen a) eg er eller med stadgad åborätt innehar fastighet till taxeringsvärde

af minst femhundra kronor (af herrar Hedlund och Erickson);

eller b) för lifstid eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet

till taxeringsvärde ej understigande tretusen kronor (af herr

Hedlund);

eller c) för lifstid eller för minst tre år arrenderar eller under

minst tre år på arrende innehaft jordbruksfastighet, till taxeringsvärde

ej understigande tre tusen kronor (af herr Erickson);

eller d) är s. k. lägenhetsinnehafvare på landet (af herr Larsson);

eller e) erlägger till staten bevillning för en till minst femhundra

kronor uppskattad årlig inkomst (af herrar Erickson och Larsson);

eller f) är uppskattad till eu årlig inkomst af minst fyrahundra

kronor (af herr Hedlund);

eller g) påförts skatt till stat och kommun och i rätt tid betalt

densamma (af herr Björck);

eller ock h) allenast är i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad (af herr Andersson).

Med afseende på de i mom. gj och h) föreslagna qvalifikationerna

för valrätt vill utskottet påpeka, att de skilja sig från hvarandra endast

derutinnan, att i förstnämnda mom. fordras, utöfver hvad som ingår i

det sistnämnda, att påförd skatt jemväl till staten skall vara erlagd.

Den, som betalt sin skatt till kommunen, är nemligen i och med detsamma

i kommunens angelägenheter röstberättigad, om han derjemte

besitter de personliga egenskaper — myndig, välfräjdad och svensk

undersåte — som kommunalförordningarna i öfrigt, uppställa såsom

vilkor för rättigheten att deltaga i öfverläggniugar och beslut rörande

kommunala angelägenheter, och hvilka qvalifikationer herr Björck äfven

upptagit i sitt förslag till ändring af ifrågavarande grundlagsparagraf.

Berättigandet af denna sammanställning hvilar emellertid på rigtigheteu

af det antagandet, att uttrycket: i rätt tid betalt sin påförda

skatt i herr Björcks motion är afsedt att återgifva innehållet af kommunalförordningarnas

uttryck: icke häftar för oguld na utskylder. Skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

förstberörda uttryck tolkas annorlunda, eller efter sin ordalydelse, blir

en hvar utesluten från rätten att deltaga i riksdagsmannaval, som icke

på den för skatteuppbörden bestämda dag erlagt sina utskylder, äfven

om han sedermera betalt dem, under det att för kommunal rösträtt det

gör till fyllest, om skatten till kommunen blifvit betald, skulle det också

icke hafva skett på sjelfva uppbördsstämma;!.

För'' att få en jemförelse till stånd emellan nu ifrågavarande båda

förslag, å ena, och de öfriga jemväl under tredje punkten sammanförda

förslagen, å andra sidan, hvilka senare röra sig med bestämda siffror

till uttryck af den förmögenhetsställuing, som anses böra utgöra vilkor

för politisk rösträtt, är det vidare af nöden att tillse, under hvilka förhållanden

någon får sig ålagdt att betala skatt till kommunen. Enligt

kommunalförordningarne är medlem af kommun skyldig att till kommunens

gemensamma utgifter lemna bidrag, så snart bevillning till

staten påförts honom eller utgår för jordbruksfastighet, som af honom

arrenderas. Bevillningsstadgan åter upplyser, att bevillning utgöres dels

för hvarje fulla ett hundra kronor af fast egendoms taxeringsvärde

dels ock för all behållen inkomst, vare sig af kapital eller arbete, när

den skattskyldiges sammanräknade årsinkomster uppgå till femhundra

kronor. »Rösträtt i kommunens angelägenheter» förutsätter således

eganderätt till fast egendom af åtminstone ett hundra kronors taxeringsvärde,

arrenderätt till jordbruksfastighet af minst samma taxeringsvärde

eller eu årlig inkomst af minst femhundra kronor. I och med

påvisande häraf är äfven i siffror angifven betydelsen för den politiska

rösträtten af nämnda uttryck, likasom herrar Björcks och Anderssons

plats bland lörslagsställarne närmare bestämd: i fråga om inkomstcensus

tillhöra bemälde motionärer samma kategori som herrar Erickson och

Larsson, hvaremot de med afseende på census för rösträtt på grund

af fastighets innehafvande bilda en egen klass, såsom sättande taxeringsvärdet

till blott etthundra kronor.

Går utskottet härefter öfver till eu närmare granskning af de till

dess behandling hänvisade motioner, finner utskottet till en början

det vara högst betänkligt att, såsom af herr Björcks förslag framgår,

lösa den röstegande från skyldigheten att rösta inom den kommun,

der lian är bosatt, och i stället öfverlemna åt honom sjelf att bestämma,

hvar han skall afgifva sin röst. Eu dylik frihet att välja

politiskt forum skulle kunna gifva upphof dertill, att röstberättigade,

som vore obehöflige på eu ort, åtoge sig att i behörig mängd understödja

sina meningsfränder å en annan ort, der desse vore till antalet

underlägsne, och på sådant sätt framkallade ett valresultat, som

ingalunda öfverensstämde med flertalets önskningar inom den val
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

krets, för hvilken valet verkstäldes. Det torde ligga i klar dag, att

det politiska lifvet genom en dylik anordning skulle i hög grad förryckas.

Äfven Herr Hedlund föreslår en frigörelse från de kommunala

banden och går i detta hänseende längre än herr Björck, i det att

den förstnämndes förslag, om det godkändes, skulle hafva till följd,

att för valrätt till Andra Kammaren icke erfordrades de'' förut omnämnda

allmänna behörighetsvilkoren för kommunal rösträtt; hvartill

komme, att den, som häftade för oguldna kommunalutskylder, äfvensom

qvinna skulle ega valrätt. Då motionären således icke tagit hänsyn

till betingelserna för rättigheten att rådslå om kommunens angelägenheter,

anser han sig vara oförhindrad att gorå framställning om

nedsättning af census för inkomst ända till fyra hundra kronor. Med

nu gällande bevillningsstadgas bestämmelser blefve emellertid en dylik

sänkning af det s. k. politiska strecket utan all betydelse; ty då, såsom

redan blifvit angifvet, bevillning för inkomst icke eger rum, när den

skattskyldiges sammanräknade årsinkomster understiga femhundra kronor,

kommer någon uppskattning till inkomst i slikt fall icke heller i

fråga. Herr Hedlunds motion i dessa delar synes derför icke förtjena

något vidare afseende.

Då herr Larsson, med förmälan att det utan tvifvel varit lagstiftarens

mening, att s. k. lägenhetsinnehafvare på landet, med hvilka motionären

förstår innehafvare af sådan fast egendom, som i § 5 bevillningsstadgan

upptages under rubriken »annan fastighet», äfven skulle ega

rösträtt vid val till riksdagsmän i Andra Kammaren, föreslår eu förklaring

af riksdagsordningen i syfte att få den ovisshet, som rörande

dylike lägenhetsinnehafvares rätt i omförmälda hänseende skulle varit

rådande, häfd, vill utskottet, under erinran derom, att § 88 regeringsformen

icke medgifver någon för framtiden gällande förklaring af grundlagarne,

utan på det sätt, som vid ändringar i dem bör iakttagas, uttala

såsom sin mening, att stadgandet i § 14 riksdagsordningen bör

så tolkas med afseende på förenämnde personers rösträtt, att den förklaring,

motionären åsyftar, i sjelfva verket skulle blifva eu utsträckning

af rösträtten till personer, hvilka det icke varit lagstiftarens afsigt

att tilldela en sådan rätt. Den i § 5 bevillningsstadgan såsom

»annan fastighet» rubricerade fasta egendom, hvilken motionären kan

antagas åsyfta, är »lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens

hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden» samt »byggnad, belägen

på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det derå drifna jordbruk

eller dithörande näring.» Om eganderätten till såväl byggnad som

den tomt, hvarå den blifvit uppförd, är förenad i en hand, eller tomten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

