Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af så väl en af Kongl. Maj:t afgifven proposition som ock en af enskild motionär gjord framställning i fråga om eftergift af kronans rätt till vissa danaarf.

1888-02-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:18, Utlåtande, i anledning af så väl en af Kongl. Maj:t afgifven proposition som ock en af enskild motionär gjord framställning i fråga om eftergift af kronans rätt till vissa danaarf.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

1

N:o 18.

Ant till Eiksd. kansli den 21 febr. 1888, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af så väl en af Kongl. Maj:t afgifven

proposition som ock en af enskild motionär gjord framställning

i fråga om eftergift af kronans rätt till vissa

danaarf. (I. A.)

Statsutskottet, som fått till behandling emottaga dels en af

Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition angående eftergift af

kronans rätt till ett danaarf, dels ock en af enskild motionär i likartad!

syfte vid innevarande riksmöte gjord framställning, har dessa

frågor i ett sammanhang föreliaft och får dem härmed till Riksdagens

pröfning anmäla samt dervid meddela de yttranden, hvartill hvardera

framställningen ansetts föranleda.

l:o. Kakelugnsmakaren Gustaf Daniel Granlund från Margretelund

på Lidens egor i Örebro län hade aflidit den 14 augusti

1884, efterlemnande sin hustru, Hedvig Lovisa Andersdotter, men

i öfrigt icke några vid bouppteckningen den 21 oktober nämnda

år kända arfvingar; och då några sådana ej heller inom natt och

år, från det kungörelse om dödsfallet vant i Post- och Inrikes Tidningar

införd, sig anmält, hade kammaradvokatfiskalen till Sundbo

häradsrätt instämt hemmansegaren Johan Albert Renström i Lidan,

hvilken såsom god man omhänderhaft boet, med yrkande att qvarBih.

till Rihd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 12 lläft. 1

Angående

danaarf efter

kakelugnsmakaren

G. D.

Granlund.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

låtenskapen efter Granlund måtte förklaras böra såsom danaarf tillfalla

kronan.

Under rättegången hade Renström invändt, att två den aflidnes

systersöner blifvit anmälda såsom arfvingar, dock först efter det mer

än ett år förflutit från det domarens kungörelse om arfvet varit införd

i Post- och Inrikes Tidningar; hvarjemte anspråk på qvarlåtenskapen

framstälts af enkan Granlund, hvilken såsom muntligt testamente bevakat

åtskilliga den aflidnes i lifstiden häfda yttranden, antydande hans

afsigt att upprätta ett inbördes testamente angående rätt för den efterlefvande

af makarne att under sin lifstid behålla boet; men då berörda

testamente icke befunnits vara i laga ordning tillkommet, samt nyssnämnde

arfvingar försummat att i rätt tid göra sina anspråk gällande,

hade häradsrätten i utslag den 10 december 1886, som vunnit laga

kraft, förklarat Granlunds andel i qvarlåtenskapen skola såsom danaarf

tillfalla kronan; till följd hvaraf utredningsmannen i boet förpligtats

att af boets behållning, utgörande enligt lemnad redovisning, deri

ett boningshus med uthus till värde af 1,000 kronor upptogs bland

tillgångarne, 992 kronor 70 öre, till Kong!. Maj:t och kronan utgifva

ena hälften jemte fem procent ränta derå från den 24 december 1885.

Härefter hade i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift enkan Granlund

anhållit, att då boets ofvan berörda behållning, såsom handlingar^

jemväl utvisade, utgjordes allenast af värdet utaf ett å den af sökanden

bebodda lägenheten Margretelund uppfördt boningshus jemte uthus,

samt sökanden, som vore sjuklig och fattig, skulle, derest omförmälda

hus måste för danaarfvets utgifvande försäljas, råka i än större fattigdom

och nöd, kronans rätt till ifrågavarande danaarf måtte till sökandens

förmån efterskänkas. Af ett vid ansökningen fogadt läkarebetyg

inhemtades, att sökanden till följd af ögonsjukdom fått synförmågan

på ena ögat till största delen förderfvad; hvarjemte af ett ansökningen

likaledes bilagdt intyg från åtskilliga bland sökandens grannar frarnginge,

att sökanden vore mindre arbetsför och snarligen kunde anses

oförmögen att sig sjelf försörja,

I anledning af ansökningen hade utlåtanden afgifvits af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande i Örebro län och kammaradvokatfiskalen,

