Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af riksdagsordningens bestämmelser om medelbara och omedelbara val.

1888-04-06 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1888:5, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af riksdagsordningens bestämmelser om medelbara och omedelbara val.

Dokumentets text

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 6 april 1888, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af riksdagsordningens bestämmelser om medelbara

och omedelbara val.

I fråga om sättet för val af ledamöter i Andra Kammaren uttalas

i § 16 riksdagsordningen den grundsats, att i landsbygdens valkretsar

samt i de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, det medelbara

valsättet, d. v. s. genom elektorer, skall tillämpas, till dess flertalet

af röstberättigade inom eu valkrets besluter att begagna det

omedelbara valsättet, hvilket åter är bestämdt stadgadt för stad, som

bär att ensam sända eu eller flere riksdagsmän. I en inom Första

Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet öfverlemnad motion, n:o 5,

med förslag till ändrad lydelse af §§ 1—26 riksdagsordningen, har

herr O. Forssell, uti § 11 af sitt förslag, intagit den bestämmelsen, att

Andra Kammarens ledamöter alltid skola väljas omedelbart. Anledningen

dertill, att motionären föreslagit det omedelbara valsättet såsom

det enda, är, att det medelbara valsättet numera utgör undantag, hvilket

framgår deraf, att, enligt hvad den officiella val statistiken gifver vid

handen, år 1884 i städernas alla valkretsar samt i 86 af landets 145

valkretsar valen förrättades omedelbart.

Med afseende på fördolarne af medelbara eller omedelbara val

anförde justitiestatsministern vid föredragning af förslaget till nu gällande

riksdagsordning i statsrådet den 5 januari 1863, att han för sin

del icke tvekade att tillerkänna företrädet åt de senare, så vida de förra

skulle förrättas genom elektorer, hvilka utsåges endast för att förrätta

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 5.

31

ett visst val, utan att i öfrigt hafva något med hvarandra gemensamt.

Tj hyste de valberättigade intresse för det slutliga resultatet af sjelfva

riksdagsmannavalet, så utsåge de sannolikt till elektor den, som röstade

på deras egen kandidat, utan afseende på huru vida elektorn för

denna befattning egde de utmärktaste egenskaper, hvilka dessutom

vore svåra att bedöma, och hela syftemålet med de medelbara valen

vore då förfeladt. Dertill kommo, att faran för otillbörlig inverkan på

valen vore vida mindre, om denna måste rigtas mot eu hel menighet,

än om blott ett ringa antal elektorer behöfde vinnas.

I ett glest befolkad! land, fortsatte justitiestatsminister!!, vore

likväl de omedelbara valen i verkställigheten förenade med svårigheter.

Utan föregående öfverläggningar uppkomme nemligen lätt en alltför

stor splittring af rösterna, men talrikt besökta valmöten vore svårare

att åstadkomma, ju längre väg de väljande måste färdas till samlingsplatsen.

Sådana mötens oumbärlighet blefve visserligen mindre, om

det föreskrefves, att de väljande endast Unge rösta på dem, som framstält

sig såsom kandidater. Men äfven kandidaturen förutsatte, att eu

politisk trosbekännelse aflades inför valmännen, och torde dessutom

alltför litet öfverensstämma med det svenska lynnet, för att böra hos

oss obligatoriskt föreskrifvas. Rigtigheten af sjelfva dess grund kunde

ock ifrågasättas, ty det vore andras förtroende, och ej sjelfförtroende,

som vore representantkallets rätta ursprung.

Hvad justitiestatsminister!! sålunda anfört till stöd för, att de

omedelbara valen icke borde ovilkorligen föreskrifvas annorstädes än

i do städer, hvilka hade att, utan förening med andra, utse riksdagsmän,

eger, enligt utskottets förmenande, fortfarande giltighet; och då

utaf landsbygdens 145 valkretsar år 1884 i allt fall 59 begagnade sig

af det medelbara valsättet, visar sig, att behof deraf ännu gör sig

gällande; vid hvilket förhållande utskottet hemställer,

att herr Forssells motion i förevarande del icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 6 april 1888.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i konstitutionsutskottets utlåtande n:o 3.

Pag. 8 raden 9 uppifrån står: 61,945 i städerna; läs 61,954 i städerna.

Pag. 13 raden 20 nedifrån står: bestämmelser och förmögenhetsvilkor;

läs: bestämmelser om förmögenhetsvilkor.

Bih. till Piiksd. Prof. 1888. 3 Sami.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.