7

med stadgad åborätt innehafves af byggnadens egare, är det tydligt,

att en sådan lägenhet utgör fast egendom af den beskaffenhet, att densamma,

under förutsättning af stadgadt minimivärde, gifver valrätt till

Andra Kammaren. Der åter egaren af byggnaden icke tillika med

eganderätt eller stadgad åborätt innehar tomten, utan dertill endast

har nyttjanderätt för viss tid, längre eller kortare, eller obestämd tid,

är han icke att anse såsom egare af fast egendom i den bemärkelse,

hvari detta ord, enligt riksdagsordningen, bör fattas, såsom vilkor för

politisk rösträtt, ehuruväl bevillningsstadgan benämner en dylik lägenhet

fast egendom. I privaträttsligt hänseende betraktas den likväl

icke såsom fast egendom. Uppenbart är ock, att eganderätt till en

byggnad, hvarmed icke är förenad eganderätt eller stadgad åborätt

till den jord, hvarå byggnaden är uppförd, icke kan anses innebära

den mera tryggade och oberoende ställning, som föranledt grundlagstiftaren

att låta ett så ringa fastighetsvärde som ett tusen kronor

medföra valrätt, helst vida strängare vilkor äro uppstäda för arrendator®

rösträtt’3). För att bereda politisk rösträtt åt innehafvare af sådan

lägenhet, som senast omförmälts, erfordrades alltså en grundlagsändring,

hvilken emellertid lärer vara hvarken nödig eller nyttig, allra

minst om, såsom motionärens mening synes vara, lägenhetsinnehafvare,

utan afseende 4 värdet af de lägenheter, de innehafva, skulle få sig

medgifven rätt att välja riksdagsman,

Beträffande derefter de sex återstående förmögenhetskategorier,

som motionerna gifva anledning att uppställa, är utskottet numera i

tillfälle att med ganska stor säkerhet bedöma verkningarna af en utvidgad

politisk rösträtt i de föreslagna rigtningarna. Den statistiska

redogörelse för antalet personer inom hvar och en af de i § 14 riksordningen

angifna tre särskilda klasser, som dels redan ega valrätt till

Andra Kammaren, dels skulle erhålla sådan genom större eller mindre

nedflyttning af de i nämnda paragraf föreskrifna gränserna för denna

rätt, hvilken redogörelse Riksdagen i underdånig skrifvelse den 13 maj

1884 anhöll, att Kongl. Magt täcktes låta utarbeta, föreligger nemligen

nu i ett af statistiska centralbyrån utgifvet arbete i tvenne afdelningar,

den första, angående de röstberättigades antal, och den andra, angående

deras yrken för år 1885.. Inuan utskottet yttrar sig öfver de i föreliggande

motioner väckta förslag till nedsättning af census vid riks- *)

*) Att utskottets tolkning af gällande riksdagsordnings stadganden i förenämnda ämne

öfverensstämmer med den praxis, som gjort sig gällande i högsta domstolen, inhemtas åt

Nytt Juridiskt Arkiv, åtel. I, årg. 1887, sid. 478, 503 och 513.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

dagsmannaval, vill utskottet derför ur statistiska centralbyråns förberörda

utredning, hvilken är af eu betydande omfattning, återgifva några af

de punkter, som för nu afhandlade frågor äro mest belysande.

Med afseende på klass- och yrkesfördelningen för de till Riksdagens

Andra Kammare röstberättigade — hvilka utgjorde i hela riket, i

fall de för oguldna kommunalutskylder häftande ej inräknas, 282,112,

deraf 233,743 tillhörde landsbygden och 48,369 städerna, men, om

åter de för kommunalutskylder häftande inräknas, 307,719, deraf

245,765 å landsbygden och 61,945 i städerna — visar sig, att, då de

för oguldna kommunalutskylder häftande ej inräknas voro 225,730

fastighets eg are, 10,757 arrendatorer af jordbruksfastighet och 66,205 skattskyldige

för inkomst (inkomstegaré), hvilka tal, i fall de röstberättigade,

hvilka på grund deraf, att de ej inbetalt kommunala utskylder, voro

beröfvade valrättens utöfning, inräknas, höjas till 238,772 fastighetsegare,

11,114 arrendatorer och 79,570 inkomstegare. Ett mycket stort

antal af dessa personer tillhörde mer än en af de röstberättigades olika

klasser, hvaraf förklaras den omständigheten, att nu senast anförda tal

betydligt öfverstiga ofvan uppgifna antal röstberättigade, beträffande

hvilka behörigt afdrag skett för de mer än en gång räknade.

Med frånseende af de personer, hvilka äro ensamt eller företrädesvis

egare af annan fastighet, utgöra de egentlige jordegarne ändock

81.90 procent af samtlige röstberättigade å landsbygden. Inom de tre

nordligaste länen samt Hallands och Elfsborgs län stiger deras antal

ända till 91—94 procent derutaf (maximum i Vesterbottens län 93.0 4

procent). Å andra sidan uppgå de i de fyra med hvarandra sammanhängande

länen, Stockholms, Upsala, Södermanlands och Östergötlands

län, till blott 61—64 procent (minimum i Stockholms län 61.10 procent),

samt vidare i Vestmanlands län till 70.3 2 procent, i Malmöhus län till

71 procent, i Gefleborgs län till 73.56 procent, i Örebro län till 77.32

procent och i Göteborgs och Bohus län till 78.2 4 procent. I samtliga

öfriga län utgöra de mellan 80 och 90 procent af de röstberättigades

antal.

Största inflytandet på landsbygdens riksdagsmannaval till Andra

Kammaren kunna således gods- och hemmansegarne utöfva, i det att

de ensamme utgöra mer än -f af hela valmanscorpsen. Inom de särskilda

länen kan deras numerär visserligen vara större eller mindre,

men i alla utgöra de majoritet. Relativt fåtaligast äro de inom Stockholms

län 58.17 procent och Södermanlands län 58.28 procent af samtlige

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

9

de röstberättigade, som betalt sina kommunalutskylder. Närmast dessa

län komma de trenne angränsande länen, Östergötlands län 60.16 procent,

XJpsala län 61.96 procent och Vestmanlands län 67.43 procent samt

dernäst Malmöhus län 67.7 3 procent och Gefleborgs län 69.39 procent.

Största andelen af de röstberättigade utgjorde gods- och hemmansegarne

åter i Hallands, Vesterbottens, Elfsborgs och Norrbottens län,

i alla öfver 89 procent, i Hallands län särskild! 89.9 3 procent, samt

dernäst i Jemtlands och Kopparbergs län, de tre Smålandslänen, Blekinge,

Skaraborgs, Gotlands, Vermlands och Vesternorrlands län, i alla mellan

87 och 80 procent. I de tre återstående länen vexlare procenttalet

mellan 73 och 79 procent.

Äfven inom hvar och en af de 145 valkretsar, i hvilka landsbygden

år 1885 var delad, utgör i allmänhet gods- och hemmansegaregruppen

under nuvarande förhållanden mer än hälften af valmännens antal. De

enda valkretsar, som utgöra undantag ifrån regeln, äro följande, hvarest

gods- och hemmansegare af samtlige röstberättigade, som ej häfta för

oguldna kommunalutskylder, utgöra: 45—50 procent i Rönö, Hölebo

och Daga härad i Södermanlands län, Björkekinds m. rn. domsaga i

Östergötlands län, Åskhus och Säfvedals härad i Göteborgs och Bohus

län samt Fernebo härad i Vermlands län; 40—45 procent: i Södra

Roslags domsaga i Stockholms län 43.1 o procent, samt i Luggude domsagas

norra valkrets i Malmöhus län 43.9 3 procent; mindre än 40

procent: i Södertörns domsaga i Stockholms län 36.8 5 procent, Inalles

således 7 valkretsar af 145.

Bland egarne af jordbruksfastighet med taxeringsvärde af 1,000

intill 10,000 kronor ingår gods- och hemmansegaregruppen med inalles

164,248 personer, deraf å landsbygden 163,437 personer. Dessa, eller

de mindre hemmansegarne med politisk rösträtt, utgöra sålunda för

närvarande 53.3 8 procent af hela rikets och särskild! 66.5 0 procent

af landsbygdens alla röstberättigade. Inräknas äfven de personer inom

andra yrken, hvilka ega jord om 1,000 intill 10,000 kronors taxeringsvärde,

kommer hela antalet egare af här omnämnda jordbruksfastigheter

att utgöra inalles 55.66 procent af hela rikets och 69.08 procent af

landsbygdens röstberättigade.

