Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rik,sstatens andra Jmfvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1888-02-23 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rik,sstatens andra Jmfvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 23 febr. 1888, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under rik,sstatens andra

Jmfvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

l:o. Innan utskottet yttrar sig om de särskildt under andra hufvudtiteln

gjorda förslag och förekommande anslagsbehof, har utskottet ansett sig

böra afgifva utlåtande öfver tre här nedan i denna punkt omförmälda motioner,

hvilka, om ock ej omedelbart sammanhängande med statsregleringen för

nästkommande år, afse statsutgifter under såväl andra hufvudtiteln som samtliga

de följande hufvudtitlarne.

Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner har föreslagits dels

af herrar N. Nilsson i Skärhus och Ollas A. Ericsson i Ofvanmyra (n:o 75),

att Riksdagen måtte besluta:

att de tjensteman, hvilka från den dag Riksdagen komme att fatta

beslut i frågan utnämndes första gången till aflönade befattningar inom

staten eller inom annan corps eller embetsverk än de nu vore anstälda, skulle

åtnjuta i lön ett med tjugu procent minskadt belopp utaf de aflöningsförmåner,

som nu för samma tjenstebefattning vore faststälda att utgå, samt att denna

minskning skulle afse såväl lön som tjenstgöringspenningar;

att undantag härifrån skulle ega rum för de befattningar inom staten,

der aflöningsförmånerna nu icke öfverstege 1,500 kronor;

att de tjensteman, hvilka nu innehade aflönad befattning inom staten

och från den dag Riksdagen derom fattat beslut vunne befordran endast en

gång till högre atlönad befattning inom samma corps eller embetsverk de nu

Bill. till Rilcsd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

tillhörde, endast skulle ega uppbära femtio procent af den förhöjning i lönen

utöfver deras nuvarande aflöningsförmåner, hvartill den nya befattningen

enligt nu faststälda stat berättigade,'' samt att dessa femtio procent skulle

utgå i form af lön och tjenstgöringspenningar med lika procenttal; samt

att de besparingar, som härigenom uppstode, skulle blifva statsverket

under hvarje särskild hufvudtitel tillgodoförda för hvarje särskild statsregeleringsperiod

under lämplig rubrik för att ingå såsom statsverkets besparingar vid

statsregleringarne under öfvergångstiden;

dels af herr L. Börjesson in. fl. (n:o 122):

att Riksdagen måtte för sin del besluta att vid alla utnämningar eller

befordringar af embets- och tjensteman lönerna måtte nedsättas med 20

procent, dock så, att lön, som ej uppginge till 2,000 kronor, borde vara befriad

från någon procentnedsättning, och att Riksdagen i skrifvelse till Kong!

Maj:t måtte anhålla, det Kongl. Maj: t täcktes bifalla Riksdagens beslut

samt ombesörja, att ny lönereglering måtte blifva så skyndsamt som möjligt

vidtagen i enlighet med ofvan antydda förslag.

Anledningen till dessa framställningar utgöres, såsom af motionärernas

motivering framgår, hufvudsakligen af det prisfall, som å en del varor inträffat,

och den deraf föranledda mindre goda ekonomiska ställning, hvari en

ej ringa, och högeligen afsevärd, del af landets befolkning för närvarande

befinner sig. Dessa förhållanden torde emellertid ej i och för sig innefatta

tillräcklig orsak till en åtgärd, så vidtomfattande och till sina möjliga följder

betydelsefull som den af motionärerna åsyftade.

De löneregleringar, på grund af hvilka de fleste statens embets- och

tjenstemäns löner nu utgå, äro ganska nyligen och efter sorgfälliga föregående

undersökningar beslutade. De prisfall, som derefter inträffat, äro till ej ringa

del af sådan beskaffenhet, att många andra klasser af landets befolkning än

statens embets- och tjensteman af desamma haft gagn, och de varor, hvilkas

värde sjunkit och i afseende å hvilka berörda, för de fleste af landets invånare

lika förhållande ej egen rum, torde hufvudsakligen bestå i spanmål och andra

sådana råämnen, hvilkas pris endast medelbart och i jemförelsevis ringare

mån inverka på tjenstemännens utgifter för sina lefnadskostnader. Då härtill

kommer att just vid innevarande riksdag beslut fattats, som åsyfta att, om

också endast småningom, åstadkomma en ändring till det bättre af det ogynsamma

ekonomiska läge, som föranledt de ifrågavarande motionerna, samt

att den besparing för statsverket, som af ett bifall till motionerna skulle

föranledas, komme att inträffa endast småningom, i mån af embetens och

tjensters ledigblifvande och återtillsättande, således i det stora hela först i

en framtid, då landets allmänna ekonomiska ställning möjligen kan vara en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

