Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 26

1888-02-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1888:26, Lagutskottets Utlåtande N:o 26

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Riksd. kansli den 28 febr. 1888, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

i lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för

byggnad och underhåll af tingshus och här ad sfängelse den

26 september 1884.

Till lagutskottet hafva hänvisats två särskilda motioner, i hvilka föreslås

ändring af lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse den 26 september 1884,

afgifna inom Första Kammaren, n:o 60, af herr J. Pehrsson och inom Andra

Kammaren, n:o 20, af herr J. Bengtsson i Gullåkra.

Herr Pehrsson anmärker i sin motion, att föreskrift angående sättet för

uppbörden af de afgifter, hvilka för bestridande af omförmälda kostnad skola

upptagas, icke vore i lagen meddelad. Fn sådan föreskrift vore dock högst

nödvändig. Afgiften skulle betalas efter fyrk, och då kronofogdarne, som i

allmänhet uppbure medlen, icke hade tillgång till de särskilda kommunernas

fyrktalslängder, måste de på ett eller annat sätt anskaffa dessa, hvilket dels

vore för dem besvärligt, dels ock medförde en särskild kostnad för de betalningsskyldige.

Sedan debiteringen skett efter fyrktalslängderna, beordrades

fjerdingsmännen att hvar inom sin socken eller rote verkställa uppbörden,

som i vanliga fall tillginge på det sätt, att fjerdingsmännen nödgades uppsöka

hvarje betalningsskyldig i hans hem, ofta flere gånger, hvilket gjorde

inkasseringen långsam och för de i allmänhet svagt aflönade uppbördsmännen

tidsödande. Då fyrktalssättningen uteslutande grundade sig på den betalningsskyldiges

bevillning, vore det rättare att derefter och tillsammans med kronoBih.

till Biksd. Prot. 1888. 7 Sami. 13 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

uppbörden utdebitera och uppbära de inom hvart fögderi till ifrågavarande

ändamål utgående medel.

På dessa grunder föreslår herr Pehrsson, »att Riksdagen måtte för

sin del besluta, att i berörda lag af den 26 september 1S84 göres den

ändring, att deltagandet i kostnaderna för tings- och fånghusbyggnader samt

deras underhåll utgår efter den betalningsskyldiges bevillning, som ligger till

grund för fyrktalssättningen; samt med det tillägg, att kronofogdarne, hvar

inom sitt fögderi, till länsstyrelsen insända verificerad förteckning å det för

nödiga utbetalningars bestridande erforderliga beloppet, hvarefter uppbördsorder

af nämnda styrelse meddelas för kronofogde och häradsskrifvare att i

sammanhang med kronoskatteuppbörden debitera, uppbära och derefter i behörig

ordning till den eller dem, som vederbör, redovisa.»

I herr Bengtssons motion anföres åter hufvudsakligen. Bet kunde

icke betviflas, att antagandet af 1884 års lag innefattade ett erkännande af

det orättvisa uti att ifrågavarande kostnad fortfarande skulle åligga endast

jordbruksfastighet. Hade man då kunnat förutse, till hvilka oegentligheter

och trakasserier den i lagen bestämda debiteringsgrund skulle leda i praktiken,

hade lagen dock troligen aldrig blifvit besluten. Bå det ej heller kunde

förnekas, att det vore en stor orättvisa, att jordbrukarne skulle bidraga med

större belopp per fyrk än kapitalister och industriidkare med flere, hvilka i

lika eller högre grad betjenade sig af ifrågavarande institutioner, syntes steget

böra tagas fullt ut, så att afgiften komrne att utdebiteras lika och utgå

efter samma grund, som vore stadgad för kommunalutskylder i allmänhet,

helst som den nuvarande grunden för debiteringen på enskilda personer och

den dermed förenade nära nog omöjliga uppbörden då alldeles kunde upphöra

och medlen utgå direkt ur kommunalkassan.

Med stöd af det sålunda anförda föreslår herr Bengtsson, att Riksdagen

ville, med ändring af hvad i lagen den 26 september 1884 stadgadt

är, för sin del antaga följande lag angående skyldigheten att deltaga i kostnaden

för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse: »I kostnaderna

för uppförande och underhåll af sådana byggnader skola alla, hvilka

inom tingslaget erlägga bevillning till staten, vare sig för fast egendom, bergsbruk,

fabriksrörelse, handel, handtverk eller annan till allmän bevillning

taxerad näring eller inkomst, deltaga efter de grunder, hvilka för kommunalutskylder

i allmänhet äro stadgade, och skola vid förefallande behof dessa

bidrag genom kommunalnämndens ordförande af kommunens kassa utbetalas

enligt den af häradets förtroendemän uppgjorda och af honom delgifna uppbördslängden

på tid och ställe, som af dessa bestämmes.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

3

Uti lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse den 26 september 1884 stadgas,

att i kostnaden för uppförande och underhåll af sådan byggnad skola alla

de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga, för fastighet

efter hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande

fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal, skall det bortfalla.