Näst efter gods- och hemmansegarne hafva de dem närstående

arv endator er ne af jordbruksfastighet under nuvarande förhallanden det

största inflytandet på landsbygdens riksdagsmannaval. De utgöra

nemligen 4.2 8 procent af de valmän, som ej häfta för kommunala utskylder.

Inräknas de arrendatorer, som inrymts under andra yrkesgrupper,

blir deras relativa antal 4.5 6 procent. I städerna äro så väl

gods- och hemmansegare som arrendatorer jemförelsevis få till antalet.

Bih. till Rilcsd. Prat. 18S8. 3 Sand. 3 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

Närmast i betydenhet efter arrendatorerne komma å landsbygden

de båda arbetaregrupperna, tillsammans 3.7 7 procent, dernäst betjente

samt folkskolelärare (civile m. fl. betjente; underofficerare och manskap;

folkskolelärare och klockare) 2.44 procent, handlande jemte handelsbokhållare

2.3 9 procent, tjensteman (civile m. fl. tjensteman; officerare;

prester) 2.18 procent — hvilket tal, om äfven den, delvis till tjenstemännen

hörande, gruppen lärare, läkare m. fl. inräknas, höjes till 2.45

procent — samt handtverkare 2.2 6 procent.

Den förnämsta gruppen i städerna äro handtverkarne och med

dem jemförlige näringsidkare, hvilka uppgå till 17.13 procent af samtlige

röstberättigade, som icke häfta för oguldna kommunalutskylder. Sammanslås

de två närstående yrkesgrupperna, handlande och handelsbokhållare,

blir dock procenttalet för dem högre, eller 23.9 7 procent. De två

arbetaregrupperna hinna till 13.07 procent, de tre tjenstemannagrupperna

till 12.01 procent samt med inräkning af lärare- och läkaregruppen

till 17.71 procent, de tre grupperna betjente jemte folkskolelärare till

10.5 7 procent o. s. v. — Med afseende på den af statistiska centralbyrån

företagna yrkesfördelning hänvisar utskottet till de af bemälda

embetsverk derför angifna grunder (Bil. Ditt. A.)

Såsom allmän regel gäller, beträffande de för oguldna kommunalutskylder

häftande, att antalet af dem är större, ju mindre den fastighet

eller den inkomst är, som förmögenhetsgruppen representerar.

Inom alla förmögenhetsgrupper är för öfrigt antalet häftande jemförelsevis

större i städerna än på landet, och framför allt gäller detta

om de inkomstgrupper, hvilka äro skattskyldige för inkomt af 800

intill 1,200 kronor samt af 1,200 intill 1,800 kronor.

Utskottet öfvergår härefter till en redogörelse för statistiska centralbyråns

undersökning angående klass- och yrkesfördelningen för de till

Riksdagens Andra Kammare icke röstberättigade, med hvilka förstås

sådane personer, som skulle erhålla valrätt till Andra Kammaren, derest

de i § 14 riksdagsordningen faststälda förmögenhetsgränser nedflyttades

så, att valrätt tillkomme dem, som vore i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigade.

Antalet sålunda icke röstberättigade uppgick till 179,918, bland

hvilka 141,902 tillhöra landsbygden och 38,016 städerna. För oguldna

kommunalutskylder häftade af dessa 29,734, nemligen 12,952 å landsbygden

och 16,782 i städerna.

Af hela antalet icke röstberättigade voro 71,397 fastighetsegare,

27,104 arrendatorer af jordbruksfastighet samt 87,949 inkomstegare,

och häftade af dessa 7,379 fastighetsegare, 1,711 arrendatorer samt

21,244 inkomstegare för oguldna kommunalutskylder. Antalet af dem,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

som voro skattskyldige inom mer än en klass, är visserligen icke lika

stort som bland do röstberättigade, men dock, såsom af en jemförelse

med ofvan angifna tal för samtlige icke röstberättigade framgår, icke

obetydligt.

I förhållande till samtlige icke röstberättigade å landsbygden, i

städerna eller i hela riket utgöra egarne af jordbruksfastighet och

egarne af annan fastighet, allt eftersom de betalt (B) eller icke betalt

(Öb.) sina kommunalutskylder:

Städerna

Hela riket

Egare

af jordbruksfastighet.

Egare af

annan

fastighet.

B.

Öb.

B och Öb.

B.

Öb.

B och Öb.

0/

/o

0/

/ 0

0/

In

°/

/O

0/

/<>

°/

/o

[eu

28.2 2

31.93

28.55

19.89

21 8 5

20.0 7

2.35

0. 3 3

1.45

7.oi

2.14

4.8 6

:et

24.5(1

14.09

22.83

18.07

10.73

16.85

Angående förhållandet inom de särskilda länens landsbygd, upplyses,

bland annat, att af samtlige icke röstberättigade äro jordegarne

ett fåtal inom Mälarprovinserna och Östergötland, men särdeles många

i Dalarne och Vermland samt de tre nordligaste länen, äfvensom i

Kronobergs och Skaraborgs län.

Efterser man i hvilken proportion olika yrken ingå bland de nu

icke röstberättigade, finner man, att procenttalen för de olika yrkena

äro vidt skilda från dem, hvilka utvisa deras andel i den nuvarande

valmanscorpsen. Gods- och hemmansegare, som af denna corps utgöra

vida mer än hälften, äro endast 4.8 0 procent af de icke röstberättigade,

och äfven om man vid beräkningen fäster sig endast vid landsbygden,

uppgår deras antal endast till 6.0 5 procent.

De yrken, som bland de icke röstberättigade äro af en betydelse,

som närmast kan förliknas vid gods- och hemmansegarnes inom den

nuvarande valmanscorpsen, äro de båda arbetaregrupperna, fabriks- och

handtverksarbetare samt »öfrige arbetare». Tillsammans utgöra de 54.05

procent af rikets icke röstberättigade samt särskildt 53.5 5 procent af

landsbygdens och 55.8 5 procent af städernas icke röstberättigade, hvarvid

dock mellan landsbygd och städer den olikhet råder, att dessa två

yrkesgrupper der ingå i omvänd proportion, så att fabriks- och handtverksarbetarne

äro talrikast i städerna, öfrige arbetare åter på landsbygden.

Närstående till arbetarnes grupper äro handtverkarne under

strecket, hvilka uppgå till 9.51 procent af samtlige icke röstberättigade

samt i städerna särskildt till 14.3 9 procent derutaf.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

Inräknas ej de för oguldna kommunalutskylder häftande, så förändras

i allmänhet procenttalen icke i betydande grad, åtminstone hvad landsbygden

beträffar. I städerna deremot minskas procenttalen ej oväsentligt

för fabriks- och handtverksarbetare samt för sjömän och fiskare.

I stället höjas de för andra grupper, exempelvis civile m. fl. betjente

samt handelsbokhållare.

Uå de förslag till rösträttens utsträckning, som hittills blifvit

väckta, företrädesvis afsett nedsättning af census i fråga om inkomst,

har statistiska centralbyrån egnat de icke röstberättigade, livilka äro

skattskyldige för inkomst, en särskild uppmärksamhet. Antalet af

sådane icke röstberättigade är följande:

Inkomst af kronor Landsbygden. Städerna. Hela riket.

500 intill 600.................................. 33,128 18,670 51,798

600 „ 700................................ 12,381 9,967 22,348

700 „ 800.................................. 6,395 7,408_ 13,803

Summa 51,904 36,045 87,949

Fördelas desse icke röstberättigade inkomstegare på olika yrken

(Bil. Lutt. B), visar sig, att betydligt mer än hälften, 58,9 0 procent, af

samtlige inkomstegare under strecket är taxerad för inkomst af 500

intill 600 kronor, medan 25,41 procent äro uppskattade till 600 intill 700

och 15,6 9 procent till 700 intill 800 kronors inkomst, och äro skiljaktigheterna

mellan de olika inkomstgrupperna större för landsbygden än

för städerna. Sistnämnda omständighet beror dock nästan uteslutande

på förhållandena i rikets två största städer, i det att i Stockholm ytterst

få skattskyldige äro upptaxerade till lägre inkomst än 700 kronor

och i Göteborg mycket få till lägre inkomst än 600 kronor. Ser

man bold, från dessa två städer, utgöra i öfriga städer inkomstegarne

med 500 intill 600 kronors inkomst 61,68 procent, de med 600 intill

700 kronors inkomst 27,63 procent samt de med 700 intill 800 kronors

inkomst 10,6 9 procent af hela antalet, livilka procenttal temligen nära

öfverensstämma med landsbygdens.

