Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Moj:ts proposition angående aflöning sstat för tjensteper sonalen vid folkskoleldrarnes pensions inrättning in. in.

1888-04-27 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Moj:ts proposition angående aflöning sstat för tjensteper sonalen vid folkskoleldrarnes pensions inrättning in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

1

N:o 49.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1888, kl. 1 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Moj:ts proposition angående

aflöning sstat för tjensteper sonalen vid folkskoleldrarnes

pensions inrättning in. in.

(l:a U. A.)

Under åberopande af bifogadt utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

den 31 december 1887 har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen

aflåten proposition af samma dag (n:o 23) föreslagit Riksdagen

att godkänna den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstat för

den vid folkskolelärarnes pensionsinrättning, folkskolelärarnes enkeoch

pupillkassa samt lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa

anstälda personal, att jemte de till aflöningsstaten hörande bestämmelser

tillämpas från och med år 1889;

att medgifva, att för nämnda stats tillämpning må af folkskolelärarnes

pensionsinrättnings tillgångar användas från och med år 1889

högst 2,000 kronor årligen utöfver hvad till förvaltningskostnaders bestridande

redan är från pensionsinrättningen anvisadt;

att medgifva, att de vid dessa kassor anstälde tjenstemän och

vaktmästare må, på i statsrådsprotokollet angifna vilkor, undfå pension

från folkskolelärarnes pensionsinrättning till belopp motsvarande deras lön;

att, för beredande af sådan pension, det såsom bidrag till folkskolelärares

pensionering för närvarande utgående belopp, 356,500 kronor,

må höjas till 357,427 kronor, eller med 927 kronor;

att medgifva, att för pensionering af afliden tjenstinnehafvares

eller pensionärs enka och barn må, under iakttagande af i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, tillämpas föreskrifterna i gällande reglemente

för lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa; samt

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 29 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o é9.

att, för beredande af sistnämnda pension, det såsom bidrag till

pensionering af enkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk,

pedagogier, seminarier m. in. för närvarande utgående belopp, 68,471

kronor, må höjas till 68,816 kronor, eller med 345 kronor.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll har chefen för ecklesiastikdepartementet

meddelat, att direktionen öfver folkskolelärarnes pensionsinrättning,

som tillika hade sig ombetrodd förvaltningen af folkskolelärarnes

enke- och pupillkassa samt lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa, i skrifvelse den 27 september 1887 hos

Kong]. Maj:t gjort framställning dels om vissa ändringar i aflöningen

åt de för dessa kassors förvaltning anstälde tjenstemän och vaktmästare

m. m., dels ock om beredande af pensionsrätt såväl för desse tjensteinnehafvare

som för deras enkor och barn.

Enligt nu gällande bestämmelser, meddelade, i hvad de afsåge

folkskolelärarnes pensionsinrättning samt folkskolelärarnes enke- och

pupillkassa, den 15 oktober 1875 och, i hvad de afsåge elementarlärarnes

enke- och pupillkassa, den 20 december 1878, utginge:

från folkskolelärarnes

pensionsinrättning

samt

folkskolelärarnes

enke- och pupill
-

från elementarlärarnes

enkeoch

pupillkassa

(åtnjöte tillika förmånen af fri bostad

och vedbrand).

2) årliga förvaltningskostnader,

hyra för embetslokal, skrifmaterialier,

ved, ljus, extra biträden, renskrif
ning

in. in..............................................

Summa

2,000:

13,000:

1,000: - 5.000: -

Summa

kassa

1) Årliga arfvoden till:

kronor

krono)

kronot

direktionens ordförande......................

. 1,000

— 500

— 1,500

två direktionsledamöter tillhopa ....

. 1,600

— 800

— 2,400

kamreraren..............................................

. 4,000

— 1,500

— 5,500

sekreteraren och ombudsmannen...

. 1,200

— 600

— 1,800

kassören och bokhållaren..................

. 2,500

— 500

— 3,000

vaktmästaren .......................................

