Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 52

1888-04-27 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:52, Statsutskottets Utlåtande N:o 52

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52

1

N:o 52.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1888, kl. 3 e. m.

Utlutande, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner angående

anslag till inrättande afen tvångs arbets anstalt vid Svartsjö

samt angående vissa vilkor för Svartsjö slottsbyggnads

jemte åtskilliga andra lägenheters upplåtande för nämnda

ändamål.

(l:a U. A.)

Uti två till Riksdagen den 19 sistlidne mars aflåtna propositioner,

lins 32 och 33, har Kongl. Maj:t dels (i propositionen n:o 32) föreslagit

Riksdagen att på extra stat för år 1889 under riksstatens andra hufvudtitel

anvisa ett belopp af 200,000 kronor, att i mån af behof användas

för inrättande vid Svartsjö af en tvångsarbetsanstalt för lösdrifvare

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslag, som, derom af

fångvårdsstyrelsen i ärendet afgifvet, funnes meddeladt i statsrådsprotokollet

öfver justitiedepartementsärenden nämnda dag, dels ock (uti

propositionen n:o 33), under förutsättning att nyssnämnda proposition

blefve bifallen, såsom vilkor för Kongl. Maj:ts samtycke till Svartsjö

slottsbyggnads och öfriga i berörda protokoll angifna lägenheters upplåtande

till en dylik tvångsarbetsanstalt, föreslagit Riksdagen medgifva,

att. det under riksstatens första hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag till »Drottningholms och Svartsjö slott», 24,600 kronor, måtte

under förändrad benämning »Drottningholms slott» från och med nästkommande

år få användas uteslutande till underhåll af Drottningholms

slott;

Bill. till Riksd. Prof. 1888. 4 Sand. 1 Afd. 32 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

äfvensom att, jemte det vården och underhållet af Svartsjö slottspark

öfvertoges af fångvårdsstyrelsen, som jemväl måtte ega att till

förre hoffuriren Carl F. Åsberg under hans återstående lifstid utbetala

en årlig pension till belopp, som kunde varda mellan honom och styrelsen

öfverenskommet, afkomsten af sådana Svartsjö underlydande,

statsverkets disposition ej underkastade jordar, skogar och lägenheter,

hvilka icke blefve till tvångsarbetsanstalten upplåtna, måtte framgent

ingå till Drottningholms slottskassa.

Såsom af ofvannämnda, vid ifrågavarande propositioner fogade

statsrådsprotokoll inhemtas, har statsrådet och chefen för justitiedepartementet

vid ärendets föredragning inför Kong!. Maj:t anfört, att, jemte

det Kongl. Maj:t i sammanhang med utfärdandet af lagen angående

lösdrifvares behandling den 12 juni 1885 förordnat om provisoriskt

inrättande af vissa tvångsarbetsanstalter utöfver de då redan befintliga,

fångvårdsstyrelsen erhållit befallning att inom två år från den nya

lagens trädande i kraft, således före den 1 oktober 1887, med ledning

af då vunnen erfarenhet om antalet af de för lösdrifveri dömde samt

efter pröfning af öfriga på frågan inverkande omständigheter, till Kongl.

Maj:t inkomma med förslag till definitivt ordnande af dylika tvångsarbetsanstalter.

Enligt hvad styrelsen i afgifvet memorial upplyst, gälde för närvarande

i fråga om tvängsarbetsanstalterna för män, som, förut för brott

icke straffade, blifvit för lösdrifveri till tvångsarbete dömde, den anordning:

att ynglingar under 21 års ålder sändes till vestra kronoarbetsstationen

å nya varfvet;

att vid"det inom Vaxholm—Oscar-Fredriksborgs försvarsområde

förlagda kronoarbetskompaniet från rikets alla delar intoges fullt arbetsföre

män, som vore dömde för en tid af tre månader och deröfver;

samt att i tvångsarbetsanstalter, som anordnats vid länsfängelserna

i Jönköping, Vexiö, Kristianstad och Karlstad, från närmast derintill

belägna län intoges dels arbetsföre, dömde för kortare tid än 3

månader, och dels mindre arbetsföre, dock att sådane arbetsfångar på

Gotland och i de norra länen, med afseende å kommunikationsförhållandena,

fått i läns- eller kronohäkte i enrum aftjena det ådömda

arbetet.