Af de särskilda yrkena utgöra de tre, fabriks- och handtverksarbetare,

Döfrige arbetare» samt handtverkare mer än f af hela antalet

i tabellen upptagne icke röstberättigade. Civile m. fl. betjente samt

sjömän och fiskare komma dem närmast. I fråga om städer och landsbygd

ingå de olika yrkena i allmänhet ej i samma proportion bland

hvarderas icke röstberättigade inkomstegare, och visa bland annat

grupperna folkskolelärare och klockare, de tre jordbruksgrupperna,

handlande, handelsbokhållare, fabriksegare, »öfrige arbetare)) samt räntetagare

betydliga skiljaktigheter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

Sedan statistiska centralbyrån sålunda gjort en undersökning

angående antalet röstberättigade och icke röstberättigade samt deras

yrken, gifver den eu praktisk tillämpning af de genom berörda undersökning

vunna resultat genom att uppvisa verkningarna af rösträttens

utsträckning beträffande yrkesfördelningen. Då det emellertid icke varit

möjligt att angifva, hvilken inverkan i nämnda afseende en sänkning

af det s. k. politiska strecket skulle hafva i hvarje tänkbart fall, har

statistiska centralbyrån inskränkt sig till att angifva dessa verkningar

endast för den händelse, att ifrågavarande sänkning ginge så långt,

att de i § 14 riksdagsordningen för rösträtt stadgade gränser så förändrades,

att derefter i allmänhet hvarje man, som egde rösträtt i

kommunala angelägenheter, äfven egde valrätt till Andra Kammaren.

Härvid har då statistiska centralbyrån först tillsett, i hvilken

mån de särskilda yrkesgrupperna skulle ega fördel af en sådan utsträckning.

Af gjorda beräkningar och om man fäster sig endast vid

dem, som betalt sina kommunalutskylder och sålunda ensamme faktiskt

äro oförhindrade att utöfva sin rösträtt, visar sig, att den yrkesgrupp,

som skulle hafva jemförelsevis minsta fördelen^ af rösträttens nyssnämnda

utsträckning, är gods- och hemmansegarnes. Då nemligen

mot 100 nu röstberättigade inom denna grupp svara endast 4 icke

röstberättigade, vill detta med andra ord säga, att, i fall de i § 14

riksdagsordningen för valrätt införda särskilda bestämmelser och förmögenhetsvilkor

derifrån borttoges, skulle de röstberättigade hemmansegarnes

antal endast ökas med 4 på 100, eller med 4 procent. Ej särdeles

större skulle samma tillökning blifva för embetsmannagrupperna

samt för bruksförvaltare, ingeniörer och dylike.

Den yrkesgrupp, som deremot har mest att vinna på rösträttens

utsträckning, är »öfrige arbetares» grupp. Antalet röstberättigade arbetare

af detta slag skulle nemligen härigenom ökas med mer än nio

gånger sitt förra antal, medan samma ökning för de två närmaste

grupperna, enskildes och bolags tjenare samt fiskare och sjömän, skulle

uppgå till mellan tre och fyra gånger det förra antalet.

Ökningen af röstberättigade skulle för landsbygden blifva större

än för städerna, och detta ej.blott i allmänhet (55 procent mot 44 procent),

utan äfven för hvarje särskild yrkesgrupp. För gods- och hemmansegare

skulle dock tillökningen blifva ungefär densamma. Medan

ingen yrkesgrupp i städerna skulle se sina röstberättigades antal ökas

med mer än 203 procent, eller ungefär tredubblas, skulle de röstberättigade

bland »öfrige arbetare» å landsbygden ökas med 1,619 procent,

eller mer än sjuttondubblas.

Inräknas äfven de röstberättigade, hvilka på grund af oguldna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

kommunalutskylder åtminstone för tillfället äro beröfvade utöfningen

af rösträtt, blir tillökningen något större så väl för landsbygd som för

städer, men synnerligast för de sistnämnda, hvilkas samtlige röstberättigade

i sådant fall till och med skulle ökas i något högre grad

än landsbygdens. Att äfven i detta fall ökningen för hvarje särskild

yrkesgrupp är betydligt större för landsbygden än för städerna, förklaras

åter deraf, att den enda yrkesgrupp, som härvid bildar undantag,

eller gods- och hemmansegarnes, är å ena sidan bland landsbygdens

röstberättigade betydligt större än alla andra grupper tillsammans,

medan den å andra sidan visar en tillökning, som är mindre än för

hvarje annan grupp och eu obetydlighet i jemförelse med flertalet grupper.

För att lära känna verkningarna af rösträttens utsträckning med

afseende på de röstberättigades yrkesfördelning är likväl icke nog att

inhemta kännedom om de följder, som en sådan utsträckning skulle

hafva för hvarje yrke i och för sig. Äfven om ett yrkes röstberättigade

medlemmar genom en sådan förändring skulle mångdubblas, kan

detta i det hela vara af ganska ringa vigt, om nemligen de röstberättigade

inom detta yrke äro jemförelsevis få till antalet. För att få

veta de verkningar af rösträttens utsträckning, hvarom här är fråga,

måste man derför lägga tillsammans förutvarande och nytillkomne

röstberättigade samt tillse, i hvilken proportion de särskilda yrkena ingå

ibland samtlige desse eller med andra ord i valmanscorpsen efter streckets

borttagande.

Anställer man sedan jemförelse emellan de olika yrkesgrupperna

i valmanscorpsen, sådan den nu är, och sådan den komine att finnas,

i fall de för valrätt i § 14 riksdagsordningen införda särskilda bestämmelser

om vissa förmögenhetsvilkor derifrån borttoges (Bil. Litt. C

och D), skall man finna, att, medan 2 yrkesgrupper, nemligen folkskolelärare

och klockare samt sjökaptener och styrmän, blifva nästan

alldeles oberörde af den gjorda förändringen, skola af återstående

yrkesgrupper, särskildt i fall man ej inräknar de för oguldna kommunalutskylder

häftande, 10 se sin andel af de röstberättigade ökas,

och 9 se den minskas.

Störst blifver ökningen för gruppen »öfrige arbetare», eller från

2,0 5 procent till 13,5 0 procent, dernäst proportionsvis störst för sjömän

och fiskare, fabriks- och handtverksarbetare, landtbruksinspektorer

och rättare samt arrendatorer. Den ökning, som kommer dessa och

andra yrkesklasser till del, motsvaras af minskning i de röstberättigades

relativa antal inom tjenstemannagrupperna jemte lärare, handlande

jemte bokhållare, bruks- och fabriksegare jemte ingeuiörer samt

gods- och hemmansegare. Särskildt inom sistnämnda grupp är minsk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

ningen betjenande, eller från 65,6 0 procent till 44,6 7 procent i fall för

kommunalutskylder häftande ej inräknas, och från 63,2 5 procent till

41,6 9 procent i fall de inräknas. För landsbygden äro förändringarna

i allmänhet större än för städerna, och inflytandet på valens utgång

blefve efter rösträttens utsträckning å landet mera jemnt fördeladt på

de olika yrkesklasserna än förut.

Att denna fördelning blir mera jemn än förut, beror väsentligen

deruppå, att gods- och hemmansegaregruppens betydenhet i förhållande

till hela valmanscorpsen i så hög grad skulle minskas. Dock komme

den äfven efter rösträttens utsträckning att å landsbygden i antal öfvergå

alla öfriga grupper tillsammans.

Inom landsbygdens särskilda valkretsar skulle detta blifva fallet

i 87 kretsar af 145, enligt den indelning, som år 1885 förefans. Af

de 58 kretsar, som bilda undantag, (Bil. Litt. E) återfinnas samtliga

valkretsar inom Stockholms, Upsala och Södermanlands län, alla utom

1 i Östergötlands och Vestmanlands län samt hälften af valkretsarne

eller derutöfver äfven i Kalmar, Malmöhus, Örebro och Gefleborgs län.