700

— 100

— 800

3,000:

18,000:

De anslag, som till förvaltningsutgifternas bestridande vore af

Riksdagen anvisade, utgjorde:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

för folkskolelärarnes pensionsinrättning: räntan & pensionsinrättningens

till 200,000 kronor beräknade grundkapital å 5 procent kr. 10,000: —

för folkskolelärarnes enke- och pupillkassa: ett i års
auslaget

till kassan, 63,500 kronor, ingående belopp af „ 3,000: —

för lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa:

likaledes i årsanslaget, 68,471 kronor, ingående ,, 5,000: —

eller tillsammans kr. 18,000: —

Direktionen, som redan vid ett föregående tillfälle fäst Kongl.

Maj:ts uppmärksamhet derå, att, i följd af de alltjemt ökade göromålen

inom kassorna, en tillökning i förvaltningsanslaget snart blefve erforderlig,

hade i ofvanberörda skrifvelse anhållit, att, utöfver nämnda 18,000

kronor, ett belopp af 2,000 kronor årligen måtte få användas till förvaltningsutgifternas

bestridande.

Till stöd för denna framställning hade direktionen för att ådagalägga

göromålens tillväxt meddelat, att under liden från år 1879, då

senast faststälda aflöningsstat började tillämpas, till och med år 1886:

delegarnes antal i de tre kassorna ökats från 7,818 till 9,833

eller med 38,8 procent.

pensionärernas antal från 665 till 1,214 eller med 82,3 procent;

de årliga pensioneringssummorna från 241,176 kronor 50 öre till

447,759 kronor 21 öre eller med 85,6 procent; samt

fondernas belopp från 3,309,371 kronor 24 öre till 8,219,744

kronor 82 öre eller med 148,3 procent.

Vidare hade direktionen gjort eu jemförelse mellan ifrågavarande

tre kassor och andra till samma slag hänförliga anstalter, nemligen

arméns pensionskassa och civilstatens pensionsinrättning i förening med

de till båda dessa anstalter hörande enke- och pupillkassor samt presterskapets

enke- och pupillkassa och i detta afseende hufvudsakligen anfört:

att antalet delegare uti ifrågavarande tre kassor vore icke oväsentligt

större än i arméns kassor, mera än dubbelt så stort som i civilstatens

och nära fyra gånger så stort som i presterskapets kassa;

att pensionärernas antal vore mindre uti ifrågavarande tre kassor

än i arméns och civilstatens kassor, men ungefär tre gånger så stort

som i presterskapets enke- och pupillkassa;

att det årligen utgående pensionsbeloppet visserligen uti ifrågavarande

tre kassor vore betydligt mindre än i arméns kassor och med

omkring 50,000 kronor understege det från civilstatens kassor utgående,

men deremot ungefär tre gånger öfverstege det från presterskapets

kassor utgående beloppet;

att fonderna i civilstatens kassor öfversköte ifrågavarande tre

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

kassors fonder med omkring en million kronor, men att hvardera af

de båda andra inrättningarnas fonder understege sistnämnda tre kassors

fonder med omkring två millioner kronor;

att deremot förvaltningskostnaderna — oberäknadt arfvodena till

direktionernas ordförande och ledamöter samt utgifterna för expenser —

utgjorde för arméns kassor 28,100 kronor, för civilstatens 24,500 kronor,

för presterskapets enke- och pupillkassa 12,800 kronor samt för ifrågavarande

tre kassor endast 12,500 kronor.

På grund af dessa förhållanden hade direktionen ansett det. vara

tillräckligt ådagalagdt, att den föreslagna förhöjningen, 2,000 kronor,

vore af behof och billighet påkallad.

Beträffande användningen af detta belopp hade direktionen hemstält,

att de vid ifrågavarande tre kassor anstälde tjenstemän måtte

tilldelas hvar och en ett ålderstillägg efter fem års tjenstgöring i graden,

nemligen:

kamreraren samt kassörer och bokhållaren hvardera ett

å 500 kronor eller tillhopa........................................... 1,000: - och

sekreteraren och ombudsmannen ett å .............................. 200: — samt

att anslaget till expenser m. in. måtte förhöjas med ... 800: —

Kronor 2,000: —

Såsom skäl för att låta tjenstemännen endast under form af ålderstillägg

komma i åtnjutande af löneförbättring, hade direktionen åberopat,

bland annat, vigten af att, så vidt möjligt, vid sina befattningar

fästa de tjenstemän, som visat sig ega de insigter och egenskaper

i öfrigt, som för handhafvande af kassornas göromål kräfdes.