3

annan och bättre än den, som framkallat motionerna och de till grund för

dessa liggande åsigter och förhållanden, får utskottet hemställa,

a) att ofvan omförmälda motioner icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Vidare har herr A. E. Petersson i Hamra m. fl. uti en inom Andra

Kammaren väckt motion (n:o 149) föreslagit, att Riksdagen må besluta:

att till Kong!. Maj:t aflåta en underdånig skrifvelse med begäran, att

Kong]. Maj:t täckes till nästa Riksdag låta utreda och uppgöra en reglering

af samtlige statens embefs- och tjenstemäns löner, byggd på grunderna af

nuvarande kontanta lönebelopp, omsatt i naturaprodukter till hälften råg och

hälften korn, efter ett tjuguårigt medelmarkegångspris från 1866 till och

med år 1886 samt att såväl särskild! utgående tjenstgöringspenningar, ålderstillägg

och pensioner blifva efter samma grunder beräknade för att allt

sammans sedermera utgå efter årets markegångspris, och att i afvaktan härå

vid utnämning till embete eller, tjenst måtte i de utfärdade fullmagterna

eller konstitutorialen intagas vilkoret, att den utnämnde vore skyldig att

underkasta sig de förändrade lönevilkor, som af Riksdag och regering kunde

blifva beslutade; samt

att till Kong! Maj:ts förfogande ställa ett förslagsanslag å femtusen

(5,000) kronor till bestridande af kostnaderna för utredningen af den sålunda

begärda, löneregleringen.

Senast vid 1887 års den 2 maj började riksmöte har enahanda förslag

som det förevarande varit föremål för Riksdagens pröfning. Det lemnades

då, på utskottets derom gjorda hemställan, utan afseende. Som de

af utskottet då för afslag åberopade skäl fortfarande synas utskottet lika

bindande, hemställer utskottet,

b) att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Ordinarie anslag under andra hufvudtiteln.

Fångvården.

2:o. Kongl. Maj:t har i statsverkspropositionen under punkterna l:ooch

2:o af andra hufvudtiteln föreslagit, att Riksdagen, med godkännande af de

i det nämnda proposition bilagda statsrådsprotokollet öfver justitiedepartements
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

ärenden den 12 januari 1888 angifna aflöningsförmåner lör en direktör och

en predikant vid kronohäktet i Pajala samt vilkoren för aflöningarnes åtnjutande

må medgifva:

att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll höjes från 488,800

kronor till 490,800 kronor eller med 2,000 kronor; samt

att deremot förslagsanslaget till fångars vård och underhåll minskas

med motsvarande belopp eller från 1,161,200 kronor till 1,159,200 kronor.

Åt nyssnämnda statsrådsprotokoll inhemtas att, sedan .Riksdagen på

extra stat för år 1885 beviljat medel för uppförande af ett kronohäkte i

Pajala, fängelset under år 1887 blifvit färdigbygdt och till begagnande upplåtet,

hvarefter provisorisk stat för detsamma blifvit af Kongl. Maj:t faststäld å

förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, i hvilken stat arfvoden till

direktören och predikanten vore uppförda med 1,600 kronor till den förre

och 400 kronor till den senare.

Under åberopande hurusom aflöningarne för motsvarande befattningar

vid rikets öfriga fängelser vore faststälda af Riksdagen och upptagna å det

i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård och underhåll, hade

fångvårdsstyrelsen hemstält om aflåtande af framställning till Riksdagen, att

jemväl aflöningarne till nämnde tjensteman vid kronohäktet i Pajala måtte å

det bestämda anslaget uppföras; och hade styrelsen föreslagit att lönevilkoren

måtte bestämmas sålunda:

för direktören: lön ....................................................... kronor 1,300: —

arfvode ...................................................... » 300:

jemte ålderstillägg 200 kronor efter 5

och ytterligare 100 kronor efter 10 års

tjenstgöring, samt

för predikanten: arfvode ........................................................ » 400: —

samtliga aflöningsförmånerna att utgå under de vilkor och förbehåll, som vore

föreskrifna för tillämpning af den utaf 1876 års Riksdag faststälda aflöningsstat

för en del vid fångvårdsanstalterna anstälde tjensteman.