Å andra sidan förekommer der blott eu enda af kretsarne i Blekinge,

Elfsborgs och Kopparbergs län samt alldeles inga af Jönköpings, Kronobergs,

Gotlands, Hallands, Skaraborgs, Jemtlands, Vesterbottens och

Norrbottens läns valkretsar. I dessa samt i återstående, ej i bilagan

upptagna kretsar komma gods- och hemmansegare, äfven i fall de i §

14 riksdagsordningen för valrätt införda särskilda bestämmelser om förmögenhetsvilkor

derifrån borttoges, att utgöra majoritet inom valmanscorpsen,

om också icke i samma grad som nu är fallet.

De här för de olika valkretsarne meddelade procenttal afse förhållandena,

när de för kommunalutskylder häftande skattskyldige ej

inräknas. Sker detta, nedgå procenttalen för gods- och hemmansegare

i allmänhet äfven för valkretsarne, liksom de göra det för landsbygden

i dess helhet.

Den af statistiska centralbyrån |särskildt genomförda undersökningen

angående den inverkan på valmännens yrkesfördelning, nedflyttning

af de i § 14 riksdagsordningen för rösträtt stadgade gränser skulle

utöfva, lemnar således ett tydligt svar på den frågan, huru förhållandena

skulle gestalta sig, i händelse af bifall till herrar Anderssons och

Björcks motioner, enligt hvilka hvarje man, som egde rösträtt i kommunala

angelägen heter, äfven borde ega valrätt till Andra Kammaren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

Svaret innehåller, bland annat, att den majoritet, som hittills i alla valkretsar

å landsbygden, utom 7, tillhört gods- och hemmansegaregruppen,

inom 58 valkretsar skulle komma att öfverflyttas till grupperna

»öfrige arbetare», fabriks- och handtverksarbetare, sjömän och fiskare,

landtbruksinspektorer och rättare samt arrendatorer. Ojemförligt störst

blefve härvid ökningen för gruppen »öfrige arbetare», eller från 1,2 8

till 14,13 procent, och äro desse sådane arbetare, som ej innehafva

någon viss yrkesskicklighet, utan endast äro »grofarbetare, daglönare

eller arbetskarlar». I städerna, der redan nu grupperna civile, kommunale

och dylike betjente, underofficerare och manskap, landtbruksinspektorer

och dylike, handels- och dylike bokhållare, sjökaptener och

styrmän, sjömän och fiskare, handtverkare och dylike, fabriks- och

handtverksarbetare, »öfrige arbetare» samt enskildes och bolags tjenare

utgöra 55,6 5 procent af valmanscorpsen, skulle samma grupper tillhopa

komma att få sin öfvervigt ökad med ytterligare 11,52 procent i händelse

af nu ifrågasatta sänkning af det s. k. politiska strecket.

Medgifvandet af valrätt till Riksdagens Andra Kammare åt dem,

som äro röstberättigade i kommunens angelägenheter, skulle således i

städerna för nyssnämnda grupper medföra eu ej obetydligt ökad öfvervigt

samt på landet mångenstädes komma att gifva valmanscorpsen en

väsentligt förändrad pregel. Sålunda skulle, såsom redan nämndt är, i 58

af landsbygdens 145 valkretsar — och framdeles sannolikt i ännu flera

bestämmanderätten vid riksdagsmannaval komma att utöfvas af valmän,

hvilka, huru samhällsnyttige och aktningsvärde de än för öfrig! äro,

dock till sitt stora flertal lefva under förhållanden, som hvarken kunna

lemna tid och håg öfriga för ett sjelfständigt deltagande i det politiska

lifvet ej heller framkalla den insigt och erfarenhet, förutan hvilka rättighet

till deltagande i rådslagen om fosterlandets angelägenheter icke

bör ifrågakomma. En förändring i den antydda rigtningen skulle komma

att rubba grundvalarne för det nya representationssättet och kan icke

anses verka till betryggandet af en normal och sund utveckling af vårt

konstitutionella lif.

Icke heller de öfriga förslagen till utsträckning af den politiska

rösträtten kunna vinna utskottets tillstyrkande. Med ledning af statistiska

centralbyråns omförmälda utredning har inom utskottet undersökning

blifvit företagen derom, huru dessa förslag skulle komma att

verka. Det har dervid visat sig, att gods- och hemmansegaregruppen,

som för närvarande utgör 78,61 procent åt landsbygdens och 65,6 0 procent

af rikets samtlige röstberättigade, genom antagande af herr Hedlunds

förslag — hvari vid ifrågavarande beräkning den jemnkning är

gjord, att inkomstcensus upptagits till femhundra kronor — skulle nedgå

s. 17 Kontrollera mot PDF

konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

17

till 62,8 procent af landsbygdens och 47 procent af rikets röstberättigade.

Genom antagande af herr Larssons förslag i dess första del

Unge dessa siffror utbytas mot respektive 65 och 49 procent, till förmån

för grupperna »öfrige arbetare», fabriks- och handverksarbetare

o. s. v. Med herr Hedlunds förslag, modifierad t på sätt här skett, öfverensstämmer

herr Ericksons temligen nära, hvarför de för det förra

funna talen äro belysande äfven för verkningarna af det senare. Hvad

som emellertid betager denna undersökning en del af dess väi’de är,

att den icke, i likhet med den af statistiska centralbyrån företagna,

kunnat sträcka sig till de särskilda valkretsarne å landsbygden, för utrönande

af de olika förslagens verkan på gods- och hemmansegai-egruppens

ställning i hvar och en af dessa. Så mycket kan likväl med

säkerhet slutas af de meddelade procenttalen, att i valkrets, der ofta

nämnda yrkesgrupp är jemförelsevis svagt representerad, den kommer

att duka under för de olika arbetaregruppernas uppträdande, enär dessa

vinna högst väsentligt på hvarje nedsättning af inkomstcensus. Med

afseende på betydelsen för städernas valmanscorps af en sänkning af

census för inkomst till femhundra kronor framgår af de utaf statistiska

centralbyrån utarbetade tabeller, att verkningarna derstädes blefve ungefär

desamma, som om de i § 14 riksdagsordningen för valrätt faststälda

gränser nedflyttades så, att politisk och kommunal rösträtt sammanfölle.

Detta har sin grund deri, att städernas röstberättigade till allra

största delen bestå af inkomstegare.

De skäl, som utskottet anfört emot en utsträckning af politisk

rösträtt till alla, som ega kommunal rösträtt, tala derför, om också

icke med samma styrka, jemväl mot de senast afhandlade förslagen.

Dessutom vill utskottet, gent emot sträfvandet att nedsätta census för

inkomst till femhundra kronor, erinra derom, att, då det belopp, som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, kan uppgå

ända till sexhundrafemtio kronor, det ingalunda är säkert, att inkomst

af femhundra kronor eller ens af sexhundra kronor komme att medföra

rösträtt, om man nemligen vill bibehålla stadgandet, att den röstberättigade

skall erlägga bevillning till staten. Ty föreligga omständigheter,

som berättiga till afdrag, kan detta sättas så högt, att något

belopp, för livilket bevillning skall ega rum, icke återstår.

En nedsättning af inkomstcensus till sjuhundra kronor skulle under

sådana omständigheter åtminstone icke gäcka någons rätt till deltagande

i riksdagsmannaval. Genom en dylik sänkning skulle dock, bland de

nu icke röstberättigade 179,918, rösträtt vinnas blott åt 13,803, deraf

6,395 för landsbygden och 7,408 för städerna; i förhållande till samtlige

icke röstberättigade .inkomstegare, hvilkas antal, såsom förut visadt

Bih. till [likså. Prof. 1888. 3 Sami. 3 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

är, uppgår till 87,949, utgör detta 15,6 9 procent. En grundlagsändring

i sådant syfte synes likväl utskottet icke vara af behofvet påkallad,

helst den nu gällande förmögenhetsgränsen i sjelfva verket är

satt så lågt, att dess uppnående, äfven oafsedt penningevärdets omisskänneliga

benägenhet att falla, hvarom utskottet redan förut talat, icke

torde vara förenadt med allt för stora svårigheter för den bland de nu

icke valberättigade, hos hvilken en allvarlig håg att hinna fram till

densamma verkligen förefinnes.

