Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad.

1888-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:42, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

N:o 42.

Ank. till Kiksd. kansli den 17 april 1888, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående

byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms

stad. (I. A.)

Enligt hvad af det vid Kongl. Maj:ts den 19 mars innevarande år

till Riksdagen aflåtna proposition (n:o 35) angående byte af mark

emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad fogade statsrådsprotokoll

öfver .civilärenden för samma dag inhemtas, hade, i sammanhang

med en år 1885 af stadsfullmägtige i Stockholm gjord ansökning

om tillstånd att anlägga jernväg från Spånga station å Stockholm—

Vesterås-—Bergslagens jernväg till stranden af egendomen Löfsta i

Jerfälla socken af Stockholms län, hvilken egendom jemte egendomen

Riddersvik i samma socken Stockholms stad inköpt i syfte att der anordna

upplagsplatser för afträdesorenlighet och sopaffall, fullmägtige,

anhållit, att staden måtte på de vilkor, som kunde finnas böra derför

uppställas, få till sig upplåten den kronans mark, som behöfdes för

en laststation å Carlbergs kungsgårds egor mellan jernvägen till Värtahamnen

och Solnavägen.

I anledning af denna, af öfverståthållareembetet insända och förordade

ansökning hade utlåtande afgifvits af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Stockholms län, hvilken dervid tillika öfverlemnade ett yttrande

af chefsembetet vid krigsskolan å Carlberg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

7

I detta yttrande, som åtföljts af två med litt. A. och B. märkta

kartor, hade chefsembetet till en början uttalat, att den Carlbergs

kungsgård tillhöriga, till ( laststation afsedda marken icke borde utan

ersättning afstås, enär denna mark för kungsgården hade värde, såsom

afsedd att antingen i enlighet med gjorda anbud uthyras eller ock med

vederbörligt tillstånd utbytas emot ett motsvarande område inom Stockholms

stads nuvarande gränser.

Angående ett dylikt byte hade chefsembetet anfört, bland annat,

att embetet år 1881 sökt åvägabringa en öfverenskommelse med Rörstrand,

hvarigenom Carlberg skulle från Rörstrand erhålla den egofigur,

som vore med gul färg utmärkt å den med litt. A. betecknade

kartan och uti hvilken egofigur den nämnda marken med värdshusbyggnaden

inginge, hvaremot Rörstrand skulle från Carlberg bekomma

den sydost om Värtabanan befintliga, å samma karta med rödt utmärkta

mark, å hvilken största delen af den i kontraktet omnämnda

äng vore belägen; att, ehuru Carlbergs kungsgård sålunda skulle afhändas

1 hektar 8(5 ar 10 qvadratmeter, men erhålla endast 97 ar 70

qvadratmeter, hvarifrån dessutom afginge arealen af den å kartan mellan

bokstäfverna a och e befintliga väg, hvilken tillhörde staden, chefsembetet

dock ansett sig böra ingå på ett sådant byte, dels för att erhålla

en tydlig och genom jernvägen bestämd gräns, dels ock för att

vinna eganderätt till värdshusplatsen, men att, enär, under fortgången

af underhandlingarne, ytterligare eu del af det område, som varit afsedt

att till Rörstrand öfverlemnas, blifvit till Värtabanan exproprierad,

underhandlingarne måst afbrytas och bytesfrågan genom nådigt bref

den 25 april 1884 förklarats böra förfalla; och hemstälde, på grund af

hvad sålunda blifvit anfördt, chefsembetet, att, såsom vilkor för att

till Stockholms stad öfverlemnades den kungsgården tillhöriga mark,

som läge sydost om Värtabanan och hvilken efter gränsregleringen

med Stockholms stad år 1883 utgjorde 1 hektar 59,o ar, måtte stadgas,

att till kungsgården skulle i vederlag afträdas det område, som

vid underhandlingarne med Rörstrand varit afsedt att tillfalla kungsgården,

eller den å nyssnämnda karta med gult utmärkta egofigur,

med afdrag likväl af den med a—e betecknade vägen. Härför borde

från stadens sida så mycket mindre möta svårighet, som staden år

1883 vid inköp af mark från Rörstrands egare tillförsäkrats att år

1888, i händelse bytet emellan Carlberg och Rörstrand förfölle, erhålla

den ofvannämnda marken, med undantag af egofiguren b—c—d, hvilken

således borde från Rörstrand exproprieras för att till kungsgården

öfverlemnas; och erinrade chefsembetet slutligen, att ehuru till last
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

stationen icke erfordrades annan mark än den, som läge nordost om

vägen till Solna, embetet likväl i bytet jemväl upptagit den sydvest

om nämnda väg befintliga, å kartan litt. B. med f, g, h betecknade

egofiguren, på det att gränsen emellan staden och kungsgården framdeles

måtte komma att utgöras af Värtabanan.