Direktören vid kronohäktet i Haparanda, med hvilket ifrågavarande

fängelse vore närmast jemförligt, åtnjöte, på sätt departementschefen vid ärendets

föredragning erinrat, enahanda löneförmåner som de för direktören i Pajala

nu föreslagna, och det arfvode, som åt predikanten ifrågasatts, understege hvad

i allmänhet för motsvarande befattningar vid andra kronohäkten vore anslaget.

De belopp, som enligt detta förslag skulle ä det bestämda anslaget

uppföras, utgjorde tillhopa 2,000 kronor, hvadan samma anslag borde med

motsvarande belopp höjas. Men då förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll, som under de senare åren lemnat öfverskott, utan olägenhet kunde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

med enahanda belopp sänkas, och någon tillökning i förslagsanslaget till

ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde

embets- och tjensteman icke torde erfordras i följd af rättigheten för direktören

till ålderstillägg, skulle, om förslaget godkändes, deraf icke föranledas någon

ändring i anslagstitelns slutsumma.

Utskottet, som ej har något att erinra mot hvad sålunda blifvit föreslaget,

hemställer:

a) att Riksdagen, med godkännande af de utaf Kongl.

Maj:t föreslagna, i statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden

den 12 januari 1888 angifna aflöningsförmåner

för en direktör och en predikant vid kronohäktet i

Pajala samt vilkor för aflöningarnas åtnjutande, må höja

det bestämda anslaget till fångars vård och underhåll från

488,800 kronor till ''490,800 kronor eller med 2,000

kronor; och

b) att deremot förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll må minskas med motsvarande belopp eller från

1,161,200 kronor till 1,159,200 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

3: o. Beträffande öfriga under denna hufvudtitel i riksstaten uppförda

ordinarie anslag, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring, hvaremot

uti två inom Första Kammaren väckta motioner föreslagits dels af herr

friherre It. M. Klincko-wström (n:o 10), att förslagsanslaget »rese- och traktamentspenningar»,

som från och med år 1878 utgått med 18,000 kronor

ärligen, mätte, med till siffran oförändradt belopp, förändras till bestämdt

anslag, och dels af herr C. P. af Buren (n:o 9), att förslagsanslaget

»skrifmaterialier, expenser och ved m. m.», som under femårsperioden 1882—

1886 varit i riksstaten uppfördt med i medeltal 63,000 kronor årligen, men

hvarå i sjelf vägverket under samma period i medeltal utgifvits 85,000 kronor

årligen, måtte från det i nu gällande riksstat uppförda beloppet 64,112 kronor

höjas till 85,000 kronor, i sammanhang med hvilken framställning herr af

Buren äfven hemstält, att alla öfriga förslagsanslag å riksstatens ordinarie

stat, som utvisa större eller mindre brist, måtte uträknas på enahanda sätt

och bestämmas till det belopp, hvartill de i medeltal under nämnda femårsperiod

utgått.

Beträffande till en början herr friherre Klinckowströms motion har

han såsom skäl för sin framställning anfört, att af 1884 års statsrevisorers

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

berättelse och rikshufvudbokens kapitalkonto framginge, att å förslagsanslaget

»rese- och traktamentspenningar» under åren 1878—1886 i medeltal besparingarna

uppgått till 2,147 kronor årligen, samt att ett förslagsanslag, som

år efter år lemnade i förhållande till det anslagna beloppet icke obetydliga

besparingar, svårligen kunde behöfva fortfarande bibehålla denna sin egenskap.

Senast vid 1885 års riksdag har utskottet till behandling förehaft en

af herr friherre Klinckowström väckt motion af samma innehåll som förevarande

och då i afgifvet betänkande sökt visa, hurusom den af motionären

föreslagna åtgärden att förändra detta förslagsanslag, äfven om det under

några år visat besparing, med till siffran oförändradt belopp till bestämdt

anslag icke skulle leda till någon besparing med statens medel, utan snarare

till motsatsen, i det att besparingarna å anslaget, hvilket dessutom afser ändamål,

hvars behof icke kan med visshet på förhand beräknas, i stället för att öka

den af Riksdagen disponerade behållningen för statsregleringsåret, komme

genom den föreslagna åtgärden att öka hufvudtitelns allmänna besparingar,

hvilka i allmänhet af Kongl. Maj:t till föremål inom hufvudtiteln disponeras.