Hvad slutligen angår herr Ericksons motion, så vidt den afser att

förkorta tiden vid arrende af fast egendom till tre år, så, utom det att,

enligt hvad den statistiska utredningen gifver vid handen, endast omkring

fyrahundrafemtio arrendatorer genom en dylik förändring skulle

öka de förut röstberättigade arrendatorernes antal, finner utskottet den

i § 14 riksdagsordningen stadgade tid af fem år böra bibehållas, äfven

af det skäl, att arrendet härigenom får eu viss stadgad varaktighet,

som måste inverka fördelaktigt på arrendatorns samhällsställning. I)å

utskottet, i motsats mot hvad förslagsställaren i sina motiv utvecklar,

håller före, att det just varit grunlagstiftarens mening, att tiden för arrendet

alltid skulle vara på förhand faststäld, hvarigenom afsetts att

tillvinna arrendator!! större sjelfständighet i förhållande till jordegaren,

men detta syftemål skulle förfelas, ej mindre om arrendetiden förkortades,

än äfven, och i synnerhet, om, såsom motionären jemväl föreslår,

fordran på eu förut uttalad arrendetid blefve uppgifven, kan utskottet

icke heller i nu omhandlade delar understödja motionärens förslag.

Med stöd af hvad här ofvan blifvit anfördt, får utskottet alltså

hemställa:

l:o) att herr Hedlunds motion icke måtte bifallas;

2:o) att herr Ericksons motion icke måtte bifallas;
3:o)

att herr Larssons motion icke måtte bifallas;

4:o) att herr Björcks motion icke måtte bifallas;

5:o) att herr Anderssons motion icke måtte bifallas.

Stockholm den 6 april 1888.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

19

Bil. Litt. A.

De gruncler, efter hvilka statistiska centralbyrån grupperat de röstberättigade

i olika yrken:

»Till gruppen civile, kommunale och dylike tjestemän äro hänförde

ej allenast samtlige statens civile embets- och tjensteman samt

kommunernas tjensteman, utan äfven de jernvägstjenstemän, hvilka hafva

anställning vid enskilda jernvägar. I enlighet med de principer, som

gjort sig gällande vid den företagna yrkesgrupperingen, äro äfven hd.

embetsman här inrymde.

Gruppen lärare, läkare och dylike innefattar utom lärare och

läkare af alla slag äfven litteratörer, artister af alla slag, privata sakförare,

apotekare, provisorer, med ett ord samtlige utöfvare af litterära

och konstnärliga yrken. Bland lärare och läkare äro äfven hänförde

de lärare och läkare, hvilka äro anstälde i statens eller kommunens

tjenst, enär svårighet möter att skil ja dem från öfriga personer af samma

klass; dock med ett undantag, nemligen för folkskolelärare, hvilkas

befattningar ofta nog äro för nära förenade med klockarnes för att från

dem kunna särskiljas. Till lärare äro kolportörer och med dem likstälda

personer räknade.

Jordegare- och arrendatorsgrupperna omfatta endast sådane, hvilka

ej kunna hänföras till andra grupper. År derför en godsegare eller

arrendator tillika civil tjensteman, handlande eller handtverkare, har

han ock hänförts till dessa yrken. På samma sätt har eu handlande

eller bruksegare eller handtverkare, som tillika är tjensteman eller betjente

i. allmän tjenst, ej betraktats såsom handels- eller industriidkare,

utan såsom tjensteinnehafvare.

Landtbruksinspektorernes och rättarnes grupp omfattar hela den

personal, som står emellan jordegaren eller jordinnehafvaren å ena sidan

samt dagaflönaren eller den enskilde tjenaren å den andra. Sålunda

höra hit skogsförvaltare, jägmästare och skogsuppsyningsmän öfver

enskildes eller bolags skogar, befallningsman, trädgårdsmästare m. fl.

Handelsträdgårdsmästarne hafva ej kunnat skiljas från öfrige trädgårds
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

mästare, utan blifvit hänförde hit, hvilket särskildt i fråga om städerna

förtjenar att beaktas.

Med handlandenas grupp äro sammanförde direktörer i banker

samt i försäkrings- och dylika bolag, agenter, kommissionärer, skeppsklarerare,

gästgifvare, hotellvärdar och källarmästare. Till handelsbokhållarnes

grupp äro räknade ej blott de bokhållare, som ega anställning

hos egentlige handlande, enskilda banker (äfven kamrerare och kassörer)

in. m., utan också kontorspersonalen å bruk och fabriker, så vidt den

kunnat särskiljas från ingeniörernes klass.

Till sjökaptener och styrmän äro ångbåtsbefälhafvare, skeppare

och maskinister (å ångfartyg), till sjömän och fiskare äro eldare (å

ångfartyg), roddare och dykare hänförde.

Att skilja mellan fabriksidkare och handtverkare blir med den

utveckling, hvari den industriella verksamheten är stadd, allt svårare

och i vissa fall nästan omöjligt. Då likväl i vårt land ännu en betydande

social skilnad förefinnes mellan dessa två yrkesgrupper, hafva

de blifvit skilda så väl i statistiska centralbyråns redogörelser för riksdagmannavalen

som i den nu offentliggjorda statistiken öfver de röstberättigade.

De i primäruppgifterna använda yrkesbenämningarna hafva

i allmänhet fått inverka bestämmande vid den nu företagna fördelningen

inom yrken, der svårigheter mött för en sådan fördelnings verkställande.

Lyckligtvis möta inga sådana svårigheter inom de allra allmännaste

yrkena. Lika allmänt som skomakare och skräddare hänföras

till handtverkarne, lika allmänt hänföras sågverksidkare och mjölnare

till fabrikanterne. Då speciel de två sistnämnda yrkena mycket ofta

utöfvas i högst ringa omfattning, har härigenom blifvit en följd, att

till fabriksidkare blifvit räknade ej få personer, hufvudsakligen å landsbygden,

livilka för närvarande sakna politisk rösträtt. Till haudtverkarnes

grupp hafva blifvit räknade äfven åtskilliga utöfvare af borgerliga yrken,

hvilka, om de ej egentligen anses såsom handtverkare, dock stå dem

ganska nära, exempelvis hyrkuskar, åkare, byggmästare, in. fl.

Om skilnaden mellan fabriksidkare och handtverkare är svår, är

den deremot mellan fabriks- och handtverksarbetare omöjlig att, genomföra,

utan hafva derför samtlige yrkesarbetare blifvit sammanförde i en

grupp: fabriks- och handtverksarbetare. De arbetare deremot, som ej

innehafva en viss yrkesskicklighet, utan endast äro grofarbetare, daglönare

eller arbetskarlar, äro inrymde under gruppen: öfrige arbetare,

som sålunda hufvudsakligen kommer att omfatta de vid jordbruket och

skogsskötseln sysselsatte arbetarne, jernvägsarbetare, bärare in. fl.

Gruppen enskildes och bolags tjenare inrymmer gårdsdrängar,

kuskar, betjenter, jägare, enskildes eller bolags skogvaktare, koherdar,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

21

vaktmästare hos enskilda banker och bolag, samt den talrika tjenareklass

(månadstjenare, månadskarlar, kontorsdrängar, bodkarlar), som

tjenstgör på handelskontoren.

Gruppen räntetagare och husegare omfattar de personer, som

lefva ensamt på hopsparda kapital, utan att derjemte besitta jordbruksfastighet

och utan att längre kunna hänföras till det yrke, som de

möjligen en gång utöfvat. Gruppen omfattar sålunda icke embetsmål!

eller betjente, som, med eller utan pension, tagit afsked från sin tjenst,

men deremot födorådstagare och undantagsmän å landsbygden; studerande;

förvaltare, bokhållare och andra sådana personer, som varit

anstälde i bolags eller enskildes tjenst, men derifrån tagit afsked, utan

att vidare utöfva något yrke o. s. v.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Utt. B.

De för inkomst skattskyldiges, men icke röstberättigades procentiska fördelning efter yrke och

inkomstbelopp, särslnldt å landsbygden, i städerna och hela riket.

(Här »ro inräknade äfven de för oguldna kommunalutskylder häftande.)

L a

n d s b y g d

e n.

