Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande dels nedsättning i de på viss jord lindande grundskatter samt dels lindring i rustningsoch roteringsbesvären.

1888-04-16 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:36, Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande dels nedsättning i de på viss jord lindande grundskatter samt dels lindring i rustningsoch roteringsbesvären.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

1

N:o 36.

Ant. till Riksd. kansli den 16 april. 1888, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner rörande dels nedsättning i

de på viss jord lindande grundskatter samt dels lindring i

rustnings- och roteringsbesvären.

(I. A.)

Till statsutskottets behandling hafva öfverlemnats följande, inom

Riksdagens Andra Kammare väckta motioner i förenämnda ämnen,

nemligen:

motion n:o 1, af herr It. Andersson i Nöbbelöf in. fl. med förslag

att Riksdagen måtte besluta:

l:o) att från och med år 1889 en ytterligare nedsättning af tjugu

procent i den på viss jord hyflande grundskatt skulle ega rum i öfverensstämmelse

med de i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade

grunder och vilkor;

2:o) att från och med 1889 en ytterligare lindring i rustnings- och

roteringsbesvären skulle ega rum med tjugu procent af dessa besvärs

uppskattade värde efter enahanda grunder och bestämmelser, som funnes

i nu gällande lag af den 5 juni 1885 angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären;

3:o) att erforderliga medel till ersättning åt effektiva rusthåll och

rotar för det berörda lindring motsvarande belopp måtte anvisas å riksstatens

4:de och 5:te hufvudtitlar; samt

4:o) hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande

Riksdag framlägga förslag så väl i fråga om eftergifvande af

Bill. till Rilcsd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

återstående grundskatter som ock derom, att rustnings- och roteringsbesvären

i deras nuvarande form må, så fort ske kunde, helt och hållet upphöra;

motion n:o 17, af herr J. Johnsson i Thorsberg, som hemstält, att

Riksdagen måtte besluta:

l:o) att från och med år 1889 en ytterligare nedsättning med

tjugu procent må ega rum å de på viss jord hvilande grundskatter

med de i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade grunder;

2:o) att från och med 1889 en ytterligare lindring i rustnings-och

roteringsbesvären skall ega rum med tjugu procent af dessa besvärs

uppskattade värde efter enahanda bestämmelser, som finnas stadgade

i lagen af den 5 juni 1885, angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären

; samt

3:o) att hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes till

näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till jordbruksnäringens

beskattning i syfte, att, med upphörande af de å viss jord hvilande

grundskatter, jordbruket likställes med öfriga näringar, och bidrag till

staten utgå i förhållande till jordens värde och afkastningsförmåga, med

afdrag å de viss jord åliggande rustnings- och roteringsbesvär, så länge

dessa utgå af jorden;

motion n:o 25, af herr G. F. Östberg, med hemställan, att Riksdagen

måtte besluta:

l:o) att den på viss jord hvilande grundskatt måtte tinder en tid

af 20 år successive afskrifva^ i öfverensstämmelse med de i kongl.

kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade grunder och på det sätt, att den

under hvart och ett af åren 1889—1908 minskas med V20 af dess nuvarande

belopp;

2:o) att de på viss jord hvilande rustnings- och roteringsbesvär

måtte under en tid af 20 år från och med år 1889 successive aflyftas

på det sätt, att lindring med V20 årligen af deras nuvarande belopp

eger rum enligt de i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade grunder;

dock att ersättning för utgörande in natura af rustning eller rotering

i intet fall får utgå till högre belopp, än som motsvarar prestationernas

vederbörligen uppskattade värde;

3:o) att erforderliga medel till rustnings- och roteringshjelp måtte

anvisas å riksstatens 4:ae och öde hufvudtitlar;

4:o) att till ersättning för de i föregående punkter omförmälda skatter

och besvär eu ny fastighetsskatt skall införas, utgående af all fastighet

inom riket, hvarför bevillning till staten erlägges, med ett belopp

af 20 öre för 100 kronors taxeringsvärde, dock att en 20-årig öfvergångstid

medgifves, så att skatten under år 1889 endast utgår med 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

öre pr 100 kronors taxeringsvärde och under de följande 20 åren ökas

med samma belopp årligen, så att den först 1908 utgår med fulla beloppet;

och

5:o) att den i närmast föregående punkt föreslagna fastighetsskatten

icke må kunna upphäfvas eller minskas, utan att Konungen och Riksdagen

derom fatta sammanstämmande beslut;

motion n:o 29, af herr J. Sjöberg i Bodaryd, som föreslagit Riksdagen

att besluta:

a) att från och med 1889 nedsättning skall ytterligare ega rum

med 20 procent af den å viss jord i kronans jordeböcker och räkenskaper

upptagna grundskatt;

bj att denna nedsättning af grundskatten verkställes efter samma

grunder och bestämmelser, som finnas stadgade i kongl. kungörelsen

af den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på viss jord Infilande

grundskatter;

c) att från och med 1889 ytterligare 20 procent lindring i rustnings-

och roteringsbesvären skall komma alla rustnings- och roteringsskyldige

till godo efter enahanda grunder och bestämmelser, som finnas

i nu gällande lag af den 5 juni 1885 angående lindring i rustningsoch

roteringsbesvären; och

cl) att Riksdagen beviljar ett förslagsanslag i 1889 års riksstat af

1,987,000 kronor till här ofvan omförmälda nedsättning i grundskatter

och lindring i rustnings- och roteringsbesvären eller beslutar minskning

i beräkningen af inkomsten af grundskatter för år 1889 med det

belopp, som motsvarar 20 procent nedsättning deraf, och under fjerde

och femte hufvudtitlarne anvisar det anslag, som erfordras till lindring

af 20 procent af rustnings- och roteringsbesvären;