Utskottet vidhåller fortfarande denna uppfattning och anser skäl att bifalla

motionärens framställning så mycket mindre förefinnas, som Riksdagens båda

kamrar bifallit hvad utskottet vid föregående riksmöten i ämnet yttrat och

hemstält.

Hvad åter angår herr af Buréns motion, har han som stöd för sin

framställning åberopat, att genom att bibehålla de ordinarie förslagsanslagen

oförändrade, en brist å den föreslagna ordinarie staten skulle uppstå till

belopp af öfver 2,000,000 kronor. Men då det vore af vigt för en enskild

person, ett enskildt bolag eller kommun att beräkna sina utgifter för ett

kommande år efter som utgifterna varit föregående år, vore detta så mycket

mer angeläget för staten, i synnerhet nu, då öfverskott i statskassan icke

längre kunde balansera ä förslagsanslagen uppkommande bristerna.

Med erkännande af det oegentliga deruti, att utgifterna å riksstatens

ordinarie förslagsanslag i sjelfva verket betydligt öfverskrida de belopp, hvarmed

dessa anslag funnits och ännu finnas i riksstaten uppförda, anser utskottet

dock, att man icke lämpligen kan, utan vidare, såsom motionären föreslagit,

för att afhjelpa missförhållandet, bestämma förslagsanslagen till de belopp,

med hvilka de i medeltal under senaste femårsperioden utgått. Innan man

med anslagsbeloppen vidtager någon förändring, bör, enligt utskottets förmenande,

tillses, om icke tilläfventyrs besparingar å anslagen kunna göras.

En sådan utredning i den omfattning, motionären framstält, skulle dock icke

af ett Riksdagens utskott kunna göras, utan att tiden för Riksdagens sammanvaro

derigenom skulle ansenligt förlängas, hvaremot densamma lämpligast

torde verkställas af Kongl. Maj:t, som väl icke lärer underlåta att om dylika

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o

7

förhöjningar göra framställning, när af erfarenhet framgått, att ett förslagsanslag

är otillräckligt och möjlighet ej förefinnes att genom förändrade

anordningar minska utgiftshehofven.

Utskottet kommer emellertid vid granskningen af de föreslagna utgifterna

under hvarje särskild hufvudtitel att tillse, huruvida i särskilda fall

utskottet anser sig höra fästa afseende vid herr af Buréns framställning; och

får utskottet, med anmälan häraf och enär utskottet ej funnit anledningföreslå

höjning af det i herr af Buréns motion särskildt omförmälda förslagsanslag

under denna andra hufvudtitel, nu endast hemställa,

att Riksdagen, utan afseende å herr friherre Klinckowströms

och herr af Buréns ofvanberörda motioner i hvad

de afse anslag under andra hufvudtiteln, må fastställa de

ordinarie anslagen under denna hufvudtitel, utom de här

ofvan under punkten 2:o särskildt omförmälda, till enahanda

belopp, hvartill de i riksstaten för år 1888 Unnas

uppförda.

Extra anslag.

Såsom extra anslag under denna hufvudtidel för år 1888 har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen att bevilja nedan omförmälda belopp.

4:o. Till arfvoden åt krig skof rättens ordförande och tre militära leda- Angående

möter har Kongl. Maj:t äskat enahanda belopp, 5,000 kronor, som under en krrfts^,0/''

följd af år blifvit anvisadt. [3.,

I detta ämne har till utskottet hänvisats en inom Andra Kammaren af

herr O. Erickson i Bjershy väckt motion (n:o 78), i hvilken föreslagits, att

Riksdagen vid anmälan om beviljande af ifrågavarande anslag måtte tillkännagifva,

det Riksdagen förväntade, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana

åtgärder, att krigshofrätten blefve fortast möjligt indragen.