Städ

e r n a.

H

e 1 a

rike

t.

Y r k e n.

500

intill

| 600

kronor.

000

intill

700

kronor.

700

intill

800

kronor

ui

p

3

p

500

intill

000

kronor.

600

intill

| 700

skronor.

!

700

intill

800

kronor.

Ul

P

g

p

500

intill

600

kronor.

600

intill

700

kronor.

700

intill

800

kronor.

Ul

p

3

I

I

Civile, kommunale o. dyl.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

proc.

tjensteman ...............

0,1 3

0.18

O.i 0

0,50

0,2 2

0,2 6

0,2 8

0.7 6

0,17

0,2 1

0,2 3

0,6 1

Lärare, läkare o. dyl. ...

Civile, kommunale o. dyl.

0,i i

0,11

0,0 6

0,2 8

0,1 S

0,2 3

0,26

0,67

0,14

0,1 6

0,14

0,44

betjente ..................

4,5 5

0,04

2,17

1,24

7,9 6

2,3 0

2,00

2,90

7,20

3,6 3

2,10

1,92

7,65

Officerare....................

Underofficerare och man-

0,12

0,0 3

0,19

0,0 4

0,09

0,06

0,19

0,o t

0,11

0,04

0,19

skap ........................

O,o o

0,2 7

0,11

1,34

0.9 2

0,41

0,36

1,69

0,94

0,3 3

0,2 1

1,48

Prester .......................

Folkskolelärare och kloc-

0,05

0,1 5

0,16

0, 3 6

0,01

0,02

0,01

0,0 4

0,0 4

0,0 9

0,10

0,2 8

kåre ........................

0, i o

0,7 2

1,11

2,02

0,0 5

0.0 8

0,0 5

0,18

0,2 9

0,16

0,8 7

1,62 j

Gods- och hemmansegare

0,1 3

0,04

0,0 1

0,18

—

—

—

0,os

0,0 2

0,01

0,11

Arrendator ...............

Landtbruksinspektorer,

0,3 0

0,14

0,0 7

0,11 1

0,0 8

0,oi

0,04

0,25

0,08

0,04

0,37:

rättare och dyl..........

3,41

1,5 2

0,6 4

5,5 7

0,4 0

0.1 8

0.11

0,0 9

2.1 7

0.9 7

0,4 3

Handlande, affärsmän ...

2,43

1.2 4

0,5 6

4.2 3

0,7 8

0,85

0,5 7

2*20

1.75

1,08

0,66

3,3 9 [

Handels- o. dyl. bokhållare

0.5 5

0,3 0

0,20

1,14

1,11

1,8 5

1.80

4,7 6

0.7 8

0,9 9

0,85

2,62 |

Sjökaptener, styrmän......

1,4 3

0,6 8

0,2.0

2,40

0,46

3,48

0.5 3

0,51

1,5 0

1,03

0,6 2

0,38

2,03

Sjömän, fiskare ............

6,12

0, 0 3

0,21

6,9 6

0.9 0

0,29

4.67

5,0 4

0,7 4

0,24

6,02

Fabriks- och bruksägare .

Bruksförvaltare, ingeniö-

0,0 5

0,2 2

0,1 3

l,ou

0,0 5

0, 0 5

0,0 2

0.12

0,41

0,15

0,08

0''6 4 i

rer o. dyl...............

Handtverkare o. dyl. nä-

0,0 8

0,1 2

0,11

0,31

0,0 3

0,0 5

0,04

0,1 2

0,0 6

0,0 9

0,08

0,23 i

ringsidkare ..............

Fabriks- och handtverks-

8,7-1

2,31

0,6 8

11,73

7,01

4,31

2,7 5

14,6 0

8,2 5

3,13

1,5 3

12,91 ;

arbetare ..................

20,12

9.0 8

4,9 0

34,7 9

18,7 8

9.7 2

7,31

35,81

19,57

9,7 0

5,9 4

35,2 1

Öfrige arbetare ............J

Enskildes och bolags tje-j

8,3 7

1,11

0,3 9

JO, 1 7

13,3 8

4; 3 7

1,69

19,3 9

10,40

2,6 8

0,9 2

13,9 5 i

nare .......................

2,0 0

0,8 2

0,3 11

3,18

1.(10

1,4 5

1,27

4,3 2

1,83

1.08

0,74

3,6 5

Räntetagare, husegare ...j

3,10 J

0,0 3

0,45

4,4 8

0,4 9

0,2 9

0,27!

1,05

2,0 3

0,6 7

0.3 8

3,0 8

Summa i

63,8 31

23, -5 [

12,32

100,oo

51,80

27,6 5

20,5 51

100,00|

58,9 0

25,4 lj

15,69 100,ooj

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

23

Bil. litt. C.

De olika yrkesgruppernas relativa andel (procent) af hela antalet röstberättigade och icke

röstberättigade.

| Inräknade

de för korömunalutskylder

häftande.

Ej inräknade de för kommunalutskylder

häftande.

V r k e n.

Landsbygden.

Städerna.

Riket.

Landsbygden.

1

Städerna.

Riket.

a. *)

b. **)

1

a.

b.

a.

b.

a.

b.

a.

1).

a.

b. i

Civile, kommunale o. dyl.

tjensteman .............

0,9 4

0,0 7

7,7 5

5,0 8

2,31

1,5 7

0,9 2

0,6 6

8,49

6,18

2,2 2

1,5 5 |

Lärare, läkare o. dyl. ...

Civile, kommunale o. dyl.

0,2 8

0,2 1

5,4 8

3,6 4

1,32

0.9 2

0,2 7

0,21

5,7 0

4,i o

1,2 0

0,84 |

betjente ..................

0,8 3

1,00

7,9 3

7,57

2,2 0

2.8 7

0,81

1,61

7,91

8,1 7

2,0 3

2,co

0,5 9

1,0 7

Officerare.....................

0,4 1

0.2 9

2.58

1,07

0,8 4

0,5 7

0.4 1

0.2 9

2.9 1

2.11

0,84

0,7 3

Underofficerare, manskap

0,5 3

0,9 0

1.8 9

1,8 1

0,81

1,14

0.5 2

0,5 l

0,9 4

1,8 0

1,74

Prester......................

0.8 2

0.5 7

0,5 1

0,3 3

0,7 0

0,8 5

0,6 0

0,61

0,44

0,81

1 OS

Folkskolelärare, klockare

1.0 9

78,9 2

1.07

0.8 2

0,6 8

1,0 3

0,9 7

1,12

1.11

0,8 0

0.68

1,04

44,0 7

6,21

Gods- och hemmansegare

52,0 5

2.2 9

1,47

63,2 5

41,09

78,6 1

52,8 6

2,7 4

1,98

65,6 o

3,56

Arrendatorer ...............

Landtbruksinspektorer o.

4,2 0

7,1 8

0,11

0,12

3,3 8

5,7 3

4,2 8

7.37

0,12

O; 17

dyl........................

0,oo

1,14

0. c o

0,6 3

0,6 0

1,0 3

0,o i

1,16

0,6 4

0,7 3

0,6 2

4,29

1 11 1

Handlande, affärsmän ..

2,n

1,98

13,5 3

9,19

4,4 1

3,46

2,18

2,0 3

14.7 2

10,9 I

Handels- o. dyl. bokhållare

0,26

0.3 2

9,oo

7,6 7

2,14

1,8 2

0,2 li

0,3 2

9,25

8, is

Lso

Sjökaptener, styrmän......

0,0 9

0,81

3,51

2,7 3

1,2 5

1,2 1

0,6 8

0,81

3,oo

1,17

1 1 6 i

Sjömän, fiskare ...........

0.5 4

2,0 2

1,34

2,6 7

0,71

2,1 5

0,5 2

1,78

1,2 7

2,08

0.6 5

1,03

1,83

Fabriks- och bruksegare

Bruksförvaltare, ingeniö-

0,7 8

0,0 0

1,94

1,24

1,02

0,78

0,7 9

0,0 7

2,2 0

1,58

0,8 2

rer o. dyl...............

0,6 0

0,12

1,49

0.9 7

0,7 8

0,5 3

0. o i

0,43

1,12

0,7 7

4,8 1

0,54

6,3 2

Handtverkare o. dyl.......

