Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande Ko 28

1888-03-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1888:28, Lagutskottets Utlåtande Ko 28

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Ko 28.

1

N:o 28.

Ank. till Kikad, kansli d. 5 febr. 1888, kl. 1 in ni.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

i fråga om kostnaderna för folkskoleväsendet.

58 i stadgan angående folkundervisningen i riket den 20 januari

1882 lyder, enligt Kong!, kungörelsen den 1 juni 1883, sålunda:

»För att bereda tillgång till kostnaderna för skolväsendet skall,

der ej andra medel härtill finnas, det erforderliga beloppet inom hvarje

skoldistrikt sammanskjutas efter de grunder, som för kommunalutskvlders

utgörande i allmänhet äro stadgade; dock vare skoldistrikt medgifvet att

såsom bidrag härtill af hvar och eu, som erlägger mantalspenningar, upptaga

en särskild afgift; och må denna afgift, hvilken skall utgöras af

qvinna med hälften af det belopp, som erlägges af man, icke sättas

högre än till 50 öre för hvarje skattskyldig af mankön.»

I dessa bestämmelser föreslås ändring genom två särskilda till

lagutskottet hänvisade motioner, livilka afgifvits inom Andra Kammaren

af herr O. 77. Ström, n:o 1.25, och af herr G. Eriksson i Myekelgard,

n:o 2.

Uti den förstnämnda af dessa motioner anför herr Ström, att personella

utskylder icke drabbade den skattdragande i mån af hans skatteförmåga,

enär de stälde samma kraf på den mindre bemedlade som på den

förmögnare medborgaren, och föreslår han pa grund häraf, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att personliga folkskoleafgiften från och med

1889 skall upphöra.

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 7 Sami. 14 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o .28.

Herr Eriksson åter åsyftar ändring i de anförda bestämmelserna

endast i hvad de afse kostnaderna för byggnad och underhåll af skolhus

med hvad dertill hörer. lian föreslår nemligen, att Riksdagen dels för

sin del besluter att för deltagandet i byggnad och underhåll af folksltolehus,

med hvad dertill hörer, enahanda grunder skola gälla, som äro för

deltagandet i kyrkobyggnad bestämda genom lag af den 12 juni 1S85 ;

dels hos lvongl. Maj:t i underdånighet anhåller om sådan ändring i § 58

och möjligen § 52 af kongl. stadgan om folkundervisningen i riket af

den 20 januari 1882, att kostnaderna för byggnad och underhåll af skolhus

med hvad dertill hörer skola tillskjutas efter samma grunder, som

för kyrkobyggnad gälla.

I afseende å del af herr Ström framstälda förslaget vill lagutskottet

erinra, att skatteregleringskomitén i sitt den 13 september 1882 afgifna

utlåtande angående skatteförhållandena i riket, föreslog, att den personliga

afgiften för folkskolans ändamål måtte förbjudas. 1 det yttrande till statsrådsprotokollet,

hvarmed statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet,

anmälde skatteregleringskomiténs berörda förslag och hvilket sedermera

åtföljde propositionen till 1883 års riksdag angående ändringar i folkskolestadgan,

anmärkte statsrådet, att ett sådant förbud syntes betänkligt .

Ifrågavarande afgift syntes visserligen i mera välmående kommuner kunna

utan svårighet borttagas. Den förhöjning i den efter förmögenhet och

inkomst utgående vanliga kommunalskatten, som deraf skulle blifva en

följd, skulle der icke kännas betungande eller medföra större orättvisor.