Angående behöfligheten af den ifrågasatta förhöjningen i anslaget

till expenser m. m. med 800 kronor, hvarigenom detta anslag skulle

ökas från 3,000 till 3,800 kronor, hade direktionen anfört, att utgifter

af detta slag tydligen måste växa i samma mån som inrättningarnas

verksamhet växte; att det nuvarande anslaget för öfrigt, oaktadt all

sparsamhet, långt före detta skulle varit otillräckligt, derest det icke

år 1876 lyckats direktionen att inköpa en välbelägen fastighet i hufvudstaden

för ett sådant pris, att direktionen ända till år 1886 kunnat

genom afkastningen deraf bereda pensionsinrättningen icke blott full

ränta å det i fastigheten nedlagda kapital, utan derutöfver hyresfri

embetslokal och vaktmästarebostad, hvarför expensmedelsanslaget icke

behöft belastas med utgift för hyra; men att det emellertid ville synas,

som skulle detta gynsamma förhållande icke komma att fortfara, då

den lokal, hvarmed pensionsinrättningen intill senaste tid kunnat, om

ock med svårighet, åtnöja^, visat sig allt mera otillräcklig och måst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

5

utvidgas, hvartill korame att nedgången i hyrorna inom hufvudstaden

gåfve anledning att befara, att egendomens afkastning skulle i någon

mån minskas, åtminstone under den närmaste framtiden.

I fråga om beredande af medel till den afsedda förhöjningen i

det årliga förvaltningsbidraget med 2,000 kronor eller från 10,000

kronor till 12,000 kronor hade direktionen andragit, att tillgångar dertill

funnes, så att något ytterligare anslag från statsverket icke

erfordrades.

Emedan det årliga anslag, som anvisats till förvaltningskostnader

vid folkskolelärarnes pensionsinrättning, under de första åren af dess

verksamhet varit mer än tillräckligt och jemväl från år 1876, då

folkskolelärarnes enke- och pupillkassa tillkommit, intill de senaste

åren lemnat något öfverskott, hade besparingar till, räntor oberäknade,

sammanlagdt belopp af 32,800 kronor 74 öre kunnat ske, hvilket belopp

kommit inrättningens kapital till godo.

Då, derest ny lönestat blefve faststäld för folkskolelärarnes pensionsinrättning,

folkskolelärarnes enke- och pupillkassa samt elementarlärarnes

enke- och pupillkassa, aflöningarna för tjenstemännen och vaktmästaren

borde uppföras på ordinarie stat med fördelning, enligt

vanliga grunder, i lön och tjenstgöringspenningar och ej, såsom hittills,

utgå i form af arfvoden, hade direktionen afgifvit förslag till

stat för dessa kassor. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta

förslag skulle staten lyda sålunda:

1

Tienstgö-

Lön.

ringspett-

Summa

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 ordförande och 2 ledamöter i direk- tionen, arfvoden att såsom hittills

fördelas enligt Eders Kongl. Maj:ts

bestämmande.........................................

3,900

1 kamrerare..................................................

4,000

1,500

5,500

| Efter 5 är katt

J lönen höjas

) med 500 kr.

! 1 kassör och bokhållare .........................

2,000

1,000

3,000

J Efter 5 år kan

1 sekreterare och ombudsman .............

1,200

600

1,800

j lönen höjas

700

1 med 200 kr.

| Efter 5 år kan

! 1 vaktmästare ...........................................

500

200

'' lönen höjas

(åtnjuter derjemte förmånen af fri

bostad och vedbrand).

| med 100 kr.

Till extra biträden, renskrifning, ved,

ljus, städning, skrifmaterialier m. in.