Styrelsen hade vid sitt memorial fogat en tabell, som visade vid

slutet af hvarje månad af åren 1886 och 1887 antalet af samtliga de

till tvångsarbete dömde af ofvannämnda klasser, äfvensom huru samma

antal varit fördeladt på de särskilda arbetsanstalterna. Störst hade

antalet varit under vintermånaderna, och högsta siffran uppnåddes den

sista dagen i februari 1887, då den uppgått till 516.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Avo 52. 3

Af detta antal förvarades:

vid Vaxholm (det största antal, som der kunde mottagas) ............ 325,

» vestra kronoarbetsstationen å Nya varfvet.................................. 23,

i tvångsarbetsaustalterna vid de fyra länsfängelserna........................ 97,

i cellfängelse!'' inom de norra länen och på Gotland ......................... 10?

Summa 455.

Det Överskjutande antalet 61 hade, i brist af utrymme vid tvångsarbetsanstalterna,

för tvångsarbetets aftjenande måst intagas i länsfängelset

i Stockholm, af hvilken anledning en del straffångar måst

derifrån till andra fängelser förflyttas.

Tv av g sar betsanstalterna för de till tvångsarbete dömde män, som förut

varit straffade för brott, utgjordes af:

kronoarbetsstationerna å Tjurkö och Borghamn för fullt arbetsföre;

en vid centralfängelset i Malmö anordnad arbetsanstalt för mindre

arbetsföre;

samt östra arbetsstationen å Nya varfvet för ynglingar under 21 år.

Antalet af tvångsarbetsfångar vid nu nämnda anstalter hade varit

störst den sista februari 1887, då det utgjorde 521, deraf

vid stationerna å Tjurkö och Borghamn ...................................... 432,

,, centralfängelset i Malmö ......................................................... 67 och

,, arbetsanstalten å Nya varfvet ................................................ 22.

Under det att, enligt redogörelse å sid. 5 af statsrådsprotokollet,

några med afsevärda kostnader förenade anordningar icke erfordrades

i fråga om de nu nämnda och vissa öfriga tvångsarbetsanstalter, hafva

deremot särskilda åtgärder ansetts blifva nödvändiga för att för framtiden

bereda rum åt sådana till tvångsarbete dömde, som för närvarande

plägade försändas till Vaxholm. I skrifvelse till chefen för

justitiedepartementet hade nemligen chefen för landtförsvarsdepartementet

tillkännagifvit önskvärdheten, att de lokaler i Rindö redutt, som

vore upplåtna åt kronoarbetscorpsen, blefve snarast möjligt stälda till

artilleriets förfogande, och tillika meddelat, att efter 1889 års utgång

arbete inom Vaxholm—Oscar-Fredriksborgs försvarsområde antagligen

icke kunde åt corpsen beredas. Sedan fångvårdsstyrelsen den 26 februari

1887 erhållit del af denna skrifvelse med förständigande att taga densamma

i öfvervägande vid fullgörande af det genom brefvet den 12

juni 1885 meddelade uppdrag att afgifva förslag till definitivt ordnande

af tvångsarbetsanstalterna, hade styrelsen uti sitt ofvannämnda memorial

föreslagit de åtgärder, som i anledning af nu ifrågavarande förhållande

borde vidtagas, och i denna fråga huVudsakligast anfört: att med anledning

af chefens för landtförsvarsdepartementet omförmälda skrifvelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

