Utlåtande, i anledning af Kongl. Moj:ts proposition angående aflöning sstat för tjensteper sonalen vid folkskoleldrarnes pensions inrättning in. in.
1888-04-27 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1888:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Moj:ts proposition angående aflöning sstat för tjensteper sonalen vid folkskoleldrarnes pensions inrättning in. in.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
1
N:o 49.
Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1888, kl. 1 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Moj:ts proposition angående
aflöning sstat för tjensteper sonalen vid folkskoleldrarnes
pensions inrättning in. in.
(l:a U. A.)
Under åberopande af bifogadt utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
den 31 december 1887 har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen
aflåten proposition af samma dag (n:o 23) föreslagit Riksdagen
att godkänna den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat för
den vid folkskolelärarnes pensionsinrättning, folkskolelärarnes enkeoch
pupillkassa samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa
anstälda personal, att jemte de till aflöningsstaten hörande bestämmelser
tillämpas från och med år 1889;
att medgifva, att för nämnda stats tillämpning må af folkskolelärarnes
pensionsinrättnings tillgångar användas från och med år 1889
högst 2,000 kronor årligen utöfver hvad till förvaltningskostnaders bestridande
redan är från pensionsinrättningen anvisadt;
att medgifva, att de vid dessa kassor anstälde tjenstemän och
vaktmästare må, på i statsrådsprotokollet angifna vilkor, undfå pension
från folkskolelärarnes pensionsinrättning till belopp motsvarande deras lön;
att, för beredande af sådan pension, det såsom bidrag till folkskolelärares
pensionering för närvarande utgående belopp, 356,500 kronor,
må höjas till 357,427 kronor, eller med 927 kronor;
att medgifva, att för pensionering af afliden tjenstinnehafvares
eller pensionärs enka och barn må, under iakttagande af i statsrådsprotokollet
omförmälda vilkor, tillämpas föreskrifterna i gällande reglemente
för lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa; samt
Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 29 Höft. 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o é9.
att, för beredande af sistnämnda pension, det såsom bidrag till
pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,
pedagogier, seminarier m. in. för närvarande utgående belopp, 68,471
kronor, må höjas till 68,816 kronor, eller med 345 kronor.
Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har chefen för ecklesiastikdepartementet
meddelat, att direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning,
som tillika hade sig ombetrodd förvaltningen af folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa samt lärarnes vid elementarläroverken
enke- och pupillkassa, i skrifvelse den 27 september 1887 hos
Kong]. Maj:t gjort framställning dels om vissa ändringar i aflöningen
åt de för dessa kassors förvaltning anstälde tjenstemän och vaktmästare
m. m., dels ock om beredande af pensionsrätt såväl för desse tjensteinnehafvare
som för deras enkor och barn.
Enligt nu gällande bestämmelser, meddelade, i hvad de afsåge
folkskolelärarnes pensionsinrättning samt folkskolelärarnes enke- och
pupillkassa, den 15 oktober 1875 och, i hvad de afsåge elementarlärarnes
enke- och pupillkassa, den 20 december 1878, utginge:
från folkskolelärarnes
pensionsinrättning
samt
folkskolelärarnes
enke- och pupill
-
från elementarlärarnes
enkeoch
pupillkassa
(åtnjöte tillika förmånen af fri bostad
och vedbrand).
2) årliga förvaltningskostnader,
hyra för embetslokal, skrifmaterialier,
ved, ljus, extra biträden, renskrif
ning
in. in..............................................
Summa
2,000:
13,000:
1,000: - 5.000: -
Summa
kassa
1) Årliga arfvoden till:
kronor
krono)
kronot
direktionens ordförande......................
. 1,000
— 500
— 1,500
två direktionsledamöter tillhopa ....
. 1,600
— 800
— 2,400
kamreraren..............................................
. 4,000
— 1,500
— 5,500
sekreteraren och ombudsmannen...
. 1,200
— 600
— 1,800
kassören och bokhållaren..................
. 2,500
— 500
— 3,000
vaktmästaren .......................................