1

3,800

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

Tillika hade direktionen hemstält, att beträffande vilkoren för

åtnjutande af de nya löneförmånerna och angående rätt till semester

måtte meddelas enahanda bestämmelser, som vid de på senare tider

verkstälda löneregleringar blifvit i allmänhet stadgade, samt att, då

tjenstemännen, enligt hittills gällande föreskrifter, kunnat endast på

förordnande tillsättas, den tid de innehaft sina befattningar måtte få

räknas dem till godo såsom ordinarie tjenstetid.

Beträffande direktionens framställning om beredande af rätt till

pension så väl för de vid ifrågavarande kassor anstälde tjenstemän

och vaktmästare som för deras enkor och barn hade direktionen

erinrat, att en af Kongl. Maj:t i detta syfte till 1886 års riksdag aflåten

proposition af Riksdagen icke bifallits, såsom af riksdagsförhandlingarna

syntes framgå, väsentligen af det skäl, att de ifrågavarande tjensteinnehafvarnes

aflöningsförmåner icke blifvit af Riksdagen pröfvade och

på ordinarie stat uppförda, utan ut.ginge blott såsom arfvoden, bestämda

inom af Riksdagen anvisade anslag. Detta hinder för bifall till pensioneringen

blefve nu undanröjdt, om den nya staten vunne godkännande.

Uti sitt till Kongl. Maj:t iugifna förslag hade direktionen hemstält,

att bemälde tjensteinnehafvare måtte förklaras berättigade att,

sedan de uppnått föreskrifna'' lefnads- och tjenstår, komma i åtnjutande

af pension å allmänna indragningsstaten. Detta hade statskontoret, i

ärendet hördt, på anförda skäl icke ansett lämpligt, hvarför direktionen

anbefalts att inkomma med utredning om det bidrag af statsmedel,

som kunde blifva erforderligt, derest folkskolelärarnes pensionsinrättning

komme att öfvertaga pensioneringen och statsbidrag härtill erhölles

från och med år 1889. I berörda hänseende hade direktionen

meddelat, att under antagande af 65 lefnads- och 35 tjenstår såsom

vilkor för pensions åtnjutande samt pensionernas utbetalande qvartalsvis,

det årligen från början af år 1889 utgående bidraget af statsmedel,

som för ifrågavarande ändamål skulle erfordras — beräknad!

efter en räntefot af procent och med tillämpning af allmänna enkeoch

pupillkassans mortalitetserfarenhet samt i öfrigt i öfverensstämmelse

med den af professor Lindhagen för den föregående framställningen

i ämnet verkstälda utredning — komme att i jemnadt tal uppgå till

927 kronor.

I fråga om pensioneringen af desse tjenstinnehafvares enkor och

barn hade direktionen återupptagit den framställning, som föranledde

Kongl. Maj:ts proposition till 1886 års Riksdag derom, att rätt måtte

medgifvas desse tjenstinnehafvare att vinna delaktighet i elementar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

7

]

af Kongl. Maj:t gillades. (Se statsrådsprotokollet sid. 20 och 21.)

För åvägabringande af» denna pensionering af tjenstinnehafvarnes

enkor och barn skulle det i främsta rummet åligga tjenstinnehafvarne

sjelfve att erlägga de i 6 § af det för lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa gällande reglemente för delegare i kassan stadgade

årsafgifter eller 2 procent af den egentliga lönen jemte ålderstillägget.

Hvad utöfver dessa årliga bidrag erfordrades borde utgå af statsmedel,

i likhet med hvad som skedde för pensioneringen af bemälde lärares

enkor och barn. Beträffande det af statsmedel erforderliga tillskottet,

beräknades detta af direktionen i dess föregående framställning till 345

kronor årligen, på grund af eu utaf professorn Lindhagen verkstäld

utredning, hvilket tillskott äfven nu kunde anses tillräckligt.