skyndsamma åtgärder vore af nöden för anskaffande af annan lämplig

station för sådana tvångsarbetsfångar, som hittills varit intagne vid

Vaxholm, der utrymme funnes för en styrka af 325 man; att uppförandet

från grunden af alla för denna styrka erforderliga bostäder

med tillhörande ekonomi- och andra lägenheter emellertid skulle kräfva

en så stor summa — säkerligen icke understigande en half million

kronor — att styrelsen under dåvarande finansiella förhållanden icke

vågat sätta sådant i fråga, utan trott sig böra se sig om efter någon

staten tillhörig lägenhet med ett från Stockholm, som lemnade största

kontingenten af dessa arbetsfångar, icke allt för aflägset läge, hvilken

lägenhet utan allt för stora kostnader kunde för ändamålet anordnas;

att styrelsen dervid kommit att fästa sin uppmärksamhet å Svartsjö

slott, dertill närmast föranledd af den omständigheten, att Riksdagens

år 1886 församlade revisorer ifrågasatt, huru vida icke detta slott med

dertill hörande lägenheter, som icke redan för statsverkets räkning

disponerades, skulle kunna användas för något särskildt allmännyttigt

ändamål; att vid besök på stället styrelsen funnit detsamma väl lämpa

sig för anordnande derstädes af en större tvångsarbetsanstalt, enär det

vore beläget 2f mil landvägen från hufvudstaden, med hvilken under

seglationstiden daglig ångbåtsförbindelse egde rum, och, sedan Stockholms

stads under byggnad varande jernväg i slutet af detta år blefve

färdig till den midt öfver den smala fjärden belägna egendomen Riddersvik,

en lätt förbindelse hela året om medelst denna jernväg och

ångfärja kunde åvägabringas mellan Svartsjö och Stockholm; hvarjemte

på stället funnes god tillgång på granit, med huggning och bearbetning

hvaraf den del af arbetsstyrkan, som icke å arbetssalarne i hvarjehanda

yrken skulle sysselsättas, kunde få passande användning.

På styrelsens förfrågan hos riksmarskalksembetet om hvilka vilkor,

som syntes embetet böra föreskrifvas, i händelse slottet blefve för ifrågavarande

ändamål upplåtet, hade riksmarskalksembetet till svar åberopat

ett af ståthållareembetet på Drottningholms och Svartsjö slott i ämnet

afgifvet yttrande af innehåll, bland annat: att slottet för närvarande

stode obegagnadt; att till slottet hörande lägenheter, nemligen f. d. trädgårdsmästarebostället

med tillhörande orangerihus och trädgård, vaktmästarebostället

med derintill liggande egor samt åldfrubostället med

trädgård och egor vore upplåtna på arrende med viss uppsägningstid

och mot en årlig afgift af 200 kronor samt skyldighet för arrendator!!

att fullgöra åtskilliga andra prestationer; att underhållskostnaden för

Svartsjö slott under de 10 sista åren i medeltal utgjort 246 kronor

22 öre årligen; samt att om Kongl. Maj:t skulle vara villig att för sig

och sina efterkommande afstå till statsverket den genom 1810 års

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

5

riksdagsbeslut den Kongl. familjen tillerkända besittningsrätten, ståthållareembetet

ansåge att dervid borde fästas det vilkor, att den

gemensamma statsanslagssumman för Drottningholms och Svartsjö slott,

24,600 kronor om året, tillika med afkastningen af underlydande egendomar

icke på något sätt förminskades eller inskränktes, helst samma

statsanslag jemte slottens öfriga inkomster icke på långt när motsvarade

behofven för underhållet ensamt af Drottningholm.

