Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts ''proposition angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk.

1888-02-07 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:15, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts ''proposition angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

1

N:o 15.

Ank. till Riksd. kansli den 7 febr. 1888, kl. |3 e. rn.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts ''proposition angående

tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk.

(I. A.)

Genom kongl. kungörelsen den 10 augusti 1877 förordnades, att

tiondesättning å dittills icke skattlagda eller derefter uppkommande så

kallade ädlare verks tillverkning icke skulle eg a rum, samt att, med

undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som vore förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

skulle från och med år 1878 befrias från dylik tionde; dock att för

vissa uppräknade verk, som voro i besittning af särskilda privilegier,

tiondefriheten icke skulle inträda förr än egarne af dessa verk förklarat

sig ingå på privilegiernas upphörande eller aflösning på vissa

genom kongl. bref af samma dag till Kongl. Maj:ts och rikets kammar-

och kommerskollegier för hvarje verk bestämda vilkor. Efter det

senaste Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts proposition om upplösning af

bestående rättsförhållande mellan kronan och Sala bergslag, har, enligt

hvad af en från Kongl. Maj:t till Riksdagen afbiten proposition (n:o 8)

af den 22 december 1887 inhemtas, aftal i enlighet med de af Kong).

Maj:t och Riksdagen bestämda grunder numera blifvit mellan kronan

och bergslaget upprättadt; och skulle, jemlikt bestämmelse i detta aftal,

skyldigheten för bergslaget att för silfververket utgöra tionde

komma att upphöra från och med detta års början, så att förutom några

verk, hvilkas egare ännu icke förklarat sig villige att ingå på de för

bergverkstiondens eftergifvande jemlikt kongl. brefvet den 10 augusti

Bill. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

1877 bestämda vilkor, numera endast Höganäs stenkolsverk qvarstode

såsom underkastad! skyldigheten att utgöra bergverkstionde. Med afseende

härå och under åberopande af propositionen bilagdt protokoll öfver

finansärenden, har Kongl. Maj: t nu föreslagit Riksdagen att medgifva,

att den för öfriga bergverk i riket medgifna tiondefrihet måtte äfven

å Höganäs stenkolsverk tillämpas.

Efter erhållen remiss har statsutskottet detta ärende till behandling

förehaft; och får, med hänvisande till hvad i öfrig! finnes i förenämnda

statsrådsprotokoll meddeladt i detta ämne, utskottet anföra,

att ifrågavarande stenkolsverk visserligen enligt författningarna är fortfarande

tiondepligtigt, men att likväl på grund af särskilda bestämmelser

tionde af detta verk till staten icke utgått. Genom kongl. brefvet

den 20 juni 1801 hade nemligen verket beviljats tiondefrihet under

trettio år, efter hvilken frihetstids förlopp, och sedan åtgärd blifvit

vidtagen för stenkolsverkets taxerande till tionde, genom kongl. brefvet

den 9 mars 1833 förklarats, att verket skulle från erläggande af tiondeafgift

tills vidare vara befriadt.

Af den utredning i detta ärende, som föreligger, framgår, att Höganäs

stenkolsverk icke är i åtnjutande af någon från statens sida meddelad

förläning eller annan förmån af sådan natur, att verket kan

förklaras vara försedt med något slags privilegier i den vid detta uttryck

allmänneligen och i hvad angår åtskilliga andra bergverk fästade

mening, i följd hvaraf stenkolsverket i detta hänseende är likstäldt med

oprivilegierade ädlare verk. Att, detta oaktadt, Höganäs stenkolsverk

undantagits vid den år 1877 beviljade eftergiften af all bergverkstionde,

härrör deraf, att statsverket egt vissa fordringar hos stenkolsverket, om

hvilkas verkliga beskaffenhet utredning till Kongl. Maj:t år 1877 inkommit

för sent för att nämnda stenkolsverk kunnat inbegripas i den

proposition om bergverkstiondes eftergifvande, Kongl. Magt till samma

års Riksdag aflät. Dessa fordringar, för hvilka närmare redogöres i ofvannämnda

statsrådsprotokoll, hafva tillkommit dels derigenom att Kongl.

Maj: t jemlikt kongl. bref af den 24 mars 1832 tillförsäkrat bolaget att

å ett belopp af 120,000 riksdaler banko, som bolaget genom egen försorg

upplåna!, erhålla af riksstatens dåvarande nionde hufvudtitel fem

procent årlig ränta, med vilkor, bland andra,''att från och med år 1835

minst 10,000 riksdaler banko årligen å skulden afbetaltes, i följd hvaraf

räntebidragen skulle i samma mån minskas, och att, om verket lemnade

bolaget en behållen vinst utöfver 5 procent å aktiekapitalet, det öfverstigande

till ett maximum af 2 procent skulle årligen användas till

räntebidragens godtgörande, intill dess desamma fullständigt återbetalts,

och dels på grund deraf att kronan, efter det stenkolsverket blifvit af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

B

staten inlöst, år 1829 upplät detsamma till ett nytt bolag med förbindelse

för detta bolag, bland annat, att å ett belopp af 200,000 riksdaler

banko till staten erlägga 1 procent, då sténkolsverket lemnade en vinst

af 8 procent, 2 procent, då vinsten uppginge till 10 procent, och 3 procent

vid eu vinst af 12 procent, men oaktadt stenkolsverket för tiden

från och med år 1830 till och med år 1872 lemnat en vinstutdelning

under nio år af 8 procent och under tre år af tolf procent å aktiekapitalet

200,000 riksdaler banko, icke erhållit den del af vinsten, som

statsverket förbehållits, likasom ej heller någon del af ofvanberörda, till

98,122 kronor 71 öre uppgående räntebidrag blifvit statsverket åter

godtgjorda. Dessa statens fordringsanspråk måste emellertid anses vara

preskriberade; och då, efter de allt sedan år 1871 pågående vidlyftiga

undersökningar och utredningar i dessa ämnen, derom i statsrådsprotokollet

närmare redogöres, skäl icke torde vara att, med hänsyn till

bolagets bestridda betalningsskyldighet för omförmälda, fordom åtnjutna

statsbidrag, vare sig upphäfva den frihet från tiondens utgörande, som

tills vidare är bolaget förunnad, eller föreskrifva särskilda förbehåll eller

vilkor för definitivt tilldelande af tiondefrihet åt stenkolsverket, har utskottet

ansett att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, den för öfriga bergverk

i riket medgifna tiondefrihet bör äfven å Höganäs stenkolsverk

tillämpas.

På grund af hvad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Kong]. Maj:ts ifrågavarande framställning

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 7 februari 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:78 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tiondefrihet för Höganäs stenkolsverk. s. 4 i texten