Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om användande af de medel, som inflyta genom tull på lifsmedel m. m.

1888-05-01 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1888:57, Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om användande af de medel, som inflyta genom tull på lifsmedel m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 57.

N:o 57.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1888, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om användande

af de medel, som inflyta genom tull på lifsmedel m. m.

(R. o. I. A.)

I en inom Riksdagens Första Kammare väckt motion (n:o 73) har

herr C. A. Adelsköld föreslagit, att Riksdagen ville besluta, att de medel,

som komme att inflyta genom de nya tullarne på spanmål, mjöl eller andra

lifsförnödenheter samt genom förhöjda tullsatser på industrialster och annat,

skulle särskild! redovisas och ställas till riksgäldskontorets förfogande, att

tills vidare eller tills beslut kunnat fattas om medels anvisande till understöd

åt sjöfarts- och fiskerinäringarna samt till arbetare- och ålderdomsförsäkringar

m. m. dylikt, användas till beslutade jernvägsbyggnader samt till ökad amortering

af statens och hypotekshankens i utlandet upptagna lån.

I samma ämne har förslag väckts inom Andra Kammaren af herr P.

A. H. Stjernspetz, som i motion n:o 35, under hänvisande till en motion,

som herr Hedlund i januari 1887 skulle hafva inom Första Kammaren väckt,

hemstält, att Riksdagen måtte besluta om särskild bokföring af statens inkomster

för möjligen blifvande lifsmedelstullar för att uteslutande användas

till arbetsklassens och fattiga enkors och barns bästa.

Statsutskottet, till hvars behandling dessa motioner blifvit remitterade,

har under riksdagens lopp från herr Stjernspetz fått emottaga en skrifvelse

af innehåll, bilagan n:o 1 utvisar.

Beträffande skälen till herr Adelskölds förslag, anhåller utskottet att

få hänvisa till sjelfva den utförliga motionen. Utskottet vill ej förneka det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 57.

o

tänkvärda, som deri innehålles, men då i de ämnen, motionären afhandlar,

några bestämda förslag ej föreligga; då det i allmänhet torde vara allt annat

än lämpligt att till vissa bestämda ändamål särskild! anslå vissa statens inkomster;

och då ingen svårighet torde möta att vid uppgörande af statsregleringen

för nästkommande år använda samtliga de befintliga .tillgångarna

på ett för staten och det allmänna fullt gagneligt sätt, delvis öfverensstämmande

med hvad i herr Adelskölds motion åsyftas, får utskottet, som med

anledning af den i herr Stjernspetz’ ifrågavarande motion gjorda hänvisning

velat erinra, att herr Hedlund icke väckt någon motion vare sig under den

förra eller senare af 1887 års riksdagar, hemställa:

a) att herr Adelskölds omförmälda motion ej må till någon

särskild Riksdagens åtgärd föranleda; samt

b) att herr Stjernspetz’ omförmälda motion ej må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 maj 1888.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till IUksd. Prot. 1888. 4. Samt.

1 Afd.

35 Käft.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 57.

Bil I.

Till förtydligande af min motion, n:o 35, i Andra Kammaren innevarande

Riksdag, får jag inför statsutskottet anföra följande:

Som lifsmedelstullarne i första hand komma att mer eller mindre härd!

drabba de kroppsarbetande och fattigare samhällsklasserna, hvarigenom kommunernas

fattigvärdstunga i framtiden också snarare kommer att ökas än

förminskas, oaktadt den redan nu, som hvar man vet, kännes mycket betungande,

hvartill kommer, att sjelf va det sätt, hvarpå fattigunderstödet utdelas,

åstadkommer mycken ovilja och mycket obehag för sa väl de gifvande

som för de mottagande eller verkar demoraliserande, torde väl icke kunna

bestridas, att önskligt vore dels att nedbringa kommunernas utlagor för

fattigvården och dels att förminska obehagen vid understödens utgifvande.

Ett sätt att åstadkomma förbättring i dessa afseenden vore väl onekligen,

om fattigunderstöden, åtminstone till de mera oförvitliga bland de behöfvande,

kunde utdelas i form af större och mindre pensioner, som utginge af statsmedel.

Derjemte torde äfven barn och yngre personer bland de fattigare

klasserna böra uppmuntras till att göra insättningar i lifränta- och kapitalförsäkringsanstalter

genom mindre bidrags lemnande dertill från det allmännas

sida, för den händelse att medel dertill kunde beredas.

Som det ■ emellertid icke torde vara möjligt att utan regeringens kraftiga

bistånd vid innevarande riksdag kunna åstadkomma en fullständig plan för

detta ändamål, och då en komité dessutom är tillsatt för utarbetande af förslag''

till en arbetare- och ålderdomsförsäkringsanstalt för hela riket, anhåller jagfå

göra det tillägg, att Riksdagen, utom hvad i min ofvannämnda motion

blifvit yrkad t, äfven ville besluta

att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kong].

Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästa Riksdag framlägga

förslag till dessa medels användande dels till en

arbetare- och ålderdomsförsäkringsanstalt, omfattande hela

riket, dels till fördelning åt alla våra kommuner, att i

form af större och mindre pensionsbelopp utgå till de

mest behöfvande och deraf förtjenta personer inom hvarje

kommun, äfvensom rättighet för samma kommuner att

af dessa medel kunna använda en del såsom bidrag till

fattiga barns inträde i någon lifränteanstalt, allt emot

redovisningsskyldighet.

Stockholm den 20 mars 1888.

P. A. II. Stjern spets.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1888.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.