700
— 100
— 800
3,000:
18,000:
De anslag, som till förvaltningsutgifternas bestridande vore af
Riksdagen anvisade, utgjorde:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
för folkskolelärarnes pensionsinrättning: räntan & pensionsinrättningens
till 200,000 kronor beräknade grundkapital å 5 procent kr. 10,000: —
för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa: ett i års
auslaget
till kassan, 63,500 kronor, ingående belopp af „ 3,000: —
för lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa:
likaledes i årsanslaget, 68,471 kronor, ingående ,, 5,000: —
eller tillsammans kr. 18,000: —
Direktionen, som redan vid ett föregående tillfälle fäst Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet derå, att, i följd af de alltjemt ökade göromålen
inom kassorna, en tillökning i förvaltningsanslaget snart blefve erforderlig,
hade i ofvanberörda skrifvelse anhållit, att, utöfver nämnda 18,000
kronor, ett belopp af 2,000 kronor årligen måtte få användas till förvaltningsutgifternas
bestridande.
Till stöd för denna framställning hade direktionen för att ådagalägga
göromålens tillväxt meddelat, att under liden från år 1879, då
senast faststälda aflöningsstat började tillämpas, till och med år 1886:
delegarnes antal i de tre kassorna ökats från 7,818 till 9,833
eller med 38,8 procent.
pensionärernas antal från 665 till 1,214 eller med 82,3 procent;
de årliga pensioneringssummorna från 241,176 kronor 50 öre till
447,759 kronor 21 öre eller med 85,6 procent; samt
fondernas belopp från 3,309,371 kronor 24 öre till 8,219,744
kronor 82 öre eller med 148,3 procent.
Vidare hade direktionen gjort eu jemförelse mellan ifrågavarande
tre kassor och andra till samma slag hänförliga anstalter, nemligen
arméns pensionskassa och civilstatens pensionsinrättning i förening med
de till båda dessa anstalter hörande enke- och pupillkassor samt presterskapets
enke- och pupillkassa och i detta afseende hufvudsakligen anfört:
att antalet delegare uti ifrågavarande tre kassor vore icke oväsentligt
större än i arméns kassor, mera än dubbelt så stort som i civilstatens
och nära fyra gånger så stort som i presterskapets kassa;
att pensionärernas antal vore mindre uti ifrågavarande tre kassor
än i arméns och civilstatens kassor, men ungefär tre gånger så stort
som i presterskapets enke- och pupillkassa;
att det årligen utgående pensionsbeloppet visserligen uti ifrågavarande
tre kassor vore betydligt mindre än i arméns kassor och med
omkring 50,000 kronor understege det från civilstatens kassor utgående,
men deremot ungefär tre gånger öfverstege det från presterskapets
kassor utgående beloppet;
att fonderna i civilstatens kassor öfversköte ifrågavarande tre
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
kassors fonder med omkring en million kronor, men att hvardera af
de båda andra inrättningarnas fonder understege sistnämnda tre kassors
fonder med omkring två millioner kronor;
att deremot förvaltningskostnaderna — oberäknadt arfvodena till
direktionernas ordförande och ledamöter samt utgifterna för expenser —
utgjorde för arméns kassor 28,100 kronor, för civilstatens 24,500 kronor,
för presterskapets enke- och pupillkassa 12,800 kronor samt för ifrågavarande
tre kassor endast 12,500 kronor.
På grund af dessa förhållanden hade direktionen ansett det. vara
tillräckligt ådagalagdt, att den föreslagna förhöjningen, 2,000 kronor,
vore af behof och billighet påkallad.
Beträffande användningen af detta belopp hade direktionen hemstält,
att de vid ifrågavarande tre kassor anstälde tjenstemän måtte
tilldelas hvar och en ett ålderstillägg efter fem års tjenstgöring i graden,
nemligen:
kamreraren samt kassörer och bokhållaren hvardera ett
å 500 kronor eller tillhopa........................................... 1,000: - och
sekreteraren och ombudsmannen ett å .............................. 200: — samt
att anslaget till expenser m. in. måtte förhöjas med ... 800: —
Kronor 2,000: —
Såsom skäl för att låta tjenstemännen endast under form af ålderstillägg
komma i åtnjutande af löneförbättring, hade direktionen åberopat,
bland annat, vigten af att, så vidt möjligt, vid sina befattningar
fästa de tjenstemän, som visat sig ega de insigter och egenskaper
i öfrigt, som för handhafvande af kassornas göromål kräfdes.