För egen del hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande yttrat, att,

derest det af chefsembetet föreslagna utbytet, hvilket vore för kungsgården

fördelaktigast, icke kunde komma till stånd, annan lämplig ersättning

borde kungsgården beredas för den mark, som blefve från

kungsgården afträdd.

Sedan derefter yttranden afgifvits, bland andra, af styrelsen för

statens jernvägstrafik, hvilken såsom vilkor för upplåtelse af mark till

den föreslagna lastplatsen å Carlbergs kungsgårds egor, ansett böra

stadgas, att staden i vederlag derför skulle lemna annan lämpligt belägen

och af vederbörande myndighet godkänd mark, hade ärendet

föredragits inför Kongl. Magt den 22 oktober 1886, dervid Kongl.

Maj:t, jemte det staden beviljades koncession å den ifrågavarande jernvägsanläggningen,

anbefalt öfverståthållareembetet att infordra stadsfullmägtiges

yttrande i anledning af chefsembetets vid krigsskolan ofvan

omförmälda förslag.

I det utlåtande, som stadsfullmägtige i följd deraf afgifvit, hade

desse förklarat, att de icke kunde ingå i pröfning af chefsembetets

bytesförslag, enär, hvad anginge en de! af den utaf chefsembetet begärda

marken, staden icke deraf vore egare och staden först framdeles

komme i besittning af återstoden. Då genom anläggningen af Värtabanan

det område, som vore för laststationen behöfligt och hvilket nu

vore alldeles oanvändt, blifvit helt och hållet afskildt från kungsgårdens

öfriga mark, och det sålunda icke vore af något värde för kungsgårdens

eget behof, hade stadsfullmägtige, med åberopande att staden

till Kong!. Maj:t och kronan utan ersättning upplåtit ganska ansenliga

staden tillhöriga områden för anläggning af vestra och norra

stambanorna, sammanbindningsbanan genom Stockholm samt jernvägen

Carlberg—Lilla Värtan, hemstält, att det ifrågavarande området måtte

kostnadsfritt till staden upplåtas.

Sedan kammarkollegium härefter undfått befallning att afgifva utlåtande

i frågan hade kollegiet anfört, att det för Carlbergs kungsgård

vore af vigt att behålla åtminstone så stor del af den så kallade värdshusplatsen,

som staden komme att år 1888 taga i besittning; att till

vederlag derför från kungsgårdens sida syntes bäst lämpa sig den

mark, som nu af Stockholms stad eftersträfvades; att vid sådant för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande if:o 42.

9

hållande kollegium icke kunde annat än biträda chefsembetets vid krigsskolan

uppfattning, att sistnämnda mark ej borde utan ersättning afstås

af kungsgården; att ehuru kollegium icke förbisåge, att vid den uppgörelse

angående jordabyte, som kunde komma till stånd, fördelar skulle,

på sätt chefsembetet framhållit, tillskyndas kungsgården ej mindre derigenom,

att kungsgården erhölle Värtabanan till gräns på denna sida,

än äfven genom att, jemte den öfriga delen af värdshusplatsen, komma

i besittning af den å kartan Litt. A med bed utmärkta egofiguren,

kollegium likväl ansåge dessa fördelar så mycket hellre böra lemnas å

sido, som sådana förhållanden här icke förelåge, att egarne till Rörstrand

syntes kunna förklaras skyldige att genom expropriation afstå

nämnda, dem tillhöriga egofigur; samt att, då härtill komme, att kollegium

af chefsembetets yttrande funne anledning antaga, att ett utbyte

af platsen för laststationen mot värdshusplatsen, med undantag af egofiguren

b c d, skulle vara för kungsgården tillfredsställande, kollegium

hemstälde att Kong], Maj:t täcktes icke bevilja upplåtelse från Carlbergs

kungsgård till Stockholms stad af den åstundade platsen för

laststationen på nordöstra sidan om Solnavägen, så vida icke staden

förbunde sig att i utbyte derför till kungsgården med full eganderätt

öfverlemna den del af värdshusplatsen, hvaraf staden år 1888 komme

i besittning, och derjemte förpligtade sig att omkring det område, som

åt staden sålunda upplätes, upprätta och för framtiden underhålla

lämpligt stängsel.

Då ärendet den 25 februari 1887 ånyo blifvit inför Kongl. Maj:t

anmäldt, hade Kongl. Magt förklarat, att stadsfullmäktiges anspråk på

kostnadsfri upplåtelse af mark för laststation vid Carlberg icke kunde

bifallas, samt anbefalt öfverståthållareembetet att infordra stadsfullmägtiges

yttrande i anledning af hvad kammarkollegium i nyssberörda

utlåtande anfört.