Upprepade gånger, senast vid 1887 års den 15 januari började riksmöte,

har fråga om krigshofrättens indragning eller ombildning förekommit inom

Riksdagen, och i sitt vid nämnda riksdag afgifna utlåtande angående andra

hufvudtiteln återkallade utskottet i minnet de olika, afsevärda synpunkter,

som vid frågans bedömande gjort sig gällande, äfvensom det sammanhang,

hvari detta ärende i viss mån blifvit stäldt till den vida vigtigare och svårlöstare

frågan om försvarsväsendet i dess helhet. Utskottet uttalade dock

härvid den åsigt, att frågan om krigshofrätten icke torde stå i ett sådant

samband med försvarsfrågan, att icke, oberoende af denna senare, förslag i

fråga om krigshofrätten kunde vara att af Kong], Maj:t förvänta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Onekligt synes ock vara, att detta ämne står i ett närmare och mera

naturligt sammanhang med den på dagordningen stående frågan om ny rättegångsordning

än med försvarsväsendet. Visserligen har vid utarbetandet åt

de senast framlagda förslagen i afseende å rättegångsordningen frågan om

specialdomstolarne i allmänhet hitintills lemnats å sido, men detta torde ej

utgöra något hinder mot att, om särskild anledning dertill föranleder och

likasom vissa andra delar af frågan om ny rättegångsordning kunnat utbrytas

för partiel behandling, vid arbetets fortgång utan vidare dröjsmål upptaga

till förberedande handläggning frågan om behöfligheten eller obehöfligheten

af krigsdomstolar och särskilt den nu ifrågavarande krigshofrätten.

Utskottet hemställer derför:

a) att Riksdagen må till arfvoden åt krigshofrättens

ordförande och tre militära ledamöter för år 1889 anvisa

ett extra anslag af 5,000 kronor; och

b) att Riksdagen, med anledning af herr O. Ericksons

förevarande motion, må hos Kong!. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes vid utarbetande af förslag till ny

rättegångsordning låta till behandling företaga jemväl

frågan om krigshofrättens indragning eller ombildning.

Angående 5:o. Till bestridande af kostnaderna för nya lagberedningen har Kongl.

anslag till Mart jemväl för nästkommande år äskat ett extra anslag af 40,000 kronor;

redningen, och far utskottet Hemställa,

[4.]

att ett extra anslag af 40,000 kronor må för år 1889

för nya lagberedningen anvisas.

Angående 6:o. Till understöd åt förbättring skolonien vid Hall har Kongl. Maj:t

^bättring!-föreslagit, att ett belopp af 15,000 kronor må för nästkommande år å extra

kolonien vid stat anvisas.

Hall. För hvartdera af åren 1884—1888 har enahanda belopp af Riksdagen

[5,] beviljats till afbetalning af den skuld, föreningen till minne af Konung Oscar

I och Drottning Josefina mast ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin

å egendomen Hall inrättade uppfostringsanstalt för i brott eller gröfre vanart

hemfallen ungdom.

Enligt hvad af det den kongl. propositionen angående statsverkets

tillstånd och behof bilagda statsrådsprotokollet den 12 januari 1888 inhemtas,

utgjorde kolonien Halls skulder den 1 juli 1886 96,603 kronor 84 öre

och den 1 juli 1887 85,779 kronor. Af det utaf Riksdagen för år 1887

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

9

anvisade anslag- 15,000 kronor, hade 10,344 kronor 14 öre blifvit använda

till kapitalafbetalning och återstoden 4,655 kronor 86 öre till räntebetalningar.

Likasom för tre nästföregående räkenskapsår hade jemväl för det

senast förflutna en af Kong!. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af

koloniens räkenskaper och förvaltning.

Elevernas antal utgjorde den 30 juni 1887r 150, hvaraf 58 från

Stockholms stad och 92 från 20 särskilda län. Årskostnaden för hvarje

elev hade fortfarande likasom under de nästföregående åren minskats. Den

uppgick 1876—1877 till 452 kronor 95 öre, men hade sedermera småningom

nedgått och utgjorde under senaste året allenast 305 kronor 40 Öre.

Vid ärendets föredragning inför Kong]. Maj: t har departementschefen

uttalat den åsigt, att anslaget vore erforderligt för att koloniens verksamhet

måtte kunna fortgå enligt hittills följda grunder, och hafva så väl fångvårdsstyrelsen

som Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län vitsordat,

att föreningen fortfarande vore förtjent af understöd.

Enligt hvad infordrad redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel

för är 1886 (se Bil. Ditt. C.) utvisar, har kolonien under tiden

från den 1 oktober 1885 till den 16 november 1886 från dessa medel, jemlik!

kongl. blefven den 9 januari och 30 december 1885, erhållit i bidrag

för 61,606 underhållsdagar å 50 öre 30,803 kronor.