Angående behöfligheten af den ifrågasatta förhöjningen i anslaget
till expenser m. m. med 800 kronor, hvarigenom detta anslag skulle
ökas från 3,000 till 3,800 kronor, hade direktionen anfört, att utgifter
af detta slag tydligen måste växa i samma mån som inrättningarnas
verksamhet växte; att det nuvarande anslaget för öfrigt, oaktadt all
sparsamhet, långt före detta skulle varit otillräckligt, derest det icke
år 1876 lyckats direktionen att inköpa en välbelägen fastighet i hufvudstaden
för ett sådant pris, att direktionen ända till år 1886 kunnat
genom afkastningen deraf bereda pensionsinrättningen icke blott full
ränta å det i fastigheten nedlagda kapital, utan derutöfver hyresfri
embetslokal och vaktmästarebostad, hvarför expensmedelsanslaget icke
behöft belastas med utgift för hyra; men att det emellertid ville synas,
som skulle detta gynsamma förhållande icke komma att fortfara, då
den lokal, hvarmed pensionsinrättningen intill senaste tid kunnat, om
ock med svårighet, åtnöja^, visat sig allt mera otillräcklig och måst
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
5
utvidgas, hvartill korame att nedgången i hyrorna inom hufvudstaden
gåfve anledning att befara, att egendomens afkastning skulle i någon
mån minskas, åtminstone under den närmaste framtiden.
I fråga om beredande af medel till den afsedda förhöjningen i
det årliga förvaltningsbidraget med 2,000 kronor eller från 10,000
kronor till 12,000 kronor hade direktionen andragit, att tillgångar dertill
funnes, så att något ytterligare anslag från statsverket icke
erfordrades.
Emedan det årliga anslag, som anvisats till förvaltningskostnader
vid folkskolelärarnes pensionsinrättning, under de första åren af dess
verksamhet varit mer än tillräckligt och jemväl från år 1876, då
folkskolelärarnes enke- och pupillkassa tillkommit, intill de senaste
åren lemnat något öfverskott, hade besparingar till, räntor oberäknade,
sammanlagdt belopp af 32,800 kronor 74 öre kunnat ske, hvilket belopp
kommit inrättningens kapital till godo.
Då, derest ny lönestat blefve faststäld för folkskolelärarnes pensionsinrättning,
folkskolelärarnes enke- och pupillkassa samt elementarlärarnes
enke- och pupillkassa, aflöningarna för tjenstemännen och vaktmästaren
borde uppföras på ordinarie stat med fördelning, enligt
vanliga grunder, i lön och tjenstgöringspenningar och ej, såsom hittills,
utgå i form af arfvoden, hade direktionen afgifvit förslag till
stat för dessa kassor. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta
förslag skulle staten lyda sålunda:
1
Tienstgö-
Lön.
ringspett-
Summa
ningar.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 ordförande och 2 ledamöter i direk- tionen, arfvoden att såsom hittills
fördelas enligt Eders Kongl. Maj:ts
bestämmande.........................................
3,900
1 kamrerare..................................................
4,000
1,500
5,500
| Efter 5 är katt
J lönen höjas
) med 500 kr.
! 1 kassör och bokhållare .........................
2,000
1,000
3,000
J Efter 5 år kan
1 sekreterare och ombudsman .............
1,200
600
1,800
j lönen höjas
700
1 med 200 kr.
| Efter 5 år kan
! 1 vaktmästare ...........................................
500
200
'' lönen höjas
(åtnjuter derjemte förmånen af fri
bostad och vedbrand).
| med 100 kr.
