Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 21

1888-02-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1888:21, Lagutskottets Utlåtande N:o 21

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

9

N:o 21.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande

af gällande lagbestämmelser i fråga om, morgongåfva.

Angående morgongåfva meddelas i 9 kapitlet af giftermål sira! ken i 1734

års lag, med den ändring i 3 §, som skett genom förordningen den 19 maj

1845, följande föreskrifter:

2 §. Före vigseln skall lian till henne viss morgongåfva utfästa,

antingen i löst, eller fast, men ej i båda tillika, ehvad han med mö, eller

enka sig gifter.

3 §. Morgongåfva skall tagas af mannens enskilda lott i boet. Har

hustru, som mannen öfverlefver, barn efter honom, eller dör hustrun förr än

mannen, då ege morgongåfva ej rum.

4 §. År morgongåfva utfäst i jord och fast egendom å landet, eller

hus och jord i staden, arf eller aflinge, och räcker tridiung dertill af mannens

behållna lott i löst och fast, när han dör, eller morgongåfva uttages;

njute hustrun sin morgongåfva fullt ut. Är morgongåfvan större än tridiung,

hafve ändå ej rätt, att få något deröfver. linnes ej sa mycken jord och fast

egendom; då skola mannens barn, eller andra arfvingar, förse hustrun af

lösören med så stor ränta, eller inkomst, som för henne brister. Ej må hustrun

annan rätt till. den morgongåfva hafva, som i jord gifven är, än att

den bruka och nyttja, så länge hon enka sitter och ärligen lefver; vare ock

skyldig hålla hus och jord vid magt, och ej låta dem genom sitt vållande

förvärras. Då hustrun dör, eller går i annat gifte; fälle morgongåfvan hem

till mannens barn, eller andra hans arfvingar.

5 §. Nu är morgongåfva utfäst i lösören, och räcker dertill tiondedelen

af mannens vid dödsfallet behållna lott i löst och fast; njute hustrun

Bill. till Rilcsd. Prof. 1888. 7 Sami. 10 Höft.

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

sill morgongåfva fullt ut. Är den större, än tiondedelen; då jemkes morgon - gåfvan derefter. Finnes ej så mycket i lösören, som morgongåfva sedan vara

bör; njute liustrun, till bruk och nyttjandet, i hus och jord i staden, eller

på landet, så mycket, som emot bristen svarar, till dess mannens barn, eller

arfvingar, lösa henne ut; och blifve morgongåfva, som i lösören gifven är,

hustruns evärdeliga egendom.

6 §. Ej må man gifva hustrun större morgongåfva, än som sagdt

är; men väl mindre.

7 §. Dör mannen, och häfver ej morgongåfva utfäst; njute då hustrun

hälften af det, han högst i morgongåfva efter denna lag gifva kunde, och

stånde barnen, arfvingarna, fritt, ehvad de i löst, eller fast, den lemna ville.

Under förmälan, hurusom ändrade lagbestämmelser och sociala förhållanden

numera i så väsentlig mån förbättrat qvinnans ställning, att något

behof af morgongåfva såsom en särskild förmån för enka icke längre förefunnes,

har herr A. G. Jönsson i Mårarp uti en inom Andra Kammaren afgifven

motion, n:o 73, som af nämnda kammare hänvisats till lagutskottets

handläggning, föreslagit, i ändamål att morgongåfva såsom rättsinstitut matte

upphöra, att 2 till och med 7 §§ giftermålsbalken måtte afskaffa^ samt

ärfdabalkens 12 kap. 3 § och öfriga lagrum, som med frågan hafva sammanhang,

undergå den förändring, som för syftets vinnande anses nödvändig.

Redan vid 1844—45 årens riksdag, då den lika giftorätten godkändes

såsom allmänt gällande regel, förekom fråga om upphäfvande i sammanhang

härmed af" lagens bestämmelser om morgongåfva. Men de i sådant

syfte framstälda förslag afstyrktes af lagutskottet, hufvudsakligen på den grund,

att en hustru genom förlusten af sin man i allmänhet försattes i en ekonomiskt

bekymmerfull are ställning än mannen genom hustruns frånfälle, i följd

hvaraf det ej syntes obilligt, att hustrun finge behålla den genom bestämmelserna

om morgongåfva henne tillagda särskilda förmån.

Det sålunda af lagutskottet vid 1844—45 årens riksdag andragna

skäl för bibehållande af morgongåfvan synes — oaktadt de i viss mån

förändrade förhållanden, som sedan dess inträdt — ännu i dag ej sakna

giltighet. Det vinner i styrka, då man besinnar, att ett bo på landet ju

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 21.

11

kan Tara förmöget, utan att deri finnes någon egendom af nämnvärd betydenhet,

hvari hustrun eger giftorätt. I ett sådant fall kan hustrun genom

mannens död försättas från välstånd i eu ekonomiskt bekymmersam ställning,

ehuru tillgångar i boet ej saknas. Bestämmelserna om morgongåfva

synas ock i viss mån egnade att utjemna den olikhet i makarnes inbördes

förhållande, som onekligen ligger i mannens rätt att ensam förvalta boet.

Lagkomiténs förslag till civillag, deri morgongåfva ej nämnes, innehåller

i stället det stadgande, att, om efterlefvande maka af sin enskilda

egendom och giftorätt icke kan njuta tarflig bergning och ej heller eger

tjenst eller näringsfång, hvaraf hon kan sig försörja, den aflidnes arfvingar

skola vara förbundna att af den egendom, som till dem öfvergår, lemna

hvad i nämnda hänseerde brister. Härmed skulle visserligen den hustru

nu förbehållna ovilkorliga förmån framför mannen upphöra, men en till båda

makarne utsträckt rättighet utöfver giftorätten, föranledd af samma grunder,

hvarför morgongåfva bibehållits, komme deremot att bestämmas; och införandet

af en sådan rätt skulle, hvad hustrun vidkommer, i sjelfva verket endast

innebära en modifikation af hennes rätt till morgongåfva,

Det vill således synas, som att tiden icke vore inne att upphäfva

ifrågavarande rättsinstitut, öfver hvars tillvaro icke heller, såvidt utskottet

känner, någon allmännare klagan försports.

Vid sådant förhållande och då, såsom bekant, ett af nya lagberedningen

afgifvet förslag till ordnande af äkta makars egendomsförhållanden är på

Kongl. Maj:ts pröfning beroende, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Eiksdagens

åtgärd föranleda,

Stockholm den. 23 februari 1888..

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCROjSTA.

Herr A. Göransson i Asen bär begärt få här antecknadt, att han, på

grund af ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i ärendets slutliga

behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.