Utskottet, som jemväl af den senast afgifna revisionsberättelsen funnit

kolonien hafva gjort sig förtjent af fortfarande understöd, har fäst sin uppmärksamhet

vid att i det närmaste en tredjedel af det utaf Riksdagen för år

1887 beviljade understödet användts till räntebetalningar. Om än i den amorteringsplan,

som åtföljde Kongl. Maj:ts första framställning till Riksdagen i detta

ämne, ingått, att det från statsverket påräknade bidraget skulle delvis användas

till betalning af räntor å koloniens skulder, och om också de hittills lemnade

understöden blifvit i enlighet dermed använda, anser utskottet dock det vara

önskvärd!, att, om möjligt, hela det af Riksdagen beviljade beloppet numera

må användas till afbetalning af koloniens kapitalskuld för att densamma så

mycket förr måtte blifva till fullo gulden. Då nu skulden nedgått från

140,000 kronor till 85,779 kronor, är den årliga ränteutgiften icke större

än att, enligt utskottets förmenande, kolonien genom nedbringande af de

ännu skäligen höga förvaltningskostnaderna sjelf torde kunna blifva i stånd

att bestrida densamma.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må till understöd åt förbättringskolonien

vid Hall för år 1889 anvisa ett extra anslag af 15,000

kronor och vid anmälan af detta beslut uttala den önskan

Bih. till 1 likså. Prof. 1888 4 Sami. 1 Afd. 3 Häjt.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statutskottets Utlåtande 1V:o 3.

att, om möjligt, hela beloppet må användas till afbetalning

af koloniens kapitalskuld.

Angående 7:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen måtte raed
förSförskott.

a) a>.t besparingar å nya lagberedningens anslag vid 1887 års slut till

[C.] belopp af 9,764 kronor 49 öre må användas till ersättning för förskott, som

statskontoret utbetalt till två i statsrådsprotokollet angifna komitéer; samt

å extra stat för är 1889 anvisa, likaledes till ersättning för af statskontoret

förskotterade belopp för utarbetande af statistisk utredning i afseende å utvidgad

politisk rösträtt, 10,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet (sid. 4) inhemtas, att statskontoret, för ändamål

rörande denna hufvudtitel, enligt en vid dess berättelse om statsverkets tillstånd

och behof fogad förteckning, utanordna! följande belopp, att hos Riksdagen

till ersättande anmälas, nemligen:

till komitén för revision af gällande sjölag, enligt kongl.

blefven den 19 december 1884 och den 14 februari

1887, tillhopa............................................................... kronor 8,928: 77.

för utarbetande af statistisk utredning i afseende å utvidgad

politisk rösträtt, enligt kongl. brefvet den

8 oktober 1886 ............................................................. » 10,000: —

samt till komitén för utarbetande af förslag till lagar

angående solidariska bolag och aktiebolag samt

med dem jemförliga föreningar för ekonomisk verksamhet,

enligt kongl. brefvet den 30 december 1885 » 7,427: 05.

Summa kronor 26,355: 82.

Enligt hvad statsrådsprotokollet vidare innehåller, funnes vid nästlidna

års slut å anslaget till nya lagberedningen odisponerade tillgångar till belopp

af 9,764 kronor 49 öre. Dessa tillgångar, hvilka nu mera, sedan omkostnaderna

för förstärkta lagberedningen blifvit bestridda, sannolikt icke behöfde

tagas i anspråk för lagberedningen, kunde, enligt departementschefens förmenande,

lämpligen användas, i den mån de dertill försloge, till betäckande

af förskottsutgifterna för ofvannämnda i lagstiftningsändamål tillsatta komitéer.

Då återstoden af samma utgifter kunde bestridas af besparingar å andra

hufvudtitelns ordinarie anslag, erfordrades ytterligare allenast ett belopp af

10,000 kronor för godtgörande af hvad statskontoret förskjutit till omkostnader

för ofvanberörda, af Riksdagen begärda statistiska utredning.

Utskottet, som jemväl vunnit upplysning derom, att ifrågavarande

statistiska utredning blir under innevarande månad fullbordad samt att för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

arbetets fulla gäldande ytterligare erfordras omkring 7,000 kronor, får, efter

hvad sålunda blifvit inhemtadt, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 februari 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten l:o mom. a) (angående nedsättning i statens einbets- och

tjenstemäns aflöningsförmåner):

af Herrar C. Ifvarsson, N. Pettersson, J. Jonson, vice talmannen S.