Till extra biträden, renskrifning, ved,
ljus, städning, skrifmaterialier m. in.
1
3,800
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
Tillika hade direktionen hemstält, att beträffande vilkoren för
åtnjutande af de nya löneförmånerna och angående rätt till semester
måtte meddelas enahanda bestämmelser, som vid de på senare tider
verkstälda löneregleringar blifvit i allmänhet stadgade, samt att, då
tjenstemännen, enligt hittills gällande föreskrifter, kunnat endast på
förordnande tillsättas, den tid de innehaft sina befattningar måtte få
räknas dem till godo såsom ordinarie tjenstetid.
Beträffande direktionens framställning om beredande af rätt till
pension så väl för de vid ifrågavarande kassor anstälde tjenstemän
och vaktmästare som för deras enkor och barn hade direktionen
erinrat, att en af Kongl. Maj:t i detta syfte till 1886 års riksdag aflåten
proposition af Riksdagen icke bifallits, såsom af riksdagsförhandlingarna
syntes framgå, väsentligen af det skäl, att de ifrågavarande tjensteinnehafvarnes
aflöningsförmåner icke blifvit af Riksdagen pröfvade och
på ordinarie stat uppförda, utan ut.ginge blott såsom arfvoden, bestämda
inom af Riksdagen anvisade anslag. Detta hinder för bifall till pensioneringen
blefve nu undanröjdt, om den nya staten vunne godkännande.
Uti sitt till Kongl. Maj:t iugifna förslag hade direktionen hemstält,
att bemälde tjensteinnehafvare måtte förklaras berättigade att,
sedan de uppnått föreskrifna'' lefnads- och tjenstår, komma i åtnjutande
af pension å allmänna indragningsstaten. Detta hade statskontoret, i
ärendet hördt, på anförda skäl icke ansett lämpligt, hvarför direktionen
anbefalts att inkomma med utredning om det bidrag af statsmedel,
som kunde blifva erforderligt, derest folkskolelärarnes pensionsinrättning
komme att öfvertaga pensioneringen och statsbidrag härtill erhölles
från och med år 1889. I berörda hänseende hade direktionen
meddelat, att under antagande af 65 lefnads- och 35 tjenstår såsom
vilkor för pensions åtnjutande samt pensionernas utbetalande qvartalsvis,
det årligen från början af år 1889 utgående bidraget af statsmedel,
som för ifrågavarande ändamål skulle erfordras — beräknad!
efter en räntefot af procent och med tillämpning af allmänna enkeoch
pupillkassans mortalitetserfarenhet samt i öfrigt i öfverensstämmelse
med den af professor Lindhagen för den föregående framställningen
i ämnet verkstälda utredning — komme att i jemnadt tal uppgå till
927 kronor.
I fråga om pensioneringen af desse tjenstinnehafvares enkor och
barn hade direktionen återupptagit den framställning, som föranledde
Kongl. Maj:ts proposition till 1886 års Riksdag derom, att rätt måtte
medgifvas desse tjenstinnehafvare att vinna delaktighet i elementar
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
7
]
af Kongl. Maj:t gillades. (Se statsrådsprotokollet sid. 20 och 21.)
För åvägabringande af» denna pensionering af tjenstinnehafvarnes
enkor och barn skulle det i främsta rummet åligga tjenstinnehafvarne
sjelfve att erlägga de i 6 § af det för lärarnes vid elementarläroverken
enke- och pupillkassa gällande reglemente för delegare i kassan stadgade
årsafgifter eller 2 procent af den egentliga lönen jemte ålderstillägget.
Hvad utöfver dessa årliga bidrag erfordrades borde utgå af statsmedel,
i likhet med hvad som skedde för pensioneringen af bemälde lärares
enkor och barn. Beträffande det af statsmedel erforderliga tillskottet,
beräknades detta af direktionen i dess föregående framställning till 345
kronor årligen, på grund af eu utaf professorn Lindhagen verkstäld
utredning, hvilket tillskott äfven nu kunde anses tillräckligt.