Men kommuner funnes, der den beskattningsbara förmögenheten och inkomsten

vore så obetydlig och skilnaden i ekonomisk ställning emellan

de från bevillning efter andra artikeln fria och sådan bevillning betalande

i allmänhet så ringa, att betänkliga svårigheter och orättvisor skulle uppstå,

om all personlig skatt upphäfdes och bristen i kommunens inkomster

ersattes af en förhöjning i afgiften efter förmögenhet och inkomst. Den

kyrkliga kommunen egde för att bereda tillgångar till sina behof icke

använda andra beskattningsformer än de direkta. Skälen emot ett fullständigt

borttagande af möjligheten att i de mindre kommunerna pålägga

personlig skatt, vunne derigenom inom den kyrkliga kommunen ökad

styrka. Dertill koran)e, att väl ingen afgift lättare än folkskoleafgiften

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottet Utlåtande N:o 28.

O

O

af de mindre bemedlade insåges utgå till ett för dem gagnande ändamål,

hvarför denna afgift minst af alla kunde antagas gifva anledning till

missnöje.

Den till 188:-} års riksdag aflåtna propositionen i ämnet, hvilken

hufvudsakligen afsåg att åt ^ 58 i folkskolestadgan gifva en sådan lydelse,

att deraf klart framginge, att en personlig afgift till folkskolan alls icke

vore anbefald utan endast medgifven, der vederbörande kommun funne

den behöflig och rättvis, blef, med eu af lagutskottet föreslagen redaktionsändring,

af båda kamrarne utan diskussion eller votering godkänd; och

utfärdades i enlighet med riksdagens beslut ofvan anförda kungörelse den

1 juni 1SS3.

Då enligt utskottets tanke icke sedan 1883 inträdt sådana förändrade

förhållanden, som kunna förringa giltigheten af de andragna

skälen för bibehållande af den personliga folkskoleafgiften, der densammas

utgående af omständigheterna betingas, får utkottet hemställa,

1) att herr Ströms motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Herr Eriksson åberopar till stöd för sin motion hufvudsakligen

den, enligt hans tanke, icke af några särskilda omständigheter rättfärdigade

olikhet, som för närvarande består i afseende på deltagande i kostnaden

för byggande och underhåll af a ena sidan folkskolehus och å andra

sidan tingshus och häradsfängelse enligt lagen den 26 september 1884,

prestgård enligt lagen den 1 maj 1885 samt kyrka med hvad dertill hörer

äfvensom särskild sockenstufva enligt lagen den 12 juni sistnämnda år.

T dessa lagar stadgas som bekant rörande de särskilda byggnadsskyldigheterna,

att skyldigheten åligger alla dem, livilka erlägga kommunalutskylder,

samt att de skattskyldige skola i kostnaden deltaga, för fastighet

efter hela och för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå

belöpande fyrk t al. Det är denna sistnämnda grund för skyldighetens

utgörande, som motionären önskar få införd äfven i fråga om folkskolcbyggnad.

Då de tre af motionären åberopade lagarne kommo till stånd, torde

man väl icke hafva ansett den deri bestämda grund för byggnadsskyldig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 28.

hetens fördelning stödja sig på så allmängiltiga skäl, att den bordo

tillämpas på all kommunal byggnadsskyldighet. Fastmera lärer det få

antagas, att man kommit till densamma af hänsyn till omständigheter,

hvilka ansågos hindra en vidare gående utjemning af besvären. Då nu

Riksdagen i fråga om byggande af folkskolehus redan år 1876 ansett sig

kunna på en gång företaga eu fullständig utjemning, som ock af Kong!.

Maj:t godkändes, och, såvidt utskottet känner, några afsevärda olägenheter

icke häraf framkallats, synes skäl icke förefinnas att företaga den föreslagna

lagändringen, hvilken icke lärer kunna annorlunda anses än såsom

ett tillbak agående i rigtning mot ett tillstånd, som, medan det ännu bestod,

framkallade berättigad klagan. Ftskottet får följaktligen hemställa,

2) att herr Erikssons motion icke må vinna

Riksdagens bifall.

Stockholm den 5 mars 1888.

På lagutskottets vägnar.

0. A. Sjöerona.

Stockholm, O. L. Svaabficks Boktryckeri-Aktiebolag, 1-S38.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.