Direktionens framställningar har departementschefen ansett vara

väl förtjenta af afseende. Sedan numera pensionsinrättningens verksamhet

så betydligt utvecklats, att den toge den hufvudsakligaste delen

af tjenstinnehafvarnes, särskilt kamrerarens och kassörens tid i anspråk,

erfordrades, enligt departementschefens mening, med nödvändighet,

att inrättningens tjenstepersonal icke ofta ombyttes. Ett synnerligt

verksamt sätt att söka förekomma sådan vexling vore att bereda

tjensteman och betjening förmånen af ålderstillägg och pension samt

betrygga deras efterlefvande från nöd.

I likhet med statskontoret har departementschefen ansett, att

direktionens förslag att bereda tjensteman och betjening pensionsrätt

å allmänna indragningsstaten icke vore af beskaffenhet att böra bifallas,

utan att pensioneringen borde besörjas af folkskolelärarnes pensionsinrättning,

och denna inrättning för den skull beredas ökadt bidrag af

statsmedel till det af direktionen uppgifna belopp.

Den i statsrådsprotokollet intagna aflöningsstaten har departementschefen

hemstält att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att godkänna,

hvarvid för kamreraren, kassören och., bokhållaren, sekreteraren

och ombudsmannen samt vaktmästaren borde gälla såsom vilkor för åtnjutande

af de i staten angifna aflöningsförmåner:

1) att tjensteman skulle vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller jemkning i åligganden, som framdeles kunde

blifva stadgad;

2) att tjenstgöringspenningar finge uppbäras endast för den tid,

tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, den

senare utgörande eu månad årligen, men skulle för den tid, han eljest

varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;

3) att den, som af sjukdom hindrades att sin tjenst förrätta, egde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag

helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kunde

förpligtas att under ledigheten, utöfver sina tjenstgöringspenningar, afstå

så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordrades eller

eljest pröfvades skäligt;

4) att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordrades för beredande

af semester, tjensteman skulle vara skyldig att, om han förordnades till

högre befattning, densamma mot åtnjutande i förstnämnda fall af de

för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremol

svarande belopp, bestrida, dock ej längre än tre månader under

ett år;

5) att den i staten angifna förhöjning af lönen efter fortsatt innehafvande

af samma tjenst under fem år måtte inträda vid början af

kalenderåret näst efter det, då nämnda tjenstålder uppnåtts, derest innehafvaren

mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin eller, på grund

af förordnande, annan af de i staten angifna tjenster samt blifvit för

sin tjenstgöring väl vitsordad; dock att icke måtte afräknas den tid

han åtnjutit semester; och borde löntagare tillgodoberäknas den tid,

han före nämnda stats tillämpning på förordnande bestridt innehafvande

tjenst;

6) att med kamrerarebefattningen icke måtte förenas annan tjenst

å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande

af kamrerarebefattningen; dock att kamreraren, derest han, då staten

började tillämpas, redan innehade annan tjenst, måtte densamma behålla,

så länge den icke vore för hans tjenstgöring såsom kamrerare

hinderlig; samt

7) att, hvad i näst föregående punkt stadgats rörande kamrerarebefattningen

jemväl skulle gälla för kassören och bokhållaren, derest

direktionen pröfvade sådant erforderligt.

Beträffande i öfrigt de af departementschefen föreslagna vilkor

och bestämmelser för tjenstinnehafvarnes och deras enkors och barns

rätt till pension får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 24

och 25.

På de i statsrådsprotokollet anförda skäl anser utskottet lämpligt

att åt tjensteinnehafvarne vid pensionsinrättningen på ordinarie stal

uppföras skäliga aflöningar med ålderstillägg äfvensom dem tillförsäkras

pensionsrätt för sig och för sina enkor och barn.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