Direktionens framställningar har departementschefen ansett vara
väl förtjenta af afseende. Sedan numera pensionsinrättningens verksamhet
så betydligt utvecklats, att den toge den hufvudsakligaste delen
af tjenstinnehafvarnes, särskilt kamrerarens och kassörens tid i anspråk,
erfordrades, enligt departementschefens mening, med nödvändighet,
att inrättningens tjenstepersonal icke ofta ombyttes. Ett synnerligt
verksamt sätt att söka förekomma sådan vexling vore att bereda
tjensteman och betjening förmånen af ålderstillägg och pension samt
betrygga deras efterlefvande från nöd.
I likhet med statskontoret har departementschefen ansett, att
direktionens förslag att bereda tjensteman och betjening pensionsrätt
å allmänna indragningsstaten icke vore af beskaffenhet att böra bifallas,
utan att pensioneringen borde besörjas af folkskolelärarnes pensionsinrättning,
och denna inrättning för den skull beredas ökadt bidrag af
statsmedel till det af direktionen uppgifna belopp.
Den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstaten har departementschefen
hemstält att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att godkänna,
hvarvid för kamreraren, kassören och., bokhållaren, sekreteraren
och ombudsmannen samt vaktmästaren borde gälla såsom vilkor för åtnjutande
af de i staten angifna aflöningsförmåner:
1) att tjensteman skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som framdeles kunde
blifva stadgad;
2) att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, den
senare utgörande eu månad årligen, men skulle för den tid, han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
3) att den, som af sjukdom hindrades att sin tjenst förrätta, egde
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kunde
förpligtas att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller
eljest pröfvades skäligt;
4) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordrades för beredande
af semester, tjensteman skulle vara skyldig att, om han förordnades till
högre befattning, densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall af de
för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremol
svarande belopp, bestrida, dock ej längre än tre månader under
ett år;
5) att den i staten angifna förhöjning af lönen efter fortsatt innehafvande
af samma tjenst under fem år måtte inträda vid början af
kalenderåret näst efter det, då nämnda tjenstålder uppnåtts, derest innehafvaren
mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin eller, på grund
af förordnande, annan af de i staten angifna tjenster samt blifvit för
sin tjenstgöring väl vitsordad; dock att icke måtte afräknas den tid
han åtnjutit semester; och borde löntagare tillgodoberäknas den tid,
han före nämnda stats tillämpning på förordnande bestridt innehafvande
tjenst;
6) att med kamrerarebefattningen icke måtte förenas annan tjenst
å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,
med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande
af kamrerarebefattningen; dock att kamreraren, derest han, då staten
började tillämpas, redan innehade annan tjenst, måtte densamma behålla,
så länge den icke vore för hans tjenstgöring såsom kamrerare
hinderlig; samt
7) att, hvad i näst föregående punkt stadgats rörande kamrerarebefattningen
jemväl skulle gälla för kassören och bokhållaren, derest
direktionen pröfvade sådant erforderligt.
Beträffande i öfrigt de af departementschefen föreslagna vilkor
och bestämmelser för tjenstinnehafvarnes och deras enkors och barns
rätt till pension får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 24
och 25.
På de i statsrådsprotokollet anförda skäl anser utskottet lämpligt
att åt tjensteinnehafvarne vid pensionsinrättningen på ordinarie stal
uppföras skäliga aflöningar med ålderstillägg äfvensom dem tillförsäkras
pensionsrätt för sig och för sina enkor och barn.