De föreliggande motionerna åsyfta, såsom af den här ofvan lemnade

redogörelse för deras innehåll framgår, ändringar i gällande bestämmelser

dels i afseende å sjelfva grunden för ifrågavarande byggnadsskyldighet, dels

ock i afseende å debiteringen och uppbörden af de medel, som för byggnadsskyldighetens

fullgörande erfordras. Herr Pehrsson synes visserligen lägga

uteslutande vigt vid den senare omständigheten; men då den form han föreslagit

för debiteringen uppenbarligen skulle medföra någon ändring jemväl i

den nu faststälda grunden för skyldighetens utgörande, måste äfven hans

förslag anses i viss mån åsyfta en sådan ändring.

1 afseende ä grunden för skyldighetens utgörande torde väl, såsom

lagutskottet vid flere föregående tillfällen uttalat, åtskilliga skäl tala för en

ytterligare utjemning af skyldigheten; och vore här fråga om en lagstiftning

i ett alldeles nytt ämne, skulle väl nutidens förhållanden icke föranleda till

en sådan fördelning af skyldigheten, som i 1884 års lag stadgas. Men då

man tager i betraktande, att sistnämnda lag, vid jemförelse med förut gällande

bestämmelser, utgör ett icke oväsentligt steg i den rigtning, som af

herr Bengtsson anses vara den rätta, och att denna lag tillkommit på grund

af ett efter långvariga meningsbrytningar framstäldt medlingsförslag, så lärer

den omständighet, att en så kort tid, omkring 3 Va år, förflutit sedan lagens

antagande, innefatta ett giltigt skäl att ej redan nu företaga en så genomgripande

ändring deruti, äfven om den närvarande tidpunkten i öfrigt kunde

anses lämplig för en dylik åtgärd. Härtill kommer, att nya lagberedningen

i sitt betänkande angående rättegångsväsendets ombildning (fjerde delen, sid.

241 och följande) föreslagit hela byggnadsskyldighetens öfverflyttande på

staten; och torde detta förslag i sammanhang med frågan om domstolsorganitionen

komma under statsmagternas pröfning. Under tiden lära väl på de

flesta ställen icke företagas några sä betydliga byggnadsarbeten för detta

ändamål, att skyldighetens utgörande äfven för dem, hvilka tyngst drabbas

deraf, bör blifva särdeles betungande.

Då utskottet sålunda icke kan finna lämpligt, att någon ändring nu

vidtages uti gällande bestämmelser i denna del, hemställer utskottet,

1) att herrar Pehrssons och Bengtssons motioner i hvad

de afse ändring af grunden för deltagande i kostnaden för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse

icke må vinna Riksdagens bifall.

Beträffande debiteringen, uppbörden och redovisningen af de medel,

som erfordras för fullgörande af ifrågavarande byggnadsskyldighet, hyser

utskottet samma åsigt, som uttalades i utskottets den 17 februari 1887 afgifna

utlåtande, n:o 12, i anledning af då väckta motioner i ämnet. Utskottet

finner det vara uppenbart, att bristen på uttrycklig bestämmelse i detta afseende

kan medföra olägenheter, och föreställer sig, i likhet med herr Pehrsson,

att dessa olägenheter lättast kunna afhjelpas derigenom, att debiteringen och

uppbörden af nämnda medel anförtros åt den vanliga fögderiförvaltningen, på

sätt i 49 § af förordningen om landsting är stadgadt om landstingsmedel.

Enligt hvad utskottet inhemtat, lärer sådant temligen allmänt ega rum; men

då uttrycklig bestämmelse i ämnet i alla fäll synes lämplig för vinnande af

likformighet i detta afseende, får utskottet hemställa,

2) att Riksdagen ville, med anledning af förevarande

motioner, i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

meddela de föreskrifter, som erfordras för att bidrag till

byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse

må i hela riket på likformigt sätt af vederbörande fögderiförvaltning

i sammanhang med kronoskatterna debiteras

och uppbäras samt derefter i behörig ordning till den eller

dem, som vederbör, redovisas.

Stockholm den 28 februari 1888.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 26.

D

Reservationer:

af herrar Smedberg, A. P. Lind, A. Nilsson i Rinkaby, C. Persson i

Stallerhult och P. Péhrson i Törneryd, hvilka ansett att utskottet bort tillstyrka

Riksdagen att för sin del besluta en lag af följande lydelse: »Med

ändring af hvad lag angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse den 26 september 1884 härutinnan

stadgar, förordnas härigenom, att i kostnaden för uppförande och

underhåll af sådana byggnader skola alla de, hvilka inom häradet erlägga

kommunalutskylder, deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder

finnes stadgad.»

Herr A. Göransson i Åsen har begärt få här antecknadt, att han, på

grund af ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i ärendets slutliga

behandling inom utskottet.

/

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.