9

Vid granskning af den utaf Kongl. Maj:t nu föreslagna staten

har utskottet funnit densamma beträffande aflöningarna öfverensstämma

med nu gällande bestämmelser för aflöning derutinnan att för hvardera

af kamreraren, kassören och sekreteraren den föreslagna lönen tillhopa

med tjenstgöringspenningarna uppgår till samma belopp som det de

för närvarande åtnjuta i arfvode, men skilja sig från de nuvarande bestämmelserna

deruti, att bemälde tjenstemän dessutom skulle efter 5

års tjenstgöring hafva rättighet till ålderstillägg: kamreraren och kassören

å 5Ö0 kronor samt sekreteraren å 200 kronor, äfvensom deruti att, då

vaktmästaren nu åtnjuter, utom förmånen af husrum och vedbrand, i

arfvode 800 kronor om året, han enligt den föreslagna staten skulle,

med bibehållande af berörda naturaförmåner, uppbära i lön 500 kronor

och i tjenstgöringspenningar 200 kronor samt dessutom efter 5 års

tjenstgöring 100 kronor i ålderstillägg. Vid pröfning af hvilka lönevilkor

för pensionsinrättningens tjenstinnehafvare kunna finnas skäliga,

anser utskottet emellertid, att man icke blott bör taga i betraktande,

att pensionsinrättningens verksamhet i betydande grad utvecklats, utan

äfven icke förglömma att de aflöningar, tjensteinnehafvarne uppburit

sedan pensionsinrättningens stiftelse, under den första tiden af dess

tillvaro varit mer än tillräckliga i förhållande till det arbete, pensionsinrättningen

då tagit i anspråk. Och då nu såväl kamreraren som

sekreteraren varit så länge anstälde vid pensionsinrättningen, att de

genast blifva berättigade till de för dem föreslagna ålderstilläggen, anser

utskottet, att de för dem föreslagna lönebeloppen böra nedsättas med

lika stora belopp som de ifrågasatta ålderstilläggen eller för kamreraren

till 3,500 kronor och för sekreteraren till 1,000 kronor, hvarigenom

desse således icke komma att lida någon minskning i sina nuvarande

lönevilkor. För kassören bör jemväl den föreslagna lönen nedsättas

med beloppet af det ifrågasatta ålderstillägget eller från 2,000 kronor

till 1,500 kronor; men då den nuvarande innehafvaren af kassörstjensten

blifvit tillsatt först innevarande år och således icke nu kan

komma i åtnjutande af ålderstillägget, vill utskottet tillstyrka, att det

för denne tjensteman må stå fritt att ingå på den ordinarie staten eller

tillsvidare qvarstå på förordnande.

I de för vaktmästaren föreslagna lönevilkoren finner utskottet

icke skäl ifrågasätta någon förändring.

Genom att tjensteinnehafvarnes aflöningar uppföras på ordinarie

stat och dem tillförsäkras pensionsrätt för sig och sina enkor och barn

anser utskottet alla skäliga anspråk på förbättring i deras lönevilkor

vara med hänsyn till det ökade arbetet tillmötesgångna.

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

Enär såväl det för beredande af pension åt de vid pensionsinrättningen

anstälde tjenstemän och vaktmästare erforderliga tillskottet, 927

kronor, till det nuvarande bidraget till folkskolelärarnes pensionering,

som det för beredande af pension åt afliden tjensteinnehafvares eller

pensionärs enka och barn behöfliga tillskottet, 345 kronor, till nu utgående

bidraget till pensionering af enkor och barn efter lärare vid

allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m., äro grundade på den

af Kongl. Maj: t föreslagna aflöningsstaten, men utskottet deri föreslagit

nedsättning beträffande tjenstemännens löner, är det uppenbart att

berörda tillskott måste undergå deremot svarande minskning. Eu uträkning

af de under sådana förhållanden erforderliga tillskottsbeloppen

torde emellertid lämpligast verkställas af Kongl. Maj:t genom anlitande

af sakkunnig person.

Hvad slutligen angår Kongl. Maj:t.s framställning att för ifrågavarande

stats tillämpning måtte af folkskolelärarnes pensionsinrättnings

tillgångar användas från och med år 1889 högst 2,000 kronor årligen

utöfver hvad till förvaltningskostnaders bestridande redan vore från

pensionsinrättningen anvisadt, får utskottet beträffande den del af detta

anslag eller 1,200 kronor, som skulle åtgå för beredande af föreslagna

ålderstillägg, erinra, att enär utskottet föreslagit en minskning i tjenstemännens

löner till motsvarande belopp, det till förvaltningskostnadernas

bestridande från pensionsinrättningen redan anvisade anslaget lemnar

tillgång till beredande af de föreslagna ålderstilläggen, hvadan således

något ytterligare bidrag för detta ändamål icke synes erforderligt.