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
9
Vid granskning af den utaf Kongl. Maj:t nu föreslagna staten
har utskottet funnit densamma beträffande aflöningarna öfverensstämma
med nu gällande bestämmelser för aflöning derutinnan att för hvardera
af kamreraren, kassören och sekreteraren den föreslagna lönen tillhopa
med tjenstgöringspenningarna uppgår till samma belopp som det de
för närvarande åtnjuta i arfvode, men skilja sig från de nuvarande bestämmelserna
deruti, att bemälde tjenstemän dessutom skulle efter 5
års tjenstgöring hafva rättighet till ålderstillägg: kamreraren och kassören
å 5Ö0 kronor samt sekreteraren å 200 kronor, äfvensom deruti att, då
vaktmästaren nu åtnjuter, utom förmånen af husrum och vedbrand, i
arfvode 800 kronor om året, han enligt den föreslagna staten skulle,
med bibehållande af berörda naturaförmåner, uppbära i lön 500 kronor
och i tjenstgöringspenningar 200 kronor samt dessutom efter 5 års
tjenstgöring 100 kronor i ålderstillägg. Vid pröfning af hvilka lönevilkor
för pensionsinrättningens tjenstinnehafvare kunna finnas skäliga,
anser utskottet emellertid, att man icke blott bör taga i betraktande,
att pensionsinrättningens verksamhet i betydande grad utvecklats, utan
äfven icke förglömma att de aflöningar, tjensteinnehafvarne uppburit
sedan pensionsinrättningens stiftelse, under den första tiden af dess
tillvaro varit mer än tillräckliga i förhållande till det arbete, pensionsinrättningen
då tagit i anspråk. Och då nu såväl kamreraren som
sekreteraren varit så länge anstälde vid pensionsinrättningen, att de
genast blifva berättigade till de för dem föreslagna ålderstilläggen, anser
utskottet, att de för dem föreslagna lönebeloppen böra nedsättas med
lika stora belopp som de ifrågasatta ålderstilläggen eller för kamreraren
till 3,500 kronor och för sekreteraren till 1,000 kronor, hvarigenom
desse således icke komma att lida någon minskning i sina nuvarande
lönevilkor. För kassören bör jemväl den föreslagna lönen nedsättas
med beloppet af det ifrågasatta ålderstillägget eller från 2,000 kronor
till 1,500 kronor; men då den nuvarande innehafvaren af kassörstjensten
blifvit tillsatt först innevarande år och således icke nu kan
komma i åtnjutande af ålderstillägget, vill utskottet tillstyrka, att det
för denne tjensteman må stå fritt att ingå på den ordinarie staten eller
tillsvidare qvarstå på förordnande.
I de för vaktmästaren föreslagna lönevilkoren finner utskottet
icke skäl ifrågasätta någon förändring.
Genom att tjensteinnehafvarnes aflöningar uppföras på ordinarie
stat och dem tillförsäkras pensionsrätt för sig och sina enkor och barn
anser utskottet alla skäliga anspråk på förbättring i deras lönevilkor
vara med hänsyn till det ökade arbetet tillmötesgångna.
Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft.
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
Enär såväl det för beredande af pension åt de vid pensionsinrättningen
anstälde tjenstemän och vaktmästare erforderliga tillskottet, 927
kronor, till det nuvarande bidraget till folkskolelärarnes pensionering,
som det för beredande af pension åt afliden tjensteinnehafvares eller
pensionärs enka och barn behöfliga tillskottet, 345 kronor, till nu utgående
bidraget till pensionering af enkor och barn efter lärare vid
allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m., äro grundade på den
af Kongl. Maj: t föreslagna aflöningsstaten, men utskottet deri föreslagit
nedsättning beträffande tjenstemännens löner, är det uppenbart att
berörda tillskott måste undergå deremot svarande minskning. Eu uträkning
af de under sådana förhållanden erforderliga tillskottsbeloppen
torde emellertid lämpligast verkställas af Kongl. Maj:t genom anlitande
af sakkunnig person.
Hvad slutligen angår Kongl. Maj:t.s framställning att för ifrågavarande
stats tillämpning måtte af folkskolelärarnes pensionsinrättnings
tillgångar användas från och med år 1889 högst 2,000 kronor årligen
utöfver hvad till förvaltningskostnaders bestridande redan vore från
pensionsinrättningen anvisadt, får utskottet beträffande den del af detta
anslag eller 1,200 kronor, som skulle åtgå för beredande af föreslagna
ålderstillägg, erinra, att enär utskottet föreslagit en minskning i tjenstemännens
löner till motsvarande belopp, det till förvaltningskostnadernas
bestridande från pensionsinrättningen redan anvisade anslaget lemnar
tillgång till beredande af de föreslagna ålderstilläggen, hvadan således
något ytterligare bidrag för detta ändamål icke synes erforderligt.
