Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till § 25 riksdagsordningen.

1888-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1888:8, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till § 25 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande K:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1888, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

tillägg till § 25 riksdagsordningen.

Uti en från Första Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, n:o 40, har herr von Ehrenheim anfört, hurusom, under den

tid nuvarande riksdagsordning varit gällande, vid tillämpningen af densamma

uppkommit åtskilliga förhållanden, som strede mot dess syfte.

Riksdagsordningens syfte — likasom syftet i alla vallagar, som icke

innehölle särskilda bestämmelser om s. k. minoritetsval — vore nemligen,

att majoriteten inom valkorporationen, representerad af dem, som

infunne sig vid valet, skulle bestämma om valets utgång. Genom fel,

begångna dels af de väljande, dels af dem, som i följd af offentligt

uppdrag haft att med valet taga befattning, hade det emellertid i flera

fall inträffat, att minoriteten och icke majoriteten, blifvit bestämmande.

I förra fallet vore visserligen de väljande sjelfve orsaken till utgången

af valet, men felet kunde ofta vara ganska ursäktligt, då eu stor del

af de väljande icke personligen vore i tillfälle att undersöka alla de

omständigheter, hvarpå valbarhet berodde. Det kunde under alla förhållanden

icke ligga i det allmännas intresse, att sådana fel, om de

förekomme i större utsträckning, finge utöfva inflytande på représentationens

sammansättning. Ännu mindre rimligt syntes det vara, att

personer, som i sjelfva riksdagsordningen förordnats att ombesörja valen,

genom fel och försummelser skulle kunna beröfva hela kommuner deras

inflytande på valen, samt att, äfven om utgången af valen derigenom

förändrats eller kunnat förändras, någon rättelse likväl icke kunde

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1888. 3 Samt. 6 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

vinnas. Den med hufvudgrunderna för det representativa systemet

mest öfverensstämmande utvägen att motverka dessa olägenheter syntes

motionären vara att föreskrifva nytt val och således återföra frågan

till valkorporationen, hvars uppfattning det onekligen vore riksdagsordningens

mening att göra gällande, dock att, om felet blifvit begånget af

de väljande sjelfve, en sådan återförvisning icke borde ifrågakomma,

med mindre majoriteten af de i valet deltagande derigenom beröfvats

inflytande på valets utgång.

Härefter framhåller motionären det olämpliga deri, att myndigheterna,

i anledning af anförda besvär öfver val, tillsatte riksdagsman.

Till betryggande af valkorporationernas rätt och på det att representationen

måtte blifva ett uttryck af de väljandes mening, borde myndigheterna,

vid klagan öfver val, icke ega rätt att vidtaga annan åtgärd

än att fastställa valet eller förordna nytt val. Att, såsom hittills skett,

återställa rättstillståndet, sådant det vid valförrättningen bort uppehållas,

kunde icke vara myndigheternas uppgift, när det gälde ett folks

representation; saknaden af majoritetens förtroende ersattes icke genom

en formelt rigtig tillämpning af lagbud, gifna för att förekomma obehöriga

val.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter föreslår motionären följande

tillägg till § 25 riksdagsordningen:

»Hafva vid elektors- eller riksdagsmannaval de afgifna rösterna

eller valsedlarne förklarats ogiltiga till mera än halfva antalet, skall

nytt val anställas, efter kungörelse, som i § 18 sägs, om valet afsett

att omedelbart välja riksdagsman i Andra Kammaren, men eljest innan

valsammanträdet upplöses.

Har vid sådant val någon, som på grund af tjenst eller annat

allmänt uppdrag haft att med valet taga befattning, begått fel, som på

valets utgång haft eller kunnat hafva inflytande, skall valet, om det

öfverklagas, ogillas och nytt val ega rum.

Ogillas eljest riksdagsmannaval i anledning af deröfver anförda

besvär, skall den profvande myndigheten förordna om anställande af

nytt val, men icke må annan än den vid valförrättningen utsedde af

myndigheten förklaras för riksdagsman.»