Fabriks- o. handtverks-

2,3 2

4,4 8

17,2 s

1 G, 1 8

5,3 3

6,8 8

2,2 0

4,37

17,13

16,45

arbetare ..................

2,4 9

7,17

9,9 2

19,31

3,9 8

9,0 6

2,4 9

7,07

7,31

14,42

3,3 2

2,0 5

8,2 5

13,5 0

Ofrige arbetare ..........

Enskildes o. bolags tje-

1,31

14,8 4

6,0 5

11,83

2,27

14,2 2

1,28

14,13

5,7 6

löja 8

0,io

0,5 1

1,43

2,4 0

0,3 7

0.9 1

0,10

0,5 3

1,03

2,1 7

0,2 6

1,10

0,7 9

1,4 3

Räntetagare, husegare ... |

8,48

0,9 9

3,9 5

2,8 5

1,1 S

1,3 7

0,4 9

1,0 3

4,43

3,5 0

Summa j

100

ioo !

ioo s

100 1

100

100

100

100

100

100

100

100

*) a = Yalmanscorpsen, sådan den nu är.

'' ) b - jj jj ■ ko linne att blifva, i fall de i § 14 riksdagsordningen stadgade förmögen
hetsgränser

nedflyttades, så att politisk och kommunal rösträtt sammanfölle.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. D.

Hela antalet röstberättigade (a) och icke röstberättigade (b), fördelade efter de olika yrkesgrupperna.

(Inräknade de för kommunalutskylder häftande.)

Yrken.

Landsbygden.

Städ e ma.

Riket.

a.

b.

Summa.

a.

b.

Summa.

a.

b.

Summa.

Civile tjensteman in. fl.

i

2,312

|

268

2.580

4,802

281

5,083

7,114

549

7,663

Lärare, läkare o. d......

666

156

822

3.398

242

3,640

4,064

398

4,462

Civile betjente o. d.......

2,045

4,403

6,448

4,914

2,651

7,565

6,959

7.054

166

,14,013

Officerare.....................

1.006

98

1,104

1,598

68

1,666

2,604

''2.770

Underofficerare, manskap

1,314

2,423

3.737

1,172

635

1.807

2,486

3.058

5,544

Prester........................

2.017

186

2,203

316

14

330

2,333

200

2,533

: Folkskolelärare, klockare

2,676

1,468

4.144

509

68

577

3,185

1.536

4,721 i

Gods- och hemmansegare

193,214

8,582

201,796

1,416

58

1,474

194,630

8,640

203,270 !

Arrendatorer ...............

Landtbruksinspektorer o.

10,329

17,495

27,824

66

55

121

10,395

17,550

27,945

dyl.........................

1,470

2,942

4,412

369

258

627

1,839

3,200

5.039 !

!; Handlande, affärsmän ...

Handels- och dyl. bok-

5,181

2,499

7.680

8,381

811

0.192

13,562

3,310

16,872

hållare .....................

633

595

1.228

5,947

1,720

7,667

6,580

3,862

2.315

8,895

Sjökaptener, styrmän ..

1,686

1.471

3,157

7,829

2,176

552

2,728

2,023

5,885

; Sjömän, fiskare ...........

Fabriks- och bruksägare

Bruksförvaltare, ingeniö-

1,344

6,485

831

1,839

2,670

2,175

8,324

10,499

1,931

623

2,554

1,202

42

1,244

3,133

665

3,798

rer och dyl................

1,469

162

1,631

924

44

968

2,393

206

2,599

Handtverkare och dyl. ...

■ Fabriks- och handtverks-

5,698

11,648

17,346

10,706

5,471

16,177

16,404

17,119

33,523 s

| arbetare ..................

6,110

21,682

27,792

6,147

13,162

19,309

12,257

34,844

47,101

Öfrige arbetare ............

Enskildes och bolags tje-

i 3,228

54,313

57,541

3,750

8,072

11,822

1

6,978

62,385

|

69,363

nare .......................

256

1,728

1,984

885

1,574

j 2,459

1,141

3,302

4,443

Räntetagare, husegare ...

1,180

2,675

| 3,855

2,445

399

1 2,844

3,625

3,074

6,699

Summa

245,765

j 141,902

387,667 | 61,954

| 38,016

99,970

| 307,719

I 179,918

487,637

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

25

Bil. Litt. E.

De 58 valkretsar, i hvilka andra yrkesgrupper än gods- och hemmansegarnes

vid riksdagsmannaval ä landet skulle få öfvervigt, om de i § 14

ridsdagsordningen för valrätt införda särskilda bestämmelser om förmögenhetsvilleor

derifrån borttoges, och i hvilka valkretsar gods- och hemmansegarne

i förhållande till hela valmanscorpsen skulle utgöra:

45 till 50 procent:

Lysing^ och Göstrings domsaga, Östergötlands län;

Vifolka, Valkebo och Gulibergs domsaga, Östergötlands län;

Södra Möre domsagas östra valkrets, Kalmar län;

Listers härads domsaga, Blekinge län;

Yemmenhögs härad, Malmöhus län;

Orusts och Tjörns domsaga, Göteborgs och Bohus län;

Flundre, Väne och Bjerke domsaga, Elfsborgs län;

Elfdals och Nyeds domsaga, Vermlands län;

Hardemo, Grimstens och Edsbergs härad, Örebro län;

Lindes domsaga, Örebro län;

Norra Helsinglands domsaga, Gefleborgs län;

40 till 45 procent:

Norra Roslags domsaga, Stockholms län;

Mellersta Roslags domsaga, Stockholms län;

Upsala läns Södra domsaga, Upsala län;

Upsala läns Mellersta domsaga, Upsala län;

Olands härad, Upsala län;

Norra Tjusts härad, Kalmar län; ''

Södra Tjusts härad, Kalmar län;

Norra Möre och Stranda domsaga, Kalmar län;

Albo och Gärds domsaga, Kristianstads län;

Torna härad, Malmöhus län;

Mellansysslets domsaga, Vermlands län;

Ångermanlands Södra domsaga, Vesternorrlands län;

Bill. till RiJcsd. Frot. 1888. 3 Samt. 3 Käft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

35 till 40 procent:

Lifgedingets domsaga, Södermanlands län;

Hammarkinds in. m. domsaga, Östergötlands län;

Oxie och Skytts domsaga, Malmöhus län;

Onsjö härad, Malmöhus län;

Östra och Vestra Hisings härad, Göteborgs och Bohus län;

Humla och Sundbo härad, Örebro län;

Grangärde m. fl. tingslag, Kopparbergs län;

30 till 35 procent;

Norunda och Örbyhus härad, Upsala län;

Oppunda härad, Södermanlands län;

Villåttinge härad, Södermanlands län;

Åkerbo m. in. domsaga, Östergötlands län;

Finspånga läns domsaga, Östergötlands län;

Aska, Dals och Bobergs domsaga, Östergötlands län;

Villands härad, Kristianstads län;

Rönnebergs och Harjagers härad, Malmöhus län;

Bara härad, Malmöhus län;

Nora domsaga, Örebro län;

Vestmanlands Södra domsaga, Vestmanlands län;

Vestmanlands Vestra domsaga, Vestmanlands län;

Vestmanlands Norra domsaga, Vestmanlands län;

Gestriklands domsagas Vestra tingslag, Gefleborgs län;

Medelpads Östra domsaga, Vesternorrlands län;

25 till 30 procent:

Stockholms läns Vestra domsaga, Stockholms län;

Jönåkers härad, Södermanlands län;

Rönö, Hölebo och Daga härad, Södermanlands län;

Björkekinds m. m. domsaga, Östergötlands län;

Luggude domsagas norra valkrets, Malmöhus län;

Luggude domsagas södra valkrets, Malmöhus län;

Gestriklands domsagas Östra tingslag, Gefleborgs län;

Södra Helsinglands domsagas Östra tingslag, Gefleborgs län

Ångermanlands Mellersta domsaga, Vesternorrlands län;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

27

20 till 25 procent.

Södra Roslags domsaga, Stockholms län;

Askims och Säfvedals härad, Göteborgs och Bohus län;

15 till 20 procent:

Södertörns domsaga, Stockholms län;

Fernebo härad, Vermlands län.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.