motion n:o 31, af herr Ollas A. Ericsson, med förslag:

att Riksdagen måtte besluta afskrifning af återstoden af de å viss

jord hvilande grundskatter samt motsvarande lindring i rustnings- och

roteringsbesvären;

att denna afskrifning skulle ske på det sätt, att af de återstående

sjuttio procenten trettio procent afskrefves från och med 1889, samt

af de återstående fyratio tio procent afskrefves hvart och ett af de

derpå följande fyra åren, så att alla sådana onera upphörde från och

med år 1893; samt

att Riksdagen måtte i riksstatens 4:de och 5:te hufvudtitlar anvisa

de för en sådan lindring af rustnings- och roteringsbesvären erforderliga

belopp;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

samt slutligen motion n:o 161, af herr A. Hansson i Solberga,

deri motionären anhållit, att Riksdagen för sin del måtte besluta:

l:o) att från och med 1889 en ytterligare nedsättning å trettio

procent å den på viss jord hvilande grundskatt skall eg a rum i öfverensstämmelse

med de i kongl. förordningen den 5 juni 1885 härom

stadgade grunder.

2:o) att från och med 1889 eu ytterligare lindring i rustnings- och

roteringsbesvären skall ega rum med trettio procent af dessa besvärs

uppskattade värde, på sätt och under iakttagande, som härom finnes

meddeladt i kongl. förordningen angående rustnings- och roteringsbesvären

af den 5 juni 1885; samt

3:o) att erforderliga medel till ersättning åt effektiva rusthåll och

rotar för det berörda lindring motsvarande belopp måtte å riksstatens

4:de och 5:te hufvudtitlar af Riksdagen anvisas.

Sedan 1885 års Riksdag, i öfverensstämmelse med hvad Kongl.

Maj:t föreslagit och statsutskottet tillstyrkt, beslutit nedsättning med

trettio procent i de på viss jord hvilande grundskatter och motsvarande

lindring i rustnings- och roteringsbesvären, har utskottet under derefter

följande riksdagar vid behandling af väckta motioner om ytterligare

nedsättning i dessa skatter och besvär afstyrkt de i sådant syfte framstälda

förslag. Då nu dessa frågor genom förenämnda motioner å nyo

gjorts till föremål för utskottets behandling, får utskottet till en början

erinra, att, ehuruväl med anledning af beslut, som vid innevarande

riksdag fattats, det torde kunna antagas, att statsinkomsterna skola

komma att ej oväsentligt stiga, denna ökning i inkomster dock ännu

icke lärer kunna med någon säkerhet beräknas, hvadan det synes

vara allt för tidigt att med anledning af de väntade högre statsinkomsterna

redan nu besluta genomgripande nedsättningar i andra för

statsutgifternas bestridande hittills med visshet påräknade inkomster.

Redan häri ser utskottet en betänklighet mot att nu föreslå ytterligare

afskrifning af grundskatterna och deremot svarande lindring i rustningsoch

roteringsbesvären. Men då Riksdagen år 1885 beslutit en nedsättning

med 30 procent i de på viss jord hvilande grundskatterna och

jemväl beredde rust- och rotehållare en motsvarande lindring i deras

besvär, bär Riksdagen utan tvifvel ej afsett en tillfällig åtgärd, utan

velat taga första steget å den skattereformernas väg, som slutligen

leder till ifrågavarande skattebördors fullständiga upphörande. Om nu,

såsom nämnts, antagas kan, att statsinkomsterna komma att ej obetydligt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 36.

5

stiga, synes tiden snart vara inne för uttagande af ännu ett steg på

skattelindringarnas väg. Kongl. Magt lärer ej heller längre, än hvad

omsorgen om statens finansiella ställning oundgängligen kräfver, dröja

att framlägga förslag i sådant syfte. På grund häraf, och då äfven

andra frågor torde böra samtidigt med dessa skatteafskrifningar tagas

i öfvervägande, anser sig utskottet för närvarande icke böra föreslå

Riksdagen, att med anledning af de nu föreliggande förslagen fatta

beslut om ytterligare afskrifning af grundskatterna och motsvarande

lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen för närvarande icke må vidtaga

någon åtgärd i fråga om nedsättning i de på viss jord

hvilande grundskatter samt lindring i rustnings- och

roteringsbesvären.

Stockholm den 16 april 1888.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservationer:

af herr //. P. P. Tamm:

»Då jag, å ena sidan, är öfvertygad om att en reform i jordbruksbeskattningen

måste vidtagas, men, å den andra, icke anser, att afskrifning

af en så säker statsinkomst, som de på jorden hvilande grundskatterna,

bör göras beroende af eu tillfällig, riklig tillgång i statskassan,

i synnerhet då denna härleder sig från nu påräknade ökade tullar,

utan att denna reform endast kan och bör vidtagas i sammanhang med

beslutet om Indika nya skatter skola ersätta grundskatterna, har jag

icke kunnat instämma i utskottets förestående motivering»; och

af herr P. J. von Ehrenheim, i fråga om motiveringen.

Herr friherre B. A. Leijorihufvud har begärt få antecknadt, att han

icke inom utskottet deltagit i förestående ärendes behandling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.