Den tanke, som ligger till grund för första mom. af motionärens

förslag, framträdde i en vid sistlidne riksdag inom Andra Kammaren

af herr Hammarlund väckt motion, om tillägg till § 17 eller § 25

riksdagsordningen, af innehåll att, om vid elektors- eller riksdagsmannaval

minst halfva antalet af de afgifna rösterna kasserades, nytt

val skulle anställas. Omförmälda motion blef emellertid af båda kamrarne

afslagen. Konstitutionsutskottet, som i sitt utlåtande n:o 4 af
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o S.

3

styrkte densamma, yttrade dervid, att, ehuru utskottet erkände det

oegentliga deruti, att i följd af valsedlars ogillande en annan förklarades

vald till riksdagsman än den, hvilken valmännens flertal velat

hugna med sådant förtroende, utskottet likväl ansåge sig böra framhålla,

att motionärens syfte, att riksdagsmannavalen måtte blifva ett

sant uttryck åt majoritetens bland valmännen åsigter, ej vunnes genom

det af honom framstälda förslaget, Det vore nemligen icke säkert,

att de ogillade valsedlarne afgifvits på samma person, eller att valet

utan sådant ogillande af röstsedlar inneburit ett uttryck af maioritetens

åsigter.

Detta yttrande eger, enligt utskottets förmenande, i hufvudsaklig

mån giltighet jemväl med afseende på föreliggande motion. Bifall till

deri föreslagna stadgande!! skulle nemligen hafva till följd, att, om

ett riksdagsmannaval utfallit t. ex. så, att A erhållit 150 röster samt

B och C hvardera 100 röster, och någon anmärkning mot rösternas

giltighet icke förekommit, valet varder beståndande och A utsedd till

riksdagsman, men att, i händelse de på B och C afgifna röster, i följd

deraf att desse icke äro valbare, eller af annan orsak, förklaras ogiltiga,

nytt val skall ega rum. Enligt utskottets uppfattning förefinnes icke

något skäl till olika förfaringssätt i dessa två fall. Det synes derför,

som om motionärens syftemål icke kunde vinnas genom de af honom

föreslagna stadganden, såvida icke derjemte meddelades en föreskrift

om absolut majoritet; men eu dylik föreskrift skulle tvifvelsutan ofta

föranleda omval och dermed förenade olägenheter.

Vidare får utskottet erinra, att, då motionärens förslag i första

mom. innehåller, att, derest vid elektors- eller riksdagsmannaval de

afgifna rösterna eller valsedlarna förklarats ogiltiga till mera än halfva

antalet, nytt val skall anställas, samt dermed jemföres stadgandet i

sista inom., att, i händelse riksdagsmannaval i anledning af anförda

besvär ogillas, den profvande myndigheten är skyldig förordna om

anställande af nytt val och icke eger befogenhet att förklara annan

för riksdagsman än den vid valförrättningen utsedde, så följer häraf,

att, äfven om i nu nämnda fall afgifna röster utan laga skäl förklarats

ogiltiga och röstkasseringen således varit obehörig, rättelse i en sådan

Oläglig åtgärd icke kan vinnas annorledes än genom anställandet af

nytt val, hvilket, måhända gifver ett helt annat resultat än det först

hållna valet. Utskottet håller dock före, att under dylika förhållanden

den högre myndigheten bör ega befogenhet att undanrödja verkan af

det origtiga beslutet och förklara den vald till riksdagsman, som erhållit

de flesta rösterna. Ett nytt val i förenämnda fall vore, synes

det utskottet, en orättvisa ej mindre emot de valberättigade, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

deltagit i det företa valet, utan äfven mot den, som blifvit till riksdagsman

utsedd.