Då antagandet, af detta vilkor från statsverkets sida syntes icke

böra möta några svårigheter, hade styrelsen uppdragit åt sin biträdande

arkitekt att uppgöra af kostnadsberäkning åtföljdt förslag till

slottets inredande med erforderligt antal nattceller samt till beredande

af erforderliga ekonomi- och bostadslägenheter, arbetslokaler, sjuk- och

arrestrum rn. in. Enligt det af bemälde arkitekt uppgjorda förslag,

som med planritning öfver slottets båda våningar samt kostnadsberäkning

bifogats styrelsens memorial^ skulle hela etablissementet med tillhörande

lokaler bilda en stor fyrkant. Norra långsidan skulle upptagas

af slottet, inredt i båda våningarna med tillsammans 337 nattceller,

och derutanför, skildt från slottet, komme sjukhuset att förläggas,

inrymmande jemväl skolrum och bostäder för gifte underofficerare.

Midt emot slottet på södra sidan af borggården skulle arbetslokalerna

uppföras, på östra sidan köket med ekonomilokalerna förläggas, och

på vestra sidan en byggnad uppföras, innehållande vakt- och arrestrum

med expeditionslokaler. Utanför etablissementets område skulle beredas

bostäder för befäl och underbefäl samt tjenstemän vid stationen

antingen medelst iståndsättande och förändring af redan befintliga byggnader,

nemligen trädgårdsmästare- och orangeri- samt vaktmästare- och

åldfrubyggnaderna, eller genom uppförande af nya sådana.

Hvad kostnaderna för samtliga ifrågavarande arbeten beträffade,

hade bemälde arkitekt beräknat dem till 150,000 kronor, hvilken summa

dock, i händelse handtverksskicklige fångar för arbetenas utförande

icke stode till buds, enligt hans åsigt måste höjas med 25,000 å 30,000

kronor. Då emellertid bland den klass af fångar, hvarom fråga vore,

någon handtverksskicklig endast undantagsvis påträffades, hade styrelsen

ansett att kostnadssumman borde upptagas till 180,000 kronor.

Öfverintendentsembetet åter, hvars yttrande angående styrelsens kostnadsförslag

med ritning infordrats, hade funnit de utaf fångvårdsstyrelsens

arkitekt beräknade kostnadsbelopp i vissa afseenden tarfva

förhöjningar, och ansett kostnadsförslagets slutsumma skäligen böra

sättas till 204,800 kronor, å hvilken summa afdrag dock skulle kunna

ske intill ett belopp af 30,000 kronor i den mån kronoarbetsstyrkan

kunde för arbetena användas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

På skäl, som återfinnas å sid. 9 i statsrådsprotokollet, tiar statsrådet

och chefen för justitiedepartementet, i likhet med fångvårdsstyrelsen,

ansett det vara nödvändigt att för den afdelning af kronoarbetscorpsen

— omkring 325 man — som nu funnes förlagd till Vaxholm—Oscar-Fredriksborgs

försvarsområde, med all skyndsamhet inrätta

en särskild station i stället för den nuvarande. Någon hvad läge

och öfriga förhållanden beträffade lämpligare plats dertill än den af

fångvårdsstyrelsen ifrågasatta kunde, enligt departementschefens mening,

näppeligen påfinnas, ej heller torde en dylik anstalts inrättande

för mindre kostnad på annat ställe låta sig göra. Ehuru det för det

närvarande torde vara svårt att på siffran bestämma, hvad tvångsarbetsanstalten

vid Svartsjö skulle komma att kosta, ansåge departementschefen

dock med temlig visshet kunna antagas, att den ej skulle öfverstiga

200,000 kronor, så mycket hellre som denna kostnadsberäkning

grundade sig derpå, att samtliga arbetena skulle utföras af enskilde

arbetare, men med lämpliga anordningar åtminstone vissa arbeten, som

ej erfordrade särskild yrkesskicklighet, borde kunna verkställas af tvångsarbetsfångar.

Till ifrågavarande statsrådsprotokoll har jemväl statsrådet och

chefen för finansdepartementet anfört (se sid. 11), att det tillkomme

honom att till Kong!. Maj:ts öfvervägande anmäla frågan om de vilkor,

Indika, under förutsättning att Kongl. Maj:t vore sinnad lemna sitt

bifall till Svartsjö slotts med vissa dertill hörande lägenheters öfverlåtande

till fångvårdsstyrelsen, vid eu sådan öfverlåtelse måtte böra

fästas.

