Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af riksdagsordningens bestämmelser om medelbara och omedelbara val.
1888-04-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1888:5, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af riksdagsordningens bestämmelser om medelbara och omedelbara val.
Dokumentets text
30
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.
N:o 5.
Ank. till Riksd. kansli den 6 april 1888, kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af riksdagsordningens bestämmelser om medelbara
och omedelbara val.
I fråga om sättet för val af ledamöter i Andra Kammaren uttalas
i § 16 riksdagsordningen den grundsats, att i landsbygdens valkretsar
samt i de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, det medelbara
valsättet, d. v. s. genom elektorer, skall tillämpas, till dess flertalet
af röstberättigade inom eu valkrets besluter att begagna det
omedelbara valsättet, hvilket åter är bestämdt stadgadt för stad, som
bär att ensam sända eu eller flere riksdagsmän. I en inom Första
Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet öfverlemnad motion, n:o 5,
med förslag till ändrad lydelse af §§ 1—26 riksdagsordningen, har
herr O. Forssell, uti § 11 af sitt förslag, intagit den bestämmelsen, att
Andra Kammarens ledamöter alltid skola väljas omedelbart. Anledningen
dertill, att motionären föreslagit det omedelbara valsättet såsom
det enda, är, att det medelbara valsättet numera utgör undantag, hvilket
framgår deraf, att, enligt hvad den officiella val statistiken gifver vid
handen, år 1884 i städernas alla valkretsar samt i 86 af landets 145
valkretsar valen förrättades omedelbart.
Med afseende på fördolarne af medelbara eller omedelbara val
anförde justitiestatsministern vid föredragning af förslaget till nu gällande
riksdagsordning i statsrådet den 5 januari 1863, att han för sin
del icke tvekade att tillerkänna företrädet åt de senare, så vida de förra
skulle förrättas genom elektorer, hvilka utsåges endast för att förrätta
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.
31
ett visst val, utan att i öfrigt hafva något med hvarandra gemensamt.
Tj hyste de valberättigade intresse för det slutliga resultatet af sjelfva
riksdagsmannavalet, så utsåge de sannolikt till elektor den, som röstade
på deras egen kandidat, utan afseende på huru vida elektorn för
denna befattning egde de utmärktaste egenskaper, hvilka dessutom
vore svåra att bedöma, och hela syftemålet med de medelbara valen
vore då förfeladt. Dertill kommo, att faran för otillbörlig inverkan på
valen vore vida mindre, om denna måste rigtas mot eu hel menighet,
än om blott ett ringa antal elektorer behöfde vinnas.
I ett glest befolkad! land, fortsatte justitiestatsminister!!, vore
likväl de omedelbara valen i verkställigheten förenade med svårigheter.
Utan föregående öfverläggningar uppkomme nemligen lätt en alltför
stor splittring af rösterna, men talrikt besökta valmöten vore svårare
att åstadkomma, ju längre väg de väljande måste färdas till samlingsplatsen.
Sådana mötens oumbärlighet blefve visserligen mindre, om
det föreskrefves, att de väljande endast Unge rösta på dem, som framstält
sig såsom kandidater. Men äfven kandidaturen förutsatte, att eu
politisk trosbekännelse aflades inför valmännen, och torde dessutom
alltför litet öfverensstämma med det svenska lynnet, för att böra hos
oss obligatoriskt föreskrifvas. Rigtigheten af sjelfva dess grund kunde
ock ifrågasättas, ty det vore andras förtroende, och ej sjelfförtroende,
som vore representantkallets rätta ursprung.
Hvad justitiestatsminister!! sålunda anfört till stöd för, att de
omedelbara valen icke borde ovilkorligen föreskrifvas annorstädes än
i do städer, hvilka hade att, utan förening med andra, utse riksdagsmän,
eger, enligt utskottets förmenande, fortfarande giltighet; och då
utaf landsbygdens 145 valkretsar år 1884 i allt fall 59 begagnade sig
af det medelbara valsättet, visar sig, att behof deraf ännu gör sig
gällande; vid hvilket förhållande utskottet hemställer,
att herr Forssells motion i förevarande del icke
måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 6 april 1888.
På utskottets vägnar:
O. BERGRIS.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättelser
i konstitutionsutskottets utlåtande n:o 3.
Pag. 8 raden 9 uppifrån står: 61,945 i städerna; läs 61,954 i städerna.
Pag. 13 raden 20 nedifrån står: bestämmelser och förmögenhetsvilkor;
läs: bestämmelser om förmögenhetsvilkor.
Bih. till Piiksd. Prof. 1888. 3 Sami.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.