Nilsson, A. Persson, A. I\ Danielson, J. Anderson, L. Jönsson, IL Andersson,

L. F. Odell och A. Peterson, hvilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag i denna del bort hafva följande hufvudsakligen med lista och

2:dra utgiftsafdelningarnes förslag öfverensstämmande lydelse och innehåll:

»De skäl, motionärerna till stöd för sina framställningar anfört, synas

utskottet beaktansvärda. Liksom den enskilde arbetarens, så bör nemligen också

den i statens tjenst anstäldes lön betingas af prisen å de förnödenheter, som

erfordras för lifvets uppehälle. Och då således prisen å lifsförnödenheter i

afsevärd mån stigit och icke visa benägenhet att åter falla, är det med

billighet öfverensstämmande att statens embets- och tjensteman erhålla förbättrade

löneförmåner, men lika så rättvist bör det också, enligt utskottets

förmenande, vara att, då prisen å lefnadsbehofven betydligt sjunkit, de till

statens embets- och tjensteman utgående lönerna i någon mån nedsättas. Då

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

i början af 1870-talet, en betydlig stegring i priset på bostäder, bränsle,

arbetsbiträden, åtskilliga delar af beklädnad samt de oundgängligaste födoämnen

efter 1856—1858 årens lönereglering inträdt, var det också som 1874

års Riksdag, på Kong! Maj:ts derom gjorda framställning, beviljade de flesta

statens embets- och tjensteman löneförbättring i form af dyrtidstillägg, utgående

med 20 procent af lönen. Med hänsyn till samma höga pris blefvo

också under de nästföljande åren vidtomfattande löneregleringar vidtagna.

Dessa löneregleringar ega ännu bestånd. Och dock hafva nu förändrade

förhållanden inträdt. Landets mindre goda ekonomiska ställning i allmänhet

med deraf härflytande nedsatta pris är allt för väl bekant för att af utskottet

behöfva påpekas. En efter nuvarande prisförhållanden lämpad nedsättning i

embets- och tjenstemännens löner torde derföre böra anses så mycket mer

rättvis, som i samma män som de nuvarande lönebeloppen med de sjunkande

prisen blifva för sina innehafvare mer tillräckliga, i samma mån ökas tyngden

af skattebidragen mer och mer för landets näringsidkande befolkning.

Det är tydligt, att statens embets- och tjensteman för att kunna väl

verkställa det arbete staten af dem fordrar måste ega en ekonomiskt tryggad

existens. Utan men för detta ekonomiska oberoende torde dock deras löner

under nuvarande prisförhållanden kunna i någon mån nedbringas. Motionärerna

hafva i detta hänseende föreslagit 20 procent af nuvarande samtliga

löneförmåner. Oaktadt en sådan nedsättning, med hänsyn till nu gällande

låga pris och i betraktande af det, ekonomiska betryck, hvarunder andra

samhällsklasser nu lida, och som synes icke blifva af tillfällig beskaffenhet,

bör kunna anses lämpligt afpassad, torde dock bestämmandet af nedsättningsprocenten

böra föregås af en utredning i hvad mån de nuvarande prisen å

lefnadsbehofven skilja sig från de pris å dessa, som gälde, då de senaste

löneregleringarna vidtogos, och huru de förändrade prisen inverka på embetsed!

tjenstemännens lefnadskostnader. >

Motionärerna hafva vidare föreslagit, att de befattningar, som icke

berättiga till mer än högst 1,500 kronors eller högst 2,000 kronors löneinkomster,

skola undantagas från ifrågakomna nedsättningen. Lika med

motionärerna anser utskottet, att de lägre embets- och tjenstemännen icke

böra drabbas af den föreslagna löneminskningen, helst, som desse redan nu

med hänsyn till arbetsbörda, ansvar och samhällsställning måste anses jemförelsevis

mindre väl aflönade. Men svårighet torde dock äfven här möta

att utan vidare utredning bestämma den rätta gränsen.

Eu utredning i berörda syften synes emellertid med det snaraste böra

komma till stånd. Alla goda krafter böra förenas för att upphjelpa landet

ur dess brydsamma ekonomiska läge. Den af motionärerna föreslagna åtgärden

är äfven i sin mån ett medel härtill så mycket mer användbart som,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

då nedsättningen naturligen icke bör drabba nuvarande löneinnehafvare, någon

rättskränkning genom densamma icke kan anses ega rum, samt vidare, enär

minskningen i alla händelser icke afses blifva större än att embets- och tjenstemännen

fortfarande tillförsäkrades en tryggad ekonomisk ställning, statens verksamhet

genom den föreslagna åtgärden icke komme att lida någon rubbning.

