Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om användande af de medel, som inflyta genom tull på lifsmedel m. m.
1888-05-01 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1888:57, Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om användande af de medel, som inflyta genom tull på lifsmedel m. m.
Dokumentets text
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 57.
N:o 57.
Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1888, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om användande
af de medel, som inflyta genom tull på lifsmedel m. m.
(R. o. I. A.)
I en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion (n:o 73) har
herr C. A. Adelsköld föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att de medel,
som komme att inflyta genom de nya tullarne på spanmål, mjöl eller andra
lifsförnödenheter samt genom förhöjda tullsatser på industrialster och annat,
skulle särskild! redovisas och ställas till riksgäldskontorets förfogande, att
tills vidare eller tills beslut kunnat fattas om medels anvisande till understöd
åt sjöfarts- och fiskerinäringarna samt till arbetare- och ålderdomsförsäkringar
m. m. dylikt, användas till beslutade jernvägsbyggnader samt till ökad amortering
af statens och hypotekshankens i utlandet upptagna lån.
I samma ämne har förslag väckts inom Andra Kammaren af herr P.
A. H. Stjernspetz, som i motion n:o 35, under hänvisande till en motion,
som herr Hedlund i januari 1887 skulle hafva inom Första Kammaren väckt,
hemstält, att Riksdagen måtte besluta om särskild bokföring af statens inkomster
för möjligen blifvande lifsmedelstullar för att uteslutande användas
till arbetsklassens och fattiga enkors och barns bästa.
Statsutskottet, till hvars behandling dessa motioner blifvit remitterade,
har under riksdagens lopp från herr Stjernspetz fått emottaga en skrifvelse
af innehåll, bilagan n:o 1 utvisar.
Beträffande skälen till herr Adelskölds förslag, anhåller utskottet att
få hänvisa till sjelfva den utförliga motionen. Utskottet vill ej förneka det
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 57.
o
tänkvärda, som deri innehålles, men då i de ämnen, motionären afhandlar,
några bestämda förslag ej föreligga; då det i allmänhet torde vara allt annat
än lämpligt att till vissa bestämda ändamål särskild! anslå vissa statens inkomster;
och då ingen svårighet torde möta att vid uppgörande af statsregleringen
för nästkommande år använda samtliga de befintliga .tillgångarna
på ett för staten och det allmänna fullt gagneligt sätt, delvis öfverensstämmande
med hvad i herr Adelskölds motion åsyftas, får utskottet, som med
anledning af den i herr Stjernspetz’ ifrågavarande motion gjorda hänvisning
velat erinra, att herr Hedlund icke väckt någon motion vare sig under den
förra eller senare af 1887 års riksdagar, hemställa:
a) att herr Adelskölds omförmälda motion ej må till någon
särskild Riksdagens åtgärd föranleda; samt
b) att herr Stjernspetz’ omförmälda motion ej må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 1 maj 1888.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bill. till IUksd. Prot. 1888. 4. Samt.
1 Afd.
35 Käft.
2
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 57.
Bil I.
Till förtydligande af min motion, n:o 35, i Andra Kammaren innevarande
Riksdag, får jag inför statsutskottet anföra följande:
Som lifsmedelstullarne i första hand komma att mer eller mindre härd!
drabba de kroppsarbetande och fattigare samhällsklasserna, hvarigenom kommunernas
fattigvärdstunga i framtiden också snarare kommer att ökas än
förminskas, oaktadt den redan nu, som hvar man vet, kännes mycket betungande,
hvartill kommer, att sjelf va det sätt, hvarpå fattigunderstödet utdelas,
åstadkommer mycken ovilja och mycket obehag för sa väl de gifvande
som för de mottagande eller verkar demoraliserande, torde väl icke kunna
bestridas, att önskligt vore dels att nedbringa kommunernas utlagor för
fattigvården och dels att förminska obehagen vid understödens utgifvande.
Ett sätt att åstadkomma förbättring i dessa afseenden vore väl onekligen,
om fattigunderstöden, åtminstone till de mera oförvitliga bland de behöfvande,
kunde utdelas i form af större och mindre pensioner, som utginge af statsmedel.
Derjemte torde äfven barn och yngre personer bland de fattigare
klasserna böra uppmuntras till att göra insättningar i lifränta- och kapitalförsäkringsanstalter
genom mindre bidrags lemnande dertill från det allmännas
sida, för den händelse att medel dertill kunde beredas.
Som det ■ emellertid icke torde vara möjligt att utan regeringens kraftiga
bistånd vid innevarande riksdag kunna åstadkomma en fullständig plan för
detta ändamål, och då en komité dessutom är tillsatt för utarbetande af förslag''
till en arbetare- och ålderdomsförsäkringsanstalt för hela riket, anhåller jagfå
göra det tillägg, att Riksdagen, utom hvad i min ofvannämnda motion
blifvit yrkad t, äfven ville besluta
att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kong].
Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästa Riksdag framlägga
förslag till dessa medels användande dels till en
arbetare- och ålderdomsförsäkringsanstalt, omfattande hela
riket, dels till fördelning åt alla våra kommuner, att i
form af större och mindre pensionsbelopp utgå till de
mest behöfvande och deraf förtjenta personer inom hvarje
kommun, äfvensom rättighet för samma kommuner att
af dessa medel kunna använda en del såsom bidrag till
fattiga barns inträde i någon lifränteanstalt, allt emot
redovisningsskyldighet.
Stockholm den 20 mars 1888.
P. A. II. Stjern spets.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1888.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.