hvilka båda tillstyrkt efterskänkande af kronans rätt till ifrågavarande

danaarfsmedel, varande af kammaradvokatfiskalen dervid yrkadt, att den

honom tillkommande aktoratsprovision måtte af sökanden gäldas och,

när exakt uppgift om medlens verkliga belopp ej förelåge, beräknas

efter ett kapitalbelopp af fem hundra kronor.

Med afseende å hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t i pro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

3

position n:o 18 af den 31 december 1887 föreslagit Riksdagen, att

kronans rätt till ifrågavarande danaarfsmedel måtte, under förbehåll att

den kammaradvokatfiskalen tillkommande provision, beräknad efter ett

kapitalbelopp af femhundra kronor, af sökanden gäldas, på sökanden

öfverlåtas.

Efter tagen del af de till ärendet hörande handlingar, får utskottet,

som emot Kongl. Maj:ts framställning icke haft något att erinra, hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit må af Riksdagen bifallas.

2:o. I en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (n:o 83)

har herr G. W. Svensson i Rydaholm hemstält, att Riksdagen måtte för

sin del besluta, att kronans rätt til] danaarf efter drängen Jonas Larsson

från Källunda måtte till Källunda fattigvårdsrote inom Kärda församling

af Jönköpings län öfverlåtas.

Af hvad i motionen anföres samt de af motionären till utskottet

ingifna handlingar i detta ärende utvisa framgår, att efter bemälde

Jonas Larsson, hvilken aflidit den 28 november 1884 utan att efterlemna

kända arfvingar, funnits en behållning af 773 kronor 15 öre,

deraf i Vernamo sparbank innestått 727 kronor 96 öre, samt att sedan

friherre Axel Lilliecreutz vid Östbo häradsrätt såsom testamente bevakat

en handling, hvarigenom Jonas Larsson uppdragit åt friherre

Lilliecreutz att handhafva och sköta de penningar, som för Larssons

räkning voro insatta i förenämnda sparbank, med rätt att öfver desammas

användande fritt besluta, så hade häradsrätten på yrkande af

advokatfiskalsembetetet i kammarkollegium, med hvilket testamentsbevakningen

kommunicerats, genom utslag den 23 december 1887 förklarat

Jonas Larssons qvarlåtenskap skola såsom danaarf tillfalla Kongl.

Maj:t och kronan.

Såsom stöd för sin ifrågavarande framställning har motionären

hufvudsakligen anfört, att Jonas Larsson, som var född å Källunda

rotes fattighus, blifvit uppfostrad på fattigvårdens bekostnad och hela

sin lifstid tjena! inom denna rote samt att han uttryckt önskan om att

rotens fattige måtte komma i åtnjutande af hans qvarlåtenskap.

Af de till utskottet ingifna handlingar i detta ärende har icke

kunnat utrönas, huruvida ofvan omförmälda utslag, hvarigenom berörda

qvarlåtenskap efter Jonas Larsson förklarats böra såsom danaarf tillfalla

Kongl. Maj:t och kronan, vunnit laga kraft; men i allt fall synas

icke sådana särskilda omständigheter här föreligga, på grund af hvilka

Angående

danaarf efter

drängen Jonas

Larsson i

Källunda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 18.

utskottet kunnat finna anledning tillstyrka Riksdagen att, med frångående

af de åsigter, som under senare tider gjort sig gällande vid

behandling af framställningar om eftergift till kommuner af kronans

rätt till danaarf, till Kärda församlings förenämnda fattigvårdsrote afstå

den kronan möjligen tillkommande rätt till ifrågavarande qvarlåtenskap.

Utskottet hemställer alltså,

att herr G. W. Svenssons förevarande motion

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:32 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl Majt:s proposition angående eftergift af kronans rätt till danaarf efter kakelugnsmakaren G. D. Granlund. s. 45 i texten