Vidkommande åter öfriga 800 kronor, enligt direktionens och departementschefens

förmenande behöfliga för bestridande af pensionsinrättningens

ökade förvaltningskostnader, anser utskottet att behofvet af

detta belopp mindre grundar sig på nu förevarande förhållanden än på

i en framtid befarade, hvarföre utskottet icke finner skäl tillstyrka dess

beviljande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet:

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.

Maj:ts förevarande framställning,

a) att Riksdagen godkänner följande aflöningsstat

för den vid folkskolelärarnes pensionsinrättning, folkskolelärarnes

enke- och pupillkassa samt lärarnes vid

elementarläroverken enke- och pupillkassa anstälda

personal:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

11

Tjenst-

Löu.

görings-

pennin-

Summa.

, gar-

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 ordförande och 2 le-

damöter i direktio-

nen, arfvoden att så- som hittills fördelas

1

enligt Kongl. Mafits

bestämmande ............

1 kamrerare .................

3,900

\ Ega hvardera rätt

3,500

1,500

5,000

1 till älderstillägg

/ med 500 kronor

1 kassör och bokhållare

1,500

1,000

2,500

j efter 5 års väl vits-

'' ordad tjenstgöring.

1 sekreterare och om-

/ Eger rätt till

I älderstillägg med

j 200 kronor efter^

budsman..................

1,000

600

1,600

1 vaktmästare..............

5 års väl vitsor-:

V dad tjenstgöring, j

/ Eger rätt till

i älderstillägg med|

500

200

700

'' 100 kronor efter-

(åtnjuter derjemte

förmånen af fri bo- stad och vedbrand).

I 5 års väl vitsor- l dad tjenstgöring, j

Till extra biträden, ren-

skrifning, ved, ljus,

städning, skrifmate- rialier m. in..........

3,000:

|

att jemte de i statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

den 31 december 1887 vid deri föreslagen

aflöningsstat meddelade bestämmelser tillämpas från

och med år 1889; dock med rätt för den nuvarande

kassören och bokhållaren att, derest han så

finner för godt, tillsvidare icke ingå på den nya

staten;

b) att. Riksdagen medgifver, att de vid kassorna

anstälde tjenstemän och vaktmästare må, på i statsrådsprotokollet

angifna vilkor, undfå pension från folkskolelärarnes

pensionsinrättning till belopp motsvarande

deras lön; och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

Stockholm

af herr V.

m. in. skulle, i

kronor.

beslutar, att för beredande af sådan pension, det

såsom bidrag till folkskolelärares pensionering för närvarande

utgående belopp, 356,500 kronor, höjes med

det belopp, högst 927 kronor, som vid uträkning,

verkstäld på Kongl. Maj:ts föranstaltande af sakkunnig

person, kan finnas erforderligt på grund af den

förändrade lönestaten; samt

c) att Riksdagen medgifver, att för pensionering

af afliden tjensteinnehafvares eller pensionärs enka

och barn må, under iakttagande af i statsrådsprotokollet

omförmälda vilkor, tillämpas föreskrifterna i

gällande reglemente för lärarnes vid elementarläroverken

enke- och pupillkassa; och

beslutar, att för beredande af sistnämnda pension,

det såsom bidrag till pensionering af enkor och

barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. in. för närvarande utgående belopp, 68,471

kronor, höjes med det belopp, högst 345 kronor, som

vid uträkning, verkstäld på Kongl. Maj:ts föranstaltande

af sakkunnig person, kan finnas erforderligt på

grund af den förändrade lönestaten.

den 27 april 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

A. Boström, som yrkat, att anslaget till extra biträden

enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, bestämmas till 3,800

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1888

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1888:67 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående aflöningsstat för tjenstepersonalen vid folkskolelärarnes pensionsinrättning in. m. s. 4 i texten