Beträffande för öfrigt motionärens förslag, att, om någon, som

på grund af tjenst eller annat allmänt uppdrag haft att med valet taga

befattning, begått fel, som på valet haft eller kunnat hafva inflytande,

valet, i händelse det öfverklagas, skall ogillas och nytt val ega rum,

så kan utskottet icke förneka, att detta är i många afseenden beaktansvärdt,

enär det understundom inträffat, att fel och försummelser hos

dem, som på grund af kommunalt uppdrag haft befattning med riksdagsmannaval,

inverkat på valets utgång så att majoriteten icke blifvit

bestämmande. Svårigheten att finna det nödiga botemedlet i tillräckligt

verksamma lagbestämmelser är dock mycket stor, isynnerhet som

här närmast blifver fråga om kommunalstämmans ordförande, som ej har

någon tjenst, utan ett förtroendeuppdrag. Motionären har tänkt sig

nya val såsom det bästa medlet att ställa till rätta hvad som felats

eller försummats. I åtskilliga fall torde detta ock vara det lämpligaste,

men nya val äro å andra sidan ett betydande ondt i följd af den tidsutdrägt

och den oro i sinnena, de medföra, och böra i följd deraf icke

utan nödfall anlitas. Enligt motionärens förslag skulle nytt val anställas

till och med om vid ett riksdagsmannaval, der eu så stor splittring

egt rum, att ingen erhållit mer än eu fjerdedel eller en femtedel af

de afgifna rösterna, det skulle visa sig, att den, som erhållit pluralitet

med några få rösters öfvervigt, icke varit valbar. Att, såsom hittills,

högre dömande myndighet i dylikt fall förklarat den vald, som erhållit

de flesta lagliga rösterna, har varit en vida beqvämare och lämpligare

utväg, och det kan ej ens i allmänhet påstås, att den nu föreskrifna

behandlingen af riksdagsmannaval i och för sig varit egnad att framkalla

någon föreställning om obehörigt intrång från domaremagtens

sida, då ju domstolen icke med fog kan sägas härigenom tillsätta riksdagsman,

utan blott afgör hvilken bland de af valmännen utsedde erhållit

det högsta lagliga röstantalet. Den uppmärksamhet, ett allmänt

kändt fall med skäl framkallat, har derför, efter utskottets mening,

mindre haft sin grund i sjelfva rättsfallet, som ofta upprepats, än i det

ifrågavarande valets omfattning och betydelse för representationens

sammansättning. Kunde upprepandet af något dylikt förekommas genom

upplösandet af de stora sammanhängande valen i flera mindre, vore,

efter utskottets förmenande, de hufvudsakligaste farorna af nu gällande

stadganden undanröjda. Genom den mångåriga tillämpningen af dessa

stadganden har väl ock hos såväl väljande som valförrättare eu allt

vidsträcktare insigt och erfarenhet vunnits, så att man torde hafva

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande K:o 8. 5

grundade skäl för den förhoppning, att fel och försummelser af nu

ifrågavarande beskaffenhet hädanefter skola blifva alltmer sällsynta.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att herr von Ehrenheims förevarande motion

icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 25 april 1888.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservation:

af herrar Norén, Larsson, Ivar Månsson, Nilsson, Svensson i Bossgården

samt Widström:

»I likhet med utskottet hafva vi ej funnit skäl att tillstyrka det

af motionären föreslagna tillägg till 25 § riksdagsordningen. Det är

likväl obestridligt, att, såsom motionären jemväl anfört, flera gånger

inträffat, att hela kommuner beröfvats sitt inflytande på riksdagsmannaval

derigenom, att kommunalstämmans ordförande ej inom behörig

tid till valföirättaren insändt valprotokoll, hvilken uraktlåtenhet äfven

stundom vallat eu annan utgång af valen. Och då riksdagsordningens

stadganden i dessa afseenden torde vara allt för ofullständiga, anse vi,

att åtgärder för afhjelpande af detta bristfälliga förhållande borde vidtagas.

Ett förslag väcktes äfven inom utskottet om förändring eller

tillägg till tredje stycket af 16 § riksdagsordningen, åsyftande, att

vederbörande valförrättare skulle, derest valprotokoll ej inom föreskrifven

och kungjord tid inkommit, genom exekutor eller på annat lämpligt

sätt infordra samma protokoll.

Då emellertid detta förslag, som hade ett visst samband med åtskilliga

andra till utskottets behandling öfverlemnade frågor, icke vann

Bih. till Likså. Prof. 1888. 3 Sami. 6 Haft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

pluralitet i utskottet, hafva vi härmed velat uttala vår i denna del från

utskottet afvikande mening.»

Herr Casparsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes slutliga behandling i utskottet..

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1888 .

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.