Att sådana å Svartsjö slott befintliga föremål, hvilka egde historiskt

värde eller konstvärde eller eljest icke kunde komma till någon användning

vid slottets förändrade disposition, måtte af Kongl. Maj:t

från slottet bortföras och sålunda räddas undan förstörelse, syntes vara

en sjelfkär sak, hvarom intet vidare förklarande torde behöfva meddelas.

Deremot har statsrådet och chefen för finansdepartementet i andra

afseenden ansett Kong], Maj:ts medgifvande till slottets öfverlåtande

böra göras beroende af vissa uttryckliga förbehåll.

Bland de Svartsjö slott underlydande lägenheter vore f. d. trädgårdsmästarebostället

och orangerihuset samt vaktmästare- och åldfruboställena

med tillhörande trädgårdsland och egor, hvilka lägenheter

äfven blifvit föreslagna att för fångvårdens behof upplåtas, utarrenderade

till förre hoffuriren Carl F. Åsberg mot årlig afgift till slottskassan

af 200 kronor samt skyldighet att egna tillsyn och vård åt

Svartsjö slott och park. Denna omständighet utgjorde visserligen intet

hinder för nämnda lägenheters upplåtande till fångvårdsstyrelsen, då

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

7

kontraktet med Åsberg kunde upphöra vid mars månads slut hvilket

år som helst efter sex månaders uppsägning. Enligt hvad departementschefen

inhemtat voro emellertid de ifrågavarande lägenheternas värde

icke obetydligt större än de utfästa arrendevilkoren angåfve, ehuruväl

arrendet fått af Åsberg i hans egenskap af gammal trotjenare hos det

Kongl. huset öfvertagas på nämnda för honom fördelaktiga vilkor.

Då arrendet komme att upphöra torde derför Åsberg böra för sin

återstående lifstid komma i åtnjutande af en årlig pension, någorlunda

motsvarande värdet af den upphörda förmånen. Som Kongl. Maj:t

icke borde drabbas af särskilda utgifter såsom följd af Kongl. Maj:ts

medgifvande till Svartsjö slotts upplåtande för fångvårdens behof,

torde den ifrågavarande pensionen till det belopp, hvarom, efter skedd

uppskattning af den förmån Åsberg hittills af arrendet åtnjutit, öfverenskommelse

kunde mellan honom och fångvårdsstyrelsen träffas, böra

utgå af medel, som stode till nämnda styrelses disposition.

Med upplåtelsen till fångvårdsstyrelsen af Svartsjö slott skulle

icke följa den till slottet hörande park. Denna park hade hittills varit

fritt tillgänglig för allmänheten och af denna med förkärlek omfattad

såsom mål för sommarutflygter. Då endast det närmast slottet belägna

området torde komma att, såsom särskild inhägnad plats, för tvångsarbetsanstaltens

behof tagas i anspråk, har departementschefen ansett

parken fortfarande såsom hittills kunna för allmänheten hållas tillgänglig.

Till förekommande af all tvekan i fråga om skyldigheten

att underhålla denna park, borde uttryckligen böra stadgas, att berörda

skyldighet ålåge fångvårdsstyrelsen.

Under riksstatens första hufvudtitel funnes uppfördt ett ordinarie

anslag & 24,600 kronor till »Drottningholms och Svartsjö slott». Då

det sistnämnda slottet enligt förslaget skulle erhålla en för första

hufvudtitelns ändamål främmande användning, borde, enligt departementschefens

mening, anslagets rubrik sålunda ändras, att detsamma

komme att afse allenast Drottningholms slott. I fråga åter om anslagets

belopp förekomme, att, enligt hvad vederbörande ståthållareembete

upplyst, årliga underhållskostnaden för Svartsjö slott i medeltal

under åren 1877—1886 utgjort allenast 246 kronor 22 öre. Ehuru

sålunda statsanslaget till allra största delen kunnat användas ensamt

till underhållet af Drottningholms slott, hade det likväl för detta ändamål

visat sig otillräckligt, hvilket framginge deraf, att, oaktadt Kongl.