Med anledning af förevarande motioner får utskottet derför hemställa,

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes låta, om möjligt redan till nästa

lagtima Riksdag, verkställa utredning huruvida och i hvad

mån statens embets- och tjenstemäns nuvarande löner

skulle med hänsyn till nu gällande prisföihållanden kunna

nedsättas»;

af herr Liss Olof Larsson.

Herrar friherre B. A. Leijonhufvud och A. F. O. Cederberg hafva

begärt få antecknadt, att de icke inom utskottet deltagit i behandlingen af

det i punkten l:o mom. a) omförmälda ärende.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil.

1888 års

riksstat

anslår:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

162,700

—

18,800

—

134,000

—

588,454

510,021

208,713

11,100

55,000

—

1,784,500

3,532,088

i

Tabell öfver ordinarie anslagen under

Justi tie

Departementschefen.............................................................................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli..............................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag......

Högsta domstolen...................................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen..........................................................................................

Nedre justitierevisionen ..................................................................................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat ..................................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat ...............................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge'' med derunder lydande justitiestat.............................

Krigshofrätt^ ............................................................*............................................” ''

Ålderstillägg, förslagsanslag..............................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen .........................................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp .......................................................................

Ökas med.........................................................................................................................

Förslagsanslag. Nuvarande belopp ............................................................................

Minskas med.................................................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälda embets- och

Vård och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag ..............................

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

15

Litt, A.

riksstatens Andra Imfvudtitel.

epartementet.

''enstemän, förslagsanslag

............ 488,800: —

........ 2,000; — 490,800:

......... 1,161,200: —

........... 2,000: — 1,159,200:

Förslag till

blifvande

riksstat.

Anvisning i

kontant.

...........................

Kronor.

17.000

35.800

6,000

162,700

18.800

134,000

588,454

510,021

208,713

11,100

55.000

ö.

59,500: —

— 1,650,000: - 45,000: —

30,000:’!—

1,784,500

Transport

3,532,088

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

1888 års !

riksstat

anslår:

T:pt

S:ma

Anvisning i

kontant.

Kronor ö.

3,532,088 —

84.000 —

12,000;—

18.000 —

100,0001-

64,1121- 4,500|—

3,814,700!—

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya straff

Medikolegala besigtningar, förslagsanslag ......................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...............................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ...................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ......................................................................................

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

17

gens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor. ö.

Transport

Summa

3,532,088

84.000

12.000

18,000

100,000

64,112

4,500

3,814,700

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami.

7 Afd. 3 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet.

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter

Hör nva 1 a

Kronor.

ö.

5,000

40.000

15.000

10.000

—

Till understöd åt forhättriri pistol örnen vid Hall .................................

» statskontoret: ersättning: för ett förskotteradt belopp.......................

Summa

70,000

—

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

19

Bil. Litt. C.

Redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel för år 1886

(det sista år, för livilket fullständigt afsilande räkenskaper finnas).

Debet.

Behållning den 1 januari 1886 .................................................................

334,151

17

Inkomster.

Andel i arbetsinkomsten vid läns- och kronocellfängelserna 21,316: 64

Räntemedel ........................................................................... 17,065: 11

Arbetsförtjenst, dels förverkad, dels tillhörande aflidne

fångar m. m.................................................................... 3,453: 48

41,835

23:

Summa kronor

375,986

40

Kredit.

Utgifter.

Bidrag till kolonien Hall:

Underhållsafgift för elever jemlikt kongl. brefven den 9 januari och

den 30 december 1885 för tiden från och med den 1 oktober 1885

till den 16 november 1886 eller för 61,606 underhållsdagar å

0,50 .................................................................................. 30,803: —

Understöd och belöningar åt frigifne m. va....................... 7,933: 07

38,736

|

07

Behållning den 31 december 1886 .......................................................

337,250

33

Summa kronor

375,986

40

Stockholm i kongl. fångvårdsstyrelsens kameralbyrå den 1 februari 1888.

Anmärkning: Fångvårdsstyrelsens tryckta årsberättelse för åt 1886 upptager för hela kalenderåret

v,—*’/» 1886 underhållsdagarnes antal till 54,698 och nnderhållsafgiften till 27,349 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.