Uti det yttrande, stadsfullmäktige i följd häraf afgifvit, hade fullmägtige,

med öfverlemnande af två på stadens ingeniörskontor upprättade

kartor, märkta med n:is 1 och 2, anfört att, då kostnadsfri

upplåtelse af mark till laststationen ansetts icke kunna medgifvas, borde

vid bestämmande af den ersättning, som för denna mark borde tillkomma

Carlbergs kungsgård, läggas till grund vilkoren i det emellan

Rörstrands aktiebolag och chefen för krigsskolan träffade förberedande

aftal, hvarigenom i utbyte emot 1 hektar 86 ar 10 qvadratmeter skulle

lemnas 97 ar 70 qvadratmeter; att då den mark, kungsgården numera

hade att afstå, utgjorde, enligt hvad stadsingeniörskontoret upplyst, 1

hektar 37 ar 51 qvadratmeter, det område, staden skulle lemna i utBih.

till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 25 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

byte, följaktligen blefve 72 ar 19 qvadratmeter; samt att fullmägtige

på grund deraf förklarade sig villige att under vissa uppgifna vilkor

ingå på ett byte af mark.

Skulle åter ett byte på sådane vilkor icke vinna Kongl. Maj:ts

godkännande, anhölle fullmägtige om tillstånd för staden att förvärfva

den för laststationen vid Carlberg behöfliga mark i den ordning, förordningen

den 14 april 1886 om jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof föreskrefve.

Då enligt de af stadsfullmägtige föreslagna vilkoren fullmägtige

undantagit den mark, som å kartan n:o 2 är upptagen inom de med

bokstäfverna a, b, c, d, z och a utmärkta punkter, beslöt Kongl. Maj:t

vid ärendets förnyade föredragning den 31 december sistlidet år att

anbefalla öfverståthållareembetet att från stadsfullmägtige infordra yttrande

huru vida de vore villige att, emot det att kronan till Stockholms

stad med eganderätt afträdde det område, som i fullmägtiges

senaste yttrande blifvit ifrågasatt, afstå till kronan, likaledes med

eganderätt, hela det område, som kammarkollegium ansett böra till

kungsgården afträdas och som, enligt hvad handlingarna utvisade, innefattade

en areal af omkring 95,000 qvadratfot; och hade uti det yttrande,

stadsfullmäktige i anledning deraf afgifvit, fullmäktige förklarat

sig villige att härpå ingå.

Då ett byte på de senast ifrågasatta vilkoren vore från Kongl.

Maj:ts och kronans sida antagligt, helst, derest bytet icke komrae till

stånd, Carlbergs kungsgård för rätt att fortfarande disponera den

mark, hvarå värdshusbyggnaden funnes uppförd, tilläfventyrs blefve

nödsakad att underkasta sig uppoffringar, som icke motsvarades af den

löseskilling, som kunde erhållas för den mark, hvarå staden för laststationen

gjorde anspråk, har Kongl. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande

dertill, att'' byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och

Stockholms stad måtte verkställas på det sätt, att Kongl. Maj it och

kronan till Stockholms stad med eganderätt skulle afstå dels den Carlbergs

kungsgård tillhöriga mark, som å ofvan omförmälda med n:o 1

betecknade karta funnes utmärkt inom bokstäfverna a, b, c, d, e,

f, g och a, dels ock den kungsgården tillhörande mark, som å samma

karta upptoges inom de med bokstäfverna h, i, k, 1, m, n, o, p och h

angifna punkter, med skyldighet för staden att omkring dessa områden

upprätta och för framtiden underhålla lämpligt stängsel, samt att Stockholms

stad till Kongl. Maj:t och kronan skulle afträda likaledes med

eganderätt hela det område, som å ofvan omförmälda med n:o 2 märkta

karta funnes upptaget inom de med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 42.

11

1, m, n, o, p, q, r, s, t, u, v, x, y, z och a utmärkta punkter, med

förbindelse för Kongl. Maj:t och kronan att, på sätt för närvarande

egde rum, hålla öppen och underhålla den öfver kronans område gående

del af körvägen emellan vägportarna på norra stambanan, hvilka

å kartan n:o 2 funnes utmärkta med lit. A och B, samt den å kartan

n:o 1 med lit. C betecknade vägporten på Värtabanan.

Efter erhållen remiss har statsutskottet detta ärende till behandling

förehaft; och får utskottet, som tagit del af de till ärendet hörande

handlingar och kartor, då det föreslagna bytet icke synes vara

för Kongl. Maj:t och kronan ofördelaktigt samt torde komma att främja

en för hufvudstaden vigtig angelägenhet, hemställa,

att Kongl. Majrts ifrågavarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 april 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:53 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående byte af mark emellan Carlbergs kungsgård och Stockholms stad. a1 i texten