Vidkommande åter öfriga 800 kronor, enligt direktionens och departementschefens
förmenande behöfliga för bestridande af pensionsinrättningens
ökade förvaltningskostnader, anser utskottet att behofvet af
detta belopp mindre grundar sig på nu förevarande förhållanden än på
i en framtid befarade, hvarföre utskottet icke finner skäl tillstyrka dess
beviljande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet:
att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.
Maj:ts förevarande framställning,
a) att Riksdagen godkänner följande aflöningsstat
för den vid folkskolelärarnes pensionsinrättning, folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa samt lärarnes vid
elementarläroverken enke- och pupillkassa anstälda
personal:
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
11
Tjenst-
Löu.
görings-
pennin-
Summa.
, gar-
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 ordförande och 2 le-
damöter i direktio-
nen, arfvoden att så- som hittills fördelas
1
enligt Kongl. Mafits
bestämmande ............
1 kamrerare .................
3,900
\ Ega hvardera rätt
3,500
1,500
5,000
1 till älderstillägg
/ med 500 kronor
1 kassör och bokhållare
1,500
1,000
2,500
j efter 5 års väl vits-
'' ordad tjenstgöring.
1 sekreterare och om-
/ Eger rätt till
I älderstillägg med
j 200 kronor efter^
budsman..................
1,000
600
1,600
1 vaktmästare..............
5 års väl vitsor-:
V dad tjenstgöring, j
/ Eger rätt till
i älderstillägg med|
500
200
700
'' 100 kronor efter-
(åtnjuter derjemte
förmånen af fri bo- stad och vedbrand).
I 5 års väl vitsor- l dad tjenstgöring, j
Till extra biträden, ren-
skrifning, ved, ljus,
städning, skrifmate- rialier m. in..........
3,000:
|
att jemte de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
den 31 december 1887 vid deri föreslagen
aflöningsstat meddelade bestämmelser tillämpas från
och med år 1889; dock med rätt för den nuvarande
kassören och bokhållaren att, derest han så
finner för godt, tillsvidare icke ingå på den nya
staten;
b) att. Riksdagen medgifver, att de vid kassorna
anstälde tjenstemän och vaktmästare må, på i statsrådsprotokollet
angifna vilkor, undfå pension från folkskolelärarnes
pensionsinrättning till belopp motsvarande
deras lön; och
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 49.
Stockholm
af herr V.
m. in. skulle, i
kronor.
beslutar, att för beredande af sådan pension, det
såsom bidrag till folkskolelärares pensionering för närvarande
utgående belopp, 356,500 kronor, höjes med
det belopp, högst 927 kronor, som vid uträkning,
verkstäld på Kongl. Maj:ts föranstaltande af sakkunnig
person, kan finnas erforderligt på grund af den
förändrade lönestaten; samt
c) att Riksdagen medgifver, att för pensionering
af afliden tjensteinnehafvares eller pensionärs enka
och barn må, under iakttagande af i statsrådsprotokollet
omförmälda vilkor, tillämpas föreskrifterna i
gällande reglemente för lärarnes vid elementarläroverken
enke- och pupillkassa; och
beslutar, att för beredande af sistnämnda pension,
det såsom bidrag till pensionering af enkor och
barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,
seminarier m. in. för närvarande utgående belopp, 68,471
kronor, höjes med det belopp, högst 345 kronor, som
vid uträkning, verkstäld på Kongl. Maj:ts föranstaltande
af sakkunnig person, kan finnas erforderligt på
grund af den förändrade lönestaten.
den 27 april 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservation:
A. Boström, som yrkat, att anslaget till extra biträden
enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, bestämmas till 3,800
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1888
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1888:67 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående aflöningsstat för tjenstepersonalen vid folkskolelärarnes pensionsinrättning in. m. s. 4 i texten