Maj:t af egna medel tillskjutit icke obetydliga summor för slottets

underhåll och förbättring, i slottskassan likväl uppkommit en kapitalbrist,

som vid 1886 års slut uppgått till 77,455 kronor. Att vid sådant

förhållande det ifrågavarande anslaget, äfven sedan detsamma blifvit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o SS.

inskränkt att afse allenast Drottningsholms slott, icke kunde nedsättas

under sitt nuvarande belopp, vore uppenbart.

Jemte de lägenheter, hvilkas upplåtande åt fångvårdsstyrelsen

blifvit ifrågasatt, lydde under Svartsjö slott vissa andra jordar, skogar

och lägenheter, hvaraf afkomsteu för närvarande inginge till den för

Drottningholms och Svartsjö slott gemensamma kassan. Att ifrågavarande

afkomst fortfarande måtte ingå till slottskassan, ehuru denna framgent

komme att användas ensamt för Drottningholms slotts behof, ansåge

departementschefen böra af Kongl. Maj:t äskas.

Slutligen meddelas i statsrådsprotokollet, att Hans Maj:t Konungen

förklarat sig vara villig att på de af chefen för finansdepartementet

tillstyrkta vilkor upplåta Svartsjö slottsbyggnad jemte öfriga ifrågasatta

lägenheter för att användas till en tvångsarbetsanstalt för lösdrifvare.

Nödvändigheten af att åt den del af kronoarbetscorpsen, som för

närvarande finnes förlagd å Rindö, med snaraste anskaffa ny lämplig

station synes utskottet vara till fullo ådagalagd; och då nu förevarande

förslag derutinnan med hänsyn till den ifrågasatta platsens

läge och dess tillgång till arbetsmaterial erbjuder fördelar, anser utskottet

sig böra tillstyrka bifall till detsamma; dock vill utskottet, som

med anledning äf förevarande proposition besökt Svartsjö, dervid uttala

önskvärdheten af att jemväl en del af den intill slottet belägna parken

må till den ifrågasatta fångvårdsanstalten upplåtas.

Utskottet hemställer derför:

a) att Riksdagen må på extra stat för år 1889

under riksstatens andra hufvudtitel anvisa ett belopp af

200,000 kronor, att i mån af behof användas för inrättande

vid Svartsjö af en tvångsarbetsanstalt för

lösdrifvare i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förslag,

som derom i ärendet afgifvits; samt

b) att Riksdagen, under förutsättning af bifall

till hvad i mom. a) föreslagits, må medgifva, att det

under riksstatens första hufvudtitel uppförda ordinarie

anslag till »Drottningholms och Svartsjö slott», 24,600

kronor, må under förändrad benämning »Drottningholms

slott» från och med nästkommande år användas

uteslutande till underhåll af Drottningholms slott;

äfvensom

att, jemte det vården och underhållet af Svartsjö

slottspark öfvertagas af fångvårdsstyrelsen, som

jemväl eger till förre hoffuriren Carl F. Åsberg under

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

9

hans återstående lifstid utbetala en årlig pension till

belopp, som kan varda mellan honom och styrelsen

öfverenskommet, afkomsten af sådana Svartsjö slott

underlydande, statsverkets disposition ej underkastade

jordar, skogar och lägenheter, hvilka icke varda till

tvångsarbetsanstalten upplåtna, må fortfarande ingå

till Drottningholms slotts kassa med samma rätt, hvarmed

den hittills ingått till den för Drottningholms och

Svartsjö slott gemensamma kassan.

Stockholm den 27 april 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Rilesd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 Afd. 82 Iläft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.